MTM:s referensgrupp för folkbibliotek Möte 6 april 2017 Externa deltagare: Ulrika Thorbjörnsson, Halmstad stadsbibliotek Isabel Borras Auli, Västerås stadsbibliotek Hillevi Andreasson, Malmö stadsbibliotek Ann Östman, bibliotekskonsulent, Region Gävleborg Deltagare från MTM: Tobias Willstedt Åsa Wallström Helena Kettner Rudberg Kunde inte närvara: Malin Jansson, Torsby bibliotek Ingrid Källström, MTM Junko Söderman, MTM Sekreterare: David Södergren Medin Föregående protokoll Vi går igenom föregående protokoll. I samband med genomgången berättar Ann Östman om projektet Alla kan läsa och hör sen! där Gävleborg i samarbete med MTM och ett antal andra mellansvenska regioner arbetar för att utveckla arbetet med tillgängliga medier och taldagstidningen i synnerhet. Ann nämner bland annat att man just nu arbetar med att färdigställa en enkät och att man tar kontakt med aktörer på regional nivå. Nyheter från MTM framtidsstrategi MTM skall ta fram en framtidsstrategi, där skall man definiera vad som är MTM:s roll och ansvar. Arbetet tar avstamp i FNs barnkonvention och funktionshinderskonvention. Man gör en analys som syftar till att ta fram en plan för arbetet de kommande åren. Man arbetar med att få till en bred intern delaktighet med medarbetare, MTM:s olika råd och andra aktörer skall ingå i arbetet. Arbetet beräknas vara klart under hösten. Nytt uppdrag till MTM utreda tillgång till tillgängliga läromedel Idag har MTM i uppdrag att göra material till Högskola och Universitet. Detta sker i uppdrag från och dialog med utbildningsdepartementet. När det gäller övriga skolformer är det Specialpedagogiska skolmyndighetens ansvar att se till att alla når uppställda mål 1 (5)
när det gäller tillgängliga läromedel. Företaget Inläsningstjänst har under åren växt och gjort det lättare för många att arbeta med tillgängliga skolmaterial. MTM har nu fått i uppdrag att göra en översyn av tillgången till läromedel som är anpassade för personer med funktionsnedsättning från förskola till högskola. Detta i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Översynen skall innehålla en beskrivning av hur tillgången till tillgängliga medier ser ut i samtliga skolformer från förskola till högskola. Samt en redogörelse för möjliga åtgärder och förändringar av produktion och distribution av sådana läromedel. Detta uppdrag är något som MTM har arbetat i flera år för att få. Tekniska hjälpmedel på folkbibliotek vad är rimligt? Bibliotek skall enligt bibliotekslagen erbjuda tekniska hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Men i vilken utsträckning? I Gävleborgs län frågar man nu biblioteken i en enkät i vilken utsträckning de erbjuder detta. Vad anser referensgruppen detta vara? Är det tillgång till hörlurar? Surfplattor med Legimus i biblioteket? I Malmö siktar man mot att erbjuda samma möjligheter till alla oavsett funktionsnedsättning, man har till exempel en punktskriftskrivare, dagstidningen som taltidning och möjlighet till förstoring av text. På de flesta bibliotek finns idag flera av dessa saker men kunskapen finns inte alltid. Personalen saknar grundläggande kunskaper. Ointressant för biblioteken att ha ny hårdvara om vi inte kan använda dem. Bibliotekspersonal behöver mer kunskap. Talboken kommer har satt det på sin spets, för att gå vidare måste man ha spelare och uppkoppling. Vems har ansvar för infrastrukturen? En fråga som behöver lösas kommande år. Vi diskuterar vad ett rimligt utbud är, kanske en surfplatta med Legimus, dator med taltidning, en dator med talsyntes. Viktigt att prioritera vad besökarna i närområdet har för behov. Det behövs kompetens på bibliotek, alla bibliotekarier bör kunna registrera. Olyckligt att man får olika service beroende på var man bor. Gruppen undrar om man kan ha ett skriftligt grundutbud med hjälp och stöd som MTM rekommenderar, det skulle vara bra att ha i diskussioner med arbetsledare och chefer. Skulle en grundsyn kunna vara att det ska finnas de tekniska hjälpmedel i biblioteket som garanterar att biblioteksbesökare med funktionsnedsättning