Hjälpmedel i fokus. effekter av en treårig satsning

Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning Slutredovisning av uppdraget att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning och dess effekter. Hjälpmedelsinstitutet april 2012

Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Annie Persson, HI Ansvarig handläggare: Monica Rydén, HI URN:NBN:se:hi-2012-12342 (pdf) Artikelnummer: 12342-pdf

Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning Slutredovisning av uppdraget att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning och dess effekter. Hjälpmedelsinstitutet april 2012 Hjälpmedelsinstitutet

Förord Regeringen har med sitt uppdrag till Hjälpmedelsinstitutet prioriterat ett eftersatt område. Vi är stolta över att ha fått arbeta med att sprida kunskap och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. En orsak till den bristande tillgången och användningen av hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning går att finna i okunskapen att hjälpmedel faktiskt hjälper också personer med psykisk funktionsnedsättning och att det numera finns bra hjälpmedel att tillgå. Detta har varit vårt fokus i arbetet. Vi har inriktat oss på att höja kunskapen och medvetenheten bland beslutsfattare, professionen och användarna samt anhöriga och närstående. Vi har informerat, utbildat, föreläst och ordnat seminarier samt stimulerat utvecklingen av nya metoder, produkter och tjänster. Projektets utvärderare menar är att insatserna inom ramen för uppdraget har varit samhällsekonomiskt lönsamma. Vår bedömning är att fler personer nu använder hjälpmedel, jämfört med situationen för tre år sedan. Vi bedömer också att ökningen kommer att fortsätta framöver. Det beror på att effekterna av insatserna dröjer sig kvar och det tar tid att få genomslag i olika led och till sist hos hjälpmedelsanvändarna. Målgruppens eftersläpning när det gäller hjälpmedelsanvändning är ett hinder för ett mer självständigt liv. Eftersläpningen medför också merkostnader för kommuner, landsting och stat. De stora skillnaderna mellan olika delar av landet när det gäller tillgången till hjälpmedel kan knappast anses rimliga. Skillnader som dessutom drabbar en redan utsatt grupp. Det kan vara dags att resa frågan om de förhållanden som följer av de regionala skillnaderna är i överensstämmelse med de nationella målen för hälso- och sjukvården. Den bristfälliga statistiken inom hjälpmedelsområdet gör det svårt att skaffa sig en bild av hur många som använder hjälpmedel och vilka hjälpmedel som används. Uppdraget har med all önskvärd tydlighet visat nyttan med att ta modern konsumentteknologi i anspråk. Vi har t.ex. mött ett starkt gensvar på vårt arbete med mobilen som kognitivt stöd, inte minst smarta telefoner och bra applikationer har blivit uppskattade. En konsekvens av utvecklingen kan bli att hjälpmedelssortimentet oftare behöver ses över och former konstrueras för snabbare utbyten av hjälpmedlen som kan förskrivas i kombination med öppenhet för individens uttalade behov. 5

Minst lika viktigt som att komma till rätta med olika brister som hindrar att behoven tillgodoses är att andra samhällsaktörer tar behovet av hjälpmedel på allvar och vill främja tillgängligheten till hjälpmedel. Arbetsförmedlingens arbete att med hjälpmedel förbättra de arbetssökandes arbetsförmåga, har inneburit att förskrivningen av kognitiva hjälpmedel ökat med över 80 procent. Fler måste i likhet med Arbetsförmedlingen ta sin del av ansvaret för de medborgare som har psykisk funktionsnedsättning och kognitiva svårigheter. Kriminalvårdens hjälpmedelsförsök på Norrtäljeanstalten är ett annat exempel på aktivt agerande som visat sig stödja internernas försök att skapa struktur och bättre samvaro på anstalten. För egen del har Hjälpmedelsinstitutet byggt upp en betydande kunskapsbas om kognition och hjälpmedel. Informations- och utbildningsmaterialet finns nu samlat på Hjälpmedelsinstitutets Kognitionsportal. De resultat som uppdraget lett till ska tas om hand, vårdas och vidareutvecklas. Det finns behov av fortsatta informations- och utbildningsinsatser. Användarna måste få sina behov tillgodosedda, men det är inte tillräckligt. De som kan påverka förskrivningen måste förses med kunskap. Till dessa hör politiker och andra beslutsfattare. Yrkesgrupperna behöver kontinuerligt målgruppsanpassad information. Kunskapsbehovet hos biståndshandläggare bör särskilt uppmärksammas. I denna rapport, inklusive bilagor, finns förslag på framtida insatser. Sundbyberg, 27 april 2012 Hjälpmedelsinstitutet Jan Grönlund Direktör 6

Innehåll Förord Resultat Bakgrund Uppdrag Genomförande Ekonomi Har användningen av hjälpmedel ökat? Har hjälpmedlen blivit mer kända? Förskrivningen av hjälpmedel har ökat Har hjälpmedlen utvecklats? Vårda resultat Förhållanden som påverkar tillgången Underlagsrapporter Informations- och utbildningsmaterial Bilagor 5 8 10 11 12 13 13 15 20 23 25 27 28 29 30 7

Resultat Kunskapsnivån har ökat 40 % av yrkeskategorierna som finns inom vuxenpsykiatrin har god kunskap om kognitiva hjälpmedel år 2011. En ökning med 9 procentenheter sedan 2009. 20% fler vet vad en timstock är jämfört med 2009. 79 % vill öka sin kunskap om kognitiva hjälpmedel. Fler beslutsfattare är nu beredda att själva göra något för att öka tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel. Mer än 350 arbetsförmedlare har utbildats av HI. Kognitiva hjälpmedel har fått större utrymme i arbetsterapeututbildningen. 67 hjälpmedelsambassadörer har utbildats och 13 visningsväskor med hjälpmedel finns stationerade runt om i landet. Hjälpmedelsinstitutet har blivit en kunskapskanal för fler. Skriften Var-Dags-Hjälp har uppmärksammats. Förskrivningen av hjälpmedel har under projekttiden ökat 90 procent av hjälpmedelscentralerna (17 centraler av de 20 som besvarat frågan) uppger att förskrivningen ökat. Antalet förskrivna hjälpmedel i fokuslandstingen har ökat med 80 procent. Förskrivningen av tyngdtäcken har ökat med cirka 800 procent i fokuslandstingen. Genom Arbetsförmedlingen har antalet personer som fått kognitiva hjälpmedel ökat med över 80 procent. 8

