DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2001

TRANSPORT Företagen inom denna bransch förbättrade resultatet före skatt till 2 452 ( 675) Mkr. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 24,3 (neg) procent. Posten förbättrade resultatet efter skatt till 3 432 ( 1 082) Mkr. Rörelseresultatet exklusive Postgirot, realisationsvinst från försäljning av Postfastigheter samt avsättningar uppgick till 150 (192) Mkr. Postens verksamhet har renodlats till två rörelsegrenar; meddelande och logistik samt kassaservice. De svenska marknaderna för brev är avreglerade. För paket och logistiktjänster råder hård konkurrens. Utvecklingen präglas av internationalisering, ökad konkurrens och kraftig teknisk utveckling. Tillväxten för meddelanden bedöms som svag medan logistikmarknaden bedöms växa. SJ AB övertog persontrafiken när Statens Järnvägar bolagiserades. Resultatet före skatt 2001 uppgick till 49 (103) Mkr. Resultatförsämringen kan till viss del förklaras av kostnader vid starten av företaget samt de resurser som SJ lagt på kvalitetshöjande åtgärder. Den svenska järnvägsmarknaden är en av Europas mest avreglerade och konkurrensutsatta. Totalt, inklusive godstrafik, finns ett 20-tal tågoperatörer verksamma i Sverige. SJ verkar på två marknader med olika konkurrenssituationer. Delmarknaden för entreprenader, där kunderna utgörs av offentliga trafikhuvudmän, har avreglerats helt, vilket lett till att ett antal konkurrerande operatörer, bland andra Connex, Citypendeln, Svenska Tågkompaniet och BK Tåg, har etablerat sig. På stamnätet har SJ ensamrätt på persontrafiken och konkurrensen består av andra transportmedel som bil, buss och flyg. Bilen är fortfarande det helt dominerande transportmedlet för inrikes resande. Tåget är dock det dominerande kollektiva transportmedlet vid långväga resor med undantag för resor över 50 mil där flyget dominerar. Faktorer som ålder, inkomst, resans syfte samt hur nära man bor en järnvägsstation påverkar också valet av färdsätt i betydande utsträckning. Resandet med SJ AB har ökat med 5 procent under året. Utvecklingen av tågresandet, som har varit mycket positiv sedan 1997, fortsatte under 2001, trots försämrad konjunktur och instabilt världsläge. Efterfrågan på resor är fortsatt stark och resandet med tåg förutses öka mer än för andra färdsätt. Statens Järnvägars division för godstransport och logistik överfördes till Green Cargo. Resultat före skatt uppgick till 76 ( 1 267 proforma) Mkr och exklusive jämförelsestörande poster till 29 ( 49) Mkr. Sveriges hela transportarbete minskade från 2000 till 2001. Det förklaras delvis av att den globala konjunkturnedgången påverkat svensk export med lägre efterfrågan som följd.alla transportslag drabbades av minskade volymer. Enda undantag är den inrikes sjöfarten. Särskilt minskade transporterna av högförädlat gods som i huvudsak fraktas med bil. Biltrafiken kompenserade sin förlust genom att ta delar av transporterna av annat gods. Det gav minskade transporter för järnvägen som inte lyckades behålla sina marknadsandelar. För att stärka Green Cargos position i Skandinavien och Europa bildades 2001 kombibolaget Cargo- Net AS tillsammans med Norges Statsbaner. Satsningen ger Green Cargo möjlighet till geografisk expansion och ökade volymer. Under 2001 som helhet var SAS koncernens trafiktillväxt fortsatt större än för flygbranschen i övrigt. På den svenska marknaden märktes dock en fortsatt markant nedgång i efterfrågan på grund av den allmänna konjunkturavmattningen samt den svaga svenska kronan. Marknaden för flygtrafik utvecklades relativt starkt under första kvartalet 2001. Därefter noterades en gradvis svagare konjunkturutveckling och efterfrågan under våren och sommaren. I kölvattnet av den 11 september har flygindustrin gått in i sin värsta kris någonsin. Under perioden 11 september till och med 31 december sjönk de europeiska flygbolagens internationella trafik med 17,6 procent mot föregående år. Trafiken påverkades mest på Nordatlanten med en nedgång på 31 procent. SAS drabbades hårt av den minskade efterfrågan men inte lika mycket som sina konkurrenter. För SAS har den internationella trafiken sjunkit med 9 procent och bolaget har därmed tagit marknadsandelar i den svaga flygmarknaden. Resultatet före skatt försämrades kraftigt till 1 140 (2 829) Mkr. I Transport ingår: Green Cargo AB, Posten AB, SAS AB, SJ AB, AB Swedcarrier och SweRoad AB. DAGLIGVAROR V&S Vin & Sprit AB ökade resultatet före skatt till 1 472 (1 433) Mkr. Räntabiliteten på eget kapital sjönk från 36,6 procent till 30,4 procent. Den internationella alkoholindustrin dominerades 2001 av effekter från försäljningen av Seagram Wine and Spirit. Generellt gäller att de ledande bolagen i industrin fortsatt genomföra aktiviteter för konsolidering och tillväxt. Stora förändringar kan förväntas de närmaste åren. Omsättningen för V&S Vin & Sprit AB ökade med knappt 1 miljard kronor 2001 till 6 788 (5 816) Mkr. En bidragande orsak till den ökade omsättningen är att V&S under 2001 har etablerat en global distributionslösning för koncernens internationella varumärken. För den amerikanska marknaden innebär detta att V&S bildat ett bolag tillsammans med Företaget Jim Beam Brands. Det nybildade bolaget, Future Brands, är branschens näst största distributionsbolag i USA. Internationellt är konsumtionen av sprit i stort oförändrad, men förskjutningen mot vit sprit fortsätter. Den internationella vinkonsumtionen har inte genomgått några större förändringar, men rött vin har ökat på bekostnad av vita viner. I västvärlden är alkoholmarknaden mogen och utan egentlig tillväxt. Förskjutningar sker dock mellan olika kategorier av sprit samt mellan prissegment, liksom från lokala varumärken till internationella premiumvarumärken. Tillväxten kommer framförallt att ske i Asien. I Sverige beräknas nedgången fortsätta. I Dagligvaror ingår: V&S Vin & Sprit AB. 20

