Utförlig projektbeskrivning



Relevanta dokument
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var

Företagsamheten 2018 Skåne län

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Företagsklimatet i Skåne län 2019

Företagsamheten Skåne län

Skånes vattenförsörjning

Företagsklimat Ranking Malmö

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Verksamhetsplan

Skånegemensam geodatainsamling

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Skåne fortsätter att växa

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Kommunledningskonferens

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

PRIO Hur gick det i Skåne?

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Låga grundvattennivåer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Tillgänglighet Regionala kärnor

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Ranking av företagsklimatet 2014

Statistik för Skånes inkvartering

Flyttstudie Skåne Enheten för samhällsanalys

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Insatser för nyanlända ungdomar

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

KEFUs analys av etableringsersättningens samband till försörjningsstöd efter det att tiden för ersättningen upphör i i Skånes kommuner

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Magnus Palmér. Ungas inträde på arbetsmarknaden

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Transkript:

Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar i en del av Skånes kommuner medan det i andra finns ledig mark. Påverkar markvärdet/priset på mark upplevelsen av brist på mark? Samhället investerar stora summor i transportinfrastruktur, hur påverkar det markvärdet och hur använder vi investeringarna på bästa sätt? Flera kommuner har framfört önskemål om en fördjupad dialog om mark för företagsetableringar. Genom att studera relationen markanvändning och tillgång till befintlig och planerad transportinfrastruktur blir det möjligt att få en överblick över hur markanvändningen ser ut i dag och hur relationen markanvändning och transportinfrastruktur skulle kunna förbättras och effektiviseras. Arbetet kommer att ge de skånska kommunerna en regional överblick vilket är en viktig förutsättning för att rätt verksamheter och bostäder lokaliseras i rätt läge för bästa möjliga tillgänglighet och effektivt nyttjande av transportinfrastruktur och då särskilt kollektivtrafik. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne finns flera mål och åtgärder med direkt koppling till ett arbete för en samsyn kring regional utveckling, fysisk planering och kommunernas översiktsplaner. Projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur är ett sätt att arbeta vidare med och konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne. Arbetet kan också fungera som ett underlag till nästa utvecklingsprogram och vara en hjälp i arbetet med att överbrygga glappet mellan kommunernas översiktsplaner och det regionala utvecklingsprogrammet. Det finns även direkta kopplingar till Länsplan för regional transportinfrastruktur (RTI, 2004-2015), Rese- och transportmöjligheterna har stor betydelse för människors tillgänglighet till arbetsplatser och företagens möjlighet att rekrytera arbetskraft. Företagsetags behov av arbetskraft kan bättre tillgodoses om tillgängligheten till arbetsplatser och pendlingsmöjligheter mellan bostad och arbetsplats förbättras. Sammanfattande projektbeskrivning Genom att studera relationen markanvändning och tillgång till befintlig och planerad transportinfrastruktur blir det möjligt att få en regional överblick över hur markanvändningen ser ut idag i relation till arbetsplatser respektive arbetskraftens behov av ny och befintlig transportinfrastruktur. Det ger kommunerna en regional överblick vilket är en förutsättning för att verksamheter och bostäder lokaliseras för bästa möjliga tillgänglighet och effektiva utnyttjande av transportinfrastruktur. Om verksamheter och bostäder lokaliseras med god tillgång till väg och järnväg finns det möjlighet att påverka person- och godstransporter och föra över trafik mellan olika transportslag samt avlasta där flaskhalsar uppstår. Med hjälp av inventering och kartläggning av markanvändning skapar projektet en regional överblick över var det finns mark tillgänglig för verksamhetsetableringar och bostäder. I västra Skåne upplevs det i en del kommuner att det råder det brist på mark. Med en regional överblick ges dessa kommuner en möjlighet att hänvisa till andra kommuner med potentiella lägen för etablering av olika typer av verksamheter. Det blir då viktigt att analysera olika

