RAPPORT U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN 1103-4092
Förord Vi har idag stor kunskap om hushållsavfallets sammansättning och behandling. Däremot saknas en motsvarande kunskap kring verksamhets- och industriavfall. Detta avfall tas ändå till viss del hand om av kommuner och kommunala bolag. I denna studie, som genomförts av Jan-Olov Sundqvist (IVL Svenska Miljöinstitutet), sammanfattas vad som är känt beträffande mängder och typer av uppkommet industriavfall som tas omhand av andra än verksamheterna själva. Vidare beskrivs hur avfall behandlas och vilken potential det finns för ökad materialåtervinning. Malmö juni 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utveclkingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Innehållsförteckning Bakgrund 1 Syfte 2 Metod 3 Resultat 4 Översikt 4 Potentiella mängder till återvinning 4 Behandling av avfall 5 Slutsats 5
Bakgrund Kunskapen om hushållen avfall sammansättning och behandling är idag betydande. Däremot saknas en motsvarande kunskap kring verksamhets- och industriavfall, avfall som till viss del ändå tas om hand av kommuner eller kommunala bolag. Dagens kommunala behandling av hushållen avfall är väl kartlagt. När det istället rör sig om industriavfall, vars avfallsbehandling har stor förbättringspotential, finns inte tillräcklig information. Aktörerna på marknaden har svårt att planera för hanteringen av detta avfall då man vet alldeles för lite om det. Med mer kunskap skulle vi kunna få en mycket förbättrad och effektiv hantering och behandling av industriavfallet med minskad miljöbelastning som följd. SMED 1 har på uppdrag av Naturvårdsverket ställt samman statistik för avfallsgenerering och behandling i Sverige för referensåren 2004 och 2006. Avsikten med kartläggningarna har varit att få underlag för Sveriges rapporteringar år 2006 resp. 2008 enligt EU:s avfallsstatistikförordning. Resultaten är publicerade i rapportform (Avfall i Sverige 2004, NV Rapport 5717 2 ; samt Avfall i Sverige 2006, NV Rapport 5868 3 ). Statistiken omfattar avfallsgenerering och avfallsbehandling i samtliga samhällsbranscher. Statistiken redovisas uppdelat i 20 olika sektorer, varav hushåll är en. För första rapporteringen avseende år 2004 ingick inte sektorerna Jordbruk och skogsbruk, Fiske samt Tjänstesektorn. I föreliggande studie har vi valt ut de sektorer eller branscher som står för störra avfallsmängder och kan antas alstra verksamhetsavfall. De sektorer som vi inte tagit med här är t.ex. Jordbruk och skogsbruk, Fiska och Avfallsbehandling och avloppsrening, Partihandel med avfall och skrot. En särskild avfallsklassificering kallad EWC-Stat användes. EWC-Stat är en i huvudsak materialbaserad klassning med totalt 48 olika avfallsslag. Detta klassningssystem är administrativt och ofta svårt att tillämpa i andra syften. 1 SMED (Svenska Miljöemissionsdata) är ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL), Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som arbetar med att förse Naturvårdsverket med data för bl.a. internationell rapportering 2 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-5868-5.pdf 3 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5717-0.pdf 1
Syfte Studien ska ses som en förstudie som sammanfattar och strukturerar vad som är känt och bedömer eventuellt behov av vidare studier. Syftet med studien har varit att med Naturvårdsverkets statistik som grund göra en beskrivning av uppkommet och behandlat industriavfall: analysera mängder och typer av uppkommet industriavfall, också kopplat till bransch, som tas om hand av andra än verksamheterna själva. beskriva hur avfall behandlas och bedöma vilken potential det finns för ökad materialåtervinning. avfallen har inte följts från vaggan till graven. Det gör att vi inte vet hur ett specifikt avfall från en sektor har behandlats utanför denna sektor. Uppgifter om avfallsbehandling har samlats utan att kartlägga var det uppstått. 2
