C. Utskott för unga och utbildning Motion 1-4, 11-12 1 Högre studiestöd för föräldrar I dagens värld är det inte längre lika ovanligt för ett ungt, studerande par att få barn och bilda familj, vilket ökar det ekonomiska trycket som ett ungt par utsätts för under studietiden. På grund av reformerna i utbildningspolitiken tvingas finländska studerande att prestera mera och fullgöra sina studier snabbare. Detta begränsar kraftigt studerandes möjligheter till normalt förvärvsarbete. De flesta studerande är beroende av kraftigt nedskurna FPA-stöd. För studerande som av en eller annan orsak bildat familj innebär detta en tuff situation, då pengarna måste räcka till för underhållet av ett litet barn. I dagens stödsystem har studerande föräldrar inte beaktats. Just nu ligger studiestödet för studerande föräldrar på samma nivå som för 20-åriga studerande som bor självständigt (336,76 ). Denna summa kommer ännu att minska ytterligare från och med augusti 2017, då regeringens nya nedskärningar blir verklighet. Det är oskäligt att tänka att en summa som beräknats räcka för att täcka en persons levnadskostnader även ska räcka för att täcka underhållet av en extra människa. Regeringen utredde redan år 2009 möjligheten att höja studiestödet för studerande föräldrar, till exempel genom en speciell barnhöjning av studiepenningen och studielånet, men den ledde inte till några konkreta åtgärder. I Sverige finns redan nu ett system där man fr tilläggsbidrag beroende på om man studerar på heltid eller deltid och på hur många barn man har. Värnpliktigas anhöriga får i Finland lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Den täcker till exempel kostnader som uppstår vid införskaffningen av nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Den svenska modellen eller värnpliktsmodellen är system som kunde implementeras även för studerande föräldrar i Finland. Familjebildning ska inte vara ett hinder för att unga vuxna ska kunna leva ett skäligt liv på samma villkor som övriga studerande! Därför vill LSK att SU ska jobba för: ATT studiestödet för föräldrar höjs till en nivå, som möjliggör skäliga levnadsförhållanden för hela familjen utan att störa studieprestationerna Högskolepolitiska utskottet LSK Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende. Studiestödet är ett omtvistat diskussionsämne och som motionären antyder träder nya regler i kraft hösten år 2017 då bland annat studiepenningen kommer att sjunka, lånegarantin kommer att öka och studerande blir överflyttade till det allmänna bostadsbidraget från ett system med bostadstillägg. Ur en undersökning som Studenthälsovårdsstiftelsen låter göra vart fjärde år kan man i den senaste från år 2016 utläsa att andelen studerande med barn ökat (Högskolestuderandes hälsoundersökning 2016). Att det är en ökande trend gör det ännu mera angeläget att införa ett vårdnadstillägg i studiestödet, så att även studerande med barn ska kunna leva ett drägligt liv, ha råd att leva och försörja sin familj, utan att studieprestationerna störs. Motionären lyfter fram två olika modeller som kunde tillämpas. Den första modellen är enligt den svenska modellen där studerande med barn får ett visst tillägg per månad. Storleken på tillägget är beroende av studieomfattning och antal barn. Den andra modellen motionären lyfter fram är det system som tillämpas i den finska armén, där värnpliktigas anhöriga får lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Dessa understöd möjliggör för familjen att införskaffa de nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT ett vårdnadstillägg införs på studiepenningen för studerande med bar Att motionen inte föranleder åtgärder (delegat 19, understöds av 45) 2 Slopa inte inträdesproven! Regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen har presenterat ett förslag på att man skulle slopa inträdesproven i den finländska högskolorna och istället anta studerande på basis av studentexamensvitsord samt andra stadiets studieframgång. Vi anser att denna reform varken gynnar högskolorna eller studenterna. Inträdesprov är det lättaste och effektivaste sättet att anta de studenter som bäst lämpar sig för en viss studieinriktning. Reformen skulle även försätta internationella studenter i ett ofördelaktigt läge, då de inte skulle ha jämlika möjligheter att söka in till de finländska högskolorna. Högskolorna skulle heller inte kunna bevaka antagningskvoterna lika effektivt som tidigare utan egna inträdesprov. Finlands Studentkårers Förbund har i sitt senaste linjepapper slagit fast att de finländska högskolorna även i fortsättningen ska välja sina studenter utgående från inträdesprov. Studieframgången i andra