FÖRETAG MED MARKNADSMÄSSIGA KRAV Transport Dagligvaror RESULTATRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Nettoomsättning 39 200 37 332 6 788 5 816 Kostnader -37 815-36 230-5 136-4 413 Jämförelsestörande poster 1 974-2 151 0 46 Resultat från andelar i intresseföretag -264 594 112 0 Rörelseresultat 3 095-455 1 764 1 449 Finansiella intäkter 478 772 90 99 Finansiella kostnader -1 121-992 -382-115 Resultat före skatt 2 452-675 1 472 1 433 Skatt -268 252-462 -437 Minoritet 3 5-1 -62 Årets resultat 2 187-418 1 009 934 BALANSRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar 21 843 20 090 11 988 3 535 Räntebärande anläggningstillgångar 5 074 23 796 0 0 Ej räntebärande omsättningstillgångar 5 773 5 835 2 803 1 986 Räntebärande omsättningstillgångar 9 597 57 665 249 191 Totala tillgångar 42 287 107 386 15 040 5 712 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 10 118 7 918 3 694 2 934 Minoritet 20 16 11 11 Räntebärande avsättningar 423 3 583 80 37 Ej räntebärande avsättningar 6 364 6 963 566 480 Räntebärande långfristiga skulder 14 028 12 631 8 653 836 Ej räntebärande långfristiga skulder 73 64 0 0 Räntebärande kortfristiga skulder 3 177 67 871 0 0 Ej räntebärande kortfristiga skulder 8 084 8 340 2 036 1 414 Totala skulder och eget kapital 42 287 107 386 15 040 5 712 KASSAFLÖDE, Mkr 2001 2000 2001 2000 Kassaflöde från löpande verksamhet 564 3 092 1 246-102 Kassaflöde från investeringsverksamhet -28 456 590-8 517-998 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 9 158-1 960 7 324-1 465 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR, Mkr 2001 2000 2001 2000 Bruttoinvesteringar 12 748 2 278 8 539 1 093 Av- och nedskrivningar 2 896 1 904 395 235 Omsättning som avser anslag från staten 200 370 0 0 Re (genomsnitt), % 24,3 neg 30,4 36,6 Rt (genomsnitt), % 4,8 0,3 17,9 23,9 Rsyss (genomsnitt), % 6,0 0,4 22,8 37,9 Rop (genomsnitt), % 28,4 neg 20,9 55,5 Nettoskuldsättning (+ nettoskuld) / (- nettotillgång) 2 957 2 624 8 484 682 Sysselsatt kapital 27 766 92 019 12 438 3 818 Operativt kapital 13 095 10 558 12 189 3 627 Soliditet, % 17,5 3,6 24,6 51,6 21

FINANS Företagen inom denna bransch försämrade resultatet före skatt till 1 531 (2 229) Mkr. Räntabiliteten på eget kapital sjönk från 9,5 procent till 6,4 procent. Lågkonjunkturen fördjupades under 2001. Centralbankerna sänkte styrräntorna för att motverka en kraftig och utdragen lågkonjunktur. Den amerikanska centralbanken, FED, sänkte den amerikanska styrräntan från 6,5 till 1,75 procent under 2001. De svenska räntorna följde i stort sett den internationella trenden, men en ökad inflation fick differensen att öka mellan svenska och internationella långräntor. Den svenska kronan har under 2001 tappat i värde mot både dollarn och euron. Sverige påverkades av sviterna från den brustna telekombubblan men starka statsfinanser och god finansiell styrka i företagen och hushållen var stabiliserande faktorer. SBAB förbättrade sitt rörelseresultat under 2001 med 15 procent till 541 Mkr. Resultatet innebär en räntabilitet på eget kapital på 9,5 (8,8) procent. Låneportföljen uppgår till 137 miljarder kronor. SBAB ökade sin marknadsandel på privatmarknaden till 7,5 procent och marknadsandelen på företagsmarknaden uppgår till cirka 21 procent. Svensk Exportkredits, SEK, resultat före skatt för 2001 uppgick till 729 (830) Mkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till 15,1 (14,8) procent. De statsstödda exportkrediterna bidrog till det statsstödda systemets resultat med ett överskott på 168,8 (93,1) Mkr. SEK har förstärkt sin organisation och kapacitet att erbjuda ett bredare utbud av finansiella lösningar som till exempel leasing och renting. SEKs upplåning har på en volatil kapitalmarknad varit framgångsrik. Den europeiska finansmarknaden har under de senaste åren utmärkts av konsolidering och internationalisering. Denna utveckling har fortsatt under 2001 och en pan-nordisk konsolidering av bank- och försäkringsbolagen är på väg att skapa ett fåtal stora finansiella koncerner med internationella förgreningar. I förlängningen kan det konstateras att varken bankerna eller försäkringsbolagen längre bara konkurrerar på de traditionella kärnmarknaderna utan även direkt med specialisterna, som till exempel bostadsinstituten, fondkommissionärerna, fastighetsmäklarna, finansbolagen med mera. I Finans ingår: SBAB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum, AB Svensk Exportkredit och Svenska Skeppshypotekskassan. FASTIGHET Företagen inom denna bransch förbättrade kraftigt resultatet före skatt till 3 392 (1 439) Mkr. Räntabiliteten på eget kapital steg från 5,7 procent till 12,8 procent. Fastighets- och lokalhyresmarknaderna påverkades av den internationella oron och allmänna konjunkturutvecklingen, vilket har lett till en ökad försiktighet på lokalhyresmarknaden. Det finns en minskad benägenhet att planera långsiktigt och teckna nya hyresavtal. Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö förväntas dock ha en starkare tillväxt än landet i övrigt. En låg vakans har bidragit till att bibehålla hyrorna på en fortsatt hög nivå för välbelägna kontors- och butikslokaler. Omsättningen på kommersiella fastigheter har under året varit stor. I takt med att osäkerheten i omvärlden ökade avmattades dock aktiviteten. Utvecklingen på aktiemarknaden kan medföra en ökad aktivitet på fastighetsmarknaden då fastigheter erbjuder starka kassaflöden och låg volatilitet. Svenskt Fastighetsindex har under de senaste åren förbättrat informationen till marknaden samtidigt som marknaden vuxit med bibehållen likviditet. Större, mer geografiskt och funktionellt renodlade bolag har skapats. Sammantaget kan detta attrahera utländska investerare. Utländska direktinvesteringar har också ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Under 2001 fanns det en tydlig trend mot att industri- och tjänsteföretag valde att sälja sina fastighetsbestånd för att renodla sina verksamheter. Bland annat har Vattenfall, Telia, Ericsson och Posten sålt sina respektive bestånd inklusive huvudkontor. Vasakronan har varit en av de mest aktiva på marknaden och medverkat i en av de största transaktionerna genom förvärvet av tre av de så kallade Hötorgsskraporna i Stockholm. En annan aktiv aktör har varit Wihlborgs som bland annat köpt Postfastigheters bestånd. I Sverige har fastighetsbranschen av tradition varit mycket fragmenterad. Uppdelningen av branschen mellan bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter har blivit tydligare, även om många bolag äger både och. Ägarbilden är starkt diversifierad och det finns många olika sorters fastighetsägare. Vasakronan ökade under 2001 resultatet före skatt till 2 281 (460) Mkr. Resultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och lösen av framtida räntekostnader uppgick till 603 (426) Mkr, en ökning med 42 procent. Hyresökningen i om- och nytecknade kontrakt var 44 procent. Den ekonomiska vakansgraden uppgick till 5 (4) procent. I Fastighet ingår: Akademiska Hus AB, Civitas Holding AB (Vasakronan AB), A/O Dom Shvetsii, Kasernen Fastighets AB, Specialfastigheter Sverige AB och Vasallen AB. 22

