Läs och skrivkonferensen 2017

Relevanta dokument
JAG, FAMILJEN OCH OMVÄRLDEN

Gränslös språk- och ämnesutvecklande undervisning

Religioner och andra livsåskådningar

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Kan genrepedagogik bidra till att man blir klok på sitt andraspråk? Knutbyprojektetett genrepedagogisk skolutvecklingsprojekt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Sova över Lärarmaterial

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Läroplansträff Välkomna

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Kursplanen i ämnet religionskunskap

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

LPP i religion ht. 2015

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Genrepedagogik Litteracitet med fokus på skrivning som ett medel att lära

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Återberättande text med cirkelmodellen

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Religiösa byggnader i Malmö

Genrepedagogik ett arbetssätt för alla

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Kunskapskrav i religion

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Symposium 2012 Genrepedagogisk undervisning och kunskapskraven i Lgr 11

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Språket människans främsta verktyg

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Religiösa byggnader i Malmö

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Skolutveckling på mångfaldens grund

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

Handlingsplan 0-18 år

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Fakta om Martin Luther

Lärarens guide till cirkelmodellen

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Hülya Basaran. Skolverket Göteborg 2015

Är alla lärare språklärare?

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

SIDAN 1. Genrepedagogik. En helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling Kristina Ansaldo

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Henke och bokstäverna som hoppar

Språkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Transkript:

Läs och skrivkonferensen 2017 Låt språket bära Natur och kultur Genrepedagogik i praktiken Låt språket bära Låt språket brista och bära Britt Johansson

Utkom den 25 augusti 2010

Elever i riskzonen kräver intensiv och tät stöttning för att uppnå de resultat skolans kursplaner kräver. Vägen mot kunskapskraven kan liknas vid en bred och strid flod där lärarens uppgift är att placera ut stenar i form av stödstrukturer för att möjliggöra för eleven att ta sig över till andra sidan. Några elever kan klara passagen med ganska få stöttande strukturer medan andra elever behöver så många stenar, i form av stöttande strukturer, att stenarna ofta överlappar varandra. Britt Johansson, författare och utbildningsledare, Gry Fyrö, författare och utbildningsledare

Genrepedagogik En explicit modell som stöttar ett språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Skolspråket det kunskapsrelaterade språket - skiljer sig från vardagsspråket - avgörande för all skolframgång - utvecklas inte automatiskt

Den genrepedagogiska modellen Sydneyskolan Ben 1 En teori om lärande Vygotskys sociokulturellta perspektiv Ben 2 En teori om språk Hallidays systemisk funktionella grammatik Ben 3 En pedagogisk modell Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande

Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Bedömning 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Lgr 11 Kunskapskrav i religionskunskap åk 6 1. Eleven har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. 2. Eleven visar också på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 3. Eleven kan också föra resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget.

Cykeln för undervisning och lärande 4. Självständigt skrivande Islam Skapa faktasida om Hinduismen/buddismen 3. Gemensam text Judendomen Repetera fas 1+2 Bedömning 1. Aktivera ord och begrepp och ämneskunskaper Bild+ord Långe orm Bingo Lucktext Vem är jag? Ordförklaringar se boken Läs text i boken lässtrategin att Zooma Formativt prov på tre nivåer 2. Beskrivande rapport Kristendomen Strukturklassificering,beskrivningssteg m. 9 faser Fyll i niofältare Språkliga drag: Deltagare på temaplats Relationella processer Nominalgrupper Modalitet

Para ihop bild och ord Symbol Ceremoni/ ritual Gudstjänst Heliga skrifter

LÅNGE ORM Sluta här En högtidlig stund där man läser texter och sjunger sånger. Börja här När människor samlasför att be till sin Gud En gudstjänst En ceremoni

BINGO ceremoni gudstjänst symbol heliga skrifter

LUCKTEXT 1. kallas det när människor samlas för att be till Gud. 2. Böcker som är viktiga för en religion kallas 3. används som ett tecken för något.

Vem är jag? Workshop Rabbin Präst Iman

En lässtrategi: att zooma Huvudrubriker och underrubriker Bilder med bildtext Faktarutor Ordförklaringar

Formativt test på tre nivåer Nivå 1: ordförklaringarna finns och ska paras ihop med rätt angivet ord Nivå 2 Ordförklaringarna finnsmen du ska själv hitta lämpligt ord som passar till förklaringen Nivå 3 Du ska själv formulera förklaringar

MODELLTEXT BESKRIVANDE RAPPORT Kristendomen Kristendomen är en av tre världsreligioner som har Abraham som stamfader. Det är världens största religion med nästan 2 miljarder anhängare. Religionen finns i hela världen men den finns framför allt i Europa och Amerika. Det finns i huvudsak tre olika kristna grupper. Den största gruppen är katolska kyrkan därefter kommer den protestantiska och ortodoxa kyrkan. Varje större grupp består sen av flera mindre grupper. Den katolska kyrkan finns främst i Sydeuropa och Latinamerika medan den protestantiska kyrkan är vanligast i norra Europa och Storbritannien. Den ortodoxa kyrkan har flest anhängare i Östeuropa och Grekland. Hur ser kristendomen på Gud? Kristendomen är en monoteistisk religion dvs kristna tror att det bara finns en Gud. Fadern eller Herren är två andra namn för Gud.

