NYA OCH OMBYGGDA LOKALER I UNDERVISNINGSVERKSAMHET

NYA OCH OMBYGGDA LOKALER I UNDERVISNINGSVERKSAMHET

FASTSTÄLLT AV: Miljötillsynsnämnden DATUM: 2013-11-13 FÖR REVIDERING ANSVARAR: Miljötillsynsnämnden FÖR EVENTUELL UPPFÖLJNING OCH TIDPLAN ANSVARAR: Miljötillsynsnämnden DOKUMENTET GÄLLER FÖR: Undervisningsverksamhet kommunal och fristående DOKUMENTET GÄLLER TILL OCH MED: Tillsvidare

3 (8) UTFORMNING AV LOKALER LOKALISERING För att undvika buller och luftföroreningar bör lokaler för skola och barnomsorg inte placeras i anslutning till gator med mycket trafik, industriområden, parkeringar/större garage eller andra störningskällor. Verksamheten bör välja en plats där ändamålet uppnås och hänsyn tas till minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. Lokaliseringsregeln 2 kap. Allmänna hänsynsregler, Val av plats, 6 Miljöbalken. LJUDNIVÅ Riktvärden för bedömning av olägenhet för människors hälsa gällande buller inomhus bör inte överstiga 30 dba i kontinuerlig ljudnivå, exempelvis ventilationsanläggning. Detta är viktigt i utrymmen för lugnare aktiviteter, vilrum i förskolor och undervisningssalar. Buller från den egna verksamheten, det vill säga prat, högljudd lek med mera bör utrymmena anpassas efter. Exempel på åtgärder kan vara ljuddämpande tak och minskning av hårda ytor. Vid nyinstallation av ventilationsanläggning bör man alltså eftersträva riktvärdet 30 dba, vid hörbara toner bör riktvärdet vara 25 dba. För trafikbuller gäller att medelljudnivån inomhus i undervisningslokaler bör vara under 30 dba (dygnsekvivalent ljudnivå) Utanför fönster bör värdet inte överstiga 55 dba. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6. Naturvårdsverkets förslag 1991- riktvärden för vägtrafikbuller. VENTILATION Dålig ventilation kan ge upphov till koncentrationssvårigheter och allergiliknande besvär som trötthet, klåda, huvudvärk och allmänna irritationer i ögon och luftvägar. I skolor och lokaler för barnomsorg är det viktigt att hänsyn tas till antalet personer som vistas i lokalen, användningssätt, vistelsens längd, vädringsmöjligheter och rutiner för vädring. Ventilationens luftflöden ska vara anpassade efter antalet personer som vistas i lokalen och även efter antalet personer som vistas i varje rum. I dessa lokaler ska uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea ska göras så att hänsyn tas till föroreningar från andra källor än människor. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1000 parts per million (ppm), bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. Rekommendationen är i så fall att öka uteluftsflödet till ca 10 l/s per person. Lufthastigheten i ett rums vistelsezon bör inte överstiga 0,15 m/s.

4 (8) Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem, och då med hjälp av en behörig besiktningsman. OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska utföras enligt gällande föreskrifter, dock minst vart tredje år. Socialstyrelsens allmänna råd (1999:25) om tillsyn enligt 9 kap. 3 miljöbalken ventilation. Boverkets författningssamling BFS 2011:16. YTOR OCH PLANLÖSNING Som verksamhetsutövare är man ansvarig för att lokalerna med dess utformning och inomhusmiljö är lämplig för verksamheten. Dessa kan variera mellan olika verksamheter och påverka vilka lösningar som är lämpliga. Hur disponeras lokalerna, vilken pedagogik bedrivs och hur mycket vistas man utomhus? Socialstyrelsen har ingen vägledning när det gäller riktvärden för barn/elever per kvadratmeter som kan vistas i lokalerna, vilket ställer större krav på underlag för goda lösningar och eventuella åtgärder från verksamhetsutövaren. Miljötillsynsnämndens rekommendation är minst 7,5 m² yta för barn i förskolan som en strävan mot en så optimal inomhusmiljö som möjligt och en tillfredsställande ventilation. En för liten yta per barn kan ge ökade problem med smitta, dålig luft och skadligt höga bullernivåer. Lokalerna riskerar även att få sämre flexibilitet och större slitage. Personalutrymmen, kontor, städutrymmen och tekniska utrymmen såsom fläktrum och soprum ska inte räknas in i barnens tillgängliga yta. Fönsterytan bör vara minst 10 % av golvytan för att tillräckligt med dagsljus ska nå in i rum där barn vistas permanent, alltså är källar- och vindslokaler olämpliga för barnomsorg. Miljötillsynsnämnden kan och ska, genom sitt tillsynsansvar, bedöma om det finns brister i planlösningen och följa upp samt ställa krav så att bristerna åtgärdas. TOALETTER OCH HYGIENUTRYMMEN Det är viktigt att kunna upprätthålla en bra hygien, att tillgången på toaletter och handtvättställ är tillräcklig. Socialstyrelsen har inte någon vägledning i detalj när det gäller utformning av hygienutrymmen, riktlinjerna är Miljötillsynsnämndens rekommendation. På förskolor bör det finnas minst en toalett per påbörjat 10-tal barn och det ska finnas särskild skötplats för blöjbyte. Vid undervisningssalar bör det finnas minst en toalett för varje påbörjat 15-tal elever. Det ska finnas förutsättningar för fasta rutiner vid blöjbyten, toalettbesök och måltider vad gäller handtvätt och personlig hygien, rinnande vatten, tvål och engångshanddukar gäller på alla toaletter. Skärpta hygienrutiner vid sjukdomsutbrott för att minska smittspridning bör informeras tydligt till både personal och föräldrar. På toaletten bör barn kunna stänga och låsa om sig, vuxna ska kunna öppna utifrån. En regelbunden uppföljning vad gäller rutiner för hygien och smittskydd bör finnas. Tvättmöjlighet bör finnas på förskola och vara placerad i anpassat utrymme med våtrumsstandard och frånluftsventilation.