stadiet ska inte påverka möjligheterna att få en studieplats på högskolenivå, förutom i de studieinriktningar där dylikt kan anses ändamålsenligt. Detta är det bästa sättet att mäta studenternas motivation och lämplighet för studieinriktningen i fråga. Att endast utgå från exempelvis studentskrivningar eller andra slutprov på andra stadiet skulle ge en alldeles för ytlig bild av studenten. Inträdesproven ska dock inte vara en ekonomisk fråga, det vill säga man ska kunna ha en chans att få en studieplats även om man inte gått en dyr prepkurs. Det vore önskvärt att andra stadiets skolor i större grad än nu samarbetar med högskolorna och att andra stadiets studerande redan i gymnasiet eller yrkesskolan skulle få avlägga vissa universitetskurser, samt att studentskrivningarna och yrkesskolornas slutprov skulle väga starkare i högskolornas inträdesprov. Därför vill LSK att SU ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter att anta studerande med hjälp av inträdesprov ATT dyra prepkurser inte ska vara ett hinder för att man klarar inträdesproven ATT samarbetet mellan andra och tredje stadiet ökar för att minska trycket av att börja studera på högskolenivå Högskolepolitiska utskottet LSK Förbundsstyrelsens svar: Den problematik som motionären lyfter fram diskuteras häftigt just nu. Att regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen föreslår att slopa inträdesproven vid antagningen till högskolorna, och att antagningen endast skulle vara baserat på studentexamen och studieprestationer från andra stadiet, är oroväckande. FSF (Finlands Studentkårers förbund) beskriver i sitt politiska policydokument: Antagning till universiteten ska ske i första hand via urvalsprov, urvalskurser eller på andra sätt som är oberoende av studieframgången på andra stadiet, med hänsyn till vetenskapsområdets särdrag. I antagningen av studerande ska universiteten betona lämplighet och motivation. Bedömningen ska ske professionellt, transparent och jämlikt, och med beaktande av disciplinära särdrag. Inträdesprov inom samma disciplin ska genomföras som riksomfattande gemensam antagning. Systemet ska vara sådant att det inte finns något behov av förberedande kurser (s.k. prepkurser). Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att alla har samma chans att söka in till högskolestudier
oberoende av presentationer vid andra stadiet. Till exempel bör en person, som av en eller annan orsak inte presterat som hen borde i studentexamen, genom inträdesproven få en ärlig chans att komma in till den utbildning hen vill studera vid i framtiden. Dessutom är det nästan omöjligt att utläsa motivation och lämplighet ur de presentationer som nu föreslås stå som grund vid antagningen. Lämplighetsintervjuer behövs till exempel vid antagningen till vissa utbildningar. Universiteten har ansvar över antagningen och det är viktigt att de själva får besluta om vem de antar till vilken utbildning. Förbundsstyrelsen föreslår att de två senare att-satserna slopas. Den första att-satsen är klar och tydlig och utgör huvudpoängen med motionen, medan de två senare gör motionen mindre konkret. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det ska finnas förutsättningar att klara av inträdesproven utan prepkurser, men prepkurser kan inte undvikas ifall det finns inträdesprov, och förbundsstyrelsen anser att huvudpoängen med motionen är att inte slopa inträdesproven. Förbundsstyrelsen tycker även att tredje att-satsen, om att öka samarbete mellan andra och tredje stadiet, kunde slopas eftersom den inte har något med själva inträdesproven att göra. Förbundsstyrelsen ser hellre att Svensk Ungdom fokuserar på att arbeta för att inträdesproven inte slopas. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter anta studerande med hjälp av inträdesprov Förbundsstyrelsens att-sats och två nya ATT-satser: - ATT dyra prepkurser inte ska vara ett hinder för att man klarar inträdesproven - ATT antagningen till högskolorna ska vara jämlik, oberoende av socioekonomisk bakgrund eller andra stadiets avgångsbetyg (delegat 45, stöds av 34) 3 Sänk kvoten av förstagångssökande till högskolor Från och med 2016 måste högskolorna enligt lag reservera en del av studieplatserna till förstagångssökanden. Till förstagångssökande räknas inte de som: a) har tagit emot en studieplats som leder till en högskoleexamen och som började hösten 2014 eller senare