FÖRETAG MED MARKNADSMÄSSIGA KRAV Finans Fastighet RESULTATRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Nettoomsättning 16 289 16 111 7 964 7 364 Kostnader -14 964-14 759-4 803-4 395 Jämförelsestörande poster 0-8 1 866 63 Resultat från andelar i intresseföretag 0 0 9 0 Rörelseresultat 1 325 1 344 5 036 3 032 Finansiella intäkter 219 891 330 65 Finansiella kostnader -13-6 -1 974-1 658 Resultat före skatt 1 531 2 229 3 392 1 439 Skatt -372-600 -968-418 Minoritet -192-212 1-1 Årets resultat 967 1 417 2 425 1 020 BALANSRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar 7 228 4 505 55 272 49 904 Räntebärande anläggningstillgångar 220 830 219 545 1 247 4 Ej räntebärande omsättningstillgångar 4 841 8 276 2 362 1 559 Räntebärande omsättningstillgångar 82 100 95 623 3 405 1 753 Totala tillgångar 314 999 327 949 62 286 53 220 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 20 515 9 874 19 916 18 059 Minoritet 1 386 1 311 1 1 Räntebärande avsättningar 0 43 164 156 Ej räntebärande avsättningar 602 598 1 087 1 038 Räntebärande långfristiga skulder 183 712 260 105 28 773 17 230 Ej räntebärande långfristiga skulder 17 453 20 236 673 0 Räntebärande kortfristiga skulder 88 647 31 862 6 720 12 558 Ej räntebärande kortfristiga skulder 2 684 3 920 4 952 4 178 Totala skulder och eget kapital 314 999 327 949 62 286 53 220 KASSAFLÖDE, Mkr 2001 2000 2001 2000 Kassaflöde från löpande verksamhet -4 911 17 149 3 009 2 407 Kassaflöde från investeringsverksamhet 20 336-12 798-6 758-4 238 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -15 465-4 630 5 223 1 294 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR, Mkr 2001 2000 2001 2000 Bruttoinvesteringar 18 852 10 394 5 006 Av- och nedskrivningar 21 22 1 437 1 261 Omsättning som avser anslag från staten 37 0 0 0 Re (genomsnitt), % 6,4 9,5 12,8 5,7 Rt (genomsnitt), % 0,5 0,7 9,3 6,0 Rsyss (genomsnitt), % - - 10,4 6,6 Rop (genomsnitt), % - - 10,3 6,8 Nettoskuldsättning (+ nettoskuld) / (- nettotillgång) - - 31 005 28 187 Sysselsatt kapital - - 55 574 48 004 Operativt kapital - - 50 922 46 247 Soliditet, % 7,0 3,4 32,0 33,9 23

TELEKOM Företagen inom denna bransch försämrade resultatet före skatt till 4 734 (11 778) Mkr. Räntabiliteten på eget kapital sjönk från 19,9 procent till 3,1 procent. Telias nettoomsättning ökade med 6 procent till 57 196 (54 064) Mkr under året medan rörelseresultatet före avskrivningar minskade med 1 procent till 12 915 (13 087) Mkr. Företagets omsättning och resultat har påverkats av att icke kärnverksamhet avyttrats som ett led i renodlingen av Telia. I kärnverksamheten ökade den externa nettoomsättningen med 13 procent. Telia har under året genomgått en snabb renodling. Icke kärnaffärer, till exempel Eniro och vissa stödfunktioner till kärnverksamheten, såsom anläggning och underhåll av nät, har avyttrats. Samtidigt har verksamheten koncentrerats till Norden och Östersjöområdet, vilket medfört att Tess och Eircom har avyttrats. Renodlingen har stärkt Telia finansiellt. Låneskulden har amorterats av ytterligare och skuldsättningsgraden sjönk under året från 0,37 till 0,18. Telia är verksamt inom fyra kärnområden: mobil kommunikation, bredband och internet, fasta nät samt internationell carrierverksamhet. Inom mobil kommunikation ökade resultatet och intäkterna. Telia är den enda aktör som kan erbjuda GPRS- och UMTS-tjänster i hela Norden. Försäljningen av bredband kom i gång på allvar 2001. Totalt levererade Telia 263 000 bredbandsanslutningar, varav 40 000 till operatörer och service provider utanför koncernen. Den internationella carriermarknaden har präglats av turbulens och osäkerhet. Mot bakgrund av detta skrev Telia ned det bokförda tillgångsvärdet i Telia International Carrier med 3 027 Mkr. Telia har satsat betydande resurser på att färdigställa nätet och etablera en effektiv säljorganisation. Den negativa resultatutvecklingen avstannade mot slutet av året. I fastnätsverksamheten minskade Telias marknadsandelar inom fast telefoni på slutkundsmarknaden i Sverige. Däremot ökade försäljningen av mervärdestjänster och grossisttjänster, vilket medförde att intäkter låg på samma nivå som föregående år. I Telekom ingår: Telia AB, Svenska rymdaktiebolaget. KRAFT Vattenfall har under 2001, främst till följd av förvärv, kraftigt ökat omsättningen och resultatet. Rörelseresultatet ökade till 10,0 (6,7) miljarder kronor och omsättningen ökade till 69,0 (31,7) miljarder kronor. Räntabiliteten på eget kapital ökade till 11,2 (8,6) procent. I syfte att uppnå större kundbaser och riskdifferentiering av såväl produktionsresurser som geografiskt läge fortsatte konsolideringen av den europeiska energibranschen under 2001. Flertalet energibolag är fortfarande verksamma i hela värdekedjan och alltfler aktörer inkluderar även gas i sin verksamhet. Exempel på sammanslagningar under 2001 är E.ON (Tyskland) och Powergen (Storbritannien), Endesa (Spanien) och Elettrogen (Italien), EdF (Frankrike) och TXU Distribution (Storbritannien), Vattenfall (Sverige) och Bewag (Tyskland), Fortum (Finland) och Birka Energi (Sverige) samt RWE (Tyskland) och American Water Works (USA). Elmarknaden i Europa avregleras alltmer vilket skapar nya förutsättningar och strukturomvandlingen kommer sannolikt att fortsätta under 2002. Färre och större aktörer kommer att verka över landsgränserna trots den begränsade fysiska överföringsförmågan. För att vara en ledande aktör krävs tillgång till stor verksamhetsvolym som möjliggör uttnyttjande av stordriftsfördelar, riskspridning, effektiv kapitalhantering samt finansiell styrka. Den totala elproduktionen i Sverige år 2001 uppgick till 157,6 TWh, den högsta årsproduktionen någonsin. Ökningen var 11 procent jämfört med 2000. Av elproduktionen svarade vattenkraften för 50 procent, kärnkraften för 44 procent samt övrig värmekraft och vindkraft för 6 procent. Nettoexporten uppgick till 7,4 TWh mot en nettoimport om 4,8 TWh 2000. År 2001 blev ett nytt rekordår för Nord Pool, den nordiska elbörsen, som stärkte sin marknadsandel och ökade transaktionsvolymen med 124 procent till 1 022 TWh. Under de första åren av öppen elmarknad pressades elpriserna i Norden kraftigt. En huvudförklaring var en mycket god tillgång till vattenkraft men även ett mer effektivt nyttjande av det samlade produktionssystemet hade betydelse. Med en ökad efterfrågan på el och med mer normala nederbördsförhållanden steg medelpriset på den nordiska elbörsens spotmarknad till 21,1 öre per kwh jämfört med 12,0 öre per kwh 2000. Prisökningen har även sin förklaring i den försvagade kronkursen. Medelspotpriset på den tyska elbörsen Leipzig Power Exchange (LPX), som startade i juni 2000, blev 2,3 Euro per kwh vilket var en ökning med 27 procent. Elpriserna bedöms ligga kvar eller något under dessa nivåer under 2002 i såväl Sverige som Tyskland. Vattenfall har genom förvärv etablerat en stark marknadsposition i Europa. Basen för Vattenfall Europa är de fyra tyska företagen Hamburgische Electricitäts- Werke AG (HEW), VEAG Vereinigte Energiewerke AG (VEAG), Lausitzer Braunkohle AG (LAUBAG) och Bewag AG i Berlin. Med det är Vattenfallkoncernen Tysklands tredje största elföretag samt störst i Tyskland på fjärrvärme. I Kraft ingår: Vattenfall AB. 24

