Kommungården, Bennäs. kl ,

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 335 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Beslutande Måndagen den 19 december 2016, kl. 16.30 17.50. Kommungården, Bennäs Ersättare Sandberg, Henrik Lindfors, Ralf Back, Eivor Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Forsström-Fellman, Anette Holmäng, Johanna Pettersson, David Wiklund, Senja Överfors, Johanna Övriga närvarande ordf. viceordf. kl. 16.50-17.50, 274-283 Wärn, Mathias Björkskog, Eva Hjulfors, Bernhard Borgmästars, Yvonne Käldman, Leif Häggman, Roger Berger, Helena Häggblom, Carola Östman, Majvor Lasén, Mikael Källman, Carl-Johan Boström, Kaj Pettersson, Roger Holmqvist-Nybacka, Karin Svenfors, Stefan Löf, Gundel Pensar, Anna-Karin fullm.ordförande I viceordf., fullm. II viceordf., fullm. kommundirektör kanslichef planläggare, kl. 16.30-17.15, 274 Paragrafer 271-283 Underskrifter Henrik Sandberg ordförande Gundel Löf sekreterare Protokollsjustering Pedersöre..2016 Helena Berger Johanna Holmäng Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 2.1.2017, intygar Gundel Löf, kanslichef

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 336 271 Sammanträdets öppnande Kommunstyrelsens ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 272 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes Helena Berger och Johanna Holmäng. 273 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med eventuella övriga ärenden Kommunstyrelsen beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan med följande tilläggsärenden: - Anmälningsärenden ( 281) - 2. Kostnadsfördelningen för parkeringen vid Bennäs station - 3. Statistik över kommunens markköp och försäljning 2016-4. Höjning av aktiekapital; Kronoby flyghangar - 5. Upphandling av arbetsplatshälsovårdstjänster - 6. Utlåtande om utvecklingen av tingsrättsnätverket - 7. Yrkande på ersättning; Bostads Ab Edebo - 8. Workshop gemensamt med KPMG gällande utredning av social- och hälsovårdens strukturer samt förberedande av upphandlingsdokument - Kommunstyrelsens sammanträdestider våren 2017 Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 337 274 Österbottens förbunds utredning av centrum- och byanätverket Dnr: 316/2016 Österbottens förbund har påbörjat uppgörandet av Österbottens landskapsplan 2014. Landskapsplanen behandlar alla delområden i samhället som har en betydande inverkan på samhällsstrukturen och markanvändningen. Centrum- och bynätverket är ett av dessa delområden. Som underlag för revideringen av landskapsplanen har en utredning av landskapets centrum och byar gjorts. I utredningen har kommunernas centrum och byar granskats utgående från bl.a. tätorternas befolkningsmängder och befolkningstäthet, befolkningsutveckling, nuvarande samhällsstruktur, pendling och serviceutbud. Under utredningens gång har Österbottens förbund haft ett möte med kommunens tjänstemän för att kunna beakta kommunens målsättningar för centrumen och byarna i landskapsplanen. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen tar del av planläggare Anna-Karin Pensars redogörelse för Österbottens förbunds utredning av centrum- och bynätverket, samt återkommer med kommentarer i januari. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Bakgrund och målsättningar... 4 Markanvändnings- och bygglagen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen... 4 ALLI utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet 2050... 5 Landskapets målsättningar... 5 Centrum- och bynätverket i Österbottens landskapsplan 2030... 7 Finlands miljöcentrals YKR-indelningar i Österbotten... 9 Regionala och kommunala planer... 14 2. Nulägesanalys... 18 Tätorternas utveckling 1990-2015... 18 Servicenivå i tätorterna... 19 Närservicekoncentreringarnas influensområden... 20 Pendling mellan tätorterna... 22 Analys av byar... 24 3. Mot 2040... 28 Befolknings- och bostadsproduktionsprognoser... 28 Kommunernas planerade utvecklingsriktningar... 29 4. Slutsatser i anknytning till Österbottens landskapsplan 2040... 30 Källförteckning... 33

Inledning År 2014 beslutade landskapsstyrelsen om uppgörandet av en ny helhetslandskapsplan för Österbotten. Landskapsplanen har målåret 2040 och behandlar alla de delområden i samhället som har en betydande inverkan på samhällsstrukturen och markanvändningen samt reserverar behövliga områden för dessa ändamål. Centrum- och servicenätverket är en av dessa planeringshelheter. Denna utredning behandlar detta tema med syfte att ligga till grund för de beteckningar och bestämmelser som Österbottens landskapsplan 2040 ska innehålla angående centrum, service och byar. Enligt planprocessens tidtabell ska ett planutkast vara framlagd till påseende hösten 2017 och planen slutligen godkännas i slutet av år 2018. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 3

1 Bakgrund och målsättningar MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLA- GEN OCH DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Landskapsplanläggningen styrs av Markanvändnings- och bygglagen (MBL) och ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas (MBL 24 ). I MBL 28 står det att man i planeringen ska fästa särskild vikt vid att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig. Nedan finns antecknade de mål i de riksofattande målen för områdesanvändningen som berör centrum- och servicenätverket: Fungerande regionstruktur Allmänna mål En balanserad utveckling av regionstrukturen som stärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning. En regionstruktur som i första hand bygger på områdets egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. En polycentrisk och nätverkande regionstruktur som bygger på goda trafikförbindelser. Växelverkan mellan stad och landsbygd samt ett utvecklat bynät. Vid planeringen på landskapsnivå presenteras utvecklingszoner av betydelse på riksnivå samt stads- och tätortsnät och principerna för utveckling av dem redogörs för landsbygdens region- och samhällsstruktur samt för åtgärder som anknyter till utvecklingen av bynätet eftersträvas en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur samt en samordning av näringslivets behov och miljövärden Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljö Allmänna mål Ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara samhällen och livsmiljöer. Enhetliga och balanserade stadsregioner och tätorter utgående från befintlig samhällsstruktur. Ändamålsenligt placerade bostadsområden i stadsregionernas pendlingsområden. För olika befolkningsgrupper lättillgängliga tjänster och arbetsplatser nära bostadsområdena. Tillräckliga etableringsmöjligheter för näringslivet. Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik ligger inom befintlig samhällsstruktur eller i områden nära goda kollektivtrafikförbindelser. Förbättrade betingelser för kollektivtrafik. Anpassning till klimatförändringen. Vid planering på landskapsnivå är utgångspunkten en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen främjas en enhetligare samhällsstruktur skapas ett trafiksystem som minskar behovet av personbilstrafik och främjar kollektivtrafiken i synnerhet i stadsregionerna säkerställs ett centrumsystem och ett servicenät som främjar tillgången på service undersöks var stora detaljhandelsenheter ska placeras placeras inga nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet utanför den befintliga samhällsstrukturen beaktas översvämningsrisken inriktas bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten så att de stöder landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen placeras inga bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig främjas användningen av förnybara energikällor För tillfället pågår en revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen som förväntas leda till beslut våren 2017. En lagändring angående detaljhandeln kommer att påverka planeringen av centrumområden. Förändringen i markanvändnings- och bygglagens 71 paragraf förväntas att godkännas i februari 2017. Förändringarna är följande: Våningsytan för en stor detaljhandelsenhet höjs från 2000 v-m2 till 4000 v-m2 (MBL 71a ). Skyldigheten att fastställa en maximidimensionering av stora detaljhandelsenheter inom landskapsplanens områden för centrumfunktioner hävs (MBL 71b ). Skyldigheten att beakta affärens art i placerandet av en stor detaljhandelsenhet utanför centrumområden ges upp inom landskapsoch generalplaneringen. Detaljhandeln ska fortfarande placeras i första hand i centrumområden. En stor detaljhandelsenhet kan 4 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