orters image och attraktionsvärden då efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter varierar kraftigt. Orter som idag inte anses attraktiva men som har en god tillgänglighet kan arbeta med image och attraktionskraft för att bli attraktiva som etableringsorter för företag och bostäder och därmed använda transportinfrastrukturen effektivare och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden totalt sett. Kartläggningen av markanvändningen i Skåne kommer att göras med utgångspunkten att Skåne är flerkärnigt. Hur ser förhållandet/samspelet ut mellan större och mindre tätorter och landsbygd? Vilka är för- och nackdelarna med flerkärnighet? Kan man i Skåne definiera olika kärnor efter funktion? Hur ser näringsliv och arbetsmarknad ut i Skåne? Har de skånska tätorterna olika regionala roller och funktioner? Hur använder vi mark och transportinfrastruktur på bästa sätt för att möjliggöra en robust/hållbar flerkärnig struktur med hög tillgänglighet och där olika typer av orter kan komplettera varandra? Arbetet är också ett viktigt kunskapsunderlag för att belysa olika orters roller och pendlingsrelationer mellan arbetsplatser och bostäder. Med överblick över tillgänglig mark i goda transportinfrastrukturlägen, gärna kollektivtrafiklägen, kan företagen välja lämplig mark för sina verksamheter och därmed också optimera sina transporter av såväl människor som gods, vilket i förlängningen torde minska transporterna och koldioxidutsläppen. Underlagsmaterial tas fram uppdelat i teman markanen hemsida kommer att utvecklas för att det material som tas fram ska vara tillgängligt på ett för målgruppen relevant och användbart sätt. Syfte med projektet Syftet är att skapa en regional samverkan för att få en överblick över Skånes markanvändning för verksamheter och bostäder, för att bättre kunna nyttja befintlig transportinfrastruktur. Rätt sak på rätt plats optimerar användandet av befintlig transportinfrastruktur. De diskussioner som förs och det kunskapsunderlag som tas fram syftar också till att fungera som underlag och hjälp i kommunernas framtida planering. Den gemensamma nyttan för de olika aktörer som ingår i projektet är en viktig aspekt i arbetet. Ett gemensamt kunskapsunderlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten kring frågor som rör till exempel investeringar och prioriteringar. Likaså är ett gemensamt kunskapsunderlag och en helhetssyn i Skåne en bra grund för ett framtida samarbete kring strategisk utvecklingsplanering med koppling till fysisk planering i Öresundsregionen och våra andra grannregioner. Projektets mål Förväntade resultat inom projekttiden: Tagit fram tre delrapporter. Hälften av projektets deltagare ska ha använt rapporterna i sitt arbete. Tagit fram femtio kartbilder. Utvecklat tre utvecklingsstrategier med koppling till fysiska strukturer, arbetsplatser och infrastruktur och hållbara transporter.

Kommunövergripande kunskapsbank för kommuner och företag om tillgänglig mark för verksamhetsetableringar och bostäder med goda pendlingsmöjligheter. Ökad samverkan över kommungränserna för att hitta optimal lokalisering för verksamheter och bostäder. Ett mer övergripande mål är att skapa en gemensam kunskapsbas utifrån material som finns i de skånska kommunerna, Region Skåne och andra instanser. Utifrån en gemensam kunskapsbas är det möjligt att göra analyser och skapa gemensamma strategier och bilder för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur man vill att Skånes utveckling utifrån olika orters förutsättningar, utvecklingsmöjligheter och lägesegenskaper. Det underlättar samspelet mellan näringslivsinstanser, bebyggelseplanering och transportinfrastruktur. Var man planerar olika funktioner har betydelse för hur väl de kommer att samspela och hur tillgängliga de blir. Att planera strategiskt för effektiva lösningar med hög tillgänglighet kan bidra till en regions konkurrenskraft och till att öka den kritiska massan. Projektets målgrupp Målgrupper för projektet är de skånska kommunerna, statliga verk, näringslivet samt trafikhuvudmän. Arbetet kan vara en hjälp att överbrygga glappet mellan kommunernas översiktsplaner och det regionala utvecklingsprogrammet. Arbetet är också en konkretisering av det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, och ett kunskapsunderlag inför arbetet med nästa regionala utvecklingsprogram, liksom i arbetet med den regionala transportinfrastrukturplanen (RTI). Med engagemang från näringslivsansvariga i kommunerna samt genom direktkontakt med företag för att inventera deras lokaliseringspreferenser når projektet ut till näringslivet. För näringslivet innebär markinventeringen ett underlag för att lokalisera rätt verksamhet på rätt plats med hänsyn till transportinfrastruktur och tillgång till arbetskraft, därmed ökar också individens tillgänglighet till en större arbetsmarknad och möjligheter till arbete. Projektorganisation Politisk styrgrupp Arbetsgrupp Skåne Referensgrupp Arbetsgrupp SSSV Arbetsgrupp Skåne NO Arbetsgrupp Skåne nordväst Arbetsgrupp SÖSK Den politiska styrgruppen består av ledamöterna i Regionala tillväxtnämndens presidium samt representanter från SSSV 1, Skåne NO 2, Skåne Nordväst 3 och SÖSK 4. 1 SSSV Samverkan Skåne Sydväst är ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