Informations- och utbildningsinsatserna har varit lönsamma För täckning av kostnaderna för projektet räcker det med att insatserna genererat förskrivning av hjälpmedel till cirka 30-55 personer. De samhällsekonomiska kostnaderna för informations- och utbildningsinsatserna har beräknats till ca 6,3 miljoner kronor i de tre fokuslandstingen. De samhällsekonomiska intäkterna av projektets insatser i dessa landsting uppgår till 10,4 21,2 miljoner kronor år 2011. Intäkterna för enbart detta år täcker med god marginal kostnaderna. 9

Bakgrund Nationell psykiatrisamordning väckte i betänkandet Ambition och ansvar (SOU 2006:100) frågan om att Hjälpmedelsinstitutet borde få i uppdrag att organisera ett fortsatt utvecklingsarbete om hur teknik och produkter kunde användas för att underlätta vardagen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Den 19 februari 2009 fattade regeringen beslut om att ge Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. I regeringsbeslutet sägs att För att öka möjligheten för personer som har en psykisk funktionsnedsättning att bli delaktiga i samhället anser regeringen att hjälpmedel behöver utvecklas och göras mer kända. Regeringen anser därför att det är viktigt att satsa på utveckling och användning av hjälpmedel. Kunskapen om hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning behöver öka och de som har behov av hjälpmedel behöver på ett enkelt sätt kunna ta del av utbudet. 10

Uppdrag Regeringen uppdrog åt Hjälpmedelsinstitutet att öka och utveckla informationen samt förbättra informations vägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvud män, utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bl.a. handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting, utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter. År 2009 fick Hjälpmedelsinstitutet 15 miljoner kronor att användas på följande sätt: 4 miljoner kronor för att öka och utveckla informationsvägarna samt förbättra informationsvägarna, 4 miljoner kronor för att utforma och genomföra utbildningar, 5 miljoner kronor för att utveckla hjälpmedel, tjänster och metoder samt främja användningen av dessa, 1,5 miljoner kronor till egna kostnader och samordning av verksamheten, 0,5 miljoner till utvärdering. Hjälpmedelsinstitutet erhöll därefter för åren 2010 och 2011, 30 miljoner kronor. Fördelningen av medlen på de olika uppgifterna behölls genom åren. Alla vet att det finns bra hjälpmedel för den som är blind eller hörselskadad. Betydligt färre känner till att det finns fantastiska hjälpmedel för den som lider av psykisk ohälsa. Genom att informera om de hjälpmedel som finns, och utveckla nya kommer många som lider av psykisk ohälsa att må mycket bättre, känna sig säkrare och tryggare och få vardagen att fungera. Socialminister Göran Hägglund 11

Genomförande En plan för genomförandet lämnades till Socialdepartementet i mars 2009. Visionen för arbetet blev att tillgången till hjälpmedel ska vara lika god för dem med psykiska funktionsnedsättningar som för andra med funktionsnedsättningar. Det övergripande målet sattes till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska bli mer delaktiga i samhället. Effektmål fastställdes till att personer med psykisk funktionsnedsättning genom ökad förskrivning får tillgång till de hjälpmedel de har behov av. Uppdraget har redovisats i två delrapporter våren 2010 och 2011. Genomförandet har kvalitetssäkrats med hjälp av den process- och effektutvärdering AB Effektivitetsrevision Åke Dahlberg stått för. Arbetet med uppdraget har följts löpande och tre utvärderingsrapporter har levererats. Om projektet konstateras i den senaste utvärderingsrapporten (2012-03-19) att: det regeringsinitierade projektet Hjälpmedel i fokus hade en något trevande start och uppfattades i början som lite ostrukturerat och rörigt. Det har efterhand blivit mera systematiskt och strukturerat. Informations- och utbildningsinsatserna har varit framgångsrika och framstår som klart lönsamma, samhällsekonomiskt sett. Förskrivningen av hjälpmedel har ökat enligt flera källor. Ökningen är delvis en följd av projektet. Utvecklingsmedlen har av de intervjuade fått ett positivt omdöme. Utvärderingen visar att de riktade insatserna mot de så kallade fokuslandstingen (Västerbotten, Västmanland och Jönköping) tycks ha haft effekt. Trycksaker som uppmärksammats mycket är Var-Dags-Hjälp (presentation av vanliga hjälpmedel) och Hjälpmedel lönsamma (kortversion av den kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel, som initierats inom ramen för uppdraget). Annat som rönt uppmärksamhet är filmen En krycka för själen, sam-arbetet med Kriminalvården, kostnadsnyttobedömningen, seminarier och föreläsningar med deltagande av hjälpmedelsambassadörer och hjälpmedelsanvändare, som kunnat ge sina egna berättelser och därmed bidragit till ökad förståelse om kognitiva svårigheter och om hur hjälpmedlen stöttar i vardagen. 12

Ekonomi En ekonomisk redovisning bifogas denna slutrapport. Har användningen av hjälpmedel ökat? Mäta effekter Utgångsläge: 10 procent får kognitiva hjälpmedel av dem som anses behöva. De fulla effekterna ett projekt som Hjälpmedel i fokus är tänkt att ge uppstår vanligtvis en tid efter det att uppdraget är avslutat. Ny kunskap måste tas i bruk och omsättas, innan någon effekt kan mätas. Redan i genomförandeplanen framhölls betänkligheter kring att kunna redovisa effekter i samband med uppdragets avslut. Dessutom när effekterna och nyttan av uppdrag som Hjälpmedel i fokus ska beräknas och bedömas finns det skäl att beakta yttre omständigheter som inte alltid kan sägas ha gynnat uppdragets mål att fler ska få tillgång till hjälpmedel. En svårighet som direkt hänger samman med effektmätningen är den brist på statistik, som rådde och fortsätter att råda inom området. En lösning på avsaknaden av uppgifter och fakta om förskrivning och användning av hjälpmedel blev att låta tre landsting specifikt redovisa statistik över vilka hjälpmedel som förskrevs 2009 och 2011 samt hur många. Fokuslandsting och fokuskommuner Förutom att kunna mäta förändringar fanns behov av att prova delvis nya sätt att kraftsamla kring informations- och utbildningsinsatser och rikta insatserna till avgränsade geografiska områden. Det var ytterligare ett motiv för tillkomsten av tre fokuslandsting samt en stor kommun och en mindre inom respektive fokuslandsting. Västerbotten, Västmanland och Jönköping har fungerat som fokuslandsting. Fokuskommuner har varit: Umeå och Lycksele, Västerås och Sala, Jönköping och Aneby. 13