FÖRETAG MED MARKNADSMÄSSIGA KRAV Telekom Kraft RESULTATRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Nettoomsättning 57 660 54 546 69 003 31 695 Kostnader -58 301-41 343-60 692-27 384 Jämförelsestörande poster 0 27 1 137 1 719 Resultat från andelar i intresseföretag 6 075-1 157 511 658 Rörelseresultat 5 434 12 073 9 959 6 688 Finansiella intäkter 1 707 1 577 2 232 1 037 Finansiella kostnader -2 407-1 872-4 737-2 536 Resultat före skatt 4 734 11 778 7 454 5 189 Skatt -2 904-1 469-2 167-1 757 Minoritet -562-3 014-1 097-462 Årets resultat 1 268 7 295 4 190 2 970 BALANSRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar 77 960 86 946 174 068 76 928 Räntebärande anläggningstillgångar 17 436 4 968 40 929 13 267 Ej räntebärande omsättningstillgångar 20 113 19 106 24 823 14 656 Räntebärande omsättningstillgångar 13 456 12 547 19 223 10 408 Totala tillgångar 128 965 123 567 259 043 115 259 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 43 003 39 869 39 578 35 374 Minoritet 17 837 16 780 19 080 4 985 Räntebärande avsättningar 2 358 3 525 190 187 Ej räntebärande avsättningar 10 754 7 833 90 766 13 792 Räntebärande långfristiga skulder 25 069 20 876 58 420 41 116 Ej räntebärande långfristiga skulder 3 049 1 029 1 599 878 Räntebärande kortfristiga skulder 3 929 13 166 30 113 9 551 Ej räntebärande kortfristiga skulder 22 966 20 489 19 297 9 376 Totala skulder och eget kapital 128 965 123 567 259 043 115 259 KASSAFLÖDE, Mkr 2001 2000 2001 2000 Kassaflöde från löpande verksamhet 10 423 10 108 10 442 6 131 Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 591-37 397-22 984-21 776 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -6 608 27 159 15 099 18 390 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR, Mkr 2001 2000 2001 2000 Bruttoinvesteringar 20 784 48 030 43 443 23 840 Av- och nedskrivningar 14 013 8 250 10 830 5 477 Omsättning som avser anslag från staten 0 14 0 0 Re (genomsnitt), % 3,1 19,9 11,2 8,6 Rt (genomsnitt), % 5,7 13,6 6,5 7,7 Rsyss (genomsnitt), % 7,7 18,6 10,2 9,7 Rop (genomsnitt), % neg 22,5 12,2 9,8 Nettoskuldsättning (+ nettoskuld) / (- nettotillgång) 464 20 052 28 571 27 179 Sysselsatt kapital 92 196 94 216 147 381 91 213 Operativt kapital 61 304 76 701 87 229 67 538 Soliditet, % 47,2 45,8 22,6 35,0 25

Företag med särskilda samhällsintressen Företag med särskilda samhällsintressen omfattar 26 företag som indelas i åtta branscher. Företagen kännetecknas av att ägaren, staten, styr verksamheten och förutsättningarna på ett påtagligt och direkt sätt och/eller verkar på en marknad med särskilda förbehåll. Utvärderingen och uppföljningen av dessa bolag följer delvis andra parametrar än de som utsätts för marknadsmässiga krav. De kvalitativa parametrarna är härledda ur samhällsekonomiska och/eller sektorpolitiska mål. INDUSTRIVAROR OCH -TJÄNSTER Företagen inom branschen industrivaror och -tjänster omsatte 2001 sammanlagt 10,8 miljarder kronor, en minskning med cirka 1 miljard kronor. Samhall skall ge meningsfullt och utvecklande arbete till personer med arbetshandikapp. Det medför att företaget bedriver verksamhet inom vitt skilda områden och därför är aktivt på ett flertal marknader. Bolaget utvärderas efter fyra kravparametrar; antal arbetade timmar, andel rekryterad från prioriterade grupper, övergångar till anställning hos annan arbetsgivare och effektiv drift av verksamheten. Verksamheten har högre kostnader än konkurrenterna och Samhall får därför ett merkostnadstillägg från staten på 4,3 miljarder kronor. Beloppet har varit oförändrat sedan 1999. I Industrivaror och -tjänster ingår: ALMI Företagspartner AB, IRECO Holding AB, Norrland Center AB, Samhall AB, SOS Alarm Sverige AB, AB Svenska Miljöstyrningsrådet och SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB. DAGLIGVAROR Verksamheterna i denna bransch är var för sig reglerade av specifik lagstiftning och bolagen har att ta hänsyn till samhällspolitiska mål. Det finns nära 900 apotek i Sverige som varje år får mer än 85 miljoner kundbesök. Apoteket har ensamrätt i Sverige att sälja läkemedel och skall tillgodose allmänhetens behov av läkemedel i hela landet. Företaget har skyldighet att kunna tillhandahålla alla läkemedel som finns på den svenska marknaden. Verksamhetens mål är att skapa största möjliga nytta av läkemedelsanvändning till lägsta möjliga kostnad. Apoteket har en låg distributionskostnad jämfört med andra europeiska apotekssystem. Apotekets intäkter ökade med 6,5 procent till nära 30 miljarder kronor. Förskrivna läkemedel, som svarar för 75 procent av intäkterna, ökade volymmässigt med 2,9 procent. Resultatet före skatt blev 144 Mkr jämfört med ett mindre överskott året dessförinnan. Resultatförsämringen berodde främst på lägre rörelsemarginal under året. Riksförsäkringsverket beslutade dock under hösten om en höjning av marginalen för receptbelagda läkemedel inom förmånssystemet. Regeringen beslutade i december 2001 att förelägga riksdagen en proposition som innebär att nuvarande i väsentliga avseenden automatiska subventionering av receptbelagda läkemedel ersätts av beslut från en nyinrättad läkemedelsförmånsnämnd. Svenska Spel är ledande på den svenska spelmarknaden med 46 procent i marknadsandel. Näst störst är ATG och därefter följer de folkrörelsedrivna spelformerna. Totalt ökade spelmarknaden under 2001 med 4 procent till cirka 34 miljarder kronor. I Svenska Spels uppdrag ingår bland annat att erbjuda en väl utbyggd service i såväl storstad som glesbygd samt att beakta