Arbetsgrupp Skåne består av tjänstemannarepresentanter från de fyra hörnen, Länsstyrelsen och Region Skåne. Arbetsgrupperna för SSSV, Skåne NO, Skåne nordväst och SÖSK består av tjänstemannarepresentanter från de olika kommunerna. Varje kommun väljer själv antal representanter och kompetenser efter resurstillgång och aktuell frågeställning. Utöver den politiska styrgruppen och de olika arbetsgrupperna kommer det att finnas en referensgrupp knuten till projektet med representanter från Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, universitet och högskolor, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Regionplaneoch trafikkontoret i Stockholm, LRF, Svensk handel, Göteborgsregionens kommunalförbund, Boverket, NUTEK, danska samarbetspartners m fl. Under projektets gång kan ytterligare samarbetspartners komma att knytas till projektet. Relevanta samarbetspartners söks efter den aktuella frågeställning som behandlas. Region Skåne, Enhet för regional utveckling, svarar för projektledning och projektsekretariat. Avrapportering sker från projektledningen till den politiska styrgruppen. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Den första delen av projektet kommer att inrikta sig på markanvändning. Bakgrunden är att det råder brist på mark för verksamhetsetableringar i delar av Skåne medan det i andra delar finns mark som bedöms som lämplig. Utifrån detta har ett stort antal kommuner framfört önskemål om en fördjupad regional dialog om markanvändning och möjlig verksamhetsetableringar i olika delar av Skåne. En kartläggning av markanvändningen i Skånes 33 kommuner kommer att genomföras. Genom att träffa tjänstemän som arbetar med bygg-, exploaterings- och näringslivsfrågor ska vi få en djupare inblick i hur tillgången på mark ser ut för både näringsliv, arbetsplatser och bostäder samt hur kommunerna strategiskt och konkret arbetar med markanvändning. Vi kommer även att tala med representanter för näringsliv och organisationer för att ta del av deras behov och preferenser vid etablering. Projektet ska utveckla metoder för effektiv markanvändning över kommungränser och i ett Skåneperspektiv. En regionalt övergripande inventering av mark har inte gjorts tidigare och planerad markanvändning/tillgänglig mark är något som i många fall redovisas otydligt i kommunernas översiktsplaner. Image och attraktionskraft har nära koppling till markanvändning. Genom inventering och kartläggning av markanvändning skapar projektet en regional överblick över var det finns mark tillgänglig för verksamhetsetableringar och bostäder. Det blir då viktigt att analysera olika orters image och attraktionsvärden då efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter varierar kraftigt. Orter som idag inte anses attraktiva men som har en god tillgänglighet kan arbeta med image och attraktionskraft för att bli attraktiva som etableringsorter för företag och bostäder och därmed förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden totalt sett. 2 Skåne NO - Skåne nordost är ett samarbete mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. 3 Skåne nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. 4 SÖSK Sydöstra Skånes Samarbetskommitée är ett samarbete mellan kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad.

Skånes flerkärniga ortsstruktur är en viktig utgångspunkt i kartläggningen av markanvändningen. Att analysera hur förhållandet och samspelet ser ut mellan olika typer av orter. Vilka är för- och nackdelarna med flerkärnighet? Kan man i Skåne definiera olika kärnor efter funktion? Hur ser näringsliv och arbetsmarknad ut i Skåne? Har de skånska tätorterna olika regionala roller och funktioner? Hur använder vi mark och transportinfrastruktur på bästa sätt för att möjliggöra en robust och hållbar flerkärnig struktur med hög tillgänglighet och där olika typer av orter kan komplettera varandra? Arbetet är också ett viktigt kunskapsunderlag för att belysa olika orters roller och pendlingsrelationer mellan arbetsplatser och bostäder samt möjligheter att förbättra och utveckla samspelet, rollfördelning etc. Avsikten är att det material som tas fram inom projektet ska resultera i ett regionalt kunskapsunderlag som kommunerna kan använda i sin fysiska planering. I framtagandet av kunskapsunderlag är Geografiska informationssystem (GIS) ett viktigt verktyg. För att analysera data och underlagsmaterial kommer bland annat GIS att användas som ett verktyg. Allt material som används och analyseras har en regional detaljeringsgrad, för att kunna se regionala, funktionella samband och göra analyser som är av regionalt intresse över administrativa kommungränser. Där så är möjligt görs analyser på tätortsnivå. Materialet presenteras dels i rapportform och dels på Region Skånes hemsida. En kortversion av respektive rapport tas fram och översätts till engelska för att kunna tillmötesgå intresse för projektet från andra delar av Europa. De olika grupperna i projektorganisationen träffas två gånger per år. Därutöver planeras tvärsektoriella möten med enskilda kommuner, företag, organisationer etc. Parallellt med arbetet med att ta fram kunskapsunderlag följer arbetet att tillsammans med kommunerna föra strategiska diskussioner om Skånes framtida utveckling. Som underlag för diskussionerna används det kunskapsunderlag som arbetas fram. Kommunerna träffas två gånger per år för att i workshops diskutera vilken utveckling som är önskvärd, och hur man på bästa sätt kan arbeta för att nå dit. Diskussion för att utveckla gemensamma utvecklingsstrategier är en viktig del i arbetet. Projektet har ett kontinuerligt behov av konsulttjänster i de olika tematiska områdena. Konsulter kan erbjuda en expertkompetens som är nödvändig för projektets bredd. Expertkompetens kan vara svår att täcka med projektanställningar. Konsulter behöver anlitas för kvalificerat analysarbete såsom rumsliga analyser och förstudier kring ortsstrukturer, kvalificerade GIS-analyser på tätortsnivå samt för analys av ortstrukturer och fysiska kvaliteter kopplat till rumslig analys mellan Skånes tätorter. Sammanställningen av den fördjupade dialogen kring markanvändning kräver avancerade kartbearbetningar för att göra materialet jämförbart och regionalt överskådligt. Det finns också behov för en kvalificerad konsult för att bygga upp hemsidan. Vid workshops kommer konsult anlitas som processledare, det kan även finnas behov för konsult eller fördragshållare med expertkunskap vid dessa tillfällen. Det samma gäller för de seminarier som hålls vid varje rapportlansering. För att nå bästa möjliga resultat och långsiktiga effekter av projektet är det viktigt att föra diskussioner om ett fortsatt arbete och förankra projektet väl.

