Handelshögskolan Civilekonomprogrammet Tobias Svanström, programsamordnare Sid 1 (11) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet. Datum: 30 oktober 2015 Handelshögskolans civilekonomprogram Civilekonomutbildningen är fyraårig vilket motsvarar 240 högskolepoäng (hp). Utbildningen leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen. Civilekonomexamen ligger på avancerad nivå och utfärdas endast till studenter som läst programmets alla fyra år inkluderande ett fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Civilekonomprogrammen vid Umeå universitet ges av Handelshögskolan. Att Umeå universitet har rätten att utfärda civilekonomexamen visar att Högskoleverkets krav på bredd och innehåll i utbildningarna uppfylls. Det finns fyra civilekonomprogram att välja mellan. Det breda civilekonomprogrammet har funnits längst, är mest flexibelt och har också flest studenter. Det finns ett motsvarande program som ges helt och hållet på engelska, men med en internationell inriktning. De två andra programmen är specialiserade redan från första terminen, med olika inriktningar. Handel och logistikprogrammets studenter läser, förutom traditionella ekonomämnen, även specialkurser inriktade på logistik. Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management har fokus på tjänster och service med unika kurser inom beteendevetenskap och tjänstedesign. De tre sistnämnda programmen är specialiserade redan från grundnivå för att bli mer generella på avancerad nivå. DEL 1: Beskrivning av programmet Civilekonomprogrammet är det äldsta och mest flexibla civilekonomprogrammet som ges av Handelshögskolan vid Umeå universitet. Programmet (fram till mitten av 90- talet Ekonomlinjen) har funnits sedan slutet på 60-talet. Civilekonomprogrammet omfattar 240 hp och ger sedan 2007 en Civilekonomexamen (yrkesexamen). Studenterna på programmet läser företagsekonomi eller nationalekonomi som huvudämne. Möjliga inriktningar inom företagsekonomi är redovisning, finansiering, marknadsföring, management, och affärsutveckling. Programmet är dessutom anpassat till att studenterna kan åka iväg på utlandsstudier och välja att göra praktik i ett företag. Civilekonomprogrammet innehåller företagsekonomi, statistik, juridik och nationalekonomi och dessa enheter/institutioner medverkar i utbildningen.
Civilekonomprogrammet konkurrerar om studenterna med liknande program i andra delar av landet. Det finns civilekonomprogram som ger civilekonomexamen vid 8-10 platser i Sverige medan andra ekonomutbildningar finns på mellan 15-20 studieorter. Betyg respektive högskolepoäng för siste antagna student på detta program ligger helt på mitten bland lärosäten som erbjuder civilekonomexamen. Knappt hälften av studenterna som läser programmet kommer från Västerbotten eller Norrbotten (andelen antagna har legat på 39-47 % under 2010-2015). Från regionen Sundsvall, Östersund och Gävle kommer en annan stor grupp av studenter (andelen antagna har legat på 14-24 % under 2010-2015). Studerande från Stockholm är den tredje stora gruppen (andelen antagna har legat på 11-21 % under 2010-2015). Resterande andel studenter är utspridda över stora delar av landet. Programet har historiskt sett haft en övervikt av män men vid de två sista antagningarna har det varit en jämn könsfördelning (51 % av de antagna 2015 var kvinnor). Drygt 80 % av de som antagits 2015 är 23 år eller yngre. Många av studenterna på civilekonomprogrammet får efter avslutade studier jobb på revisionsbyråer, bank eller på ekonomiavdelningar i små och stora företag. Andra väljer att arbeta med marknadsföring eller att starta eget företag. Inslag med särskild betydelse Samverkan På grundläggande nivå (1-30 och 