för tillgång till bibliotekstjänsterna i samma utsträckning som andra? Det vill säga att man lever upp till bibliotekslagen för alla. Vi tar vidare denna punkt till nästa möte, alla undersöker hur det ser ut på sina bibliotek. Ny version av appen Menyerna har ändrats i nya versionen av IOS-appen. Nya nivåer, man kommer direkt till nästa nivå oavsett man befinner sig i boken: Vill man så går det också att byta tillbaka till det gamla navigeringssystemet. Hur ska vi få ut information till användare? Om man uppdaterar appen så måste man aktivt gå in och byta system, om man däremot laddar ner den från appstore direkt så får 2 (5)
man det nya menysystemet. Möjligen något som bör stå i MTM:s informationsbrev till registrerare eller MTM bör informera om på andra sätt. MTM:s annonskampanj synpunkter och uppföljning från biblioteken MTM gjorde en annonskampanj i dagspressen i början av året där man även skickade ut foldrar och affischer till ett stort antal bibliotek över hela landet. Vi undrar om de har använts och vad biblioteken har för feedback att ge oss? I Malmö, Västerås och i Halmstad har man använt materialet, de flesta är tagna av bilderna och tycker att de är fina. Från Malmö kom synpunkten att man saknade information om talböcker med skönlitteratur för vuxna. Lättlästaffischen var förvirrande tyckte personalen på Malmö stadsbibliotek - menade man lättläst eller talböcker? Ett bibliotek i Sverige missförstod just lättlästaffischen, man tolkade det att paragraf 17 inte längre gällde. Talboken Kommer för taltidningsprenumeranter Maria Kimberg presenterar Maria Kimberg arbetar med lansering och information om projektet Talboken kommer. Lansering startade i Uppsala sommaren 2016 och fylldes på med fler bibliotek under hösten, det är ett projekt som pågår året ut. 2018 övergår Talboken kommer till förvaltning i MTM. Projektet har startat med taltidningsläsare för att de har tillgång till teknik och internetuppkoppling. Det är en utmaning för ansvarsfördelning när det skall släppas till alla. Vi måste arbeta för att se om det går at anpassa andra produkter, exempelvis konsumtionsutrustning, för att de ska gå att använda till Talboken kommer. Under årets gång så har gränssnittet förändrats succesivt. Man arbetar med att utveckla teknik, rutin och gränssnitt. Idag finns ett 60-tal Talboken kommer-låntagare. Som tidigare nämndes så startad projektet i Uppsala och gick sedan vidare till Malmö, och nu utökas det regionvis. Östergötland är precis igång, man har varit i Örebro och Växjö under våren. I maj kommer TBK till Västmanland. Större regioner får fler besök. MTM lanserar TBK regionvis och besöker inte enstaka bibliotek. När man går igenom listor med taltidningsprenumeranter, känner biblioteken inte alltid igen namnen och det leder även till nya talbokslåntagare. För att sprida Talboken kommer så kontaktar biblioteken kända låntagare. De som har taltidningen men inte är låntagare kontaktas av taltidningshjälpen. Både bibliotekarier och låntagare kan få hjälp av supporten. En utvärdering av båda bibliotek och låntagare har gjorts i Uppsala med väldigt bra resultat. Isabel Borras har uppmuntrat flera att starta taltidningssprenumerationer. I Malmö är personal och användare är genomgående nöjda. Tobias demonstrerar gränssnittet i Talboken kommer. Tobias visar hur bibliotekarien kan lägga till böcker i personliga konton och i minneslistor, det går att lägga till samma bok i flera konton samtidigt. Maria demonstrerar taltidningsspelaren. 3 (5)