Metod Projektet avser att göra en analys över målgruppens behov av tillhandahållande av planeringsunderlag i olika former såsom kartbilder i webbformat, bilder för användande i publikationer, wms-information (web map services), wfs-information (web feature services), data i GIS-format och statistik. Analysen skall leda fram till en kravspecifikation för utvecklandet av ett webbaserat planeringsinformationssystem och genomförandet av detta utvecklingsarbete. Arbetet inleds med en behovsinventering, i form av en workshop tillsammans med målgruppen, där även en omvärldsanalys görs. Därefter tas ett förslag till lösning fram. Förslaget ligger som grund för utvecklingsarbetet vilket mynnar ut i en driftsatt lösning. Efter varje avslutad rapport (markanvändning, image och attraktionskraft samt flerkärnighet) anordnas ett seminarium, en rapportlansering där en bred publik bjuds in för att få en genomgång av rapporten och för att diskutera det material som presenteras. Resultatet av den fördjupade dialogen om markanvändning kommer att presenteras i en separat rapport samt på Region Skånes hemsida. Den fördjupade dialogen sker parallellt med arbetet att ta fram den delrapport som visar hur markanvändningen i Skåne ser ut idag. Resultatet från den fördjupade dialogen om markanvändning kommer att presenteras i rapportform. Dialogen sker parallellt med analysarbetet inom delrapporterna markanvändning, image och attraktionskraft samt flerkärnighet. Projektavgränsning Region Skåne är inte ett regionplaneorgan. Det här projektet ligger utanför Region Skånes ordinarie uppgifter. Enligt Plan- och bygglagen är all planering av mark och vatten kommunernas ansvar, det så kallade kommunala planmonopolet. Det här projektet ligger utöver lagstiftning och statliga uppdrag till Region Skåne. Det här projektet är ett nytt sätt att arbeta och något liknande har aldrig gjorts tidigare. Det är ett sätt att koppla det Regionala utvecklingsprogrammet till kommunernas fysiska planering. Region Skåne ser att det finns långsiktiga vinster med att etablera ett samarbete med Skånes kommuner för en effektivare markanvändning och effektivt nyttjande av infrastruktur för bästa möjliga tillgänglighet. Ordinarie personal inom enheten för regional utveckling kan endast avsätta begränsad tid för arbete i projektet, därutöver måste projektanställningar göras för dialog med kommunerna, sakfrågor och utveckling av hemsida. Koppling till det regionala näringslivet Till följd av att kommunerna får en regional överblick kring tillgänglig mark för näringsliv och bostäder möjliggörs optimering av verksamhetslokalisering i förhållande till transportinfrastruktur och kollektivtrafik. Kommunerna kan erbjuda näringslivet lämplig mark för etablering utifrån det enskilda företagets behov och förutsättningar även i andra kommuner. I förlängningen medför också rätt sak på rätt plats att företagens tillgång till arbetskraft underlättas. Genom att kunna erbjuda verksamheter rätt lokalisering oavsett kommungräns torde Skånes attraktionskraft för företagsetablering öka och antalet företag som etablerar sig i Skåne likaså. Med möjlighet att hänvisa företag till tillgänglig mark oberoende av kommungränser, behöver inte företag söka sig utanför Skånes gränser. Olika företags