Metod Alla siffror i föreliggande rapport utgår från de data som presenterats i de två NV-rapporterna som nämnts inledningsvis. Den avfallsklassificering som använts i EU-rapporteringen kallas EWC-Stat och är en i huvudsak materialbaserad avfallsförteckning med 48 olika avfallsslag, varav 23 avfallsslag är farligt avfall. Varje avfallsslag enligt EWC-Stat är ett agglomerat av avfallstyper enligt den vanliga avfallsförteckningen i bilaga 2 till den svenska avfallsförordningen. De avfallsslag som här är av intresse är dels olika rena materialslag som går till återvinning, dels olika blandade avfall som utgör en potential för ökad återvinning. De avfallsslag som i dag går till materialåtervinning är t.ex. Metallavfall: metallskrot av olika slag, tomfat och andra metallförpackningar. I sektorerna metalloch metallvarutillverkning samt verkstadsindustri är det även branschspecifikt metallavfall som ingår. Pappers- och pappavfall: wellpapp, tidningar, pappers- och kartongförpackningar, kontorspapper och liknande. För pappers- och massaindustrin klassas även branschspecifikt fiberrejekt, vedgårdsavfall som pappers- och pappavfall. Plastavfall: krympfilm, dunkar, fat, säckar, konstruktionsplast, och liknande. Träavfall: lastpallar, rivningsvirke, träförpackningar och liknande (impregnerat trä ingår inte). I trävaruindustrin ingår även träspill från sågverk och hyvlerier, och i pappers- och massaindustrin ingår barkavfall och annat träavfall. Dessa rena avfallsslag sorteras i dag ut och går till materialåtervinning (i de flesta fall). Förutom dessa rena avfallsslag förekommer även dessa material i blandat avfall: Blandat avfall (benämnt Blandade ej differentierade material i statistiken): källsorterat brännbart avfall, källsorterad deponirest, osorterat blandat avfall. Hushållsavfall: avfall som uppkommer som följd av att människor vistas i en lokal. Vi benämner dessa avfallsslag osorterat avfall, även om de i praktiken är sorterade. Vid redovisning av avfallsbehandling förekommer också ett avfallsslag som benämns sorteringsrester. Sorteringsrester uppkommer endast vid avfallsbehandling, bl.a. genom att blandat avfall sorteras. Det blandade avfallet bedöms innehålla stora mängder metall, papper, plast och trä. Dessa avfall går idag till förbränning eller deponering, men utgör en potential för ökad materialåtervinning. Genom att jämföra mängderna rena avfallsslag (sorterat avfall) och mängderna blandat avfall kan se vilka avfallsslag och branscher som utgör en potential för ökad materialåtervinning. 3
Resultat Översikt Ur den tillgängliga statistiken har vi tagit fram avfallsmängderna av dessa avfallsslag. Resultaten för 2004 och 2006 redovisas i Tabell 1 respektive Tabell 2. Avfallsmängderna har även relaterats till mängd per anställd, se Tabell 3 och Tabell 4. Behandlingen av dessa avfallsslag redovisas i Tabell 5. Behandlingen avser allt avfall av aktuellt avfallsslag, oberoende av ursprung. Potentiella mängder till återvinning Om man tar mängden blandat avfall plus hushållsavfall i resp. bransch (i tabellerna kallat osorterat avfall ) som ett mått på potentialen för ökad återvinning finner man att det var ungefär 2 Mton osorterat avfall som uppkom år 2006, se Tabell 2. Det är två sektorer som har mycket stora mängder osorterat avfall: 45: Byggsektorn. Mycket stora mängder blandat avfall är redovisat. År 2006 var mängden mer än 1 Mton. I de flesta fall går detta blandade avfall idag till sorteringsanläggningar där olika material och brännbart avfall sorteras ut. 50 93: Tjänster. Man har stora mängder blandat avfall och hushållsavfall, tillsammans mer än 0,5 Mton (ungefär lika fördelat mellan hushållsavfall och blandat avfall). Övriga sektorer ligger på betydligt lägre mängder osorterat avfall : 29-35 Verkstadsindustri mm: har ca 60 000 ton osorterat avfall 36 Övrig tillverkning har 58 000 ton (denna siffra är dock behäftad med stor osäkerhet och baseras på återanvända siffror från år 2002). 