Vad är nyttan av hjälpmedel och hur mycket kostar de? En kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kostnader Hjälpmedel motsvarande en Handi eller bolltäcke samt minneshjälpmedel Tid för behovsbedömning, förskrivning, Utprovning och uppföljning, 30 timmar Summa Kostnader Nytta Minskat behov av stödinsatser från kommun och landsting, 1 timme per vecka Minskat behov av stödinsatser från anhöriga och närstående, 1 timme per vecka Summa Nytta 18 800 kronor 11 300 kronor 30 100 kronor 15 600 kronor 4 000 kronor 19 600 kronor Nytta större än kostnaderna efter 1,5 år De mest påtagliga nyttoeffekterna vid en samhällsekonomisk bedömning är det successivt minskade behovet av stödinsatser från kommun och landsting. Den samhällsekonomiska kostnaden för hjälpmedel uppvägs redan efter ett och ett halvt år av reala kostnadsbesparingar hos kommun och landsting samt minskade stödinsatser från närstående. Sysselsättningseffekter av hjälpmedel hjälpmedelskostnaderna sparas in efter knappt 1 år När det gäller hjälpmedlens betydelse för möjligheterna att få jobb framträder en komplex bild. Det beror i hög grad på hur allvarlig funktionsnedsättningen är om man lyckas ta sig ut på arbetsmarknaden. Produktionstillskottet för en genomsnittlig användare har uppskattats till 13 200 kronor per år. Nytta Minskat behov av stödinsatser från kommun och landsting, 1 timme per vecka 15 600 kronor Minskat behov av stödinsatser från anhöriga och närstående, 1 timme per vecka 4 000 kronor Ökad sysselsättning och produktion 13 200 kronor Summa Nytta 32 800 kronor Källa: Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Åke Dahlberg, Hjälpmedelsinstitutet 2010 och kortversionen Hjälpmedel lönsamma, Hjälpmedelsinstitutet 2010. 14

Har hjälpmedlen blivit mer kända? Den följande redovisningen vävs samman med resultaten från den effektanalys som AB Effektivitetsrevision Åke Dahlberg gjort inom ramen för process- och effektutvärderingarna 2009 2011. Hela utvärderingen och effektanalysen, finns som bilaga till denna slutrapport. Vad har uppdragets insatser lett till? Informations- och utbildningsinsatserna kan förväntas leda till ökade kunskaper om olika typer av hjälpmedel hos beslutsfattare, brukare, anhöriga m.fl. Information i skriftlig form har spridits till över 50 000 personer. Cirka 12 000 personer har fått utbildning genom projektet. Dessutom kan de personer som fått information och utbildning antas sprida sina kunskaper vidare till andra. Information har också spridits muntligt via mässor och konferenser samt mera generellt via olika massmediala inslag. (effektanalysen) Kunskapsnivån har ökat 40 % av yrkeskategorierna som finns inom vuxenpsykiatrin har god kunskap om kognitiva hjälpmedel 1 20% fler vet vad en timstock är jämfört med 2009 79 % vill öka sin kunskap om kognitiva hjälpmedel Fler beslutsfattare är nu beredda att själva göra något för att öka tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel Mer än 350 arbetsförmedlare har utbildats av HI Kognitiva hjälpmedel har fått större utrymme i arbetsterapeututbildningen 67 hjälpmedelsambassadörer har utbildats och 13 visningsväskor med hjälpmedel finns stationerade runt om i landet Hjälpmedelsinstitutet har blivit en kunskapskanal för fler Skriften Var-Dags-Hjälp har uppmärksammats 1 Yrkeskategorierna vi har undersökt är biståndsbedömare, arbetsterapeuter, boendestödjare, personliga ombud och psykiatrisamordnare. 15

Yrkeskategoriernas kunskaper Samtliga yrkeskategorier upplever sig ha bättre kunskap om kognitiva hjälpmedel år 2011 jämfört med 2009. Personliga ombud är den yrkeskategori, som ökat sin kunskap allra mest. Arbetsterapeuterna har också tagit ett stort kunskapskliv uppåt, medan biståndshandläggare bara obetydligt har ökat sin kunskap. Biståndshandsläggarna har inte på samma sätt som personliga ombud och boendestödjare kunnat höja sin kunskapsnivå. Kunskapen om kognitiva hjälpmedel åren 2009 och 2011 Yrkeskategori Andelen med mycket god kunskap/god kunskap 2009 2011 Arbetsterapeuter 34 55 Biståndshandläggare 19 21 Boendestödjare 28 35 Personliga ombud 31 40 Psykiatrisamordnare 80 80 Källa: Visus 2012 Totalt 31 40 Vilka hjälpmedel känner man till? När man spontant får frågan om hjälpmedel man känner till nämns mest frekvent boll- och kedjetäcken. Därefter nämns handdatorer eller Handi och olika system för påminnelser. Utöver de traditionella hjälpmedlen nämns också mobiler, smarta telefoner och klockor från Clas Ohlson relativt ofta. I gruppen (17 procent) som inte kan ange ett hjälpmedel är majoriteten boendestödjare. Kännedomen om Timstocken har ökat från 42 procent 2009 till 61 procent 2011. Timstocken visar tiden med hjälp av lampor. I Sverige är timstocken det vanligast förskrivna kognitiva hjälpmedlet. 16

Kännedom om Timstocken åren 2009 och 2011 Yrkeskategori Andelen som vet vad en Timstock är 2009 2011 Arbetsterapeuter 58 70 Biståndshandläggare 32 75 Boendestödjare 32 55 Personliga ombud 29 100 Psykiatrisamordnare 100 100 Källa: Visus 2012 Totalt 42 61 Kunskapen om kognitiva hjälpmedel har man främst fått genom arbetet (41 procent) och utbildning/kurser/konferenser (36 procent). Därefter kommer hjälpmedelscentrum/hjälpmedelskonsulenter (23 procent) och via brukare (14 procent). År 2011 framträder Hjälpmedelsinstitutets utbildningsinsatser och skriftliga information samt hemsidan www.hi.se som kunskapskanaler. Vid mätningen år 2009 fanns institutet inte med bland de mer framträdande kanalerna. Skriften Var-Dags-Hjälp, i vilken de vanligaste hjälpmedlen presenteras, har uppmärksammats av 46 procent. Störst har genomslagskraften varit bland arbetsterapeuter. Där har 77 procent angett att de sett skriften. Bland biståndshandläggarna är det 17 procent som erinrar sig ha sett skriften. Av dem som sett skriften anser drygt hälften att man haft nytta av den. Biståndshandläggare och psykiatrisamordnare anser sig ha haft störst nytta av skriften. Jag är nybörjare på LSS utredningar och har haft stor nytta på jobbet eller när jag var på habiliteringsbesök. T.ex. när jag möter ungdomar som har föräldrar med sig kan jag visa hjälpmedel för planeringsstruktur. Biståndshandläggare Absolut, jag fick se nya saker. Bra att ta med den ut till brukare. Den är lättläst och förklarar bra om de olika hjälpmedlen. Boendestödjare 17