TEXTENS STRUKTUR Inledning/klassificering/vilken typ Beskrivningssteg med 8 faser (Gudssyn, instiftare, budskap, symbol, helig skrift, helig byggnad, ritualer och ceremonier, högtider)

Textens språkliga drag Substantiv/deltagare/röda ord först i satsen dvs på temaplats Vanliga verb/relationella processer/gröna ord (är, har, finns, kallas, heter, består av) Andra vanliga verb/mentala processer/gröna ord (tror, känner, menar) Nominalgrupper

Klassificering/ om religionen världsreligion 2, 2 miljarder Europa Amerika 3 grupper Gudssyn Instiftare Religionens budskap och levnadsregler Symbol Helig byggnad Helig skrift Ritualer och ceremonier Högtider

Kristendomen Kristendomen en av tre världsreligioner som har Abraham som stamfader. Det världens största religion med nästan 2 miljarder anhängare. Religionen i hela världen den framför allt i Europa och Amerika. Lucktext Språkliga drag Välj mellan följande Relationella verb/processer: är har finns kallas Mentala verb/processer: valde, menar, tror Motsatsbindeord: men, medan Orsaksbindeord: så, för att Bindeord som utvecklar och förklarar mer: dvs=det vill säga

Gör om två satser till en sats med hjälp av en nominalgrupp Islam är en religion. Islam finns ihela världen.

Gör om två satser till en sats med hjälp av en nominalgrupp Islam är en religion. Islam finns ihela världen. Islam är en världsreligion.

Utveckla satsen Gud har en son. Sonen heter Jesus.

Utveckla satsen Gud har en son. Sonen heter Jesus. Guds son heter Jesus.

Utveckla satsen Kroppen läggs i en kista. Kistan är av trä. Den är enkel.

Utveckla satsen Kroppen läggs i en kista. Kistan är av trä. Den är enkel. Kroppen läggs ien enkel träkista

Narrativ text substantiv/deltagare/röda ord: en rik man två söner den yngsta sonen sitt arv=pengar en lång resa verb/processer/gröna ord frågade kan jag få åkte= gav sig iväg adverb/omständigheter/blå ord till ett främmandeland

Resonemang Jag tycker att Jag vill inte att Eftersom jag älskar.. Vad spelar det för roll Hur ska vi kunna Göteborg är mitt förslag Jag håller med

Ska vi åka till Kolmården eller Göteborg? Inledning Sida 1 Sida 2 Vår klass ska åka på skolresa i maj. Ska vi åka till Kolmården eller Göteborg? Kolmården är billigare och djur är spännande. Dessutom är det viktigast att vi är tillsammans. Fast i Göteborg finns en nöjespark. Många i klassen vill åka dit. Det är roligare där. Ställnings tagande Jag tycker att Göteborg blir

Inledning Ska vi åka till Kolmården eller Göteborg? Vår klass ska åka på skolresa i maj men vi har ännu inte bestämt om vi ska åka till Kolmården eller Göteborg. Kolmården kostar 500 kr/elev och Göteborg kostar 1000 kr/elev. Skolan hjälper oss med 300 kr/elev. Sida 1 Det finns flera anledningar att välja Kolmården. För det första är det billigare. Då behöver vi inte samla in lika mycket pengar. För det andra är det närmare så vi behöver inte åka så långt. Många elever blir åksjuka och då är det skönt att resan är kort. Visserligen har vi varit på Skansen som också är en djurpark precis som Kolmården men på Skansen finns inga delfiner. Dessutom tycker jag att det är viktigast att vi gör något tillsammans i klassen. Det spelar ingen roll vart vi åker.

Den utvidgade cykeln FAS 5 Kritiskt läsande och skrivande från muntligt till skriftligt struktur och språkliga drag gemensam och självständigt skrivande uppgifter som kräver djuptänkande kreativa multimodala uppgifter FAS 2, 3, 4 Bedömning Prov Summativ utvärdering Dokumentera resultat Rapportera Repetera och utvidga språket -ordlekar -klassificera -gå från en genre till en annan -ordväggar -luck-texter -IKT-arbete Fas 1 Formativ återkoppling -kamratbedömning -prov och frågesporter -muntlig och skriftlig återkoppling -observation -dokumentera resultat och kommentarer Fas 5 Läsförståelse Bygg upp det ämnesspecifika ordförrådet Plocka ut huvud idéer i texter Arbeta med avkodnings och lässtrategier FAS 1 Planering läroplanens långsiktiga mål och kunskapskrav textval och analyser utforming av material differentierade och anpassade texter en skriftlig lektionsplanering Aktivera förförståelse och skapa engagemang förklara undervisningens mål personliga anekdoter tankekartor och brainstorming rubriker och bilder kärnfrågor FAS 1

Elever måste ges stöd och trygghet Enligt det senaste undersökningsresultatet (PISA 2016) ligger svenska elever nu vid eller över genomsnittet. Dock visar Pisaundersökningen 2016 att familjebakgrunden har fått ökad betydelse för resultaten. I Pisa mäts resultaten med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med Pisa 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Exempelvis har elevers familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När Pisaundersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet Soma Amin, SvD 11 dec 2016 Skolpsykolog i Järfälla Barn- och elevhälsa, Socialdemokratisk lokalpolitiker i Rinkeby-Kista stadsdel SvD söndagen den 11 dec 2016

Råd till lärare: Strukturera undervisningen, styr övningarna och lämna inte eleverna långa perioder. Kom ihåg att läsförståelse är lika med språkförståelse gånger avkodning. Är någon av dessa faktorer noll blir resultatet noll. Förvissa dig därför om att barnet knäckt koden(känner till bokstävernas ljudvärde, kan binda ihop dem till ord och orden till meningar). Låt eleverna producera egen text under handledning. Arbeta med texter, språk-och begreppsförståelse i alla ämnen, inte bara i svenska. Läs böcker själv Ulf Fredriksson, Lärarnas tidning, nr 1, 2017 Docent på institutionen för didaktik och pedagogik på Stockholms universitet-jobbar med läsförståelsedelen i PISA