15-16 Livsmedel (inkl. drycker och tobak) har mer än 50 000 ton 24 25 Kemikalier, gummi, plast har närmare 48 000 ton 27-28 Metall- och metallvarutillverkning har ca 45 000 ton Övriga branscher har tillsammans ca 80 0000 ton. Om man tittar på mängden per anställd blir resultatet likartat, se Tabell 4. Byggsektorn och tjänstesektorn har mycket stora mängder osorterat avfall per anställd, ca 5 resp. 2,5 ton/anställd,år. För övriga branscher ligger resultatet mellan ca 0,3 och 1,4 ton/anställd,år, med de största mängderna från övrig tillverkning (bygger dock mycket osäkra siffror), textil (bygger också på mycket osäkra siffror) och raffinaderier (anm. Övrig tillverkning och textilindustri undersöktes 2002 varefter dessa siffror återanvändes). Det är svårare att dra slutsatser om det sorterade avfallet eftersom det i detta avfallsslag ingår stora mängder branschspecifikt avfall (träspill, fiberrejekt, vedgårdsavfall, metallskrot). Ser man på de sorterade mängderna per anställd ligger de i allmänhet mellan 0,5 och 1 ton/anställd,år om man exkluderar det branschspecifika avfallet (textilbranschen redovisar lägre men utgörs av mycket osäkra uppgifter). För de branscher som hade stora totalmängder osorterat avfall (byggsektorn och tjänstesektorn) ligger mängden sorterat avfall kring 1 ton/anställd,år. 4
Behandling av avfall Det finns ingen statistik som visar hur avfallet inom en bransch behandlas. Behandlingsstatistiken omfattar allt avfall av resp. avfallsslag oberoende av ursprungsbransch, se Tabell 5. De sorterade avfallsslagen (metallavfall, pappers- och pappavfall, plastavfall och träavfall) går i allmänhet till återvinning. En stor del plastavfall går till förbränning. Övriga mängder som redovisas gå till förbränning och deponering är olika branschspecifika avfall som inte är jämförbara med de material som går till ordinär återvinning. Exempel är fiberrejekt (pappers- och pappavfall) och vedgårdsavfall (består av bark, sten, sand, jord och klassas som pappers- och pappavfall) från massaindustrin som förbränns resp. deponeras. Det osorterade avfallet (hushållsavfallet, blandat avfall och sorteringsrester) går till främst förbränning, och en del till deponering. Det avfall som förbränns torde till stor del bestå av trä, papper och plast. En stor del av det som deponeras (vi vet inte hur stor del) utgörs av källsorterad eller mekanisk separerad deponirest. Det hushållsavfall som deponeras utgörs i huvudsak av s.k. dispensavfall. Slutsats Det finns en potential för ökad återvinning. En stor del av det avfall som redovisas som blandat avfall eller hushållsavfall innehåller papper, plast och trä. Det går till förbränning i dag, men utgör samtidigt en potential för ökad materialåtervinning. Det är idag ca 1,6 Mton blandat avfall från verksamheter som går till förbränning och som bedöms bestå av stora delar papper, plast och trä. 5
Tabell 1. Mängder av olika avfallsslag år 2004 Avfall 2004, ton 10-14 Utvinning (gruvor mm) 15-16 Livsmedel 17-19 20 21-22 Massa, papper, förlag 23 24 25 Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter 27-28 29-35 36 Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning Metallavfall 15 747 6 618 400 10 600 19 182 1 369 13 107 9 882 1 880 718 630 411 10 000 27 156 250 000 Pappers- och pappavfall 205 20 459 500 4 108 593 677 352 14 000 4 867 38 083 25 139 1 000 889 280 000 Plastavfall 269 8 768 3 586 9 536 83 35 432 1 696 3 189 120 033 5 000 72 10 000 Träavfall 824 6 748 100 15 147 260 2 939 785 309 11 166 5 672 23 220 26 119 2 607 200 000 Hushållsavfall 2 223 12 597 2 000 4 136 12 559 387 5 968 1 620 14 040 12 913 2 000 2 364 17 400 Blandat avfall 1 832 40 638 9 000 12 544 35 014 1 682 34 767 