Ytterligare exempel på hur man använt/haft nytta av Var-Dags-Hjälp är: Visat chefen vilka hjälpmedel man ville köpa till vårdcentralen Diskuterat i arbetsteamet hur man kan använda skriften för att sprida informationen Placerat ut skriften på arbetsplatsen för att informera personalen Distribuerat till medarbetare runt om i organisationen, inte bara till de närmsta kollegorna utan även till arbetsterapeuter som befinner sig på andra arbetsplatser Har fått till följd att kognitiva hjälpmedel numera tas upp rutin mässigt vid varje utredning Beslutsfattare och kognitiva hjälpmedel Bland politiker och andra beslutsfattare (som är i kontakt med psykisk funktionsnedsättning i sitt uppdrag eller arbete) har kunskapen ökat om vilka kognitiva hjälpmedel som idag finns. För politiker och beslutsfattare är hjälpmedelsverksamheterna inom kommuner och landsting de viktigaste informationsbärarna. Därefter säger sig 32 procent ha fått information om kognitiva hjälpmedel från Hjälpmedelsinstitutet. De tre vanligaste sätten man säger sig blivit informerad på är: att få information via utskick, skriftlig post eller broschyr, sökt information på Internet och då via Hjälpmedelsinstitutets hemsida och via tidning. År 2011 anser sju av tio beslutsfattare att tillgången på kognitiva hjälpmedel bör öka. Nu jämfört med 2009 anser betydligt fler politiker att tillgången bör öka. Man tror att det behövs mer information, kunskap och pengar för att öka tillgången. Man ser behov av att synliggöra personernas kognitiva svårigheter och som följdeffekt nå en ökad kännedom om hjälpmedel. Bland de som är beredda att under den närmaste tiden göra något för att öka tillgängligheten (64 procent) pratar tjänstemännen främst om att öka sin egen kunskap, sprida information och ta reda på vad som kan göras. Kommunalråd och landstingsråd säger sig dels vilja sätta sig in i frågan, dels ta fram mer information. Man vill få en uppfattning om vilka behov som finns och informera de berörda. Riksdagsledamöterna nämner främst, förutom att sätta sig in mer i ämnet, att de kan lyfta frågan i politiken samt lägga förslag i riksdagen. 18

Är du själv beredd att under den närmaste tiden göra något för att öka tillgängligheten när det gäller kognitiva hjälpmedel? Arbetsterapeututbildningarna och kognitiva hjälpmedel Sedan år 2009 anser 57 procent av lärarna att deras undervisning om kognitiva hjälpmedel har förändrats. Kursavsnittet är i något högre utsträckning obligatoriskt 2011 och kognitiva hjälpmedel har fått större utrymme. Lärarna använder också HI:s hemsida i undervisningen. Pratar lite mer om allmänna produkter än förr. Vad finns på den öppna marknaden. T.ex. Iphone/androider. Annars rent metodiskt har innehållet inte förändrats. Extern lärare Ja, vi har köpt hem mycket mer hjälpmedel till klinikum. Ökat betydligt nu p.g.a. HI:s drive och propaganda. De har ökat medvetenheten att det är ett viktigt område. Intern lärare Den ökade kännedomen och kunskapen om kognitiva hjälpmedel kan antas leda till att fler får tillgång till hjälpmedel. 19

Förskrivningen av hjälpmedel har ökat 90 procent av hjälpmedelscentralerna uppger att förskrivningen ökat. Antalet förskrivna hjälpmedel i fokuslandstingen har ökat med 80 procent. Förskrivningen av tyngdtäcken har ökat med cirka 800 procent i fokuslandstingen. Genom Arbetsförmedlingen har antalet personer som fått kognitiva hjälpmedel ökat med över 80 procent. I slutändan bör det medföra att flera personer med psykisk funktionsnedsättning får hjälpmedel eller bättre anpassade hjälpmedel. Redan i uppföljningen avseende 2010 bekräftade flera av de intervjuade att förskrivningen av hjälpmedel ökat till målgruppen. (effektanalys) Den bristande tillgången på statistik inom området gör att belägg för en eventuell ökad tillgång till hjälpmedel har fått hämtas från olika källor och egna undersökningar. Arbetsförmedlingen Hos Arbetsförmedlingen finns dock statistik över förskrivningen av kognitiva hjälpmedel. Mellan åren 2009 och 2011 har antalet personer som fått kognitiva hjälpmedel från ca 280 till drygt 500, dvs. mer än över 80 procent. (effektanalys) Hjälpmedelscentralerna Till hjälpmedelscentralerna har ställts särskilda frågor för att få en uppfattning om förskrivningen av hjälpmedel ökat de senaste åren och i vilken utsträckning det kan kopplas till projektet. 20

Har förskrivningen av hjälpmedel för målgruppen ökat inom ditt område de senaste åren? Ja mycket Ja något Nej Vet ej Summa Hjälpmedelscentraler 13 4 2 2 21 Av de hjälpmedelscentraler som besvarat frågan uppger 17 av 20 (90 procent) att förskrivningen ökat mycket (66 procent) eller något (24 procent). Tre av de tretton centraler som svarat mycket är fokuslandsting. Kopplingen till projektet belyses i tabellen nedan. Ökningen anses i hög eller framför allt i viss utsträckning bero på projektet uppger 13 av 16 centraler (81 procent). Om ja, i vilken utsträckning är detta en följd av projektet? I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I viss utsträckning Beror på annat Vet ej Summa Hjälpmedelscentraler 1 12 3 1 17 Inom projektet har HI gjort en mätning av antalet förskrivna hjälpmedel i fokuslandstingen (Jönköping, Västmanland och Västerbotten). En basmätning gjordes 2009 och en ny mätning gjordes i början av 2012 avseende 2011, efter projektets slut. Enligt basmätningen hade 636 hjälpmedel förskrivits inom psykiatrin under 2009 i de tre fokuslandstingen. Antalet förskrivna hjälpmedel år 2011 var 1 142, dvs. en ökning med 506 hjälpmedel, motsvarande ca 80 procent. (effektanalys) För att kunna göra en kvantitativ bedömning av projektets effekter på förskrivningen har intervjuer gjorts med ett 20-tal förskrivare, ett 10-tal verksamhetschefer samt landstingsdirektörer i fokuslandstingen. Dessutom har hjälpmedelscentralerna haft att besvara en egen enkät. Dessa intervjuer och enkäter bekräftar bilden av att förskrivningen ökat för målgruppen. Frågor har ställts om i vilken utsträckning denna ökning är en följd av projektet. (effektanalys) 21