fortfarande placeras utanför centrum om tillgängligheten beaktas. (MBL 71c ) Detaljplanbestämmelser som gäller detaljhandeln, MBL 71e, hävs. Lagändringen innebär att de dimensioneringar för handeln som finns i bestämmelserna för centrumfunktioner i etapplandskapsplan 1 inte kommer med i Österbottens landskapsplan 2040. Figur 1. Utvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet 2050. Bilden är felaktig vad gäller förbindelsen Vasa-Umeå och kan till denna del inte utgöra en utgångspunkt för Österbottens landskapsplan 2040. Källa: Miljöministeriet 2015. Den röda pilen visar den befintliga internationella förbindelsen Vasa-Umeå. ALLI UTVECKLINGSBILD FÖR REGIONS- TRUKTUREN OCH TRAFIKSYSTEMET 2050 Åren 2014 2015 gjordes under ledning av miljöministeriet en utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet i Finland år 2050. Arbetet utmynnade i en gemensam vision om ett dynamiskt och möjliggörande Finland. LANDSKAPETS MÅLSÄTTNINGAR Landskapsstrategi De tre huvudmålsättningarna i landskapsstrategin är en konkurrenskraftig region, välmående befolkning och en god livsmiljö. Visionen för Österbotten lyder Ny energi i Österbotten. I utvecklingsbilden anvisas Vasa som ett medelstort kompetens- och servicecentra medan Jakobstad anvisas som ett regionalt kompetens- och servicecentra. Vasa-Seinäjoki samt Karleby-Jakobstad bildar tillväxtzoner för stadsregionerna. En gränsöverskridande samarbetszon finns till Sverige. Tabell 1. Landskapstrategins mål för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen. I landskapsprogrammet för åren 2014-17 finns detta mål som speciellt relaterar till centrum- och servicenätverket: En mer enhetlig samhällsstruktur. Bycentrumens livskraft bevaras. Landskapsstrategins befolkningsmål är att Österbottens invånarantal år 2040 ska vara ca 215 000. Målsättningen för sysselsättningen är ca 16 000 nya arbetsplatser. 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Folkmängd 183 700 190 500 197 100 203 400 209 300 215 000 Arbetsplatser 81 800 85 100 87 500 90 300 93 500 96 900 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 5

Landskapsplanens målsättningar Landskapsplanens målsättningar lyfter speciellt upp tillgängligheten där infrastrukturen är en integrerad del av markanvändningen. Vidare att regionstrukturen främjar näringslivet i tätorterna som på landsbygden. En målsättning för god livsmiljö är en region där stad, tätort och landsbygd samverkar. Målsättningarna godkändes av landskapsstyrelsen i juni 2016. Regionstruktur I Österbottens landskapsplan 2040 utgår man från den eftersträvade regionstrukturen som togs fram i den tidigare landskapsplanen 2030. De stora linjerna i regionstrukturutvecklingen har inte förändrats på ett avgörande sätt så att målbilden för regionstrukturen bör uppdateras. Figur 2. Eftersträvad regionstruktur. 6 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTER- BOTTENS LANDSKAPSPLAN 2030 Beteckningar för centrum- och tätortsfunktioner I Österbottens landskapsplan 2030 finns det en områdes- och en objektsbeteckning för centrumfunktioner. Sekundärcentrumen har en egen objektsbeteckning medan tätortsfunktionerna har en områdesbeteckning. I etapplandskapsplan 1 reviderades bestämmelserna för centrumfunktionerna efter att man gjort utredningar angående den kommersiella servicen. Område för centrumfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område för servicefunktioner i stadscentrum med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet med en våningsyta på högst 5 000 v-m2 förutom i Jakobstads centrum där gränsen är 10 000 v-m2 och i Vasa centrum där ingen gräns är fastslagen. Vid mer detaljerad planering bör förutsättningar skapas för utveckling av ett kommersiellt sett attraktivt och trivsamt stadscentrum genom att områden för tätt stadsbyggande och mångsidig service reserveras samt genom att principer för utveckling av en högklassig stadsbild fastställs. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer bör anpassas till miljön och uppmärksamhet fästas vid kulturmiljöns olika skiktningar. Maximidimensioneringen för kommersiell service i områden för centrumfunktioner är: Vasa och Jakobstad: ingen dimensionering Närpes: 50 000 v-m² Nykarleby och Kristinestad: 30 000 v-m² Kaskö: 20 000 v-m² Figur 3. Centrumområden i Österbottens landskapsplan 2030. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 7

Område för tätortsfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses att bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och planläggning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Område för centrumfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges kommuncentrumen i landskapet. Planeringsbestämmelse: På ett område för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet med en våningsyta på högst 5 000 v-m2 förutom i Korsholms centrum Smedsby där gränsen är 10 000 v-m2. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer bör anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planering. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan området för centrumfunktioner och den övriga tätorten, tätortsbilden samt vid trafikarrangemangen. Maximidimensioneringen för kommersiell service i områden för centrumfunktioner är: Korsholms centrum, Smedsby: 50 000 v-m² Laihela centrum: 30 000 v-m² Kronoby-, Pedersöre-, Vörå-, Storkyro-, Lillkyro- och Malax centrum: 20 000 v-m² Larsmo centrum och Korsnäs centrum: 10 000 v-m² Sekundärcentrum för centrumfunktioner Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges sekundärcentrum i städer och kommuner. Planeringsbestämmelse: I ett sekundärcentrum för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en våningsyta på högst 3 000 v-m2 förutom i Oravais och sekundärcentrumen för centrumfunktioner i Vasa där gränsen är 5 000 v-m2. Andelen dagligvaruhandel får vara högst 2 000 v-m2. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan sekundärcentrumet och den övriga tätorten, tätortsbilden och trafikarrangemangen. Totaldimensioneringen för kommersiell service i ett sekundärcentrum är 8 000 v-m2. Beteckningar för bynätverket Bynätverket i landskapsplan 2030 representeras av tre objetsbeteckningar; by, serviceby och havsnära by. By Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerade verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen ska strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Till basservicen i byn hör åtminstone en affär eller en skola. Serviceby Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges viktiga bycentrum som är starka till sin verksamhetsbas och viktiga med tanke på regionstrukturen eller omgivningen. Planeringsbestämmelse: Vid detaljerad planering bör bycentrumets ställning stärkas genom att behoven beträffande boende, primärproduktion och övrig näringsverksamhet sammanjämkas. Nybyggnation bör placeras fördelaktigt med tanke på service, samhällsteknik och miljön. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Vid planering av markanvändning och byggande bör bevarande av områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga särdrag främjas. Byggande bör anpassas till bymiljön. Till basservicen i byn hör åtminstone en affär och en skola. Havsnära by Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Byn bör utvecklas till en fungerande helhet med tanke på trafikarrangemang samt by- och servicestruktur. Vid planläggning bör man beakta särdragen i ett kustområde med landhöjning, landskapsmässiga värden och ordnandet av samhällsteknik. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. 8 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Figur 4. Byar i Österbottens landskapsplan 2030. FINLANDS MILJÖCENTRALS YKR-INDEL- NINGAR I ÖSTERBOTTEN YKR (Yhdyskuntarakenteen seuranta) är en förkortning för samhällsstrukturens uppföljning som är Miljöförvaltningens informationssystem för den byggda miljön. Den geografiska informationen i YKR bygger på 250 x 250 meters rutor. Med hjälp av rutorna klassificeras bl.a. tätorter. Med tätort menas ett tätt bebyggt område med minst 200 invånare. YKR-tätorterna bygger på rutsystemet, befolkning, byggnadsantal, våningsyta och koncentrering. Klassificeringen är lite strängare än den allmänna nordiska definitionen av tätort som lyder minst 200 invånare med högst 200 meter mellan husen. Byar har 40 eller mer invånare och har en glesare struktur än tätorter medan mindre byar har mellan 20-39 invånare. (miljo.fi) Stadsregioner Enligt YKR-indelningen i stadsregioner finns det 34 stadsregioner i Finland varav tre är tvillingstäder (Kemi-Torneå, Hyvinge-Riihimäki och Kotka-Fredrikshamn). En centrumtätort har minst 15 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 000 invånare och är inte en närtätort till ett större centrum. Närtätorten definieras enligt avstånd till centrumtätorten och andelen som jobbar i centrum. Randområdet sträcker sig fem kilometer från centrumtätortens gräns och tre kilometer från närtätortens gräns. I Österbotten finns två stadsregioner; Vasa och Jakobstad. Karlebys randområde nuddar också Österbotten. (miljo.fi) Tätorters klassificering på regionnivå Inom projektet MATAKE har Finlands Miljöcentral och Mellersta Finlands förbund utvecklat en klassificering av tätorter som hjälpmedel till landskapsplaneringen. Klassificeringen delar upp tätorterna a) i stadsregion eller landsbygd b) enligt täthet, en tätort med lägre byggnadstäthet kallas för randtätort och c) enligt befolkningsstorlek. Resultatet är åtta olika tätortsklasser. Närtätorter i stadsregionen och centrumtätorter på landsbygden överskrider 3000 invånare medan landsbygdstätorterna överskrider 1000 invånare. Mindre tätorter i stadsregionen överskrider 500 invånare eller 200 arbetsplatser. Man har undersökt servicenivån i tätorterna och kommit fram till att det finns ett samband mellan servicenivå 9