5 (8) TEMPERATUR För ett bra inomhusklimat är lufttemperaturen en viktig faktor. Inomhustemperaturen bör vara mellan 20 och 22ºC, golvtemperaturen bör vara runt 18ºC och får inte vara lägre än 16ºC. Den vertikala lufttemperaturskillnaden 0,1 1,1 m över golvet bör inte överstiga 3ºC. Socialstyrelsens allmänna råd (2005:15) om temperatur inomhus. FUKT OCH MIKROORGANISMER Innan en verksamhet startar i ny lokal ska fuktskador kunna uteslutas. Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen. Tecken på fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt eller bubblor i mattor/tapeter. Misstanke om fuktskada ska alltid utredas och miljöavdelningen ska kontaktas. Det är viktigt att veta att en felaktigt åtgärdad fuktskada kan orsaka hälsoproblem. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:21) om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer. RADON Radongashalten bör alltid kontrolleras i lokaler för skola och barnomsorg. Radongashalten får inte överstiga 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Kontroller bör göras var 10:e till 15:e år samt vid större ombyggnationer. Vid nybyggnation bör radonmätningar göras inom ett år. Byggnader som har haft problem med förhöjda radongashalter bör göra kontroller med tätare intervaller än 10 15 år. Socialstyrelsens allmänna råd (1999:22)om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft. VATTEN För att minimera risken för tillväxt av bakterier, som Legionellabakterier, ska varmvatten i tappställen och ledningar ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på korrekt sätt. I varmvattenberedaren bör en temperatur på minst 60ºC hållas, i returledningen minst 50ºC eftersom gynnsamma temperaturförhållanden för bakteriens tillväxt är 20-45ºC. Reglering till lägre temperatur för att undvika skållning får ske först vid blandaren, regleringen ska vara fackmannamässigt utförd. I egenkontrollen ska det finnas kännedom om rutin för temperaturkontroll som dokumenteras samt rutin för regelbunden spolning av tappstället efter längre uppehåll, exempelvis skollov.

6 (8) För förskolor med egen brunn bör dricksvattnet omfattas av egenkontrollen och ingå i tillsynen, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten gäller. Socialstyrelsens information om Legionella. Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten LIVSFS 2013:4. ALLERGI Val av inredningsmaterial, leksaker och lekutrustning bör vara av sådant material som avger så lite kemiska ämnen som möjligt, lågemitterande. Placeringen av verksamheten kan ha betydelse ur allergisynpunkt, exempelvis närheten av djurhållning. Det är viktigt att ta hänsyn till allergiaspekter vid etablering och pedagogisk inriktning av en förskola. Ett allergiskt eller överkänsligt barn ska kunna hålla sig friskt och inte utsättas för ämnen som ger allergiska symtom eller ökar barnets känslighet. En välstädad och ren miljö är viktig för att alla ska må bra. STÄDNING Utgångspunkten för ett städschema eller rengöringsprogram är lokalernas utformning och hur de används. Hänsyn ska tas till omfattning, nedsmutsningsgrad, möblering, inredning, textilier och tillgänglighet vid rengöring. Ett skriftligt program som berättar hur ofta, när, var och vad som ska städas och utav vem, ska upprättas. Den som är beställare och/eller ansvarig för städningen ska ansvara för att detta program upprättas och finns tillgängligt. Uppföljning som säkerställer att städningen fungerar tillfredsställande ska ingå i egenkontrollen. Det är viktigt att varje lokal får en individuell städkvalitetsbedömning och hur den hygieniska standarden ska uppnås. Rum där barn vistas varje dag och hygienutrymmen ska städas dagligen. Möbleringen i lokalerna ska kunna ge en optimal städning, förutsättningar för att ställa upp stolar, hålla bord fria och förvara material, leksaker och madrasser i skåp. Storstädning ska ske återkommande under året. En grundligare rengöring upprätthåller kvaliteten på städningen. Städutrymme ventilerade, låsbara städutrymmen med utslagsvask, kallt och varmt vatten. Utrymmet ska vara lätt att hålla rent och separering av ren och smutsig städutrustning i syfte att förhindra kontaminering (smittspridning) ska finnas. Socialstyrelsens allmänna råd (1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. Socialstyrelsens vägledning Hygien i förskolan 2009-07-30. KEMIKALIER Användningen av kemiska produkter som innebär en risk för hälsan eller miljön bör minimeras. Välj i första hand miljö- och allergianpassade produkter och undvik parfymerade tvättmedel, tvål och diskmedel. Kemikalierna ska hållas inlåsta och avskilda, framförallt från livsmedel. Produkterna ska vara tydligt märkta med skyddsanvisning, innehållsuppgift och doseringsanvisning.