Har förskrivningen av hjälpmedel för målgruppen ökat inom de senaste åren? (Fokuslandstingen) Ja mycket Ja något Nej Vet ej Summa Förskrivare 14 5 1 20 Verksamhetschefer 1 4 3 8 Landstingsdirektörer 2 1 3 Hjälpmedelscentraler 3 3 Om ja, i vilken utsträckning är detta en följd av projektet? I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I viss utsträckning Beror på annat Vet ej Summa Förskrivare 2 5 6 5 1 19 Verksamhetschefer 1 1 1 1 1 5 Landstingsdirektörer 1 2 3 Hjälpmedelscentraler 3 3 Nästan 90 procent menar att förskrivningen ökat mycket eller något. I vilken utsträckning ökningen är en följd av projektet svarar tre fjärdedelar att det finns en koppling i varierande grad. Ungefär hälften anser att ökningen av förskrivningen i mycket hög grad eller i hög grad beror på projektet och den andra hälften att ökningen i viss utsträckning beror på projektet. Ökningen av antalet personer som fått hjälpmedel skattas till cirka 280 personer i fokuslandstingen. Varje brukare antas ha 1,8 hjälpmedel. Ökningen av förskrivningen uppgick till 506 hjälpmedel. Ett försiktigt antagande är att 90 personer fått hjälpmedel till följd av projektet. De samhällsekonomiska intäkterna av projektets insatser i fokuslandstingen, som bedöms ha resulterat i att ytterligare 90 personer fått hjälpmedel, hamnar i intervallet 10,2-21,2 mkr för år 2011. Intäkterna enbart för detta år täcker med god marginal kostnaderna. (effektanalys) 22

Har hjälpmedlen utvecklats? Totalt 45 projekt har fått del av de 15 miljoner kronor som avsatts för att utveckla hjälpmedel, tjänster och metoder. Dessutom har 9 projekt fått stöd från andra delar av projektbudgeten. Drygt hälften av projekten rör metoder och en fjärdedel informationsmaterial. En knapp femtedel avser produkter. Huvuddelen av projekten (knappt 60 procent) har haft en huvudman inom den offentliga sektorn. Drygt en fjärdel har funnits inom privat sektor. Några av de produkter som kommit fram är Action, Mobilekonomen, Comai och Pictostat. Många gånger handlar det om vidareutveckling av redan befintliga produkter som fått utökad funktionalitet och nya användningsområden. Exempel på detta är mobilappar som stöd i arbetet och i vardagssituationer. I process- och effektutvärderingen framkom i intervjuerna att många ansåg det som positivt att detta slag av utvecklingsmedel funnits. Ett uttryck för detta kan man tolka är det intresse som den under hösten 2011 anordnade dagen för presentation av projekten rönte. Verksamma inom de olika projekten hade ett livligt meningsutbyte. Många besökare kom och vandrade runt i projektutställningen. Förhoppningsvis lät man sig inspireras till att hemmavid på olika sätt främja användningen av hjälpmedel. Ett exempel på hur användningen av hjälpmedel kan främjas är sannolikt när tjänster och metoder prövas i konkret verksamhet och leder fram till att kommunen ser behov av ytterligare arbetsterapeuter, som utfallet blev av ett projekt i Östhammar. Det är inte helt orimligt att denna tyngdpunkt mot metoder och tjänster bland utvecklingsprojekten är ett uttryck för att den bristande kunskapen om hur teknik och produkter kan användas för att underlätta vardagen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det fanns ett stort behov av att i olika konkreta verksamhetssituationer pröva hur man kan arbeta tillsammans med brukarna och deras hjälpmedel. De olika projektrapporterna är tillgängliga på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Samtliga projekt presenteras också i rapporten: Våra projekt från norr till söder. 23

Nya hjälpmedelsprodukter En spännande utveckling med smarta telefoner och applikationer som hjälpmedel har fångats upp av uppdraget. För att pröva hur arbetsterapeuter i samverkan med individen kan komma fram till ett bra val av mobilapplikation, har Hjälpmedelsinstitutet stöttat fem utvecklingsprojekt. Resultaten och erfarenheterna av projekten presenteras i katalogen: Mobilen allt viktigare som hjälpmedel. Genom de informations- och utbildningsinsatser som Hjälpmedelsinstitutet gjort inom appområdet görs nu satsningar på flera håll i landet. Alltfler personer med kognitiva svårigheter upptäcker nyttan med smarta telefoner och applikationer. Individuellt anpassade applikationer underlättar och strukturerar vardagen. 24

Vårda resultat Eftersom effekterna kan förväntas slå igenom med full kraft på längre sikt är en viktig uppgift att efter uppdragets slut ta hem och vårda resultatet. Det handlar om att: ta tillvara det uppväckta intresset hos beslutsfattare samla in och sprida erfarenheterna från utvecklingsprojekten engagera brukarna, deras organisationer, anhöriga och närstående i kunskapsspridningen och användningen av det framställda studiematerialet öka förståelsen kring kognition och hjälpmedel med hjälp av problem- och behovsbeskrivningar samverka för utveckling och forskning för att nå acceptans och evidens kring hjälpmedlen anta utmaningen att lyfta kunskapsnivån hos vissa yrkesgrupper, som till exempel biståndshandläggare sörja för att kunskapen om kognitiva svårigheter och hjälpmedel håller hög kvalité och får stor spridning bidra till att fler i målgruppen kan få fotfäste på arbetsmarknaden nå olika samhällssektorer med kunskap om kognitiva hjälpmedel med samma styrka som insatserna mot Arbetsförmedlingen och Kriminalvården Genomförandeplanen I genomförandeplanen från 2009 lyfts frågan om olika utbildningssteg i form av moduler. Ett sådant arbete har inletts. Betydelsen av bra innehåll och paketering har stärkts under uppdragets gång. Arbetet med uppdraget har gett Hjälpmedelsinstitutet ytterligare värdefull kunskap och insikter om hur behovet hos de olika yrkeskategorierna ser ut. Förutom det arbete som nu pågår med kunskapsmaterial på webben är det en utmaning för institutet att ytterligare målgruppsanpassa information och utbildning visavi olika intressenter. Spridningen och användningen av olika informationskanaler är också ett angeläget utvecklingsområde. 25