4 270 41 414 45 608 56 000 8 345 2 400 000 sorterad mängd, ton* 17 045 42 593 1 000 15 165 554 3 562 180 2 113 73 705 22 117 1 945 210 801 702 16 000 30 724 740 000 osorterad mängd, 4 055 53 235 11 000 16 680 47 573 2 069 40 735 5 890 55 454 58 521 58 000 10 709 2 417 400 ton** sorteringskvot: sorterat/osorterat 4,20 0,80 0,091 909 75 1,02 1,81 3,76 35,1 13,7 0,276 2,87 0,306 40-41 Energi och dricksvattenframställning 45 Bygg * Sorterad mängd är summa av metallavfall, pappers- och kartongavfall, plastavfall och träavfall ** Osorterad mängd är summan av blandat avfall och hushållsavfall Gulmarkerad cell indikerar att mängden inkluderar större mängder branschspecifikt avfall, som normalt tas omhand internt 6
Tabell 2. Mängder av olika avfallsslag 2006 Avfall 2006, ton 10-14 Utvinning (gruvor mm) 15-16 Livsmedel 17-19 20 21-22 Massa, papper, förlag 23 24 25 Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter 27-28 29-35 36 Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning 40-41 Energi och dricksvattenframställning 45 50-93 Bygg Tjänster (exkl. 51.57 och 90) Metallavfall 20 440 6 618 400 8 278 97 244 1 276 12 292 6 127 605 570 589 148 10 000 47 032 196 183 3 020 Pappers- och pappavfall 206 20 459 500 1 486 1 518 900 202 11 073 4 366 18 975 20 160 1 000 2 217 9 043 181 445 Plastavfall 257 8 768 0 1 985 57 543 77 31 658 1 802 1 972 7 050 5 000 79 393 594 Träavfall 1 087 6 748 100 17 780 081 4 101 763 320 9 709 7 759 23 242 30 424 5 000 1 496 7 611 1 819 Hushållsavfall 896 12 597 2 000 2 974 4 504 367 3 341 1 545 8 259 10 146 2 000 2 373 20 037 253 845 Blandat avfall 4 249 40 638 9 000 10 330 25 429 1 670 44 319 6 609 36 958 51 671 56 000 8 890 1 109 886 272 450 sorterad mängd, ton* 21 990 42 593 1 000 17 791 831 5 775 451 1 875 64 733 20 054 649 760 646 783 21 000 50 824 213 230 186 878 osorterad mängd, 5 145 53 234 11 000 13 304 29 933 2 037 47 660 8 154 45 216 61 817 58 000 11 262 1 129 923 526 295 ton** sorteringskvot: sorterat/osorterat 4,27 0,80 0,091 1 337 193 0,92 1,36 2,46 14,4 10,5 0,362 4,51 0,189 0,355 * Sorterad mängd är summa av metallavfall, pappers- och kartongavfall, plastavfall och träavfall ** Osorterad mängd är summan av blandat avfall och hushållsavfall Gulmarkerad cell indikerar att mängden inkluderar större mängder branschspecifikt avfall, som normalt tas omhand internt 7
Tabell 3. Mängder av olika avfallsslag per anställd, 2004 10-14 Utvinning (gruvor mm) 15-16 Livsmedel 17-19 20 21-22 Massa, papper, förlag 23 24 25 Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter 27-28 29-35 Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri 36 Övrig tillverkning Anställda 2004 7 542 57 293 9620 34 927 76312 2 568 59 240 17 960 101 584 212 403 44 035 26 226 187 341 Mängd per anställd, kg/anställd Metallavfall 2 088 116 42 303 251 533 221 550 18 514 2 968 227 1 035* 1 334 Pappers- och pappavfall 27 357 52 118 7 780 137 236 271 375 118 23 34 1 495 Plastavfall 36 153 0 103 125 32 598 94 31 565 114 3 53 Träavfall 109 118 10 433 683 38 523 120 188 316 229 123 0 99 1 068 Hushållsavfall 295 220 208 118 165 151 101 90 138 61 45 90 93 Blandat avfall 243 709 936 359 459 655 587 238 408 215 1 272 318 12 811 Sorterat kg per 2 260 743 104 434 207 46 679 823 1 244 1 231 19 149 3 774 363 1 172 3 950 anställd Osorterat kg per 538 929 1 143 478 623 806 688 328 546 276 1 317 408 12 904 anställd 40-41 Energi och dricksvattenframställning 45 Bygg * Består främst av metall som sorteras ut från aska i avfallsförbränningsanläggningar. 8