Figur 5. YKR områdesindelning. Figur 6. Stadsregioner enligt YKR. 10 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

och befolkningsstorlek. Men regionala skillnader finns och bör granskas på lokal nivå. (Helminen et al, 2016.) En elektronisk karta över klassificeringen finns på adressen http://goo.gl/p6avll. Figur 7. Tätorternas klassificering på regionnivå. Funktionella områden SYKE har undersökt vilka funktionella områden som finns i Finland när man jämför pendling och var man uträttar ärenden (Rehunen & Ristimäki 2012). Österbotten består i huvudsak av tre funktionella områden; Jakobstad, Vasa och Sydösterbotten. Till Jakobstads funktionella område hör Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, delar av Kronoby och Evijärvi. Den sistnämnda hör till landskapet Södra Österbotten. Nedervetil kommundel i Kronoby hör till Karlebys funktionella område. Till Vasa funktionella område hör Vasa, Korsholm, Malax, Vörå, Storkyro, Laihela, Korsnäs samt kommundelen Jurva som hör till Kurikka och Södra Österbotten. Till Sydösterbottens funktionella område hör Närpes, Kaskö, Kristinestad och större delen av Bötom kommun i Södra Österbotten. Figur 8. Funktionella områden i Österbotten (SYKE 2012). CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 11

Klassificering av stads- och landsbygdsområden Stads- och landsbygdsklassificeringen har utvecklats som en statistisk enhet som ersätter den tidigare klassificeringen som byggde på kommuner. Den innehåller tre klasser för stadsområden och fyra klasser för landsbygdsområden. Indelningen bygger bl.a. på befolkning, arbetsplatser, tillgänglighet och pendling. I figuren nedan visas hur befolkningen utvecklats inom klasserna i Österbotten mellan åren 1980-2012. Befolkningen har ökat mest i det yttre stadsområdet och kransområdet kring staden. Minskning har skett på kärnlandsbygden, det inre stadsområdet och på glesbygden. (miljo.fi) Figur 9. Klassificering av stads- och landsbygdsområden. 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Inre stadsområde Yttre stadsområde Kransområde kring staden Stadsnära landsbygd Kärnlandsbygd Glesbygd Figur 10. Befolkningsutveckling i Österbotten åren 1980-2012 enligt stad-landsbygd klassificeringen (källa: Syke). 12 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Samhällsstrukturens zoner Samhällstrukturens zoner har utvecklats av Miljöcentralen som ett planeringshjälpmedel för att bättre förstå relationen mellan markanvändningen och trafiksystemet. Det delar in stadstätorter i fotgängar-, kollektivtrafik- och bilzoner beroende på möjligheten att röra sig till service och arbetsplatser. Fotgängarzonen är tätt bebyggd och 1-2 km från det kommersiella centrumet. Där finns många arbetsplatser och service. Kollektivtrafikzonen har en god servicenivå på kollektivtrafiken. För Vasa innebär det lokalbussavgångar med 30 minuters mellanrum under rusningstid. Bilzoner finns ofta i stadens randområden. Där är kollektivtrafiken obefintlig och det enda alternativet att röra sig på är ofta endast privatbil. I Österbotten har man utrett zoner för stadsregionerna Vasa och Jakobstad. Jakobstad saknar kollektivtrafikzon. (Miljo.fi.) Figur 11. Samhällsstrukturens zoner i Vasa. Figur 12. Samhällsstrukturens zoner i Jakobstad. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 13

I projektet Urban Zone 3 utvecklar man planeringsverktyg som använder sig av samhällsstrukturens zoner. I projektet som pågår fram till början av år 2017 har man uppdaterat zonerna till situationen år 2015 och gör en prognos på hur zonerna ser ut år 2030 genom att studera stadsregionernas utvecklingsmöjligheter. Österbottens förbund har tillsammans med andra aktörer deltagit i projektet med piloten Jakobstad-Karleby utvecklingszon. Handelns koncentrering och centrumområden Genom att undersöka detaljhandelns arbetsplatser tillsammans med servicearbetsplatser och befolkning i relation till fotgängaravstånd har SYKE också tagit fram centrumområden med hjälp av YKR-materialet. Man har också tagit fram områden där handeln koncentreras utanför centrumområden. Stadsregionscentrum finns i Vasa och Jakobstad. Smedsby och Brändö identifieras som Vasas sekundärcentrum medan Nykarleby, Laihela, Närpes och Kristinestad identifieras som centrum utanför stadsregionerna. REGIONALA OCH KOMMUNALA PLANER Åren 2011-2015 har det uppgjorts strukturplaner i Vasa- och Jakobstadsregionen. Båda modellerna har målåret 2040 liksom landskapsplanen som uppgörs. Strukturmodell för Vasa stadsregion Huvudmålen i solmodellen 2040 är följande: Vasa stadsregion är en livskraftig region Vasa stadsregion är unik med en stark identitet Vasa stadsregion är lättillgänglig Vasa stadsregion har en trivsam och särpräglad bostadsmiljö Vasa stadsregion har en hållbar samhällsoch regionekonomi Vasa stadsregion har en fungerande vardag Modellen har strålar med tre teman som sträcker sig ut från regioncentrum. Dessa är 1) Stråle som stärker näringslivet, som går mot Umeå och mot Seinäjoki. 2) Stråle som betonar det havsnära läget, som följer kusten. 3) Strålar som stärker landsbygden. Modellen tar fasta på tillväxt där man siktar på en befolkningstillväxt på 30 000 invånare och förbereder sig på en tillväxt på 50 000 invånare. Detta innebär att arbetsplatserna bör öka med 15 000 25 000. Figur 13. Boendetemat i Vasa strukturmodell. Figur 14. Servicetemat i Vasaregionens strukturmodell. 14 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Jakobstadsregionens strukturplan Livskvalitet 2040 Huvudmålsättningarna i Livskvalitet 2040 är följande: Trivsamma miljöer för boende och fritid Konkurrenskraftig infrastruktur och goda trafiksystem Attraktiva etableringsmiljöer för företag Bredare samarbete inom serviceproduktionen Strukturplanen bygger på fyra zoner och en ortsindelning. Zonerna är Nära (tätort och service), Jobb (arbetsplatsområden), Landet (byarna och den odlade marken) samt Fritid (rekreation, fritidshus och naturskydd). Den är dimensionerad enligt en bostadsprognos som ger 6200 nya bostäder fram till år 2040, varav 80 % riktas till Nära-zonen och 20 till resterande områden. Figur 15. Livskvalitet 2040: Strukturplanekarta. Figur 16. Kommunal service i Jakobstadsregionen år 2013. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 15

Strategiska generalplaner Några kommuner i landskapet har uppgjort eller uppgör strategiska generalplaner. Med planen får man en helhetsbild vad kommunens strategiska mål innebär för markanvändningen. I Korsholm godkändes den strategiska generalplanen av kommunfullmäktige år 2013. Planen har målåret 2040 och en förväntad befolkningstillväxt på 10 000 invånare. Av tillväxten förväntas 3 000 personer styras till centralorten Smedsby, 2000 personer till Norra Korsholm, 1 100 personer till Kvevlax området, 1 000 personer till Solf-Tölby, 1 300 personer till Södra och Östra Korsholm och 600 personer till Replot. I planen är kommunens centrum, Smedsby, anvisat som område för centrumfunktioner medan Replot, Karperö, Kvevlax, Helsingby och Solf har anvisats som områden för service och förvaltning. (Korsholms kommun, 2013.) Pedersöres strategiska generalplan godkändes av kommunfullmäktige år 2014. Planen har målåret 2030 och beskriver kommunens vision om samhällsstrukturen och service. Planen delar in kommunen i fyra serviceområden där 88 % av invånarna bor och ett byområde där 2 % av invånarna bor. Målsättningen är att de resterande 10 % utanför dessa områden ska vara 5 % år 2030. (Pedersöre kommun, 2014.) I Närpes framlades planutkastet för den strategiska generalplanen våren 2016 och förslaget är till påseende hösten 2016. Planens målår är 2030. I planen anvisas Närpes centrum som område för centrumfunktioner. Närpes, Övermark och Pörtom anvisas som bostadsområden där boende och därtill hörande servicestruktur utvecklas. Områden för service och förvaltning finns sammanlagt åtta byar. (Närpes stad, 2016.) Kristinestad har påbörjat uppgörandet av en strategisk generalplan. Planer på att uppgöra strategisk generalplan finns åtminstone också i Vörå. Städerna Vasa, Jakobstad och Kaskö har generalplaner som täcker städernas hela yta. Figur 17. Korsholms strategiska generalplan. 16 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Figur 18. Planförslaget till Närpes stads strategiska generalplan. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 17