Bättre kunskap så att jag ser människors behov. T.ex. praktisk genomgång hur man jobbar med hjälpmedel. Jag behöver träffa arbetsterapeuter som kan visa mer. Personligt ombud Vart ska man vända sig? Vad finns det för hjälpmedel? Hur ser strukturen kring brukaren ut? Hur går det till när man får de, vem hjälper till att sätta igång brukaren och hjälpmedlet? Sån t vill jag veta mer om. Biståndshandläggare 26

Förhållanden som påverkar tillgången För att öka tillgången på kognitiva hjälpmedel fortsätter det största hindret att vara bristande kunskap. Det menar såväl beslutsfattare som de yrkesverksamma. Kunskapsbristerna handlar bland annat om bristande kunskap om att det finns hjälpmedel, allmän okunskap om hjälpmedlen men också bristande kunskap om funktionsnedsättningen och de kognitiva svårigheterna samt hur hjälpmedlen fungerar. Nedan följer en lista på de förhållanden som upplevs begränsa möjligheterna att få och använda hjälpmedel. Listan är en förkortad version av den som redovisas i process- och utvärderingen 2009-2011. I andra undersökningar som till exempel brukarundersökningen i Värmland och Visus undersökningar framgår samma förhållanden som problematiska för tillgången på hjälpmedel. Kunskapsbrist hos personal som arbetar med målgruppen och hos chefer och politiker. Brist på förskrivare och personal, som introducerar hjälpmedel och följer upp att de används. Brist på resurser. Bristfällig information om hur man som brukare, anhörig, boendestödjare, personligt ombud m.fl. ska göra för att få tillgång till hjälpmedel. Olika regler i olika delar av landet. Bland annat hjälpmedel som inte är förskrivningsbara överallt, krav på evidens i vissa landsting och kommuner. Den statliga styrningen är svag. Oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting och oklart hur man ska betrakta konsumentprodukter. Attityder och förståelse för kognitiva funktionsnedsättningar. Flera av förhållandena som beskrivs ligger utanför institutets ansvarsområde medan andra kan åtgärdas med fortsatt informations- och utbildningsspridning och utveckling av hjälpmedel. Ett förslag till fortsatt informations- och utbildningsspridning och utveckling av hjälpmedel har överlämnats till Socialdepartementet. Förslaget bifogas denna slutrapport. 27

Underlagsrapporter Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Delrapport 2009 och 2010. Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Process- och effektutvärdering. AB Effektivitetsrevision Åke Dahlberg 2011-03-14 Hjälpmedel vid psykiska funktionshinder. En undersökning bland beslutsfattare NovusOpinion 2009 och 2010 I vilken utsträckning tas kognitiva hjälpmedel upp i olika utbildningar? (ppt). Visus 2009 I vilken utsträckning tas kognitiva hjälpmedel upp i arbetsterapeututbildningen? (ppt). Visus 2011 Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen. Hjälpmedelsinstitutet 2010 Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Åke Dahlberg. Hjälpmedelsinstitutet 2010 Psykiska funktionsnedsättningar. Rapport Novus 2011 Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning. En fallstudie och brukarundersökning i Värmland. Per Folkesson & Therese Karlsson. FoU-rapport 2010:6. Karlstads universitet. Statistik i fokuslandstingen uppföljning. Erika Dahlin. Hjälpmedelsinstitutet 2012-04-25 Yrkesgruppers kännedom om kognitiva hjälpmedel (ppt). Visus 2009 Yrkesgruppers kännedom om kognitiva hjälpmedel 2011 (ppt). Visus 2012 Yrkesgruppers kännedom om kognitiva hjälpmedel. Rapport Visus 2012 28

Informationsmaterial En Krycka för själen. En film om hjälpmedel för psykiska funktionsnedsättningar. Hjälpmedelsinstitutet 2011. Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009-2011 (folder) Hjälpmedelsinstitutet 2009 och 2010 Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet 2010 Hur ser tillgängligheten till hjälpmedel ut för personer med psykiska funktionsnedsättningar? Hjälpmedelsinstitutet 2011 Mobilen allt viktigare som hjälpmedel. Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet 2011 Profitable assistive devices. Cost-benefit assessment of assisive devices for persons with psychiatric disabilities. Swedish Institute of Assistive Technology 2011 Var-Dags-Hjälp! Exempel på produkter som kan vara till hjälp att klara vardagen. Hjälpmedelsinstitutet 2010 och 2012 Våra projekt från norr till söder. Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning, Hjälpmedelsinstitutet 2011 29

Bilagor Beslutet om regeringsuppdraget Genomförandeplan Ekonomisk redovisning Process- och effektutvärdering Fortsatt kunskapsspridning och utveckling av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 30

l 2009-03-30 Bilaga till Dnr 2009/0073 Hjälptnedelsinstitutets plan för genomförande av uppdraget att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personertned psykisk funktionsnedsättning Regeringen har uppdragit åt Hjälpmedelsinstitutet att: Öka och utveckla informationen samt forbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän. Utforma och genomfora utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting. Utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter. För år 2009 f'ar Hjälpmedelsinstitutet använda; D 4 miljoner kronor for att öka och utveckla information samt forbättra informationsvägarna a 4 miljoner kronor får att utforma och genomfåra utbildningar D 5 miljoner kronor får att utveckla hjälpmedel, tjänster och metoder och främja användningen av dessa D l,5 miljoner kronor (högst) får Hjälpmedelsinstitutets egna kostnader får samordning av verksamheten D 0,5 miljoner kronor (högst) for utvärdering Hjälpmedelsinstitutet ska samråda med Socialstyrelsen, Nationell Samverkan for Psykisk Hälsa (NSPH), Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och andra lämpliga aktörer.