social skyddshänsyn och eftersträva en maximal säkerhet i spelhanteringen. Intäkterna för Svenska Spel uppgick till 15,8 miljarder kronor, en ökning med 12 procent under året. En stor del av omsättningen sker via återförsäljare i form av ombud och restauranger. Resultatet var oförändrat 3,8 miljarder kronor. Av årets vinstmedel delas 3,3 miljarder kronor ut till staten och 0,5 miljarder tillfaller föreningslivet. Systembolaget är det särskilda bolag som enligt alkohollagen har ensamrätt att sälja alkoholdrycker till allmänheten. Detta innebär att det ställs höga krav på bolaget ifråga om socialt ansvar och service till kunderna samtidigt som verksamheten skall bedrivas ekonomiskt effektivt. En av de viktigaste delarna av bolagets sociala ansvar är att ungdomar under 20 år inte skall få köpa alkohol i systembutikerna. Genomförda mätningar visar att ålderskontrollen blivit effektivare. Systembolagets omsättning ökade under 2001 med 5 procent till 18,2 miljarder kronor. Resultatet 197 Mkr före skatt var i princip oförändrat jämfört med föregående år. I Dagligvaror ingår: Apoteket AB, Svenska Spel AB och Systembolaget AB. TRANSPORT Luftfartsverket (LFV) skall skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg. LFV skall bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Efterfrågan på flygtransporter minskade kraftigt under senare delen av 2001 vil- 26

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN Industrivaror Transportoch -tjänster Dagligvaror Transport fastighet RESULTATRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Nettoomsättning 10 759 11 801 63 739 59 399 6 455 6 406 846 505 Kostnader -11 107-11 938-60 007-55 377-6 339-5 447-753 -397 Jämförelsestörande poster -208 477 0 0-26 -53 0 3 Resultat från andelar i intresseföretag 0-6 89-32 20-31 0 0 Rörelseresultat -556 334 3 821 3 990 110 875 93 111 Finansiella intäkter 38 55 109 137 58 35 1 161 744 Finansiella kostnader -15-14 -35-67 -192-242 -1 827-1 023 Resultat före skatt -533 375 3 895 4 060-24 668-573 -168 Skatt -11-26 -46-120 -7-195 161 45 Minoritet -2-69 0 0 0 0 0 0 Årets resultat -546 280 3 849 3 940-31 473-412 -123 BALANSRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 336 1 710 4 234 3 667 14 754 12 633 18 596 17 326 Räntebärande anläggningstillgångar 2 203 2 266 15 21 124 27 6 255 3 603 Ej räntebärande omsättningstillgångar 1 842 2 601 9 621 8 682 1 476 1 319 641 1 030 Räntebärande omsättningstillgångar 3 491 3 448 3 358 4 045 906 818 2 707 2 333 Totala tillgångar 8 872 10 025 17 228 16 415 17 260 14 797 28 199 24 292 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 5 635 6 182 6 765 6 932 3 699 3 674 30 85 Minoritet 221 222 0 0 0 0 0 0 Räntebärande avsättningar 56 57 11 810 3 838 3 443 0 0 Ej räntebärande avsättningar 325 352 686 658 284 291 0 0 Räntebärande långfristiga skulder 27 32 0 0 5 658 3 983 23 729 19 318 Ej räntebärande långfristiga skulder 47 47 16 16 1 536 1 529 2 146 2 187 Räntebärande kortfristiga skulder 2 22 2 609 1 849 30 60 1 312 1 578 Ej räntebärande kortfristiga skulder 2 559 3 111 7 141 6 150 2 215 1 817 982 1 124 Totala skulder och eget kapital 8 872 10 025 17 228 16 415 17 260 14 797 28 199 24 292 KASSAFLÖDE, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Kassaflöde från löpande verksamhet 241 223 4 208 4 939 1 225 1 410-89 -207 Kassaflöde från investeringsverksamhet -161-258 -1 261-892 -3 290-2 694-2 864-1 209 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 73 655-4 013-3 889 2 155 1 192 3 254 1 451 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Bruttoinvesteringar 349 365 1 283 950 3 357 2 782 655 1 452 Av- och nedskrivningar 349 362 618 589 1 073 857 304 189 Omsättning som avser anslag från staten 4 628 4 630 16 781 15 644 135 131 0 0 Re (genomsnitt), % neg 4,6 56,2 55,9 neg 13,8 neg neg Rt (genomsnitt), % neg 4,0 23,4 25,3 1,0 6,5 4,8 3,7 Rsyss (genomsnitt), % neg 6,1 41,4 44,3 1,4 8,8 5,4 4,1 Rop (genomsnitt), % neg 62,3 64,7 76,7 0,8 9,5 0,6 0,7 Nettoskuldsättning (+ nettoskuld) / (- nettotillgång) -5 609-5 603-753 -1 407 8 496 6 641 16 079 14 960 Sysselsatt kapital 5 941 6 515 9 385 9 591 13 225 11 160 25 071 20 981 Operativt kapital 247 801 6 012 5 525 12 195 10 315 16 109 15 045 Soliditet, % 66,0 63,9 39,3 42,2 21,4 24,8 0,1 0,3 27

ket ledde till inkomstbortfall. Resultatet före skatt minskade från 0,6 miljarder kronor till 0. LFV genomför ett omfattande investeringsprogram som skall leda till både omstruktureringar och besparingar. LFV uppnådde inte sina mål under 2001 och det kommer att ta ytterligare några år innan målen kan uppfyllas. Sjöfartsverket drabbades av konjunkturnedgången 2001 och rapporterar en förlust på 45 Mkr. Verket är inne i en fas av omfattande investeringar. I Transport ingår: AB Göta Kanalbolag, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. TRANSPORT-FASTIGHET Svensk-Danska Broförbindelsen, SVEDAB, redovisade en förlust på 0,4 miljarder kronor. Öresundsbron har infrastrukturell betydelse och skall helt finansieras av avgifter och inte över statsbudgetarna. I Transport-fastighet ingår: A-Banan Projekt AB, Statens Väg- och Baninvest AB och Svensk-Danska Broförbindelsen, SVEDAB AB. SÄLLANKÖPSVAROR OCH -TJÄNSTER Dramaten och Operan är Sveriges nationalscener för talteater respektive opera och balett. Verksamheterna drivs utan vinstsyfte. Istället ställs krav på en varierad repertoar med god balans mellan klassiska och moderna uppsättningar. Dessutom eftersträvas hög tillgänglighet för allmänheten och stor publik vid föreställningarna. Under 2001 var publikbeläggningen på Dramaten 92 procent och på Operan 85 procent på operaföreställningarna och 73 procent för balett. Bilprovningen skall utföra den tekniska fordonskontroll som krävs enligt vägtrafiklagstiftningen. Bolagets syfte är att främja trafiksäkerhet och miljö. Bilprovningen skall vara lättillgänglig i hela landet. Kontrollavgifterna, som fastställs av Vägverket, skall ge full kostnadstäckning. Under såväl 2000 som 2001 har bolaget visat förlust och bolaget har inlett både strukturförändringar och effektiviseringsåtgärder. Tillgängligheten för kunderna har varit för låg under 2001 eftersom det tidvis har varit för långa köer till besiktningarna. Det bör dock observeras att Bilprovningen utförde 5,3 miljoner besiktningar under 2001, varav 2,9 miljoner avsåg personbilar. Av personbilarna underkändes 50 procent och totalt krävdes det att en tredjedel av alla besiktade personbilar måste