2 Nulägesanalys TÄTORTERNAS UTVECKLING 1990-2015 Allt fler av Österbottens invånare bor i tätorter. År 1990 bodde lite under 130 000 invånare (75 %) i tätorter medan 2015 bodde över 150 000 invånare (83 %) i tätorter. Ökningen av tätortsbefolkningen har varit anmärkningsvärt hög de senaste tio åren. Mellan åren 2005 och 2015 ökade tätortsbefolkningen med 10 800 personer. Den kraftigaste ökningen har skett i Vasa, där tätorten har ökat med över 10 000 personer sedan år 1990. Andra tätorter som ökat anmärkningsvärt är Sundom-Solf (+1200), Laihela (+990) och Larsmo (+760). Tre tätorter har minskat med över 400 invånare, dessa är Kristinestad, Lappfjärd och Kaskö. Enligt YKR finns det 52 tätorter i Österbotten, av dessa har 28 ökat i befolkning medan 24 har minskat. Österbottens förbund har uppgjort en digital karta där man kan granska förändringen i tätorternas och byarnas utbredning. Genom att klicka på en tätort i applikationen kan man granska ortens befolknings- och arbetsplatsutveckling. Kartan finns tillgänglig på adressen: http://obotnia.maps.arcgis.com/ apps/storytellingswipe/index.html?appid=7a959f0580674ca786f2ec1b789d2888# Figur 19. Österbottens tätorter, befolkning och befolkningsändring. 18 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

SERVICENIVÅ I TÄTORTERNA Vilken nivå av service erbjuds i tätorterna och vilka tätorter fungerar som närservicecentrum? För att hitta närservicekoncentreringar har dessa kartlagts. I MATAKE-projektet delade man in service i två kategorier, regional service och närservice, samma indelning används också i denna analys. Vilka tjänster som används varierar dock från MATAKE-projektet och denna analys. Nedan räknas upp den service som i denna analys räknas som närservice. Grundskola åk 1-6 Daghem Hälsocentraler eller stationer Bibliotek Bankautomater Apotek Post Dagligvaruhandel Uppgifterna om den kommunala servicen har samlats in från kommunerna och kompletterats genom uppgifter på hemsidor. Bankautomater, apotek och postuppgifter kommer från serviceproducenternas hemsidor medan dagligvaruhandelns uppgifter kommer från YKR-databasen. Varje YKR-tätort har sedan graderats enligt hur många servicetyper där finns. Femton tätorter har alla åtta servicetyper, men en tätort kan även innehålla flera närservicecentrum. Nästa steg har varit att definiera närservicekoncentreringar. För varje servicetyp har beräknats ett serviceområde på en kilometer enligt vägnätet. Serviceområdena har sedan lagts på varandra så att graderade områden uppkommit. På kartan har sedan markerats de områden med fem eller fler servicetyper inom 1 km. När servicekoncentreringarna jämförs med gällande landskapsplan kan konstateras att av de centrum som i gällande plan är utmärkta med c eller ca beteckning finns inte följande centrum med bland närservicekoncentreringar: Merikaarto, Alkula-Gamla Vasa, Karperö, Tervajoki och Kållby. Kållby och Tervajoki har tillräckligt med servicetyper men avståndet emellan servicen har gjort att det inte bildats koncentreringar i kartanalysen. Närservicekoncentreringar som inte finns med beteckningarna c eller ca i landskapsplanen är Övermalax, Bergö, Töjby och Sunnanvik. Anmärkningsvärt är att Töjby är den enda närservicekoncentreringen som inte finns i en YKR-tätort. Figur 20. Närservicekoncentreringar enligt nulägesanalysen, färgskalan på tätorterna anger hur många närservicetyper som finns inom tätorten. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 19

NÄRSERVICEKONCENTRERINGARNAS IN- FLUENSOMRÅDEN För varje närservicekoncentrering antas att de har ett influensområde där servicekonsumenterna bor. Influensområden har tagits fram genom att räkna ut alla invånares mest tillgängliga närservicekoncentrering enligt vägnätverket och tid. I tabellen nedan redogörs för befolkning (2015), arbetsplatser (2012) och fritidshus (2014) från YKR-databasen i varje influensområde. Genom att redogöra för arbetsplatserna inom området får man en bild av centrumets betydelse dagtid och från fritidshussiffrorna fås information på vilket sätt centrumets betydelse ökar under semestersäsongen. För att ha ett verksamhetsunderlag för dagligvaruhandel beräknas att influensområdet behöver ha minst 900 1200 invånare. I analysen framkommer undantaget Bergö som har under 500 invånare men ändå har dagligvaruhandel och annan grundservice. Orsakerna är bl.a. att byn också är centrum för 600 fritidshus och att tillgängligheten till andra centrum påverkas av färjeförbindelsen. Figur 21. Befolkning, arbetsplatser och fritidshus inom närservicekoncentreringarnas influensområden enligt nulägesanalysen. 20 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Tabell 2. Influensområdets befolkning, arbetsplatser och fritidshus. Influensområde Befolkning 0-14 15-64 65 + Arbetsplatser Primär Förädling Service Sommarstugor Vasa 21 856 10% 67% 23% 24 259 0% 25% 74% 57 Jakobstad 21 205 17% 60% 24% 10 431 1% 36% 63% 1 265 Gerby 11 624 22% 65% 13% 738 3% 16% 81% 1 036 Roparnäs 9 499 19% 63% 19% 3 817 0% 61% 39% 1 Smedsby 9 429 23% 61% 16% 3 314 1% 25% 74% 93 Laihela 8 668 20% 59% 21% 1 847 9% 28% 64% 249 Brändö 7 912 11% 69% 19% 2 704 0% 29% 71% 11 Larsmo, Holm 5 096 29% 57% 14% 879 3% 78% 19% 2 044 Närpes 5 035 15% 58% 27% 1 929 16% 40% 44% 633 Korsnäståget 4 952 17% 65% 17% 1 125 0% 48% 52% 1 Nykarleby 4 442 18% 59% 23% 1 944 12% 27% 60% 751 Kvevlax 4 363 19% 60% 21% 699 14% 44% 42% 915 Sunnanvik 4 186 15% 62% 23% 2 173 0% 36% 64% 2 Lappfjärd 3 826 11% 57% 32% 1 149 23% 22% 54% 968 Storkyro 3 594 16% 57% 27% 997 18% 19% 63% 206 Lillkyro 3 519 20% 59% 21% 757 6% 23% 71% 146 Vörå 3 013 17% 58% 26% 1 015 14% 21% 65% 193 Kristinestad 3 012 12% 57% 31% 1 386 2% 13% 85% 488 Esse 2 977 25% 58% 17% 750 20% 30% 50% 159 Oravais 2 731 17% 59% 24% 1 157 15% 46% 39% 960 Kållby 2 661 26% 59% 15% 1 073 7% 52% 41% 256 Kronoby 2 531 18% 58% 24% 1 038 8% 27% 64% 363 Sundom 2 417 24% 59% 17% 263 6% 12% 83% 1 055 Bennäs 2 304 21% 58% 20% 1 133 10% 31% 59% 81 Solf 2 292 23% 58% 18% 335 18% 21% 61% 63 Replot 2 185 15% 60% 24% 331 8% 31% 60% 2 445 Övermalax 2 130 16% 59% 25% 322 23% 25% 52% 136 Terjärv 2 120 15% 59% 26% 986 12% 58% 30% 271 Tervajoki 2 074 21% 59% 20% 549 9% 30% 62% 95 Malax 1 885 17% 59% 24% 1 074 6% 30% 64% 599 Nedervetil 1 872 20% 58% 22% 390 31% 26% 43% 153 Övermark 1 806 15% 59% 26% 377 55% 21% 24% 38 Kaskö 1 732 11% 56% 33% 590 24% 34% 43% 426 Petalax 1 597 15% 58% 28% 443 19% 30% 51% 691 Lillby 1 463 18% 59% 23% 341 33% 19% 48% 123 Maxmo 1 425 19% 59% 22% 265 24% 32% 44% 1 493 Munsala 1 410 18% 55% 27% 426 47% 20% 32% 808 Korsnäs 1 334 14% 59% 27% 505 23% 19% 58% 336 Jeppo 1 285 17% 60% 23% 672 18% 66% 16% 41 Töjby 1 229 11% 58% 31% 224 62% 11% 25% 655 Pörtom 1 178 12% 55% 33% 222 51% 17% 32% 58 Bergö 471 14% 54% 31% 35 23% 14% 63% 600 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 21