2 Utgångspunkter vid genomförandet Under åren 2001-2008 har Hjälpmedelsinstitutet genomfort flera projekt inom kognitionsområdet En viktig utgångspunkt för Hjälpmedelsinstitutet när detta uppdrag ska planeras och genomforas är de erfarenheter och kunskaper som följt med projektet HumanTeknik, som avslutades 2004, och de därefter följande aktiviteterna. Det var ett framgångsrikt projekt som visade möjligheterna att med hjälpmedel forbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att projektet korn att omfatta ett begränsat antal personer (12 st) berodde på att när hjälpmedel till personer med psykiska funktionshinder utifrån schizofreni/psykos och eller tvångsproblematik ska tas i bruk forutsätter det stora arbetsinsatser. Det behövs bland annat bra metoder som lägger grunden for tillit och fortroende for personalen när brukaren ska ta till sig och använda hjälpmedlet i sin egen vardag. För att ta tillvara och sprida kunskapen om psykisk funktionsnedsättning och hjälpmedel som kom fram i projektet HumanTeknik fick avdelningen for socialpsykiatri/humanteknik i Karlstad i uppdrag av Nationell Psykiatrisamordning att skapa ett Nationellt kunskapsnätverk Syftet var att öka kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar och hjälpmedel och att vara en resurs for utbildning och information samt att vara en mötesplats för aktörer inom området. Viktiga erfarenheter har också vunnits i projekt som KogniTek, som bland annat vänt sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättning, och andra forsöksverksamheter som institutet drivit eller varit delaktigt i. Några iakttagelser som styr de nu aktuella insatserna är: -att hjälpmedel for personer med nedsatt kognitiv formåga är ett relativt nytt område -att när personer får tillgång till rätt teknikstöd, det kan gälla såväl låg- som högteknologi, gör det stor skillnad i det dagliga livet -att behovsbedömningar är mycket viktiga och det är viktigt att de görs på ett professionellt sätt med godkända instrument -att introduktion av kognitiva hjälpmedel och metoder tar lång tid -att uppföljningen är oerhört viktig och det räcker inte med bara en gång utan flera under en längre tid -att när närstående och eller familjemedlemmar måste involveras krävs ett annat arbetssätt -att det är viktigt att ha en strukturerad arbetsplan/modell som närmast berörda är överens om. HI:s ambition är att verka för att personer med psykisk funktionsnedsättning efter uppdragets genomforande i högre utsträckning f'ar tillgång till de kognitiva hjälpmedel man behöver.

3 Beröringspunkter med andra uppdrag En rad andra regeringsuppdrag har beröringspunkter med Hjälpmedelsinstitutets uppdrag. Institutet ser det som en nödvändighet att genomfora delar av uppdraget i nära samverkan med flera av dessa. En dialog med andra uppdragstagare har inletts. Ett fortlöpande praktiskt samarbete kommer att vara en viktig ingrediens vid genomfårandet Regionala samordnare - Nationella kunskapsnätverket För genomforandet av uppdraget är ambitionen att etablera regionala samordnare, som länkar till och från brukare och anhöriga samt olika personalgrupper och huvudmän runt om i landet. Flertalet av dessa samordnare och stödjepunkter bör kunna hittas i -det ovan nämnda nationella kunskapsnätverket, med personer som gått "Utbildning får Utbildare", och det utbildningsmaterial som tagits fram i anslutning till utbildningen och bland -de ambassadörer från Riksforbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniforbundet-intressforbundet for personer med schizofreni och liknande psykoser, som fått samma utbildning. Uppgradering av nuvarande nätverk och ambassadörer samt behov av forstärkning och nytillskott avses bland annat att göras genom att anlita de personer i Karlstad som arbetat med projektet HumanTeknik och det nationella kunskapsnätverket Samordnarna avses få rollen som "ambassadörer" med tyngdpunkt på att vara uppdaterade om vad som regionalt och lokalt händer inom hjälpmedelsområdet får personer med psykisk funktionsnedsättning. De ska med sin kunskap om närområdet fungera som lotsar får det HI avser att göra inom uppdragets ram. Förhoppningsvis ska detta arbetssätt leda till att träffsäkerheten i det HI gör stärks. Ett annat viktigt nätverk får information och kommunikation är HI:s nätverk Kognet. Nätverket består av hjälpmedelskonsulenter och motsvarande från landets alla hjälpmedelscentraler, som arbetar inom området kognition. Nätverket träffas årligen under två dagar for fortbildning och utbyte av erfarenheter. I sammanhanget inventeras också forekernsten av visningsmiljöer/visningslägenheter for att få en uppfattning om vad som kan användas for att illustrera hur hjälpmedel kan användas i vardagsmiljöer. I forekommande fall kan det bli aktuellt att medverka till att nya visningsmiljöer tillskapas. Starkare brukarinflytande Som en forlängoing av projekten HumanTeknik och Nationellt kunskapsnätverk kommer Institutet att ta initiativ till att det fortlöpande genomfors brukarundersökningar. De kommer att avse tillgängligheten till organisationer, befattningshavare, tjänster och produkter vad avser kognitiva hjälpmedel for personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett tillvägagångssätt som kommer att prövas är den metod som tas upp i utvärderingsrapporten av det Nationella

