Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet

Relevanta dokument
Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden Antagen av fullmäktige , 93 Dnr 2014/0531 KS

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Riktlinjer Trygg och säker

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Reviderad handlingsplan 2018

PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET Ängelholms kommun

Handlingsplan Trygg och säker

Aktivitetsplan för UmeBrå

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.

Policy för trygghet och säkerhet

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Medborgarlöften SKL Jörgen Nilsson, polisen NOA, Utvecklingscentrum Syd

Samverkansöverenskommelse

Handlingsplan för Samhällsstörning

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018

10. Säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet i Västerviks kommunkoncern Dnr 2016/

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Förtydligande av ägardirektivet för Räddningstjänsten Väst

Policy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete

Motion (2017:8) Inrätta ett Trygghetsråd i StockholmInrätta ett Trygghetsråd i Stockholm

Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Arne Persson Säkerhetschef Jan Edblad Säkerhetsutvecklare

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

Strategiska planen

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen , 164

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Baspresentation

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (2) 170 KS/2018:123

Risk- och säkerhetspolicy. Tyresö kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Försvarsdepartementet

Handlingsplan Trygg och säker

Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige , 108

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan december 2011.

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Medborgarlöfte Essunga 2019

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkan Trygg och säker stad

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Handlingsplan Tryggare Vallentuna KS

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Information och kriskommunikation

Strategi för förstärkningsresurser

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Beslut Stadsdelsnämnden godkänner strategin för ökad trygghet.

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Säkerhetspolicy i Linköpings kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Resultat av enkätundersökningar

För ett tryggare och säkrare Stockholm, Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Reglemente för Trygghetsrådet (BRÅ) i Ånge

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

KLK 2018/918

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Interpellation av Jonas Segersam (KD) om kommunala ordningsvakter

POLICY. Policy för medborgardialog

Strategi för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Handlingsplan

Uppföljning medborgarlöfte 2017

Trygghet & säkerhet 2013 Öppna jämförelser

TRYGG I SOLLENTUNA.

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Transkript:

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Trygghet och säkerhet Sollentuna kommun

Övergripande syfte med förarbetet inom trygghetsoch säkerhet i Sollentuna kommun Det övergripande syftet är att öka tryggheten i Sollentuna kommun. Detta gjorde vi genom: Ökad dialog med medborgarna så att rätt insatser görs Ökad samverkan internt mellan förvaltningarna Ökad samverkan med externa aktörer Arbetets innehåll Arbetet inleddes med fyra delområden: 1. Arbeta fram en gemensam problemanalys i bred dialog med berörda aktörer. 2. Inventering av pågående insatser och effekterna av dem 3. Goda exempel från andra kommuner 4. Studera forskning inom området

Fem inriktningar för arbetet med trygghet och säkerhet i Sollentuna Brottsförebyggande verksamhet Ungdomskriminalitet Våldsbrott Skadegörelse/Klotter Stöld och tillgrepp Organiserad brottslighet Goda krafter Skydd mot olyckor Trafiksäkerhet Brandsäkerhet Vattensäkerhet Fallprevention Riskhänsyn i fysisk miljö Krisberedskap Trygga utemiljöer Rent och snyggt Ljussättning/Belysning Trygga mötesplatser Trygg kollektivtrafik Social hållbaret Social trygghet Delaktighet och inflytande Ekonomisk trygghet Utbildning och sysselsättning

Trygghet och säkerhet i Sollentuna kommun Trygghets- och säkerhetsstrategi Årlig sammanställning och planering till trygghetsoch säkerhetsstrategin Handlingsplaner, Förvaltningsvis

Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet i kommunen Sollentunas ambition Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Sollentuna ska vara en kommun där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kännetecken för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsarbete ska kännetecknas av: Kommunen ska systematiskt ta reda på invånares upplevelse av trygghet genom medborgarundersökningar och medborgardialoger Kommunen ska ha ett gemensamt och strukturerat trygghetsarbete som omfattar både nämnder och bolag Kommunen ska samverka med polis, räddningstjänst, föreningsliv och andra aktörer för ett ännu tryggare Sollentuna Kommunen ska omvärldsbevaka och sprida goda sätt att arbeta med trygghet och säkerhetsfrågor

Sollentuna kommuns geografiska områdesansvar tillsammans med polis och Brandkåren Attunda Fakta, gemensam lägesbild, genom en gemensam RSA, där vi tillsammans minskar Sollentunas kommuns sårbarhet inom trygghet och säkerhet Antaganden/skyddsvärt- En trygg och säker kommun för samtliga invånare kan beskrivas som en kommun där alla känner sig inkluderade, där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där kommunens medborgare känner sig trygga i alla offentliga miljöer vid alla tidpunkter på dygnet. Inriktning- samverkan genom Trygghets- och säkerhetsstrategi, Brandkåren Attundas Handlingsprogram, samverkansöverenskommelsen, där åtgärder och implementeringen för att öka tryggheten, säkerheten och tilliten beskrivs. Kommunikation- förankra det gemensamma arbetet både internt och externt,trygghetsråd/medborgardialoger, gemensamma medborgarlöften

Prioriterade kategorier för ökad trygghet och säkerhet Av de fem övergripande trygghetskategorierna från Sollentunas förstudie brottsförebyggande verksamhet skydd mot olyckor social hållbarhet (folkhälsa) trygga utemiljöer krisberedskap är följande områden prioriterade under mandatperioden 2014-2018 och är framtagna gemensamt under ett flertal sittningar kring den lokala lägesbilden: Brottsförebyggande verksamhet Social hållbarhet Trygga utemiljöer