PENDLING MELLAN TÄTORTERNA Österbottens två stadsregioner Vasa och Jakobstad bildar varsitt pendlingsområde. Jakobstadsregionen har också en tät interaktion med Karlebyregionen och pendlingen är hög mellan städerna. Anmärkningsvärt är att det är fler som pendlar från Karleby till Jakobstad än tvärtom. Mellan Vasa och Seinäjoki finns också en betydande pendling, det längre avståndet gör dock att interaktionen är lägre än mellan Jakobstad och Karleby. I Sydösterbottens pendlingsområde är pendlingsströmmarna liksom regionen mindre. Figur 22. Pendling mellan tätorter i Österbotten år 2012. Österbottens två stadsregioner Vasa och Jakobstad bildar varsitt pendlingsområde. Jakobstadsregionen har också en tät interaktion med Karlebyregionen och pendlingen är hög mellan städerna. Anmärkningsvärt är att det är fler som pendlar från Karleby till Jakobstad än tvärtom. Mellan Vasa och Seinäjoki finns också en betydande pendling, det längre avståndet gör dock att interaktionen är lägre än mellan Jakobstad och Karleby. I Sydösterbottens pendlingsområde är pendlingsströmmarna liksom regionen mindre. Genom att göra upp teoretiska modeller över pendlingen och jämföra dem med den verkliga statistiken får man fram intressanta avvikelser. De tre funktionella regionerna; Vasaregionen, Jakobstadsregionen och Sydösterbotten har använts som grund för tre modeller som förklarar pendlingen i respektive område. Modellerna bygger på den geografiska gravitationsmodellen där varje orts arbetskraft fungerar som massa och avståndet är beräknat enligt den snabbaste pendlingsvägen mellan orterna. Analysen ger en inblick i förhållanden mellan olika tätorter. Medan närserviceanalysen besvarar frågor om var lokala centrum finns visar pendlingsanalysen och modellerna hur de regionala centrumens inflytande påverkar de lokala centrumen. I Vasaregionen är det strömmen från Laihela till Vasa som mest tydligt kommer fram, den är betydligt större i verkligheten än vad modellen visar. Mellan Vasa och Lillkyro samt Vasa och Helsingby är interaktionen också större än förväntat. Interaktionen mellan Lillkyro och Laihela är däremot lägre än förväntat. Från Storkyro till Vasa är det däremot mindre pendling än förväntat, orsaken till detta är att modellen inte tar fasta på dragningskraften från Seinäjoki. Sundom-Solf har en riklig pendling till Vasa medan den motsatta strömmen är lägre än förväntat. 22 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Figur 23. Analys av pendlingsinteraktionen i Vasaregionen enligt gravitationsmodellen. Även från Malax är strömmen lägre än förväntat. Förklaringen är att Sundom-Solf tätort är mer inriktad på boende än arbetsplatser. Överlag visar modellen på Vasas viktiga roll som arbetsplatscentrum i regionen. Figur 24. Analys av pendlingsinteraktionen i Jakobstadsregionen enligt gravitationsmodellen. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 23

I Jakobstadsregionen påminner Larsmos situation om Sundom-Solf I Vasaregionen, pendlingen är högre än förväntat till Jakobstad medan den är lägre än förväntat i motsatt riktning. Från Nykarleby pendlar färre än förväntat till Jakobstad medan fler än förväntat pendlar i motsatt riktning. Till Jeppo pendlar fler än förväntat från både Nykarleby och Jakobstad, detta förklaras av de många arbetsplatser som finns i Jeppo. Bennäs utmärker sig också som en tätort med högre inpendling än förväntat. Från Kronoby visar modellen mindre pendling än förväntat till Jakobstad och Larsmo, men detta förklaras genom att Karleby inte beaktats i modellen. I Sydösterbotten är det främst Lappfjärd som märks i modellen. Inpendlingen från Kristinestad och Bötom till Lappfjärd är lägre än förväntat medan pendlingen till Kristinestad från Lappfjärd är högre än förväntat. Orsaken är att arbetsplatserna i Lappfjärd är få i relation till befolkningen. ANALYS AV BYAR Att definiera en by är en svår uppgift, det finns ofta många olika uppfattningar om hur man avgränsar en by. I nulägesanalysen har använts ett urval av 109 byar. De 78 byarna som finns i landskapsplan 2030 ingår i urvalet tillsammans med byar som överstiger 100 invånare. För att definiera byns utsträckning har tagits fasta på att det finns en byastruktur. Som mätare för en existerande byastruktur har använts den metodik som YKR-indelningen använder. Det finns också byar som tagits med som inom YKR-indelningen är delar av större tätorter men ändå tydligt framträder som byar. Byar som utmärkt sig i flitig byaaktivitet har också beaktats i urvalet. Figur 25. Analys av pendlingsinteraktionen i Sydösterbotten enligt gravitationsmodellen. Byarna har analyserats utgående: Livskraftig befolkningsstruktur. Som indikator har använts andelen av befolkningen mellan 0-14 år. Indikatorn berättar om barnfamiljernas antal och ger en bild av hur byn ser ut i framtiden. Även om barnen flyttar bort från byn då de blivit vuxna, stannar föräldrarna med största sannolikhet kvar. Indikatorn har beräknats enligt ett område med två kilometers omkrets från byacentrum. Området följer vägnätet. Befolkningsutveckling. Befolkningsutvecklingen har beräknats mellan åren 1990 och 2015 enligt samma områdesavgränsning som befolkningsstrukturen. Tillgång på arbetsplatser inom pendlingsavstånd. Antalet arbetsplatser har beräknats inom det område som bybon når på 30 minuter. Indikatorn ger en hänvisning till hur konkurrenskraftig byns läge är i fråga om tillgång till arbetsplatser. Byaaktivitet och service. Med byaaktivitet menas här att byarna har varit aktiva att utveckla sin by genom projekt eller dylikt. Dessutom har service kartlagts. Indikatorn ger också en bild på om det finns naturliga mötesplatser i byn. 24 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Tabell 3. Resultatet av byaanalyserna. By Kommun YKR (2014) 0-14 åringar Befolkningsutveckling inom 30 min och Arbetsplatser Byaaktivitet service Björköby Korsholm Tätort 9 % -22 % 296 Goda Helsingby-Toby Korsholm Tätort/by 23 % 18 % 44 907 Goda Iskmo-Jungsund Korsholm Del av Vasa tätort, ca 670 inv. 16 % 19 % 39 619 Goda Koskö Korsholm Tätort 19 % 18 % 41 230 Goda Kuni Korsholm By, 454 inv. 22 % 6 % 44 242 Goda Norra Vallgrund Korsholm Norra och Södra Vallgrunds tätort 19 % 11 % 4 456 Goda Petsmo Korsholm Tätort 18 % 0 % 39 996 Goda Singsby-Karperö Korsholm Del av Vasa tätort 26 % 52 % 40 297 Goda Söderudden Korsholm By, 37 inv. 4 % -26 % 282 Södra Vallgrund Korsholm Norra och Södra Vallgrunds tätort 14 % 2 % 653 Goda Tölby Korsholm Tölby-Vikby tätort 26 % 46 % 44 756 Goda Vassor Korsholm By, 137 inv. 20 % -9 % 41 944 Veikars Korsholm Tätort 19 % -7 % 44 451 Goda Voitby Korsholm By, 130 inv. 18 % 5 % 43 290 Västerhankmo Korsholm Del av Kvevlax tätort 12 % -4 % 40 634 Goda Österhankmo Korsholm By, 197 inv. 19 % 15 % 38 770 Goda Edsvik Korsnäs 19 inv. 19 % -14 % 1 558 Goda Harrström Korsnäs Tätort 13 % -8 % 1 811 Goda Korsbäck Korsnäs By, 74 inv. 8 % 0 % 3 276 Goda Molpe Korsnäs Tätort 17 % 5 % 2 928 Goda Taklax Korsnäs By, 231 inv. 15 % -8 % 1 768 Goda Dagsmark Kristinestad Tätort 9 % -22 % 4 386 Goda Henriksdal Kristinestad By, 67 inv. 4 % -32 % 2 807 Goda Härkmeri Kristinestad By, 232 inv. 13 % -14 % 4 259 Goda Kallträsk Kristinestad By, 35 inv. 11 % -40 % 3 955 Goda Korsbäck Kristinestad By, 115 inv. 4 % -34 % 2 422 Perus Del av Lappfjärd tätort, ca 170 Kristinestad inv. 10 % -23 % 5 538 Goda Sideby Kristinestad By, 84 inv. 9 % -47 % 1 429 Goda Skaftung Kristinestad By, 211 inv. 8 % -36 % 2 582 Tjöck Kristinestad Tätort/by 16 % -14 % 7 747 Goda Ömossa Kristinestad By, 83 inv. 7 % -36 % 4 197 Brännkärr-Bast Kronoby By, 206 inv. 19 % 5 % 24 768 Goda Djupsjöbacka Kronoby By, 59 inv. 7 % -23 % 5 408 Hästbacka Kronoby By, 114 inv. 19 % -9 % 6 681 Kortjärvi Kronoby By, 102 inv. 12 % -13 % 5 830 Goda Norrby Kronoby By, 267 inv. 17 % -12 % 36 381 Goda Påras Kronoby Del av Kronoby tätort 20 % 17 % 33 677 Goda Småbönders Kronoby By, 182 inv. 16 % -26 % 4 773 Goda Snåre Kronoby By, 94 inv. 17 % -25 % 32 578 Goda Alakylä Laihela By, 206 inv. 19 % -13 % 46 354 Hulmi Laihela Del av Laihia tätort 32 % 98 % 46 035 Goda Isokylä Laihela Del av Laihia tätort 25 % 2 % 46 070 Goda CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 25