4 kunskapsnätverket, som togs fram av Institutet får kvalitets- och utvecklingsarbete inom socialtjänsten (IKU), vid Karlstads universitet. Kostnad-nyttastudier I samverkan med Handisam, SKL m fl ska prövas om det finns möjligheter att vidareutveckla kostnads- och nyttaaspekterna får samhället i mätbara termer av hjälpmedel till dessa personer. Inte minst handlar det om att tydliggöra nyttaeffekterna av hjälpmedel får att öka brukamas självständighet. Det handlar också om att beskriva den effekt, ekonomsikt och verksamhetsmässigt, som hjälpmedel kan ha får att stödja de insatser som kommuner och lansting ansvarar får gentemot brukarna. Information Hjälpmedelsinstitutet ska öka och utveckla informationen samt fårbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och huvudmän. Informationsinsatserna kommer dels att ha en bred ansats får att uppmärksamma och sprida information om uppdraget och om att det finns hjälpmedel dels riktade insatser till olika målgrupper. Det som Hjälpmedelsinstitutets personal redan idag gör i form av föreläsningar, informationsmöten, seminarier med mera kommer att systematiseras till form och innehåll får att få fler aktörer att agera som utbildnings- och kompetenshöjare. Kunskapen om hjälpmedel ska höjas på alla nivåer; den politiska, chefstjänstemän, handläggare och baspersonal Av naturliga skäl kommer innehållet i dessa riktade insatser se olika ut. Förutsättningarna för att medverka vid olika sammankomster där dessa grupper träffas kommer att klarläggas i samverkan med SKL, enskilda kommuner och landsting samt Socialstyrelsen. Den tilltagande efterfrågan på informationsmaterial i samband med konferenser, seminarier och föreläsningar, ska också systematiseras och formaliseras så att fler har tillgång till ett enhetligt informationsmaterial, som kan användas i olika sammanhang. Viktiga informationsbärare är personer som har goda kunskaper om hur det fungerar där insatserna ska ske. Nätverket NSPH blir en naturlig partner när informationen ska fårstärkas och informationsvägarna ska förbättras. HI kommer att ha årliga seminarietillfållen med NSPH. Andra viktiga fårmedlare av information om hjälpmedel blir de regionala samordnarna och "ambassadörerna". Alla ansträngningar ska göras får att förenkla och strukturera informationen om hjälpmedel på HI:s webb. Brukare och anhöriga ska enkelt kunna ta del av information om olika hjälpmedel. Den informationsportal om kognition som i dag finns på Hjälpmedelstorget, som drivs av Institutet, kommer att vidareutvecklas.

s På HI:s webb ska huvudmän lätt finna exempel på hjälpmedel som kan underlätta för personer med funktionshinder. HI kommer att samarbeta med Socialstyrelsens NU-enhet omkring deras webbutbilning för personal och andra yrkesutbildningar. Under år 20 l O ska informationssidan förstärkas med en ambulerande utställning till vilken knyts olika föreläsningar och seminarier. HI har redan idag en stor bredd på sitt informationsmaterial som är riktat till brukare, anhöriga, personalgrupper och olika myndigheter. HI ska i samverkan med brukar- och anhörigorganisationer förädla och vidareutveckla materialet samt komma fram till om nya informationsvägar ska prövas. En kommunikationsplan kommer att vara styrande för det fortsatta informationsarbetet. Sprida information om uppdraget Förutom de ordinarie informationskanalerna ska HI mer aktivt finnas med i olika opinionsbildningssammanhang, som till exempel Almedalen, fackliga- och intressepolitiska media (Socionomen, Kommunalarbetaren, Arbetsterapeuten med flera), Dagens samhälle, aktuella nätverk. Under 2009 kommer också delprojektet om utvecklingsstödet till nya hjälpmedel, metoder och tjänster att spela en viktig roll för att sprida kunskap om uppdraget. Därutöver finns det en internationell arena för hjälpmedel där Sverige är i framkant. HI kan bidra till att lyfta fram det framgångsrika svenska arbetet inom området hjälpmedel får personer med psykisk funktionsnedsättning och därmed främja svensk export. Utbildning Hjälpmedelsinstitutet ska utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting. De plimåra målg~upperna inom kommunerna: arbetsterapeuter, biståndsbedömare, hemtjänstpersonal, boendestödjare inom landstingen: fårskrivare (arbetsterapeuter), hjälpmedelskonsulenter, bostadsanpassare, chefer för hjälpmedelsförsäljningen inom utbildningar: omvårdnadslinjer, socionomutbildningar och arbetsterapeututbildningar. Under år 2009 startar arbetet med att ta fram ett system med små väldefinierade utbildningsmoduler om hjälpmedel för olika utbildningsanordnare. Denna utbildningsinsats planeras i följande steg - 2009 kartläggning om och hur kunskaper om hjälpmedel tas upp i olika utbildningar samt vilken kunskap målguppen har om hjälpmedel. - 2009-201 O framtagande av möjliga utbildningsmoduler för olika utbildningar

6 - hösten 20 l Ooch vår 20 Il prov - hösten 20 Il justeringar -våren 2012 leverans av utbildningsmoduler Inforn1ation och kunskap om hjälpmedel ska infårlivas i utbildningar får personal inom vård och omsorg. I arbetet kommer fåreträdare får de olika yrkesgrupperna att spela en viktig roll. Därutöver ska kompetenshöjande insatser får motsvarande personalgrupper ute i verksamheterna genomfåras. Modellandsting och modellkommuner I dag regleras hjälpmedel i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och fårskrivs av både kommun och landsting. Uppdelningen av ansvaret varierar ifrån region till region. Det finns idag ingen definition av begreppet hjälpmedel får personer med funktionsnedsättningar. Däremot finns bestämmelser som reglerar vem som ska få hjälpmedelsinsatser. I många fall finns det en bestämd lista varifrån de ansvariga fårskrivarna kan fårskriva hjälpmedel. För att samhället ska kunna ge ett optimalt stöd till personer med kognitiva funktionsnedsättningar behöver samordningen fårbättras ifråga om alla de olika stödåtgärder som samhället fårfogar över. Det gäller exempelvis samspelet mellan hjälpmedelsfårsörjning, LSS-åtgärder, biståndsbedömning och bostadsanpassning. Samordningen måste dessutom omfatta alla organisatoriska nivåer, från högsta beslutsnivå till arbetet ute på fåltet. Och det gäller att också på teknikens område få alla berörda aktörer att samverka och dra åt samma håll. Det gäller fåretag, branschorganisationer, forskningsinstitutioner, brukarorganisationer m. fl. Som en utlöpare av projektet HumanTeknik prövas nu ett annat sätt att fårskriva hjälpmedel i Karlstads kommun. Hjälpmedelsinstitutets avser att i ett eller två geografiska områden pröva någon variant av samverkan och fårskrivning av hjälpmedel. En eller två modeller kommer att erbjudas något landsting och eller några kommuner. HI: s nationella kartläggningar av hjälpmedelsfårsörjningen har dessutom visat att det är inom kognitionsområdet, som de största fårändringarna har skett. HI anser det därfår angeläget att få en bild av hur fårändringarna har påverkat tillgången till hjälpmedel. SKL kommer att vara en samtalspart när lämpliga kommuner och landsting ska utses och tillfrågas. Utvecklingsstödet Hjälpmedelsinstitutet ska stödja utvecklingen av nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning sam främja användningen av bra produkter. Inom de närmaster månaderna kommer HI att anordna fyra informationsträffar om utvecklingsstödet HI ser gärna att stöd ges till såväl nya hjälpmedel, tjänster