b) har avlagt en finländsk yrkeshögskole- eller universitetsexamen Den nyinförda kvoten har visat sig vara problematisk. Till exempel är det många som väljer att inte alls ta emot en studieplats om de inte får den önskade studieplatsen. Istället är det vanligt att man håller ett mellanår, vilket gör att studierna inleds senare och på sikt tar det också längre före man kommer ut i arbetslivet. Detta fenomen riskerar att bli allt vanligare till utbildningar med många sökande och högra inträdeskrav, som t.ex. medicin och juridik. SU i Nyland vill se ett samhälle där det finns plats för valmöjlighet och en möjlighet till andra chanser. Många unga som inte vet vad de vill jobba med i framtiden känner stor press av att veta att möjligheterna att byta utbildning är begränsade. Som ett konkret exempel där kvotidén brister är då den svenskspråkiga lärarutbildningen öppnades i Helsingfors. Många sökte studieplats, bland dessa människor som jobbat som lärare i många år, men som inte är behöriga. Eftersom många av dessa har en tidigare examen, hade de sämre utgångsläge vid antagningen. Hela 80 procent av studieplatserna gick i detta fall till förstagångssökande. Personer med lång erfarenhet av yrket och stor kunskap blev utan studieplats på grund av denna kvot. En sänkning av kvoten för förstagångssökande till högskolor skulle göra systemet mera rättvist, samtidigt som pressen på unga att välja rätt utbildning skulle minska. Samtidigt skulle unga inte känna sig tvingade att ta mellanår av rädslan att förminska sina chanser att slippa in på drömutbildningen. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT sänka kvoten av förstagångssökande till högskolor Svensk Ungdom i Nyland Förbundsstyrelsens svar: Som motionären skriver har ett nytt system tagits i bruk från och med hösten 2016, där en viss andel av studieplatserna ska reserveras för förstagångssökande. Ministeriet har gett riktlinjer på att en viss andel ska reserveras för förstagångssökande men inte specificerat den exakta andelen. Ministeriet skriver så här: Högskolorna bestämmer antalet studieplatser som ska reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats. Högskolorna informerar om på vilka utbildningar det reserveras studieplatser och hur många de blir. Information om platser som reserverats finns i uppgifterna om de olika utbildningarnas antagningsgrunder i studieinfo.fi-tjänster. Det är upp till varje universitet att själva bestämma om hur stora kvoterna ska vara. Det här betyder att
varje utbildning vid ett universitet kan ha olika stora kvoter för hur många förstagångssökande de antar. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att universiteten själva får besluta om sin antagning och om hur stora kvoterna är. Universiteten är autonoma och ska ha rätt att besluta om vem de antar och på vilka grunder. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. Motionärens ursprungliga ATT-sats tas tillbaka (delegat 45, stöds av 67) 4 Undervisning i nordiska språk för rekryter i finska försvarsmakten Som en fortsättning på att införa en jämlik allmän värnplikt vill Svensk Ungdom i Helsingfors göra språkundervisning till en del av försvaret, främst för att göra det nordiska försvarssamarbetet lättare för alla som deltar i övningarna och samarbetet. Den språkpolitiska debatten i Finland har igen blivit del av vardagen, och folk har lättare än någonsin att uttrycka sig fult gällande skolsvenskan efter Finsk Ungdoms Sebastian Tynkkynen jämförde tvångssvenskan till piskning då han kröp i blöjor upp för domkyrkans trappor. För att lära sig ett språk måste man själv se nyttan i det. Samtidigt är det geopolitiska läget kring Östersjön spändare och det nordiska försvarssamarbetet har ökat märkbart. De finskspråkiga rekryterna skulle se nyttan i att lära sig svenska då det handlar om försvarssamarbete. Samtidigt så är högstadie- och gymnasieåldern inte den var unga är mest villiga att lära sig nya språk. Som fullvuxna kan de uppleva det som mera givande än i skolan. Idén är inte att förbättra det officiella försvarssamarbetet i sig, eftersom alla kommandoord redan finns på engelska. Däremot skulle det kunna öka svenskans ställning i Finland. Det kan lätt ordnas via ett utbyte av utbildare, mellan Dragsvik och en annan plats. Samtidigt skulle de svenskspråkiga rekryterna få en kurs/föreläsning på finska. SU i Helsingfors vill att SU jobbar för: ATT öka intresset för det svenska språket i Finland genom att hålla en kurs i nordiska språk/svenska för rekryter då de utför sin värnplikt. Svensk Ungdom i Helsingfors
Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter upp en fråga som är mycket viktig för Svensk Ungdom och för Finlands framtid som ett tvåspråkigt land. Förbundsstyrelsen är oroad över det minskande intresset för språk i de finländska skolorna och över att antalet personer som väljer att skriva språk i studentexamen minskar varje år. Förbundsstyrelsen förstår motionärens tanke om att en kurs i svenska för rekryter kunde vara bra men ser samtidigt att det kanske inte är rätt instans för ytterligare obligatoriska studier i det andra inhemska språket. Försvarets uppgift är att trygga säkerheten i landet och säkerställa att Finland har ett trovärdigt försvar med en tillräcklig reserv. För att göra det krävs inte kunskaper i svenska eftersom alla order kommuniceras på finska. I internationella sammanhang sköts största delen av kommunikationen på engelska. Det finsk-svenska försvarssamarbetet är enligt de experter förbundsstyrelsen har talat med så utbrett som det kan bli utan försvarsgarantier. Nästa steg för att fördjupa samarbetet skulle vara en allians eller ett eventuellt gemensamt inträde i NATO. Det finns således inte någon direkt orsak för försvaret att ordna denna språkundervisning. Förbundsstyrelsen känner att motionärens tanke är god men ser hellre att SU fokuserar på att stärka språkundervisningen i grundskolan och på andra stadiet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. Att motionen inte föranleder åtgärder 11 Se över dagvården Den pågående social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra kommunernas uppgifter under de närmaste åren. En av de viktigaste uppgifterna kommunerna har i framtiden är att ta hand om utbildningsfrågorna. Då kommunerna i Finland befinner sig i olika ekonomiska situationer är vi i SU i Nyland oroliga över hur kommunerna kommer att klara sig på ett jämlikt sätt sköta sitt utbildningsansvar. I flera kommuner kan man nu redan se stora skillnader då det kommer t.ex. till avgifter inom dagvården. Då det kommer till utbildning och uppfostran utgör dagvården en viktig pelare i varje människas
utveckling. Om kommunerna kan erbjuda dagvårdsplatser med en låg tröskel är det en stor del för barnen men det hjälper även föräldrarna. Det är viktigt att man håller fast vid den subjektiva dagvårdsrätten. Detta är inte verklighet i dagens läge. Med tanke på nuvarande ekonomiska läget vore det också viktigt att man såg över inkomstgränserna för dagvårdsavgifterna eftersom dagvårdsavgifterna höjts på många håll i landet. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dagvård i sina kommuner ATT inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över ATT dagvårdsgruppernas storlek hålls på skälig nivå Svensk Ungdom i Nyland Förbundsstyrelsens svar: Frågan om den subjektiva rätten till dagvård är ingalunda ny, men fortfarande väldigt aktuell. Om rätten till dagvård inte är subjektiv blir det svårare att kombinera familj och arbetsliv. Valet att stanna hemma ska vara ett fritt val som man inte ska behöva göra på grund av oro för vårdens kvalitet eller kontinuitet. Den subjektiva rätten till dagvård är även ett steg närmare en mer jämställd arbetsmarknad och därför är det viktigt att den subjektiva rätten till dagvård finns. Efter att regeringen skurit ner den subjektiva rätten till dagvård är det viktigt att förtroendevalda i kommunerna arbetar för att den ska bevaras. SFP arbetar redan aktivt för de frågor som motionen åberopar och i partiprogrammet står det att [b]arn ska ha rätt till en småbarnspedagogik av god kvalitet. Småbarnspedagogiken ska utgå från vad som är bäst för barnen, såsom jämlikhet, jämställdhet och mångsidiga språkkunskaper. Det innebär att alla barn ska ha subjektiv rätt till dagvård. SFP har även talat för 4 t gratis småbarnspedagogik per dag (20 t per vecka). I diskussionen får barnets rättigheter inte glömmas, och hur viktigt det är att alla barn får tillgång till