Aktörer i samverkan i de olika kategorierna Brottsförebyggande -Civilsamhället Krisberedskap -Polis(samverkansöverenskommelsen) -Kommun(samverkansöverenskommelsen) -Brandkåren Attunda(samverkansöverenskommelsen) -Näringsliv -Samfund -Kommunala bolagen -Kommun, polis, rtj -Civilsamhället, FRG -Kommuner regionalt, LST, samverkan Stockholms regionen - Nationellt, MSB Trygga utemiljöer -Kommun -SL -Polis -Bevakning Social Hållbarhet -kommun -Landsting -Polis -Rtj -Bolagen -Civilsamhället Skydd mot olyckor -Kommun -Region, LST -Nationellt, MSB

Förvaltningsspecifika handlingsplaner och utgångspunk för den kommande samverkansöverenskommelsen Dessa är grunden till kommunens trygghets- och säkerhetsarbete samt resursfördelning inom respektive åtgärd Dom innehåller samtliga forum för samverkan inom specifik kategori/förvaltning/åtgärd Uppföljning och revidering genomförs med en årlig RSA, för att mäta kommunens totala förmåga att hantera det vardagliga arbetet samt extra ordinära händelser Resultatet av dessa RSA:er kommer att följas upp och analyseras i det övergripande strategiarbetet och revideras in i den årliga sammanställningen och planeringen trygghet och säkerhet samt samverkansöverenskommelsen Hela övergripande trygghets- och säkerhetsarbetet är taget i kommunfullmäktige Målet är att systematiskt uppnå: -Gemensam lägesbild -prioriterade Åtgärder och insatser -uppföljning och resultat

Hur långt har vi kommit-lokal lägesbild Kontinuerliga möten om den lokala lägesbilden förekommer i flera gemensamma forum inom det brottsförebyggande arbetet: Dialoger med kommunens invånare(kommun, polis, Rtj, politik) Trygghetsråd, 3 stycken i kommunens olika bibliotek(samverkan polis, kommun, politik, Rtj, samfund och näringsliv) Årliga enkäter(kommunen) Trygghetsvandringar(kommun, polis, rtj, fastighetsägare, bevakning, politik) Temaföreläsningar i kommunhuset(kommun, polis, rtj, bevakning, politik) Lokala BRÅ(kommun, polis, rtj, fastighetsägare, bevakning, politik, näringslivet) Sollentuna ungdomsråd(samverkan politik och ungdomar) Bevakningens uppsökande verksamhet mot ungdomar och fritidsgårdarna(samverkan polis, kommun, rtj, kommunala bolagen, fastighetsägarna, civilsamhället) Samverkan ungdom(social-, barn och utbildnings, kultur och fritidkontoret, säkerhetsenheten och polisen)

Trygghetsråden Underlaget från alla genomförda dialoger ska sammanställas och därefter presenteras på tre trygghetsråd som bör genomföreas under november och början av december. Trygghetsråden kommer att utgå från kommunens tre bibliotek: Huvudbiblioteket: kommundelar Silverdal, Helenelund, Tureberg Edsbergsbiblioteket: kommundelar Edsberg, Sjöberg, Vaxmora Arena Rotebro: kommundelar Rotebro, Norrviken, Häggvik Trygghetsråd kommer att vara en konkret återkoppling kring resultat av samtliga dialoger samt trygghetsenkäten. Detta tillfälle innebär en direkt avstämning med kommunens medborgare att den framtagna sammanställning stämmer överens med hur medborgarna uppfattar känner tryggheten i sin kommundel. I samband med dessa trygghetsråd gör man en trygghetsvandring i respektive centrum. Resultatet från trygghetsråden sammanställs och blir ett viktigt underlag för trygghets- och säkerhetsarbetetes lägesbild och prioriteringar samt är en grund för kommande samverkansöverenskommelse och medborgarlöften i samverkan med polisen.

Medborgarlöften Den lokalt förankrade lägesbilden bygger på kommunen och polisen tre prioriterade områden: Brottsförebyggande verksamhet Social hållbarhet Trygga utemiljöer Medborgarlöftena kommer att formuleras utifrån dessa gemensamma områden och där vi ser att vi tillsammans kan Skapa delaktighet mellan myndighet och medborgare Öka tryggheten Öka tilliten Öka tillgängligheten Öka möjligheten för medborgaren att påverka

Sist men inte minst Visionen och tanken om hur det bör fungera Vara ödmjuk för varandras olika organisationer, uppdrag och mandat i samtliga frågor Skapa en tydlig gränsdragning i åtgärderna(ägarskapet) Tydlig kommunikation och gemensam kommunikation(använda sig av de som har kunskapen om hur man gör) Förankra allt arbete både i den egna organisationen och i samarbetsparten Hur det kanske egentligen känns som att det fungerar i bland Man hittar ofta brister(inte medvetet) den andra organisationen, uppdrag och mandat i samtliga frågor Gränsdragningen finns där, men så värst tydligt är det inte i verkligheten Kommunikationen har en förmåga att komma sist i prioriteringen Att förankra i en stor organisation med så många olika delar, intressen och viljor förefaller inte att vara det enklaste..och är framförallt inte något som går över en natt.

Så hur gör vi då? För att uppnå bästa möjliga resultat. Var inte rädda för att titta på goda exempel från andra. Låna och anpassa till den egna organisationen Skapa vägar för samsyn och samarbeten genom förberedelse, tydligt mål och syfte Tänk bredare och utanför det egna arbetet, ta hjälp av kunskapen och erfarenheten i organisationen Skapa en helhetsbild, hur allt hänger ihop Gränsöverskridande arbete mellan kommuner och därmed skapa starka regioner I stället för att se vad vi inte kan göra tillsammans, se möjligheten till ett närmare samarbete över mindre delar innan man går på det allra största Skynda långsamt i det långsiktiga arbetet, goda förberedelser

Tack för visat intresse