30-60) sker samverkan i begränsad form, mestadels som gästföreläsningar och studiebesök. Ämnet företagsekonomi omfattar dock naturligt betydande inslag med koppling till organisationer och företag såsom casearbeten, föreläsningsdiskussioner och seminarieunderlag. Dessa inslag innebär dock inte med automatik att studenterna har kontakt med företag och/eller att dessa är medvetna om att de utgör underlag för studier av studenter vid Handelshögskolan. Samtliga studenter som läser något av civilekonomprogrammen har möjlighet att genomföra praktik inom ramen för programmet. Praktikkursen är valfri, men en stor andel av våra studenter väljer denna kurs. Inom ramen för denna kurs genomför studenterna exempelvis projekt och utredningar vid olika företag och organisationer och utbyte av kunskaper är en viktig del av kursen. På civilekonomprogrammet var det 37 studenter som var registrerade på praktik vårterminen 2015 vilket är en ökning jämfört med 2014 och 2013. Den förhållandevis stora grupp studenter som inom ramen för civilekonomprogrammet väljer att läsa mot redovisning på termin 5 (42 % av de som var registrerade på examensarbetet vårterminen 2015) får där arbeta med ett revisionscase i samverkan med en revisionsbyrå. Ett mindre antal examensarbeten skrivs i samverkan med företag. På avancerad nivå, termin 7 inom ramen för civilekonomprogrammen, finns det på tre av fem fördjupningar kursmoment med tydliga samverkansinslag. Studenterna
skriver på uppdrag av företag och organisationer exempelvis marknads- och affärsutvecklingsplaner och presenterar sina resultat för ansvariga vid respektive verksamhet. Handelshögskolans studentförening (HHUS) arrangerar enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter som innebär samverkan med företag och organisationer. Ett sådant exempel är KPMG case competition där studenter löser ett praktikfall och presenterar förslag inför en jury. Ett annat är temadagar som studenterna anordnar tillsammans med näringsliv och samhälle, exempelvis med fokus på logistik och hållbarhet. Handelshögskolan stöttar och uppmuntrar studenterna att engagera sig i och aktivt delta i den här typen av aktiviteter. Hållbar utveckling Handelshögskolans mission präglas av en strävan efter att bidra till samhället och individers utveckling genom en orientering mot hållbar utveckling. Det innebär bland annat att utbildningen ska stimulera till självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. Det är i länkning till denna mission som lokala examensmål för civilekonomprogrammen utvecklats och implementeringen i programmens aktiviteter pågår. Handelshögskolan är sedan 2015 miljöcertifierad (ISO14001). Organisering och ledning av programmet Programmet behandlas i ett gemensamt programråd för samtliga fyra CE-program där Handelshögskolans studierektor för kvalitetsarbete är ordförande. Övriga ledamöter är studierektorerna för företagsekonomi, statistik och nationalekonomi, programsamordnarna och programvägledarna för de fyra programmen samt en studentrepresentant för respektive program (IBP, CEP, SMP, HLP), en representant från vardera juridiska institutionen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, och psykologi/sociologi, en ämnesstudievägledare från företagsekonomi samt en programsekreterare. Programråden sammanträder två till tre gånger per termin och hanterar frågor kring utvecklingsarbete och länkning till Handelshögskolans strategiska mål (mission), samt kursvärderingar för programgemensamma kurser. Till respektive program hör dessutom en programkommitté som består av programsamordnare, programvägledare, studeranderepresentanter från samtliga årgångar och studentföreningen HHUS utbildningsbevakare. Programsamordnaren är ordförande. I programkommittén diskuteras programspecifika kurser och när det finns behov medverkar lärarrepresentanter. I programkommittén fokuseras studenternas