Vi har sett att generellt är taltidningsläsarna bättre på att navigera än talboksläsarna. Har användarna problem kan de ringa taltidningshjälpen. En fråga från MTM är vad vi skall skriva när man registrerar nya användare i TBK då de först ska finnas i MTM:s vanliga användarregister: skall vi skriva att man skall registrera dem i Legimus eller att man skall registrera dem i MTM:s digitala register? Vad är tydligt? Gruppen enas om att det nog är bäst att skriva; lägg till låntagare i MTM s digitala användarregister. Registrera dem som vanliga användare. När man registrerar en Talboken-kommer låntagare måste man kryssa i en TBK-ruta när man registrerar. Då får man frågan, jag har förklarat för låntagaren att MTM sparar uppgifter om lånehistorik. Bör detta finnas med i en manual? Gruppen tror att det är bra med den extra tydligheten, då det är lätt att glömma detta. Vetenskapliga rådet vad ska MTM undersöka? Helena Nordqvist presenterar MTMs vetenskapliga råd Vad är det vetenskapliga rådet? MTM:s verksamhet skall vila på vetenskaplig grund, och myndigheten skall arbeta med forskning kring målgrupper och våra medier. Vetenskapliga rådets uppdrag är att vara ett rådgivande organ, myndigheten skall sprida relevant forskning om lättläst litteratur och nyhetsförmedling. Rådet kan bistå MTM med att utreda frågor och skall även arbete med utveckling av sådant som redan finns. Alla MTM:s frågor skall kunna diskuteras i rådet. MTM fick uppdraget att sätta samman rådet i januari 2015. I arbetet med att ta fram rådet har man intervjuat ett trettiotal forskare. Man eftersökte människor som dels har en överblick inom sin forskningsdisciplin men även gärna ha specialkompetens om MTM:s målgrupper. Rådet skall arbeta evidensbaserat, samla och sprida kunskap, med forskning som grund. Rådet kan bedriva utveckling och kvalitetsarbete och initiera tillämpad forskning. En stor fråga för rådet just nu är att Anna Hampson Lundh som arbetar på högskolan i Borås arbetar på en översikt och sammanställning över forskning kring tillgängliga medier. Forskningsrådet är också involverade i arbetet med myndighetens framtidsstrategi. Utifrån folkbibliotekens uppdrag och verksamhet, vilka frågor tycker ni att det vetenskapliga rådet skall ta upp? Referensgruppen får gärna skicka in frågor i efterhand till Tobias. Flera vill ta med sig detta till sin arbetsplats och diskutera med chefer och kollegor. Ann Östman föreslår Virtuella rum och ett starkare fokus på användarperspektiv kring när tekniken möjliggör att man själv producera taktila böcker med 3dskrivare. Malmö brottas mycket med pedagogik, hur ska man nå ut och hur kan man möta användare, det skulle man vilja ha stöd med. Utbilda bibliotekarier i bemötande och hitta pedagogik och metoder för möte och förmedling. Språkstörningar funktionshinder som inte syns Halmstad 4 (5)
Högskoleprovet- synskadade kan få det uppläst men inte dyslektiker Malmö. Ny ansökningsprocess för registrerarkonto? Gruppen ställer sig positiv till att vara inloggade till bibliotekskonto eller ha någon typ av test kopplade för att kunna ansöka om registrerarkonto. AMIS Gratisprogrammet AMIS utvecklas inte längre och fungerar allt sämre. AMIS har mindre betydelse nu när en allt större mängd användare har Legimus. Men alla har fortfarande inte tillgång till Legimus även om de är behöriga talbokslåntagare. Vad får det för konsekvenser för bibliotekens talbokslåntagare att AMIS fungerar allt sämre? Vad ser referensgruppen för behov av AMIS? Varken i Malmö, Halmstad eller Västerås efterfrågas AMIS av biblioteksbesökarna. Halmstad tycker att man istället bör fortsätta att utveckla webbspelaren och göra det möjligt att ladda ned lokalt direkt genom den. Gruppen tycker inte biblioteken att AMIS är relevant. Den grupp som potentiellt sätt skulle använda AMIS är inte intresserade av programmet. Egen nedladdning för personer utan svenskt personnummer Tobias informerar om att MTM fattat beslut om att ta fram en teknisk lösning för att kunna ansluta personer med LMA-nummer, samordningsnummer och barn med föräldrar som saknar svenskt personnummer till Legimus. Informationsbrev till registrerare Gruppen tipsar om att informationsbrevet borde innehålla information som uppmuntrar registrerare som inte längre är registrerare att plocka bort sig ur registret. MTM bildar Läsarpanel Gruppen har möjlighet att ge Tobias namn på intressenter som vill ingå i MTM:s kommande läsarpaneler. Nya riktlinjer för vårt urvalsarbete information Tobias informerar och visar upp MTM:s riktlinjer för kulturanslag. Nästa möte Blir torsdag 23 november 5 (5)