Jokikylä Laihela By, 166 inv. 15 % -19 % 34 540 Goda Kylänpää Laihela Del av Laihia tätort 17 % -14 % 48 955 Goda Bosund Larsmo Tätort 34 % 21 % 31 546 Goda Eugmo Larsmo Tätort 34 % 28 % 31 240 Goda Fagernäs Larsmo By, 305 inv. 32 % 100 % 24 349 Goda Kackur Larsmo Del av Larsmo tätort, ca 190 inv. 34 % 69 % 20 210 Risöhäll Larsmo Del av Larsmo tätort 24 % 43 % 18 485 Goda Västerby Larsmo By, 221 inv. 39 % 53 % 28 344 Bergö Malax Tätort 15 % -17 % 96 Goda Långåminne Malax By, 135 inv. 12 % -9 % 45 135 Norra Pörtom Malax By, 38 inv. 14 % -45 % 38 507 Goda Nyby-Lolax Malax By, 194 inv. 16 % -30 % 3 242 Söderfjärdsbacken Malax By, 74 inv. 29 % 3 % 42 342 Åminne Malax Del av Malax tätort, ca 160 inv. 19 % 39 % 39 930 Goda Övermalax Malax Del av Malax tätort 11 % -19 % 42 650 Goda Forsby Nykarleby By, 120 inv. 21 % -10 % 29 096 Goda Hirvlax Nykarleby By, 173 inv. 20 % -35 % 6 566 Goda Jungar Nykarleby By, 245 inv. 18 % -32 % 11 311 Kantlax Nykarleby By, 125 inv. 18 % -29 % 6 371 Kovjoki Nykarleby By, 193 inv. 20 % 6 % 33 193 Goda Lassila Nykarleby By, 119 inv. 18 % -26 % 19 279 Monäs Nykarleby By, 222 inv. 17 % -31 % 4 071 Goda Pensala Nykarleby By, 222 inv. 13 % -15 % 8 912 Goda Soklot Nykarleby Tätort 22 % 11 % 18 800 Goda Vexala Nykarleby By, 238 inv. 18 % -24 % 4 879 Goda Ytterjeppo Nykarleby By, 134 inv. 14 % -18 % 7 251 Goda Finby Närpes Del av Närpes tätort, ca 120 inv. 17 % -12 % 7 154 Goda Gottböle Närpes Del av Närpes tätort, ca 250 inv. 22 % 21 % 7 481 Goda Kalax Närpes Del av Närpes tätort, ca 270 inv. 17 % -8 % 7 189 Goda Norrnäs Närpes By, 200 inv. 11 % -20 % 3 811 Goda Nämpnäs Närpes Tätort 18 % -4 % 5 375 Goda Pjelax Närpes By, 224 inv. 15 % -6 % 7 858 Goda Rangsby Närpes By, 202 inv. 13 % -14 % 3 288 Goda Räfsbäcken Närpes By, 189 inv. 6 % -35 % 4 968 Töjby Närpes By, 207 inv. 12 % -14 % 3 220 Goda Yttermark Närpes Del av Närpes tätort/by, 370 inv. 30 % 31 % 35 877 Goda Bäckby Pedersöre By, 125 inv. 17 % 5 % 29 585 Goda Edsevö Pedersöre Del av Kållby tätort 18 % -30 % 36 330 Goda Forsby Pedersöre Tätort 13 % 2 % 19 651 Goda Katternö Pedersöre By, 99 inv. + by, 107 inv. 17 % -24 % 36 537 Lappfors Pedersöre By, 214 inv. 16 % -15 % 17 138 Goda Lepplax Pedersöre Tätort/by 39 % 65 % 35 940 Goda Lövö Pedersöre Del av Bennäs tätort, ca 180 inv. 26 % 16 % 34 059 Sisbacka Pedersöre Tätort 21 % 16 % 16 105 Goda Sundby Pedersöre By, 323 inv. 16 % -13 % 21 087 Goda Vilobacka Pedersöre By, 34 inv. 10 % -47 % 5 691 26 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Ytteresse Pedersöre Del av Kållby tätort 23 % -28 % 21 595 Goda Östensö Pedersöre Del av Bennäs tätort, ca 220 inv. 23 % 0 % 34 997 Goda Lehmäjoki Storkyro By, 53 inv. 17 % -32 % 7 893 Goda Orismala Storkyro Del av Storkyro tätort, ca 260 inv. 13 % -31 % 35 602 Goda Palhojainen Storkyro Del av Lillkyro tätort, ca 220 inv. 24 % -1 % 45 092 Valtaala Storkyro Del av Storkyro tätort, ca 225 inv. 24 % -15 % 43 635 Goda Torkkola Vasa Tätort 17 % -5 % 33 894 Djupsund - Lövsund Vörå - Teugmo By, 28 inv. + by, 59 inv. 29 % 43 % 2 724 Goda Hällnäs Vörå Del av Kaitsor by 27 % 119 % 5 000 Karvsor Vörå By, 221 inv. 21 % -4 % 21 549 Goda Kaurajärvi Vörå By, 32 inv. 17 % -29 % 11 091 Kimo Vörå By, 260 inv. 12 % -11 % 5 801 Goda Komossa Vörå By, 98 inv. 22 % -24 % 6 396 Kärklax Vörå By, 168 inv. 16 % -16 % 42 872 Goda Lotlax Vörå By, 102 inv. 17 % 5 % 26 312 Rejpelt Vörå Del av Vörå tätort, ca 110 inv. 22 % -4 % 8 168 Goda Rökiö Vörå Del av Vörå tätort 16 % 5 % 5 225 Goda Strandby Vörå Del av Oravais tätort 17 % 9 % 6 851 Särkimo Vörå By, 42 inv. 10 % -33 % 2 023 Goda Tuckur-Lålax Vörå By, 197 inv. 22 % -13 % 5 277 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 27