efterkontrolleras. I Sällanköpsvaror och -tjänster ingår: Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan AB, Svensk Bilprovning AB, Sveriges Rese- och Turistråd AB och Voksenåsen A/S. FINANS Den mest omfattande verksamheten återfinns i Venantius vars syfte är att överta och ansvarsfullt hantera kreditengagemang som avser bostadskrediter där kredittagaren hamnat på obestånd. Särskilt fokus läggs på bostadsrättsföreningar som är den volymmässigt största delen av portföljen men även före detta kommunala bostadsbolag ingår. Inriktningen är att återföra engagemangen till det reguljära kreditväsendet efter omstruktureringsåtgärder. Bolagens resultat före skatt uppgick till 0,9 miljarder kronor, en ökning med 48 procent. Resultatförbättringen beror främst på att tidigare reserverade kreditförluster kunnat återföras. I Finans ingår: AB Bostadsgaranti, Swedfund International AB och Venantius AB. TELEKOM Teracom utför markbundna utsändningar och överföringar av radio- och TV-program med en mycket hög täckning av landet. Teracom befinner sig i en stark förändrings- och tillväxtfas vilket belastar resultatet hårt. Den mest omfattande förändringen är övergången från analog till digital teknik. Resultatet före skatt uppgick till 0,4 miljarder kronor, en försämring med 0,7 miljarder. Riksdagen har bemyndigat regeringen att utfärda en kreditgaranti för att säkerställa bolagets kreditbehov tills det långsiktiga kapitalbehovet har fastställts. I Telekom ingår: Teracom AB. KRAFT Svenska kraftnät ska erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet, främja en elmarknad med konkurrens, utöva systemansvaret kostnadseffektivt och verka för en robust och flexibel elförsörjning. Verksamheten bedrivs utan konkurrens och kostnadseffektiviteten mäts därför i regelbundna benchmarkingstudier med andra jämförbara företag. Målen för 2001 överträffades med ett i stort sett oförändrat resultat på 0,7 miljarder kronor. I Kraft ingår: Affärsverket svenska kraftnät. 28

FÖRETAG MED SÄRSKILDA SAMHÄLLSINTRESSEN Sällanköpsvaror och -tjänster Finans Telekom Kraft RESULTATRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Nettoomsättning 1 970 1 910 1 408 2 029 1 618 1 549 2 938 2 724 Kostnader -2 085-1 976-587 -1 509-1 951-1 753-2 092-1 903 Jämförelsestörande poster 0 60 17 19 0 0 0 0 Resultat från andelar i intresseföretag 0 0 0 0-6 55 37 21 Rörelseresultat -115-6 838 539-339 -149 883 842 Finansiella intäkter 13 10 50 52 10 477 14 8 Finansiella kostnader -11-14 -35-14 -75-81 -159-82 Resultat före skatt -113-10 853 577-404 247 738 768 Skatt 3-1 81-143 -19-193 6 0 Minoritet 48 19-10 -5 122 61-14 -5 Årets resultat -62 8 924 429-301 115 730 763 BALANSRÄKNING, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar 644 580 87 98 2 870 2 466 9 583 9 715 Räntebärande anläggningstillgångar 0 45 17 752 18 604 0 14 178 129 Ej räntebärande omsättningstillgångar 158 208 1 588 4 259 442 376 777 735 Räntebärande omsättningstillgångar 180 189 2 809 2 234 28 29 212 139 Totala tillgångar 982 1 022 22 236 25 195 3 340 2 885 10 750 10 718 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 171 240 6 125 5 314 863 1 138 6 719 6 485 Minoritet 133 180 88 79 14 39 27 12 Räntebärande avsättningar 199 0 0 0 97 106 168 141 Ej räntebärande avsättningar 2 252 160 185 309 317 0 0 Räntebärande långfristiga skulder 97 33 15 119 18 607 1 294 718 2 968 3 249 Ej räntebärande långfristiga skulder 0 0 4 5 0 1 104 32 Räntebärande kortfristiga skulder 0 0 8 12 247 0 138 132 Ej räntebärande kortfristiga skulder 380 317 732 993 516 566 626 667 Totala skulder och eget kapital 982 1 022 22 236 25 195 3 340 2 885 10 750 10 718 KASSAFLÖDE, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Kassaflöde från löpande verksamhet 57-9 2 791-221 -110 128 1 147 959 Kassaflöde från investeringsverksamhet -134-83 29-60 -808 357-375 -1 005 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 72-4 -2 983 494 917-472 -699-1 219 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR, Mkr 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 Bruttoinvesteringar 108 88 80 89 810 697 363 998 Av- och nedskrivningar 107 109 159 196 400 359 490 404 Omsättning som avser anslag från staten 602 543 0 0 0 0 283 272 Re (genomsnitt), % neg 3,4 16,2 9,0 neg 10,6 11,1 11,7 Rt (genomsnitt), % neg 0,4 3,7 2,3 neg 11,4 8,4 7,8 Rsyss (genomsnitt), % neg 0,9 - - neg 15,4 9,0 8,3 Rop (genomsnitt), % neg neg - - neg neg 8,7 8,8 Nettoskuldsättning (+ nettoskuld) / (- nettotillgång) 116-201 - - 1 610 781 2 884 3 254 Sysselsatt kapital 600 453 - - 2 515 2 001 10 020 10 019 Operativt kapital 420 219 - - 2 487 1 958 9 630 9 751 Soliditet, % 31,0 41,1 27,9 21,4 26,3 40,8 62,8 60,6 29

Statens ägande i börsnoterade företag Statens aktieinnehav var vid årskiftet värt 141,4 miljarder kronor, vilket gör staten till den största aktieägaren på Stockholmsbörsen. S tockholmsbörsen utvecklades negativt under 2001 och Affärsvärldens generalindex minskade med 16,7 procent under året. Det statliga aktieinnehavet hade fram till den 28 december 2001 minskat med 7,5 procent och utvecklades därmed bättre än Stockholmsbörsen. Staten ägde vid slutet av året aktier i sex bolag noterade på Stockholmsbörsen. AssiDomän avnoterades från börsen den 28 januari 2002. Billerud, som delats ut till aktieägarna i AssiDomän under hösten, användes av staten som dellikvid vid Sveaskogs köp av AssiDomän. Telia är, med ett marknadsvärde vid årsskiftet på 99 miljarder kronor, statens enskilt största innehav. Telias aktiekurs sjönk med 3,7 procent under 2001, vilket kan jämföras med Handelsbankens vägda index för elva tidigare europeiska telefonmonopol som sjunkit med 32,7 procent under samma period. Från börsintroduktionen till den 28 december 2001 har Telias kurs fallit med 45 procent, medan Handelsbankens jämförelseindex sjunkit med 60 procent. AssiDomän-aktien utvecklades mycket bra 2001. Aktiekursen ökade med 38 procent till 263 kronor vid utgången av året (exklusive värdet av utdelningen av Billerud i november). Skogsindex ökade under samma period med 29 procent. Sedan AssiDomäns börsnotering 1994 fram till avnoteringen har avkastningen på aktien (inklusive utdelningar och inlösen av aktier) varit cirka 250 procent eller i genomsnitt 17 procent per år. Marknadsvärdet på statens innehav i SAS har under 2001 sjunkit med 24 procent till 2,4 miljarder kronor. SAS-aktien har under den senaste elvaårsperioden givit en årlig totalavkastning på 12,3 