uppfattningar om utbildningen, kurser och kursmoment. Programkommittén sammanträder två gånger per termin mellan programråden. Programsamordnaren ansvarar för informationsflödet mellan kommitté och programråd. Kursråd. Information från kursnivå når programkommitté och programråd genom kursvärderingar, men också genom de kursråd som finns framför allt för grundläggande nivå (1-30, 31-60). Programsamordnaren är ordförande för kursråd kopplat till sitt program. I kursråden ingår studerande- och lärarrepresentanter. Syftet med kursråden är formativ utvärdering av pågående moment och summativ utvärdering av genomförda moment. Den summativa utväderingen omfattar även lärares sammanställning av åtgärder och/eller utveckling som resultat av kursvärdering. Nyckeltal Från tabell 1 framkommer att vid den senaste antagning till programmet (hösten 2015) var antalet förstahandssökande per plats 2,9 vilket är en liten ökning jämfört med föregående år (2,75). Vid terminsstart hösten 2015 var andelen kvinnliga studenter 51 % vilket är i princip samma andel som föregående år (52 %). Andelen antagna kvinnor var 40-45 % i perioden 2010-2013. Uppgifterna i tabell 1 visar att genomströmning på programmet totalt sett är knappt 50 % (för kullen med start ht 2011 var andelen 49 %). Det finns dock flera förklaringar till att hälften av studenterna som inte tar ut sin examen i tid. Ett 20-tal studenter har under de senaste åren (2014 & 2015) valt att endast ta ut en kandidatexamen (och har sedan inte registrerat sig på senare kurser). Det är också en andel studenter som tar ut sin examen först 1-2 år senare än vad som motsvarar normal studietakt (då de saknar kurspoäng eller helt enkelt bara valt att inte ta ut examen). Avhopp från programmet sker oftast tidigt eller sent i utbildningen. Sena avhopp är i flera fall kopplade till att studenter fått jobb innan de blivit färdiga med sin utbildning. Revisionsbyråer hör till kategorin företag som anställer studenterna innan de tagit ut sin examen. Programsamordnare och programvägledare kommer noggrant att följa utveckling när det gäller söktryck och genomströmning och kontinuerligt arbeta med att följa upp orsaker till nivån på centrala nyckeltal.
Tabell 1: Nyckeltal antagning 1 Programstart: Innevarande år 2015 Föregående år 2014 Då förgående år 2013 Antal nybörjarplatser (enl budget) 100 100 100 Antal förstahandssökande 290 275 330 Antal förstahandssökande per plats 2,9 2,75 3,3 Antal antagna urval 2 (inkl ev reserver) 128+6 128+0 125+5 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: 111 54 57 110 52 58 106 61 45 Nyckeltal genomströmning Examen: Innevarande år (Kull H11) Föregående år (Kull H10) Då föregående år (Kull H09) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 2 Totalt: Män: Kvinnor: 114 68 46 119 67 52 109 56 47 Antal som tagit yrkesexamen 240hp inom perioden 1/1-31/12 efter 3,5-4,5 år. Totalt: Män: Kvinnor: 56 * 29 27 47 ** 22 25 51 34 17 Genomströmning (%) Totalt: Män: Kvinnor: 49%* 43% 59% 39% 33% 48% 47% 61% 36% *(hittills 25/9) ** (hittills 30/9) Del 2: Programmets upplägg och säkring av examensmål Programmet har följande upplägg: Termin 1 3 läses de obligatoriska kurserna i basämnena företagsekonomi, nationalekonomi, statistik och juridik. Studenterna ges möjlighet att prova på innan de väljer inriktning. Termin 4 läses huvudinriktningen företagsekonomi eller huvudinriktningen nationalekonomi. 1 Här anges siffrorna för innevarande samt föregående år. 2 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan.
