Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Relevanta dokument
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

En produkts livscykel

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Extramaterial till Spektrum Teknik

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Ljus snabbare finns inte

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LPP Energi och elektricitet År 7

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Kretsar kring el årskurs 4-6

LPP att bygga och konstruera

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Ljud njutning eller plåga

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Atomer och det periodiska systemet

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Krafter märkbara men osynliga

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Göteborg 5 december Teknik

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Statens skolverks författningssamling

Lokal pedagogisk plan

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Förmågor och Kunskapskrav

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet.

Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Transkript:

Bilbygget i 8A och 8C, VT17 Du ska ensam eller i par bygga en snabb, snygg och stark bil. När bilarna är klara möts de i spännande tävlingar. Efter tävlingarna ska du skriva en rapport om bygget och tävlingen. Syftet med bilprojektet är att du ska lära dig om krafter och rörelser genom praktiskt arbete. Du ska också träna samarbete, ett problemlösande arbetssätt samt olika teknikförmågor i arbetet med konstruktionen. Tävlingen Tävlingen mellan bilarna kommer att avgöras i tre olika klasser. 3S Snabbast: Bilen ska köra 4 m på klassrumsgolvet på kortast möjliga tid. Vi försöker också köra en långdistanstävling på skolgården. Snyggast: Andra klasser poängsätter era bilars byggkvalitet och design. Starkast: Bilen ska köra uppför en så brant backe som möjligt. Förutsättningar Bilen ska drivas av en elmotor och två 1,5 V batterier. Alla får två batterier, en batterihållare och en elkoppling till batterihållaren. Du får också en motorremskiva och ett motorfäste. Du kan utnyttja gummisnodd som drivrem. Använd i övrigt material och verktyg som finns i klassrummet, eller på skolan. I klassrummet finns bland annat trähjul, plasthjul, kugghjul, remskivor, dioder och strömbrytare. Här finns många olika material att bygga med, bland annat papp, kartong, spånskivor, rundstavar och fyrkantstavar. Ni måste få Klaras tillstånd för att använda material från annan plats än skolan. Arbetsgång 1. Vi snabb-bygger en enkel bil som träningsbygge. 2. Vi diskuterar gemensamt i klassen vilka delar som måste ingå i er bil. 3. Gör en ritning med mått och materiel som visar hur du tänker konstruera din bil. 4. Diskutera ritningen med Klara och gör sedan eventuella förändringar. 5. Bygg bilen, skriv logg och fotografera efterhand 6. Biltävling 7. Analys och rapportskrivande Rapporten Efter biltävlingen ska du på lektionstid och hemma skriva en rapport om bilbygget och tävlingen. Du skriver den på din ipad i Pages. Här är lite förutsättningar och tips. Rapporten ska kunna läsas och förstås av en person som inte deltagit i bilbygget eller sett er bil. Därför måste du använda många bilder på bilen och på viktiga detaljer. Rapporten ska innehålla en inledning, beskrivning av bygget, din färdiga bil och resultatet i tävlingarna. Du ska också analysera bygget, bilen och resultaten. I analysen kan du t ex