behov av internationella kontakter och näringslivets behov av Skånes höga tillgänglighet till Europa, tack vare goda kommunikationer och närhet till Kastrup, kommer att belysas som en etableringsfaktor. Hur använder vi marken, som utifrån europeisk synvinkel har mycket hög tillgänglighet, på bästa sätt? Genom att få överblick över tillgänglig mark i goda transportinfrastrukturlägen/kollektivtrafiklägen kan företagen välja lämplig mark för sina verksamheter och därmed också optimera sina transporter av såväl människor som gods, vilket i förlängningen torde minska transporterna och koldioxidutsläppen. Kommunernas näringslivskontor kommer att involveras i arbetet genom att de bjuds in att delta i workshops och seminarier. Framförallt kommer de att involveras i den del av projektet där en kartläggning av markanvändningen i Skåne ska genomföras. Då kommer vi att besöka samtliga Skånes 33 kommuner och träffa kommunernas respresentanter för näringsliv, fysisk planering samt exploatering för att få inblick i hur tillgången till mark ser ut för näringsliv och bostäder. I en sådan dialog spelar kommunernas näringslivskontor en nyckelroll. Utöver detta vill vi träffa kommunernas näringslivs- och exploateringschefer för att få mer kunskap om hur de resonerar vid företagsetableringar. Projektet har dessutom koppling till näringslivet via de representanter från näringslivet som deltar i referensgruppen. Koppling till andra projekt/insatser Det finns en styrka i att projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur finns på samma avdelning som projeketet ÖRIB (Öresundsregionens Infrastruktur och Byudvikling). Det innebär att det finns en naturlig koppling med gemensamma möten, avrapportering om hur de arbetar samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och naturligtvis materialutbyte. ÖRIB II avlutas i maj 2008 men det planeras för en fortsättning, ett ÖRIB III som kommer att verka under namnet IBU Öresund (Infrastruktur och Byudvikling i Öresund). IBU Öresund blir ett paraplyprojekt för ÖRIB III, projektet Öresundssamarbete kring Öresundsregionen som transportknutpunkt samt projektet Fehmarn-Bält och HH-förbindelsen. Kopplingar finns även till "Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS i Lund" som beviljats medel från Regionalt strukturfondsprogram. Detta projekt syftar till att inventera behovet av mark för olika verksamheter som kan behöva utökas beroende på synergieffekter vid etablering av stora internationella forskningsanläggningar. Resultatspridning Information och resultat kommer att presenteras och spridas genom seminarier, workshops, tryckta rapporter och på Region Skånes hemsida. Resultaten av arbetet sprids genom deltagarna i projektet, framför allt av kommunerna. Kunskapsspridning till andra organisationer sker även genom det breda deltagandet i referensgruppen, men också genom att Region Skåne i olika sammanhang bjuds in att presentera projektet. Efterhand som rapporterna blir klara kommer de att skickas ut till kommuner och andra berörda aktörer och intressenter. Beräknad upplaga för varje rapport är 2000 exemplar.

Information och material läggs också kontinuerligt ut på Region Skånes hemsida och förhoppningen är att det material som tas fram i projektet kommer att få större spridning där än vad som annars hade varit möjligt. Samtliga kartor som tas fram kommer att kunna laddas ner från hemsidan och användas av kommuner och andra aktörer. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig avstämning sker under arbetets gång med de deltagande aktörerna i projektets olika arbetsgrupper. I slutet av projektet kommer också en utvärdering i form av en intervjuundersökning (telefonintervjuer) att genomföras dels med de deltagande aktörerna, men också med andra berörda aktörer som på olika sätt har kommit i kontakt med det material som tagits fram inom ramen för projektet. Detta för att få en uppfattning om hur materialet används, och för att kunna göra eventuella förbättringar i framtida samarbete. Riskanalys Oförutsedda händelser som förlust av personal på grund av till exempel sjukdom, föräldraledighet eller uppsägning kan innebära att tidplanen inte går att följa. Projektet avser därför att ha fyra projektanställda för att möjliggöra hög arbetsproduktivitet och minskad sårbarhet. Det kan finnas svårigheter att få fram tillräckligt bra material från kommunerna för att kunna göra analyser. Projektet ska därför ha kompetens och resurser för att kunna tolka och göra materialet från kommunerna jämförbart.