3 Mot 2040 BEFOLKNINGS- OCH BOSTADSPRODUK- TIONSPROGNOSER Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2015 bygger på befolkningsutvecklingstrenden. Åren av lågkonjunktur har gjort att prognosen inte är lika positiv som den tidigare prognosen från år 2009. Österbotten befolkning förväntas öka. Tabell 4. Jämförelse av Statistikcentralens befolkningsprognos 2015 med landskapsstrategin. 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Strategi 183 700 190 500 197 100 203 400 209 300 215 000 Statistikcentralen 2015 181 770 185 593 189 080 191 830 193 763 194 996 Bostadsproduktion VTT har utvecklat en prognosmodell för bostadsproduktionen. Man använder två scenarier, ett konservativt scenario som bygger på Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2015 och en som beskriver urbaniseringen. Enligt urbaniseringsscenariot fortsätter de 14 största ekonomiska regionerna att öka fram till 2040 som under normala ekonomiska förhållanden medan befolkningen i övriga delar av landet minskar kraftigare. Mellan åren 1990-2015 byggdes 75 % av de nya bostäderna i de 14 största ekonomiska regionerna, i det konservativa scenariot beräknas 85 % av de nya bostäderna byggas där och i urbaniseringsscenariot 95 %. Figur 26. Prognos för bostadsproduktionen i Vasa ekonomiska region (källa: VTT 2016). I Vasa ekonomiska region byggdes 14 200 nya bostäder de senaste 25 åren (1990-2015) medan i det konservativa scenariot förväntas byggas 13 200 bostäder de kommande 25 åren. I en utveckling med starkare urbanisering förväntas antalet stiga till 18 000. I Österbottens övriga ekonomiska regioner förväntas byggandet minska i urbaniseringsscenariot. Tabell 5. Bostadsproduktionsprognoser enligt VTT:s scenarier. Ekonomisk region Konservativt scenario (bostäder/år) Vasa ekon.reg. 530 720 Jakobstadsregionen 100-400 30-100 Kyrolandets ekon reg. 0-30 0-30 Sydösterbottens ekon.reg 0-30 0-30 Urbaniseringsscenario (bostäder/år) 28 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Tabell 6. Stora stadsregioners bostadsproduktion - förverkligat och behov (källa: VTT 2016). KOMMUNERNAS PLANERADE UTVECK- LINGSRIKTNINGAR I maj-juni 2016 besöktes varje kommun i Österbotten. Under dessa arbetsmöten gjordes bl.a. en kartövning där alla tätorter, centrum och byar gicks igenom. Utvecklingsriktningar definierades utifrån kommunernas planer, markinnehav och servicestrategier. Resultatet sparades i en databas och används som utgångsmaterial för denna utredning. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 29

4 Slutsatser i anknytning till Österbottens landskapsplan 2040 Centrumfunktioner I den eftersträvade regionstrukturen har landskapet ett nätverk med tre centra; Vasaregionen, Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. Detta stämmer väl överens med SYKEs definition av funktionella områden. Två av dessa centra definieras även som stadsregioner enligt YKR-indelningen. Sydösterbottens centra innebär samarbete mellan centrumen i de tre städerna. I landskapsplanen kunde stadsregionernas centrum anges med en områdesbeteckning för centrumfunktioner medan övriga stads- och kommuncentrum markeras med en objektsbeteckning. Detta skulle innebära att städerna Nykarleby, Närpes, Kaskö och Kristinestad får objektsbeteckningar istället för en områdesbeteckning. Detta skulle betyda att städerna får i sin generalplanering noggrannare definiera centrumområdets utbredning. När det gäller sekundärcentrum eller centrum med närservice är nulägesanalysen till nytta. Åtta närservicetyper har kartlagts och koncentreringar där minst över hälften av dessa finns inom en kilometer från varandra och i en tätort har bildat närservicecentrum. Även tätorter där alla närservicetyper finns representerade men avståndet överstigit en kilometer finns medräknade. Vidare har analyserats dessa närservicecentrums betydelse som befolknings- arbetsplats- och fritidsbosättningscentrum. I denna nulägesanalys representerar servicetyperna den service som idag är närservice. I framtiden kommer många servicetyper med hög sannolikhet att byta form. Men även om detta sker behövs centrum med mötesplatser. Framtiden bjuder säkert också på mötesplatser och serviceformer som vi inte ännu känner till och nuläget ger en antydan om var dessa platser behövs och med största sannolikhet kommer att finnas. Figur 27. Förslag till centrumområden i Österbottens landskapsplan 2040. Från nuvarande landskapsplan finns inte Alkula-Gamla Vasa, Merikart och Karperö med. 30 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Tätortsfunktioner De YKR-tätorter som innehåller närservicecentrum omges av tätortsfunktioner. Även tätorter med mer än 1000 invånare hör hit. Med dessa områden anges detaljplanerade områden och områden som avses att detaljplaneras. I områdesutbredning beaktas kommunernas utvecklingsplaner, förväntad utveckling och YKR. Områden med tätortsfunktioner blir fler jämfört med nuvarande landskapsplan. Byar I nuvarande landskapsplan finns tre beteckningar för byar; by, serviceby och havsnära by. För de två förstnämnda har service som skolor och bybutiker stor inverkan. Servicenätet har dock redan genomgått stora förändringar i byarna och det finns skäl att lägga vikt också på andra faktorer som kännetecknar levande byar. I landskapsplan 2040 kunde det finnas endast en beteckning för byarna som bildar bynätverket. Som hjälpmedel att definiera en by användes YKR-indelningens definition av by och tätort. De tätorter som inte har centrumfunktioner samt de byar som har en befolkning som överstiger 200 invånare får automatiskt en beteckning. Övriga byar har granskats enligt befolkningsstruktur, befolkningsutveckling, tillgång på arbetsplatser och byaaktivitet. De byar där fler av dessa indikatorer ger goda resultat föreslås också få byabeteckningen. Konsekvensen i jämförelse med nuvarande landskapsplan är att elva nya byar kommer till medan tolv mindre byar faller bort. En del av byarna i nuvarande landskapsplan blir områden för tätortsfunktioner då de endera har växt kraftigt eller att byn vuxit ihop med en större tätort. Figur 28. Förslag till byar i landskapsplan 2040 och förändringar jämfört med nuvarande plan. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 31

Kommunernas kommentarer Analyserna och slutsatserna i denna utredning presenterades åt kommunernas planläggare den 3.11.2016. Under mötet framkom från Vasa stad att Merikart och Gamla Vasa borde ha kvar ca-beteckningen medan man ställde sig positiv till att Sunnanvik får en ca-beteckning. Bergös ca-beteckning fick också stöd från Malax kommun. Denna utredning ska skickas till kommunerna för kommentarer under tiden 22.11-31.12 2016. Detta avsnitt kompletteras sedan med fler kommentarer. Slutligt förslag Centrum- och bynätverket beräknas behandlas i landskapsstyrelsen i januari 2017. 32 CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN

Källförteckning Helminen, V., Tiitu, M. Nurmio, K. & Ristimäki, M. (2016): Suomen taajamarakenne: Taajamien seututason luokittelu, Suomen ympäristökeskuksen raportteja 32/2016. Helminen, V., Nurmio, K., Rehunen, A., Ristimäki, M., Oinonen, K., Tiitu, M. Kotavaara, O., Antikainen, H. och Rusanen, J. (2014): Kaupunki-maaseutu-alueluokitus, Suomen ympäristökeskus. Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia (2013): Livskvalitet 2040: Jakobstadsregionens strukturplan, Jakobstad. Korsholms kommun (2013): Korsholm 2040: Utveckling och välfärdstrender, Korsholm. Korsholms kommun (2013): Strategisk generalplan för Korsholm, Sito. Markanvändnings- och bygglagen: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990132#l4p28, 27.7.2016. Miljo.fi: http://www.miljo.fi/fi-fi/elinymparisto_ja_kaavoitus/yhdyskuntarakenne, 27.7.2016. Närpes stad (2016): Strategisk generalplan för Närpes stad (förslag). Pedersöre kommun (2014): Strategisk generalplan 2030. Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen (2008) Rehunen, A. & Ristimäki, M. (2012): Yhdyskuntarakenteen toiminnalliset alueet Suomessa, Suomen ympäristökeskus, Helsingfors. Vainio, T. (2016): Asuntotuotantotarve 2015-2040, Teknologian tutkimuskeskus VTT Oy, Esbo. Vasa stadsregion (2016): Strukturmodell för Vasa stadsregion: 2040 Solmodell, Sweco, Vasa. Österbottens förbund (2010): Österbottens landskapsplan: Planbeskrivning, Vasa. Österbottens förbund (2014): Österbottens landskapsstrategi 2014-2017, Vasa. Österbottens förbund (2016): Österbottens landskapsplan 2040: Program för deltagande och bedömning, Vasa. CENTRUM- OCH BYNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 33

Sandögatan 6 - Hietasaarenkatu 6 PB - PL 174, 65101 Vasa - Vaasa Tfn - Puh. 06 320 6500 www.obotnia.fi www.facebook.com/obotnia info@obotnia.fi