Termin 5 och halva termin 6 väljer studenterna kurser fritt. Många studenter åker på utlandsstudier eller gör praktik på företag. Andra studenter läser mer ekonomi eller kompletterar sin utbildning med ett helt annat ämne. Termin 6 och 7 väljer studenterna specialkurser inom redovisning och finansiering. Även marknadsföring, affärsutveckling eller management är kurser som studenterna kan välja att fördjupa sig inom. Termin 8 ägnas åt självständigt examensarbete. De fyra civilekonomprogrammen har gemensamma nationella examensmål. Ett mål som skiljer civilekonomexamen från generella examina är målet om att studenterna ska visa insikt i ledarskapets betydelse. I de nationella examensmålen uttrycks också vikten av att studenterna ska kunna använda sin kunskap och förståelse samt färdigheter och förmågor och ge praktiska rekommendationer till relevanta intressenter. De nationella examensmålen kompletteras med lokala examensmålen där några är gemensamma för de fyra inriktningarna och några är direkt relaterade till specialiseringen. Målen relaterar dels till förmågor och färdigheter som anses viktiga för en ekonomstudent, dels till Handelshögskolans mission om att utbilda studenter med en tydlig hållbarhetsorientering. De lokala examensmålen reviderades 2014 och implementeras i programmen hösten 2015. Säkring av examensmål (kommentarer till matrisen) Analysen av länkningen mellan förväntade studieresultat och nationella examensmål har gjorts utifrån de nedskrivna förväntade studieresultaten. Således har varje enskilt kursmoments upplägg, eller träning av generiska kompetenser inte tagits med i beaktning när länkningen och säkringen till de nationella examensmålen gjorts. I bilaga 1 presenteras en matris som visar på hur de nationella examensmålen för Civilekonomprogrammet uppfylls. Matrisen omfattar förväntade studieresultat för de kurser som är obligatoriska för programmet och därutöver kursen Företagsekonomi B. Bakgrunden till att inkludera företagsekonomi B är att cirka 95 % av alla studenter på programmet väljer företagsekonomi som inriktning. Programmets upplägg innebär att senare terminer är valbara vilket föranleder att matrisen inte omfattar några kurser på termin 5,6 och 7 (termin 8 är examensarbete). En första reflektion från matrisen är att samtliga elva examensmål testas av under utbildningen. Det blir dock tydligt att målen testas av i olika stor utsträckning. För en vidare analys är det viktigt att komma ihåg att oavsett studenternas fördjupningsinriktning på senare del på grundläggande nivå och på avancerad nivå så är förväntade studieresultat som handlar om värderingsförmåga och förhållningssätt
(examensmål 9, 10 och 11) mer frekvent förekommande på dessa nivåer. Matrisen visar att examensmål 1, 3 och 11 testas enbart eller i huvudsak genom examensarbetet. Examensmål 1 och 3 relaterar till förmågan att ta till sig teorier och vetenskapliga arbeten och att nå en fördjupad kunskap inom det valda ekonomiområdet. Förhållandet att detta är förmågor som utifrån matrisen testas i relativt liten utsträckning visar på behovet av att fortsättningsvis arbeta aktivt med vetenskapliga artiklar och inte minst ge möjlighet för studenterna att på olika sätt visa på fördjupad kunskap om teori och metod inom ett område. Detta arbete är också viktigt för att studenterna utvecklar en förmåga att identifiera vilka ytterligare behov av kunskap som finns (se examensmål 11). Bedömning av examensmål Med hjälp av matrisen analyseras hur väl förväntade studieresultat på kursnivå möter examensmålen. Dock säger inte detta något om hur väl studenterna möter målen. Vid Handelshögskolan har en sådan bedömning genomförts. Handelshögskolan implementerar under 2015 ett kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Syftet med systemet är att stödja studenternas lärande, genom en konstruktiv länkning och en tydlig logik mellan examensmål, förväntade studieresultat på kurs- och momentnivå, lärandeaktiviteter och examination. Ett mål med Handelshögskolans kvalitetssystem är att det ska kunna ligga till grund för dialog mellan individer och grupper om kvalitet och kvalitetsutveckling och om vad som stödjer studenternas lärande. En process i kvalitetssystemet handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. Detta arbete kan ses som en fortsättning på matrisen vars syfte är att identifiera länkning mellan examensmål och FSR. Bedömningskommittén för civilekonomprogrammen består av erfarna lärare med betydande pedagogisk erfarenhet. I samråd med programrådet har fyra programmål valts ut för bedömning; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. De tre förstnämnda har bedömts under augusti och september 2015 med utgångspunkt i examensarbeten och individuella skriftliga huvudoppositioner. Vid bedömningen har särskilda bedömningsmallar som direkt bygger på examensmålen använts. De ska således inte jämföras med de bedömningsmallar som använts på kursen för att sätta betyg och som varit direkt relaterade till kursens förväntade studieresultat. Resultat av bedömningen för samtliga fyra civilekonomprogram Resultaten av bedömningen visar att överlag når studenterna de utvalda programmålen väl. Dock finns det några generella förbättringsområden, för samtliga civilekonomprogram, och några som är mer specifika.