procent. Nordea och OM utvecklades mindre bra 2001. Aktiekursen sjönk med 22 respektive 41 procent. Från årskiftet till den 17 maj 2002 har Affärsvärldens generalindex minskat med 11,5 procent och statens innehav har minskat med 27,5 procent. KURSUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AKTIEINNEHAVET JÄMFÖRT MED AFGX 125 110 95 80 65 50 Statens aktieinnehav 01-01-01 Affärsvärldens generalindex 02-05-13 MARKNADSVÄRDET FÖR DET STATLIGA BÖRSINNEHAVET 2000 2002, Mkr Företag 17 maj 2002 17 maj 2002 28 dec 2001 28 sep 2001 29 juni 2001 30 mars 2001 29 dec 2000 AssiDomän AB ca 100 % 5) N/A 8 838 1) 8 721 7 595 7 023 6 385 2) Celtica AB 38,5 % 80 80 75 80 80 62 Nordea AB 18,2 % 30 895 30 082 28 185 33 605 34 147 38 754 OM AB 3) 9,5 % 755 1 103 604 1 103 1 479 1 862 SAS AB 4) 21,4 % 2 485 2 397 1 939 3 578 3 349 3 173 Telia AB 70,6 % 61 854 98 924 97 864 116 505 121 801 102 736 Totalt 96 069 141 424 137 387 162 466 167 879 152 973 Totalt exkl. Telia 34 216 42 500 39 523 45 961 46 078 50 237 1) I denna sammanställning redovisas aktieinnehavet i AssiDomän som det var innan Sveaskog AB lade bud på utestående aktier. Per den 28 december 2001 ägde svenska staten via Sveaskog cirka 96 procent av AssiDomän. AssiDomän avnoterades från Stockholmsbörsen den 28 januari 2002. 2) I beräkningen har ej aktier som inlöstes den 29 mars 2001 medtagits. 3) Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM AB före full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, det vill säga 84 040 118 stycken aktier. 4) SAS AB är från och med 9 juli 2001 ett börsbolag. 5) AssiDomän AB avnoterades från Stockholmsbörsen den 28 januari 2002. 30

Investeringar Investeringsviljan hos företag med statligt ägande har varit god under 2001 och flera strukturella affärer har genomförts. nder 2001 minskade industri- och varuhandelsföretag sina investeringar medan framförallt företag inom fastighets- och kraft- U branschen ökade sina investeringar. Totalt ökade bruttoinvesteringarna (inklusive företagsförvärv) med 39 miljarder kronor till 129 miljarder kronor. Vattenfall tog under 2001 ytterligare ett steg för att förverkliga sin internationella strategi, att utvecklas till ett ledande europeiskt energiföretag. Vattenfalls investeringar uppgick till 43 443 (23 840) Mkr, varav tillväxtinvesteringar (företagsförvärv och expansionsinvesteringar i anläggningstillgångar) uppgick till 38 478 (20 759) Mkr. Sveaskogs kraftigt ökade investeringar förklaras av förvärvet av AssiDomän. Vasakronan har under 2001 förvärvat fastigheter för 5 187 Mkr men också avyttrat fastigheter för 6 506 Mkr. Fastigheter har förvärvats framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö och avvyttringar har främst skett utanför dessa områden. 1 miljard kronor har satsats på investeringar i fastigheter och anläggningar. Swedcarriers redovisade investeringar under 2001 hänförs till största del till förvärv av affärsverket Statens Järnvägars fastighetsbestånd. Telia har under året mer än halverat sina investeringar. Investeringar i produktionsanläggningar ökade dock med 7 procent. Merparten avsåg utbyggnad av det internationella carriernätet, bredbandsoch kapacitetsutbyggnad i Sverige samt kapacitetsförstärkning av de nordiska mobilnäten. V&S Vin & Sprits investeringar har ökat kraftigt under 2001 då en global distributionslösning för koncernens internationella varumärken har skapats. Bland annat har V&S förvärvat 10 procent av Jim Beam Brands och tillsammans med detta bolag bildat ett distributionsföretag, Future Brands, för den amerikanska marknaden. V&S har även gått in som fjärde partner i distributionsbolaget Maxxium Worldwide och förvärvat 40 procent av det finska Nordic Wine Group (före detta Marli-koncernen). Posten ökade under 2001 sina investeringar. Ett flertal strategiska förvärv har genomförts som har säkrat Postens ställning på logistikmarknaden i Sverige och angränsande länder. Bland annat har Posten förvärvat DVS Parcel Holding (Danmark) och DPD Finland och hälften av norska Tollpost Globe. INVESTERINGAR AV FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 1), Mkr I investeringsbegreppet innefattas även företagsköp och investeringar i forskning och utveckling Investeringar Företag 2001 2000 Vattenfall AB 43 443 23 840 Sveaskog AB 24 944 95 Telia AB (70,6 %) 20 735 47 742 SAS AB (21,4 %) 11 676 9 886 V&S Vin & Sprit AB 8 539 1 093 AB Swedcarrier 7 905 112 Civitas Holding AB 6 522 2 949 Posten AB 3 379 1 603 Luftfartsverket 3 224 2 660 Akademiska hus AB 2 832 1 900 SJ AB 1 291 na AssiDomän AB 1 250 1 536 LKAB 1 015 943 Teracom AB 810 697 Svenska Spel AB 753 273 Vasallen AB 644 475 Statens Väg- och Baninvest AB 537 304 Affärsverket svenska kraftnät 363 998 Systembolaget AB 278 393 Apoteket AB 252 284 Samhall AB 246 273 Specialfastigheter Sverige AB 210 156 Green Cargo AB 174 e.t Sjöfartsverket 128 114 SVEDAB 118 1 148 AB Svensk Bilprovning (52 %) 96 98 AB Bostadsgaranti (50 %) 77 76 SOS Alarm Sverige AB (50 %) 49 22 Svenska rymdaktiebolaget 49 288 Kasernen Fastighets AB 44 0 Lernia AB 36 47 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 36 53 Svenska Lagerhusaktiebolaget 26 104 ALMI Företagspartner AB 18 17 Imego AB 18 7 SBAB 13 24 Svenska Skogsplantor AB 11 16 Kungliga Dramatiska Teatern AB 6 9 AB Göta kanalbolag 5 8 AB Svensk Exportkredit (64,7 %) 5 12 Kungliga Operan AB 3 5 Venantius AB 3 7 1) Sammanställningen omfattar bolag där staten äger över 20 procent. Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, det vill säga delägda bolag ingår med 100 procent. 31