försöka hitta bra och dåliga saker med bilen och förklara hur de fungerar. Du kan också jämföra gruppens bil och resultat med en annan eller flera andra bilar. Du kan förklara varför du byggde som du gjorde och varför du gjorde olika förändringar. Du kan skriva om olika tänkbara förbättringar av er bil. Det är smart att göra en kort anteckning efter varje arbetspass i bygget. Då kommer du lättare att kunna beskriva bygget i uppsatsen. Det är också smart att dokumentera bygget med bilder då och då med hjälp av din ipad. Klassens bilar kommer att stå uppställda så att du kan gå och titta på dem när du skriver på rapporten på lektionstid. Använd dem för att göra jämförelser och att analysera. Du kommer också att ha tillgång till tävlingsresultaten när du skriver rapporten. I salen kommer det också att finnas våg och dynamometer. Du ska använda de kraft- och rörelsetermer du lärt dig i rapporten, t ex kraft, gravitation, massa, tyngd, fart, acceleration, tröghet, friktion, tyngdpunkt. Använd också korrekta namn på olika bildelar och material. Du har möjlighet att räkna på din bils fart, kraft och acceleration. Vi kommer att träna på sådant gemensamt. Det går inte att skriva om alla detaljer i hela bygget och jämföra din bil med alla andra bilar. Du måste alltså välja ut viktiga saker du ska fokusera kring i din uppsats. Det finns ju också stora personbilar som är elbilar. Skriv ett kort avsnitt (max 1/2 sida) i din rapport om stora elbilar. Hur ser en elbil ut och hur fungerar den? Vad finns det för fördelar och nackdelar med elbilar? Om du skaffar bil då du blir vuxen - kan du tänka dig att skaffa en elbil då? Självklart anger du källor. Bedömning av rapporten Jag kommer att bedöma hur du använder och visar förståelse för begreppen, hur bra du hittar viktiga detaljer på din bil, hur bra du kan förklara hur och varför olika saker påverkar din bil och hur den fungerar. Jag tittar också på hur du kan jämföra din bil med andra bilar och dina idéer till ytterligare förändringar/förbättringar. Jag bedömer de beräkningar du har utfört på din bil. I en bra uppsats gäller det att resonera begripligt och förklara tydligt, förmågan att kommunicera och dokumentera bedöms också. Bedömning av bilbygget Jag bedömer de färdiga bilarna, hur de är konstruerade och designade och hur välbyggda de är. Lärandemål och kunskapskrav Fy: Använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Fy: Använda fysikens begrepp modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Tk: Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Tk: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Tk: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Tk: Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Delar i uppgiften (förmågor) Konstruera och designa en modell Kunskapskrav Teknik E C A avancerad bil som klarar av att köra minst 4 meter. bil som klarar av att köra minst 4 meter. avancerad bil som klarar av att köra minst 4 meter Dessutom har din bil har flera tekniska funktioner bil utifrån en given instruktion Du konstruerar bilen genom att, med lite hjälp, planera och göra en egen konstruktion Du konstruerar och planerar hur du ska konstruera bilen helt själ Analysera ditt arbete med bilen enkel rapport med en beskrivning av din bil, bilder och en tabell över resultaten i tävlingen. utvecklad rapport med beskrivning av din bil och alla detaljer, flera bilder på bilens ingående delar, en tabell över resultatet i tävlingen och förbättringsförslag på bilen. välutvecklad rapport med beskrivning av din bil och alla detaljer, flera bilder på bilens ingående delar, en tabell över resultatet i tävlingen och förbättringsförslag på bilen. Du beskriver hur några enkla delar fungerar tillsammans. Du beskriver hur alla delar fungerar tillsammans Du beskriver utvecklat hur alla delar fungerar tillsammans. Jämföra klassens bilar Du jämför din bil med en annan bil ur en aspekt (t.ex. Du jämför din bil med två andra bilar ur två Du jämför din bil med två andra bilar ur tre olika

hastighet, design, konstruktion, plats i tävlingen ) aspekter (t.ex.hastighet och konstruktion, design och plats i tävlingen ) aspekter (t.ex. hastighet, konstruktion och plats i tävlingen ) Resonera kring bilars miljöpåverkan och utveckling text om hur bilar påverkar miljön Eller text om bilens utveckling utvecklad text om hur bilar påverkar miljön. Där du resonerar kring lösningar. Eller utvecklad om bilens utveckling och hur det har påverkat människans levnadsvillkor. välutvecklad text om hur bilar påverkar miljön där du resonerar kring lösningar och deras brister. Eller välutvecklad text om bilens utveckling och hur det har påverkat människans levnadsvillkor, samt hur bilen kommer att se ut i framtiden. Lärandemål (Förmågor) Använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Använda fysikens begrepp modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i Kunskapskrav Fysik E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

naturen och samhället. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Lärandemål (Förmågor) Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Kunskapskrav Teknik E C A Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras a vändning i tekniska lösningar. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. utvecklade och relativt väl likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. välutvecklade och väl likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller

skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.