Generella förbättringsområden Programmålet Kritiskt analytiskt tänkande har bland annat bedömts med indikatorer som handlar om studenternas förmåga att sätta resultat i ett sammanhang och att diskutera implikationer av studien. Dessa resultat kan förbättras. Kommunikativ förmåga behöver stärkas framför allt vad det gäller indikatorn tydlighet i argumentation och ställningstaganden Programmen verkar inte förbereda studenterna tillräckligt väl för att de ska nå målet Hållbarhet och etik. Resultaten av bedömningarna diskuteras i programråd och programkommittéer och leder, om det anses relevant, till förslag på åtgärder för verksamhetsåret 2016. Det är viktigt att dessa områden nu har identifierats. Min bedömning som programsamordnare är emellertid att det behövs ett ytterligare underlag och en fördjupad analys och diskussion för att närmare kunna specificera vilka åtgärder eller förändringar som kan bli aktuella att utföra och i så fall i vilken omfattning. Programsamordnare kommer därför att planera in samtal med studenter för att få mer information om deras erfarenheter kring hur kritiskt analytiskt tänkande och kommunikativ förmåga övas och examineras under utbildningen. Med avseende på Hållbarhet och etik har förändringar genomförts i kursplaner (inkl. förväntade studieresultat) som förväntas säkerställa att detta programmål uppfylls. Del 3: Programutvärdering I slutet av vårterminen 2015 genomfördes en webbaserad utvärdering av Handelshögskolans samtliga civilekonomprogram. I webbenkäten, som besvarades av studenter som förväntas ta examen vårterminen 2015, ställdes frågor om bland annat utbildningens innehåll relativt examensmål, programmets utformning, genomförande och innehåll, men även om studieadministration och studiemiljö. 62/81 (77 %) studenter svarade på enkäten. Övervägande delen av studenterna är mycket nöjda med sin utbildning och anser att ämnesområden och kurser kommer i en naturlig följd. De upplever att kurserna på programmet i hög grad når upp till uppställda mål. Merparten av studenterna uppger att de har fått någon typ av anställning, flertalet uppger att de fått arbete hos någon av de större revisionsbyråerna medan några fått jobb på ekonomiavdelningar och som ekonomikonsulter. Det framkommer också att de gör sina val av fördjupning delvis utifrån jobbmöjligheter. Från flera studenter efterfrågas mer av näringslivskoppling i utbildningen.