Anställda Företagen med statligt ägande är en betydande arbetsgivare i Sverige och utomlands. Under 2001 ökade det totala antalet anställda med cirka 4 300 personer. T otalt var 201 059 personer sysselsatta i företag med statligt ägande. Av dessa utgjorde 79 654 kvinnor och 121 405 män. Posten, SAS, Telia, Samhall och Vattenfall har alla över 20 000 anställda. Sammanlagt 19 företag med statligt ägande har mer än 1 000 anställda. Den största personalökningen stod Vattenfall för, som genom bland annat förvärv ökade antalet anställda med 10 691 personer. De största minskningarna stod Telia och AssiDomän för, som under året avyttrat betydande delar av sin verksamhet. FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN Av de anställda utgör 40 procent kvinnor vilket är en minskning från 2000 då andelen kvinnor uppgick till 43 procent. Bland företagen varierar fördelningen och vissa företag har en övervikt åt det ena eller andra hållet. Apoteket är exempel på en kvinnodominerad arbetsplats med 91 procent kvinnor och Green Cargo ett exempel på mansdominerad arbetsplats med 89 procent män. REGIONAL SPRIDNING Statliga företag bidrar av flera skäl till en hög servicenivå och likvärdighet över hela landet. På Sverigekartan redovisas ett län som över- eller underrepresenterat om andelen anställda i statliga företag skiljer sig från anställda totalt enligt SCBs statistik för sista kvartalet 2001. Skälen till den stora spridningen är bland annat att bolag som till exempel Apoteket, Systembolaget och AB Svensk Bilprovning har uppdrag från Riksdagen att vara representerade i hela Sverige. Flera av företagen till exempel ALMI Företagspartner, Lernia, Samhall och Vattenfall finns i alla län. Vissa av de statliga bolagen till exempel Apoteket, Posten och Systembolaget är dessutom representerade i princip i alla kommuner. Jämfört med ett genomsnitt av totalt antal anställda i Sverige är de statliga företagen mer representerade i regioner som till exempel Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Gotland och Östergötland. I många fall är bolagens verksamhet av en sådan art, till exempel LKAB och Rymdbolaget att de finns på de platser där såväl produktionstillgångar som kompetens finns. Därmed lägger företag som staten äger en viktig ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE Företag med minst 500 anställda i medeltal, 2001 Totalt Varav i Sverige Varav kvinnor Totalt Förändring Bolag 2001 2001 2001 2000 2000-2001 Posten AB 41 669 40 959 19 036 41 522 147 SAS AB (21,4 %) 31 035 9 310 13 138 30 943 92 Samhall AB 27 726 27 726 11 645 29 236-1 510 Telia AB (70,6 %) 24 979 20 922 9 196 30 307-5 328 Vattenfall AB 23 814 8 147 5 295 13 123 10 691 Apoteket AB 10 308 10 308 9 422 9 802 506 AssiDomän AB 5 037 2 631 852 14 506-9 469 Luftfartsverket 4 380 4 380 1 599 4 246 134 Green Cargo AB 3 902 3 816 442 1 332 2 570 SJ AB 3 582 1 352 3 495 et et Systembolaget AB 3 403 3 403 2 123 3 440-37 LKAB 3 172 2 891 237 3 210-38 AB Swedcarrier 2 976 2 976 607 et et Lernia AB 2 521 2 521 853 2 556-35 AB Svensk Bilprovning (52 %) 2 223 2 223 289 2 228-5 V&S Vin & Sprit AB 1 408 646 493 1 375 33 Sjöfartsverket 1 311 1 311 231 1 362-51 Teracom AB 994 990 199 883 111 SOS Alarm Sverige AB (50 %) 756 756 444 744 12 Svenska Spel AB 750 750 375 531 219 Kungliga Operan AB 601 601 276 595 6 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 574 574 133 564 10 ALMI Företagspartner AB 520 520 225 535-15 Sammanställningen omfattar bolag där staten äger över 20 procent. Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, det vill säga delägda bolag ingår med 100 procent. Inom parentes anges statens ägarandel för delägda företag. 32

grund för näringsverksamheten i alla delar av Sverige. Många av de statligt ägda företagen arbetar sedan länge på helt konkurrensutsatta marknader. Andra har till följd av en avreglering, som drivits fram av den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen, på senare år övergått från att ha varit monopol till helt konkurrensutsatta företag. Dessa företag etablerar sin verksamhet utifrån affärsmässiga grunder. Regeringen ser mycket positivt på att de statligt ägda företagen finns representerade i hela landet. Som tydligt framgår av kartan nedan är de statligt ägda företagen mer representerade än privata företag i stora delar av Sverige. På så sätt bidrar de statligt ägda företagen naturligt till att jämna ut balansen mellan olika regioner med olika förutsättningar. Detta förhållande gynnar den regionala utvecklingen i hela landet. Mot denna bakgrund är det därför väsentligt att företag med statligt ägande, inom ramen för respektive företags marknadsförutsättningar, även beaktar verksamhetens betydelse ur ett regionalt perspektiv. motsvarar 23 procent av totalt antal anställda. Utlandsförsäljningen uppgick till 70 151 Mkr. Den största ökningen av utlandsverksamhet under 2001 står Vattenfall för. Utlandsförsäljningen och antalet anställda ökade kraftigt främst till följd av förvärv i Nordeuropa. Utlandsförsäljningen uppgick till 38 641 Mkr och utgjorde 56 procent av Vattenfalls totala omsättning. AssiDomän avyttrade under 2001 affärsområdet Corrugated & Containerboard till det holländska företaget Kappa. Antalet anställda utomlands minskade under året till 2 406 (9 074) personer och utlandsförsäljningen minskade till 7 412 Mkr. UTLANDSVERKSAMHET Både försäljning och antalet anställda i utlandet ökade under 2001 för företag med statligt ägande. Antalet anställda utomlands uppgick till cirka 45 700, vilket ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE Regional spridning 1) A Över rikssnittet (mer än 20 %) B Runt rikssnittet (+/- 20 %) C Under rikssnittet (mindre än 20 %) 1) Sammanställningen omfattar bolag där staten äger över 20 procent. Exklusive SAS, Telia, AssiDomän och Apoteket som ej har rapporterat anställda per län. UTLANDSVERKSAMHET I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE I utlandsverksamhet ingår både export och produktion utomlands. För SAS, Posten med flera kommunikationsföretag är definitionen av utlandsförsäljning sådan att uppgifter inte kan beräknas. Utlandsförs. % av Utlandsförs. % av Anställda utomlands Bolag 2001 omsätt. 2000 omsätt. 2001 2000 SAS AB (21,4 %) et et 21 725 20 937 Vattenfall AB 38 641 56 8 558 27 15 667 5 037 Telia AB (70,6 %) 12 741 22 9 602 18 4 057 4 924 AssiDomän AB 7 412 66 20 605 84 2 406 9 074 V&S Vin & Sprit AB 5 437 80 4 437 76 762 704 Posten AB 336 1 180 1 710 552 LKAB 3 399 70 3 134 64 281 273 SweRoad AB 68 97 58 92 40 30 Sveriges Rese- och Turistråd AB 0 0 0 0 22 22 Swedesurvey AB 93 100 101 100 16 9 Svenska Lagerhusaktiebolaget 0 0 0 0 7 5 Teracom AB 0 0 0 0 4 4 Affärsverket svenska kraftnät 372 13 262 10 3 2 A/O Dom Shvetsii (36 %) 20 100 21 100 2 2 Svenska rymdaktiebolaget 325 70 337 70 1 1 Imego AB 11 31 1 6 0 0 Samhall AB 1) 1 174 13 1 599 16 0 1 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 58 13 55 13 0 0 AB Swedcarrier 44 1 et et 0 et Svenska Skogsplantor AB 20 10 12 6 0 0 Totalt 70 151 48 962 45 703 41 577 Sammanställningen omfattar bolag där staten äger över 20 procent. Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, det vill säga delägda bolag ingår med 100 procent. Inom parentes anges statens ägarandel för delägda bolag. 1) Utlandsandelen för Samhall räknas exklusive merkostnadsersättningen. 33