Tabell 4. Mängder per anställd av olika avfallsslag, 2006 10-14 Utvinning (gruvor mm) 15-16 Livsmedel 17-19 20 21-22 Massa, papper, förlag 23 24 25 Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter 27-28 29-35 36 Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning 40-41 Energi och dricksvattenframställning 45 50-93 Bygg Tjänster, exkl. 90 och 51.57 Anställda 2006 8 000 53 767 8 394 35 159 72 340 1 737 57 436 17 147 101 972 213 831 40 876 26 593 211 490 1 395 067 Mängd per anställd, kg/anställd Metallavfall 2 555 123 48 235 1 344 734 214 357 5 939 2 755 245 1 769* 928 14 Pappers- och pappavfall 26 381 60 42 20 997 116 193 255 186 94 24 83 43 858 Plastavfall 32 163 0 56 795 44 551 105 19 33 122 3 2 3 Träavfall 136 126 12 505 705 56 701 184 169 452 228 142 122 56 36 9 Hushållsavfall 112 234 238 85 62 211 58 90 81 47 49 89 95 1 200 Blandat avfall 531 756 1 072 294 352 961 772 385 362 242 1 370 334 5 248 1 288 Sorterat per anställd 2 749 792 119 506 039 79 838 1 080 1 127 1 170 6 372 3 025 514 1 911 1 008 884 kg/pe Osorterat per anställd 643 990 1 310 378 414 1 173 830 476 443 289 1 419 424 5 343 2 489 kg/pe * Består främst av metall som sorteras ut från aska i avfallsförbränningsanläggningar. 9
Tabell 5. Behandling av vissa avfallstyper i Sverige 2004 0ch 2006 (total behandling i samtliga branscher). Avfallsslag Återvunnet (inkl. biologisk behandling) ton Förbränt ton Deponering ton Behandling 2004 Metallavfall 1 590 000 13 000 Pappers- och pappavfall 1 677 000 100 000 58 000* Plastavfall 7 500 30 000 2 000 Träavfall exkl. träspill från trävaruindustrin och barl- och träavfall ej kartlagd ej kartlagd ej kartlagd från pappers- och massaindustrin Hushållsavfall *** 1 950 000 348 000 Blandat avfall och sorteringsrester **** 847 000 864 000 Behandling 2006 Metallavfall 1 866 000 14 000 Pappers- och pappavfall 1 846 000 374 000 39 000* Plastavfall ca 20 000** 46 000 1 000 Träavfall exkl. träspill från trävaruindustrin och bark- och träavfall 4 000 000 från pappers- och massaindustrin Hushållsavfall (inkl. från hushåll) *** 2 140 000 204 000 Blandat avfall och sorteringsrester **** 1 641 000 794 000 *Deponerat avfall utgörs främst av olika branschspecifika avfall som fyllmedels- och ytbeläggningsslam som klassas som pappersoch pappavfall. **Den exakta siffran är sekrtetesskyddad (endast uppgifter från ett fåtal anläggningar) ***En mindre mängd är i statistiken bokförd som återvinning, vilket utgörs av behandling i separerings-/komposteringsanläggning av blandat hushållsavfall. ****10 000 20 000 ton sorteringsrester som används som deponitäckning 10
Rapporter från Avfall sverige 2009 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler U2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshanteringen. Förstudie U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar U2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av koldioxid med hjälp av alger U2009:05 Energy from waste - An international perspective U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall U2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll U2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier. Vägledning U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel U2009:10 Uppföljning av slaggrusprovvägar U2009:11 Detektering och kvantifiering av metangasläckage från deponier U2009:12 Avfallshantering på öar och i glesbygd U2009:13 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion U2009:15 Fiskhälsa U2009:16 Nya lakvatten Kemisk sammansättning och lämplig behandling U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2009 Certification rules for compost B2009 Certification rules for digestate B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2009:01 Övervakning av tätskikt i deponier med impedansspektroskopi D2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATNG, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö F2009:02 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av slaggrus som förstärkningslager F2009:03 PCB- och dioxininnehåll i svenska avfallsbränslen
Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 9 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2009:17 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se