Knappt 30 % av studenter som svarat på enkäten uppger att de har haft praktik (en betydande ökning jämfört med tidigare år) medan drygt 30 % av studenterna har studerat utomlands. En mycket stor andel av de som studerat utomlands eller gjort praktik upplevde att dessa erfarenheter var en fördel när de sökte jobb. Studenterna upplever att de har utvecklats inom många områden under utbildningen (problemlösning, systematisk och analytisk förmåga, kritiskt tänkande, teori och metod, skriftlig framställning, arbeta i grupp). De upplever dock inte att de utvecklat sin muntliga framställning på samma sätt. Systemet med terminsråd eller liknande verkar fungera tillfredsställande. Studenterna uppskattar både studieadministration och studievägledning. Karriärvägledning är ett område som kan utvecklas enligt studenterna. Bemötande från lärare och kurskamrater har uppskattats. Del 4: Verksamhetsåret 2014/2015. En uppföljning av föregående års verksamhetsplan visar att de lokala examensmålen har länkats till programmets olika kurser. Vidare har bedömningskommitténs utvärdering av efterlevnad av examensmålen genomförts och presenterats (se avsnitt 2). Den skriftliga rapporten är dock än så länge ett internt utkast. Studenter som är antagna hösten 2014 kommer att kunna göra praktik både på vårterminen och på höstterminen. Tidigare fanns denna möjlighet endast på våren. Denna ökade valfrihet förväntas innebära att fler studenter också gör praktik. Det innebär även att fler bör kunna göra praktik hos revisionsbyråer då dessa traditionellt sett har haft svårt att ta emot studenter under våren som för dem är mer arbetsintensiv än hösten. Denna förändring är ett viktig steg för att få till mer näringslivsanknytning i utbildningen. Kursen i Handelsrätt som främst läses av studenter med inriktning mot redovisning omfattar numera 15 hp istället för som tidigare 30 hp. Förändringen överensstämmer med kraven på sammantaget 30 hp handelsrätt för att kunna bli auktoriserad revisor som stipuleras av Revisorsnämnden. Bakgrunden är att studenterna läser redan under termin 2 handelsrättslig översiktskurs på 15 hp. Förändringen bör ses som klart positiv då den ger ökade möjligheter för studenterna att göra praktik och att läsa utomlands under utbildningen. Civilekonomprogrammet fick ny programsamordnare, Tobias Svanström, vid halvårsskiftet 2015. Denne ersatte då Ann-Christin Häggqvist. Del 5: Verksamhetsplan 2016 Näringslivskoppling och framtida yrkesliv Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom
programmet. Under 2016 kan programsamordnare arbeta tillsammans med programvägledare och karriärservice och ta fram en plan för detta skulle kunna genomföras så att det blir ett utbyte mellan studenter och externa intressenter som bidrar till att studenterna kan göra sina val. Under 2015/2016 introduceras delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter. Programsamordnarna bevakar så att dessa också har fokus på de olika programmens inriktningar. Länkning till programmål Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Ny student- och näringslivsaktivitet planeras Programutvärderingen har visat att studenter efterfrågar mer näringslivskoppling i utbildningen. I samtal med studeranderepresentanter vid en programkommitté under hösten 2015 framfördes också ett önskemål om att få veta mer om vad en civilekonom faktiskt gör och vilka olika arbetsuppgifter som denne har. Mot denna bakgrund planeras för en kommande studentaktivitet där ett antal civilekonomer verksamma i olika branscher bjuds in till paneldebatt. De yrkesverksamma civilekonomerna kommer då att beskriva arbetsuppgifter och karriärmöjligheter och därefter följer en paneldebatt med möjlighet för studentera att ställa frågor. Syftet är dels att inspirera och motivera studenterna i sina fortsatta studier, dels att ge ytterligare information och kunskap inför deras val av fördjupningsinriktning. Del 6: Sammanfattande analys Civilekonomprogrammet har en lång historik vid Handelshögskolan. Programmet har ett relativt stabilt söktryck, studenterna är generellt nöjda med sin utbildning och en hög andel av studenterna får jobb efter avslutad utbildning. Förändringar har genomförts som ger ökade möjligheter till praktik och utlandsstudier vilket är två typer av erfarenheter som uppfattas vara en konkurrensfördel i en anställningssituation. Studentaktiviteter planeras för att möta efterfrågan på mer näringslivskoppling i utbildningen. Arbetet med att säkerställa att samtliga programmål uppfylls i hög grad kommer att fortsätta.
Bilaga 1. Säkring av examensmål Nationella examensmål för Civilekonomprogrammet.