en kvalitativ barnuppfostran genom dagvård och förskola. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt för barnets utveckling att vara delaktig i småbarnsfostran. Forskning (Åbo universitet) visar därtill på att en euro investerad i dagvården betalar sig tillbaka sjufaldigt. Vi vet även att barn som tar del av dagvården klarar sig bättre och mår bättre än barn som inte tar del av dagvården. Förbundsstyrelsen stöder de två första att-satserna och föreslår att Svensk Ungdom ska arbeta för dem. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen borde slopas, eftersom motionären i den andra attsatsen yrkar för avgiftsfri dagvård och samtidigt uppmanar till en utredning över avgifterna. Om dagvården är gratis behövs inte inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över och därför blir den tredje att-satsen onödig. Den fjärde föreslår förbundsstyrelsen att ska slopas eftersom det redan är lagstadgat på hur stora grupperna får vara, 24 barn per grupp, och skälig nivå är öppet för tolkning och leder därför inte till någon förändring. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dagvård i sina kommuner Att den första ATT-satsen ändras till: ATT den subjektiva dagvårdsrätten återinförs (delegat 19, stöds av 45) Att den andra ATT-satsen ändras till: ATT dagvården ska vara helt avgiftsfri." (delegat 19, stöds av 45) 12 Mera samarbete över språkgränserna mellan daghem! Flerspråkighet är en rikedom, men trots det behärskar många finländare inte det andra inhemska språket. Språkinlärning är mindre komplicerat för små barn än för andra, och tröskeln för att använda språk man inte hanterar så väl är lägre. Under barndomen bildas också uppfattningar och fördomar om den andra språkgruppen, utan att individen nödvändigtvis har några egna erfarenheter av den. Diskussionen om tvåspråkiga grundskolor har länge varit på tapeten, men får ofta negativt bemötande inom finlandssvenska kretsar då man anser att det hotar svenskans ställning. Ett alternativ till att främja tvåspråkigheten kunde vara att finskspråkiga och svenskspråkiga daghem skulle börja samarbete inom tvåspråkiga kommuner. Gemensam aktivitet där man främjar
användandet av båda språken kunde agera som ett startskott för barnens användande av det främmande språket. Ett öppet, tvåspråkigt klimat kunde också skapa en fördomsfri bild av det andra språket och dess användare. Främjande av tvåspråkighet på daghems- och förskolenivå hotar inte inlärning av det egna språket, då fokus ligger på social interaktion och lek. Svensk Ungdom i Åboland vill ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärning av det andra inhemska ATT barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet ATT flerspråkighet i Finland främjas Svensk Ungdom i Åboland Förbundsstyrelsens svar: Motionären tar upp ett angeläget ärende och förbundsstyrelsen anser att det är ett bra förslag att införa mera samarbete mellan daghem över språkgränserna. Då det kommer till språkinlärning i tidig ålder finns det mycket forskning som stöder tanken om att tvåspråkighet främjar inlärningen. Som litet barn har man mycket lättare att ta till sig nya intryck och på den vägen lära sig språk. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det skulle vara bra att införa samarbete över språkgränserna mellan daghem i tvåspråkiga kommuner. Genom att barn vid ett tidigt skede kommer i kontakt med det andra inhemska språket främjas språkinlärningen. Inom småbarnspedagogiken handlar lärandet mycket om att lära sig genom lek. Genom att lära sig språk genom lek gynnas inte enbart språket utan även den sociala kompetensen och mänskliga kontakter. Förbundsstyrelsen anser att motionären lyfter upp viktiga poänger i andra och tredje att-satserna, men anser ändå att dessa inte föranleder några åtgärder. Den andra att-satsen föreslår förbundsstyrelsen att stryks eftersom vi är osäkra på vad motionären menar med att barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen ska slopas eftersom man redan främjar flerspråkigheten i tvåspråkiga kommuner genom samarbete över språkgränserna, och för att det finns flera sätt att arbeta för att främja flerspråkighet i Finland som vi inte vill begränsa bara till daghemmens verksamhet.
Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärningen av det andra inhemska Den första att-satsen och att en ny att-sats tilläggs: ATT fler daghem och skolor ska erbjuda språkbad (delegat 100, stöds av 19)