7 (8) Förteckning över eventuella miljö- och hälsofarliga produkter ska finnas samt säkerhetsdatablad som förvaras intill produkten. Produktvalsprincipen 2 kap. Allmänna hänsynsregler, Hänsynsregler 4, Miljöbalken. TOBAKSRÖKNING Rökning är förbjuden i lokaler avsedda för barnomsorg och skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom, samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Tobakslagen (1993:581). YTTRE MILJÖ UTOMHUSVISTELSE Det är viktigt att alla skolgårdar är utformade med tillräckligt stora ytor. Om gården ligger i direkt anslutning till en lekpark eller naturområde kan den egna lekytan vara mindre, dock bör förskolebarn ha tillräckliga ytor tillgängliga på det egna området. En skolgård ska locka till utevistelse, en utemiljö som gör att barnens välbefinnande ökar leder ofta till större koncentrationsförmåga. Det bör finnas mycket grönska och lekanordningar, finnas ett soligt och vindskyddat läge samt skuggade lekområden där den skadliga uv-strålningen kan undvikas. Hos förskolor med ute-profil görs en bedömning baserad på uteverksamhetens omfattning i det enskilda fallet. Barn på uteförskolor bör ha tillgång till toalett i anslutning till det område de vistas i. Handtvättsmöjligheter med varmt och kallt vatten bör finnas. Uteförskolan måste ha en fast lokal där man kan samlas morgon och kväll, samt vara i vid för dåligt väder. Den omfattas av samma krav som förskolan. Kunskapskravet 2 kap. Allmänna hänsynsregler, Hänsynsregler 2, Miljöbalken. Lokaliseringsprincipen 2 kap. Val av plats 6, Miljöbalken. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen ska ske på ett sådant sätt att det inte uppkommer några olägenheter för verksamhet eller omgivning. Soputrymmen bör vara dimensionerade för den sopmängd som verksamheten medför. Hushållsavfall är organiskt och restavfall, detta måste hämtas av entreprenör som är upphandlad av kommunen. Återvinningsmaterial sorteras och hanteras enligt den lokala renhållningsordningen. El-avfall sorteras och hålls skilt från annat avfall, om verksamhetsutövaren själv transporterar el-avfall till återvinning krävs en anmälan till Länsstyrelsen.

8 (8) Farligt avfall håll skilt från övrigt avfall och förvaras så att obehöriga inte har tillgång till det. Exempel på farligt avfall kan vara städkemikalier, färg, lack, lysrör och lågenergilampor. Anmälan till Länsstyrelsen för egen transport krävs. Kretsloppsprincipen 2 kap. Allmänna hänsynsregler, Hänsynsregler 5, Miljöbalken. Avfall och producentansvar 15 kap. Kommunal renhållningsordning 11, Miljöbalken. EGENKONTROLL SYFTE Egenkontrollens syfte är att förebygga och förhindra att barn/elever utsätts för hälsorisker på grund av brister i verksamheten. För anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens regler gäller förutom krav på egenkontroll även preciserade regler enligt egenkontrollsförordningen. Kraven på egenkontroll och dokumentation ska anpassas till varje verksamhet så att den inte blir orimlig men ändå omfattar det som behöver göras. Egenkontrollen blir ett kvalitetsverktyg som hjälper till att upptäcka brister och fel i verksamheten, lokalen eller utrustningen. ANSVARSFÖRDELNING Det finns krav på att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret. Det innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade. På så vis undviker man försenade åtgärder på grund av oklarheter mellan parterna. Exempel kan vara hur städansvar eller drift och underhåll fördelas mellan verksamheten och fastighetsägaren. Kontroll av utrustning för drift ska dokumenteras och kan innefatta rutin för kontinuerligt underhåll av byggnad och inredning. Verksamheten ska fortlöpande och systematiskt undersökas och riskbedömas, vilket skall dokumenteras. Eftersatt underhåll av lokalen leder ofta till krångliga och kostsamma reparationer. Tillsyn 26 kap., Verksamhetsutövarens kontroll 19, Miljöbalken. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 38 (SFS 1998:899). Egenkontrollförordningen (SFS 1998:901)