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 338 275 Anhållan om befrielse från uppdrag; byggnadskommittén för Östensö skolas tillbyggnad Dnr: 7/2015 Östensö skola tillbyggdes under år 2015 med bl.a. ett lärarrum samtidigt som ett befintligt sådant ändrades till klassrum. Tillbyggnaden utgjorde totalt 142 m 2. I samband med projektet åtgärdades även yttre områden och området för parkering. Byggnadskommittén sänder en ekonomisk redovisning över projektet och begär samtidigt befrielse från uppdraget. En ekonomisk redovisning över projektet bifogas såsom ett avslut för byggnadskommitténs uppdrag. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen tar del av den ekonomiska slutredovisningen och konstaterar att byggnadskommitté befrias från sitt uppdrag. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 339 Dnr: 181/2014 276 Anhållan om befrielse från uppdrag; byggnadskommittén för renovering och tillbyggnad av Forsby skola Forsby skola har renoverats och tillbyggts under åren 2014-2015. Förnyandet av Forsby skolas fasader och vattentak genomfördes hösten 2014 liksom förnyandet av skolans ventilationssystem. Den i projektet ingående fasadmålningen genomfördes först 2015. Tillbyggnad av skolan med tekniskt utrymme och bibliotek samt byggande av sociala utrymmen för lärarna på vinden genomfördes under år 2015. Samtidigt installerades även bergsvärme och ett nytt avloppssystem (Wehoputs 5). En ekonomisk redovisning över projektet bifogas såsom ett avslut för byggnadskommitténs uppdrag. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen konstaterar att byggnadsprojektet Forsby skolas renovering och tillbyggnad är slutfört samt att kostnaderna är redovisade. Projektets byggnadskommitté kan därmed befrias från sitt uppdrag. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 340 Dnr: 28/2008 277 Anhållan om befrielse från uppdrag; byggnadskommittén för huvudbibliotekets tillbyggnad Tillbyggnaden av huvudbiblioteket är slutförd. Principen är att en byggnadskommitté tillsatt av kommunstyrelsen uppgör en kostnadsredovisning över projektet då alla entreprenadkostnader är betalda och ansöker om befrielse efter att projektet har mottagits av byggherren. En ekonomisk redovisning över projektet bifogas såsom ett avslut för byggnadskommitténs uppdrag. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen konstaterar att byggnadsprojektet är slutfört och att kostnaderna är redovisade. Projekts byggnadskommitté kan därmed befrias från sitt uppdrag. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 341 Dnr: 145/2015 278 Val av byggnadskommitté; Esse servicehus Planeringen av servicehuset i anslutning till Esse bollhall och Överesse idrottsplan är klar och medel för byggprojektet har beviljats för år 2017 vid kommunfullmäktiges budgetmöte den 12 december 2016. En byggnadskommitté bör utses bland förtroendevalda och tjänstemän för att ansvara för genomförandet av byggprojektet. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen utser en byggnadskommitté med följande medlemmar för byggande av servicehuset i Överesse: Greger Forsblom, ordförande, Johanna Överfors, Johan Värnström (tjänsteman och sekreterare), Peter Sundqvist (tj.man) och Yvonne Liljedahl-Lund (tj.man). Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 342 Dnr: 319/2016 279 Förlängning av mandatperiod för kommunala organ Enligt 15 i den nya kommunallagen (410/2015) har tidpunkten för när fullmäktiges mandatperiod inleds ändrats. Mandatperioden är fortsättningsvis fyra år och börjar vid ingången av juni månad valåret. Det första kommunalvalet, enligt den nya kommunallagen, hålls i april 2017 och nya fullmäktige, styrelse, nämnder och andra kommunala organ inleder sin verksamhet fr.o.m. 1 juni 2017. Enligt kommunförbundets direktiv behöver kommunen inte göra något särskilt beslut gällande förlängningen av mandatperioden för kommunens officiella organ, såsom fullmäktige, styrelse, nämnder, osv, utan mandatperioden för dessa förlängs automatiskt t.o.m. 31.5.2017. Vad gäller övriga, icke officiella kommunala organ, som valts t.o.m. utgången av 2016 bör ett separat beslut om förlängningen fattas. Kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen konstaterar att mandatperioden för fullmäktige, styrelse, nämnder och övriga officiella organ i kommunen automatiskt förlängs t.o.m. 31.5.2017. Vad gäller andra organ, där representanterna valts t.o.m. utgången av 2016, fattar kommunstyrelsen beslut om att mandatperioden för dessa också förlängs t.o.m. 31.5.2017. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 343 280 Verkställighetsbeslut; kommunfullmäktige 7.11.2016 51 Fastställande av inkomstskatteprocent för år 2017. 52 Fastställande av procentsatser för fastighetsskatten för år 2017. 53 Tilläggsbudget för år 2016. 54 Anhållan om kommunborgen; Kovjoki Vatten Ab. 55 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet. 56 Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 3 (parkering). 57 Ändring av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137). 58 Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag; Snellman, samt nyval. 59 Motion om en oberoende skolnätsutredning. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen konstaterar att kommunfullmäktiges beslut tillkommit i laga ordning och beslutar verkställa dem. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 344 281 Anmälningsärenden 1. Sysselsättningsöversikt; oktober2016 (Dnr 83/2016) Vid utgången av oktober månad var antalet arbetslösa i Pedersöre 217 st. eller 4,1 % av den totala arbetskraften. Noteringen för oktober 2015 var 172 st. eller 3,3 %. Medeltalet för kommunerna inom Österbottens arbets- och näringsbyrås område var i oktober 2016 8,9 % och för hela landet 12,5 %. Av de arbetslösa arbetssökande i Pedersöre var 28 st. permitterade. I oktober 2016 fanns det 7 st. lediga jobb i kommunen. Av de arbetslösa Pedersöreborna var: Oktober 2016 Oktober 2015 25 st. (11,5 %) under 25 år 22 st. (12,8 %) under 25 år 90 st. (41,5 %) över 50 år 82 st. (47,7 %) över 50 år 63 st. (29,0 %) långtidsarbetslösa 56 st. (32,6 %) långtidsarbetslösa 111 st. (51,2 %) kvinnor 86 st. (50,0 %) kvinnor En arbetslöshetsgrad under 5,0 % hade Pedersöre och Närpes (4,1 %) och Larsmo (4,7 %). Inom Österbottens arbets- och näringsbyrås område hade Kaskö i oktober den högsta arbetslösheten; 12,8 %. Kommundirektörens förslag: Arbetslöshetssiffrorna för oktober 2016 antecknas för kännedom. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 2. Kostnadsfördelningen för parkering vid Bennäs station (Dnr 111/2015) Samarbetsnämnden beslutade tidigare idag godkänna kostnadsfördelningen för parkeringen vid Bennäs station. Fördelningen görs efter att projektet är genomfört och följer samma principer som följts tidigare när parkeringen utvidgades, dvs. kostnaderna fördelas mellan Jakobstadsregionens kommuner i förhållande till invånarantalet i respektive kommun. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 345 Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 3. Statistik över kommunens markköp och försäljning 2016 Planläggare Anna-Karin Pensar har sammanställt en statistik över kommunens markköp och -försäljning under år 2016. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 4. Höjning av aktiekapital; Kronoby flyghangar (Dnr 414/2004) Pedersöre kommun beslutade tidigare i höst att utnyttja sin teckningsrätt och tecknade 53 nya aktier i Fastighets Ab Kronoby Flyghangar för 53 000. Kommundirektören meddelade nu att Karleby också fattat ett positivt beslut och att det nu endast är Nykarleby som inte gått med och tecknat nya aktier i bolaget. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 5. Upphandling av arbetsplatshälsovårdstjänster (Dnr 317/2016) Kommunen förbereder som bäst att, tillsammans med Nykarleby, göra en upphandling av arbetsplatshälsovårdstjänsterna. I dagens läge anlitar kommunen Työplus tjänster. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.12.2016 346 6. Utlåtande om utvecklingen av tingsrättsnätverket (Dnr 318/2016) Ett utlåtande om utvecklingen av tingsrättsnätverket har getts. Utlåtandet bifogas. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 7. Yrkande på ersättning; Bostads Ab Edebo (Dnr 67/2016) Bostads Ab Edebo har lämnat in ett yrkande på ersättning gällande den förlust som bolaget lidit pga. felaktigt fattat beslut om renoveringsbidrag. Som svar på detta har kommunen meddelat Bostads Ab Edebo att ärendet överförts till försäkringsbolaget Pohjola för handläggning. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 8. Workshop gemensamt med KPMG gällande utredning av social- och hälsovårdens strukturer samt förberedande av upphandlingsdokument (Dnr 193/2016) Material från den workshop som hölls med KPMG gällande utredning av social- och hälsovårdens strukturer samt förberedande av upphandlingsdokument har distribuerats till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar