Kallelse/underrättelse 2017-03-06 1 (10) Serviceförvaltningen Beslutsorgan Servicenämndens arbetsutskott Tid Måndagen den 13 mars, kl. 8.30 Plats Kärrsnäppan Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Information om aktivitetsbaserat kontor, ABW 5. Plan för avfallshantering (SVN 2016/0009-2) 6. Lokalförsörjningsplan 7. Internkontroll 2016 (SVN 2016/0013-3) 8. Internkontroll 2017 (SVN 2017/0023-1) 9. Förvaltningen informerar 10. Månadsrapport februari Harald Lagerstedt Ordförande Elisabeth Eriksson Sekreterare Om handlingar saknas eller ytterligare beslutsunderlag önskas kontakta POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-880 00 212000-1249 svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 0340-69 70 46 www.varberg.se
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 2 (10) 4. Information om aktivitetsbaserat kontor, ABW Dnr: Handläggare: Dokument: Beslutsförslag
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 3 (10) 5. Plan för avfallshantering Dnr: SVN 2016/0009-2 Handläggare: Katarina Lindh Dokument: Beslutsförslag Plan för avfallshantering Bakgrund Allt eftersom fler fraktioner har blivit möjliga att sortera har behovet av förvaring för sopkärl vuxit. Problem har uppkommit då lämpliga ytor för optimala ytor för kärl inte funnits på fastigheterna. Vidare har behovet av renhållning av kärlen på framförallt objekt med kök (både tillagning och mottagning) ökat. Miljö och hälsa har haft synpunkter på detta och akuta punktinsatser har fått beställas. Detta har ökat vår påverkan på miljön med fler transporter. Verksamheterna som hyr i våra objekt har en ökad medvetenhet om miljön och önskar i många fall större möjlighet till sortering än vi har kunnat erbjuda. Syfte Fastighetsavdelningen vill underlätta för kommunens verksamheter att påverka sin miljöbelastning i en positiv riktning och detta på ett modernt och hygieniskt vis. Metod Vi har undersökt möjligheterna för att gräva ner UVS, underground vaste system. Detta kommer att genomföras som ett pilotprojekt på Lindbergs skola under 2017 till en kostnad om ca 70 tkr som ryms inom fastighetsavdelningens budget. Det är en fastighet där vi har indikerat att verksamheten har haft stora problem med långa avstånd till kärlen och antal kärl är många så restavfallet är stort. Genom detta minskar vi antal miljöpåverkan Vidare ska vi iordningställa ett miljöhus vid Getterön Naturum för deras verksamhet till en kostnad om ca 100 tkr som ryms inom fastighetsavdelningens budget. Där har vi haft problem med få kärl och att dessa varit placerade på olämpliga ställen. Mål Minska miljöpåverkan, nöjdare kund. Uppföljning Mätning har skett innan genomförandet, 2015-2016, och utvärdering/mätning av projektet kommer att ske efter genomförandet 2017-2018. Serviceförvaltningen Katarina Lindh
Avfallshantering
Projekt 2017-2018 Miljöhus Projekt att bygga ett miljöhus Getterön/Naturum Fraktioner Se över om alla verksamheter är behov av alla fraktioner UVS (underground vaste system) Projekt UVS Lindbergs skola Minskat restavfall i verksamheterna och byggprojekt Tillsammans med verksamheterna genomföra en miljökampanj
Behov Miljöhus Fraktioner UVS (underground vaste system) Minskat restavfall i verksamheterna och byggprojekt
Tidplan TIDSPLAN AVFALLSHANTERING mars april maj juni juli augusti sept okt nov dec jan feb-dec Projektdirektiv Tillsätta en projektgrupp Beställa en förstudie Förstudie Analys av resultat Framtagande av mål Tidplan för projektet redovisas Genomförande
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 4 (10) 6. Lokalförsörjningsplan Dnr: Handläggare: Dokument: Beslutsförslag Se bilagor
Lokalförsörjningsplan Varbergs kommun 2017 1
1. Förord... 3 2. Inledning... 3 3. Bakgrund... 4 4. Lokalsammanställning... 5 5. Övergripande regelverk avseende lokaler... 5 6. Strategisk lokalförsörjning... 5 7. Investeringsprocessen... 5 8. Investeringsprocessens faser... 6 9. Barn och utbildningsförvaltningen Grundskola, gymnasium och förskola... 8 10. Socialförvaltningen Boenden och lokaler... 15 11. Brandstationer...19 12. Kultur- fritids- och idrottslokaler... 20 13. Administrationslokaler... 35 14. Bostäder... 35 15. Hamn- och Gata... 37 16. Offentliga toaletter... 37 17. Övriga fastigheter... 38 18. Reserverad mark för akuta lokalsituationer... 40 19. Behov i investeringsplan 2017-2030... 42 20. Pågående investeringar... 47 21. Framtida investeringsprojekt som diskuteras utifrån respektive förvaltnings lokalförsörjningsplan och utbyggnadsområdena med utblick 2030 (ej beslutade)... 48 2
1. Förord Syftet med Lokalförsörjningsplanen är att den ska utgöra ett verktyg för framtida planering av kommunens lokalbehov samt vara ett hjälpmedel vid bedömning av kommande investeringsbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd. Målet är att lokal-försörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga, klimat- och kostnadseffektiva lokaler. Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder och utskott i det årliga budgetarbetet så att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Detta lokalbehov skall återkopplas till Samhällsutvecklingskontoret/Serviceförvaltningen som har uppdraget att sammanställa, planera och presentera eventuella anpassnings- eller nyinvesteringsbehov. 2. Inledning Syfte Syftet med lokalförsörjningsplanen är: att på ett överskådligt sätt redovisa kommunens lokalbestånd och dess användningsområden. att skapa ett verktyg för att möjliggöra planering av det framtida lokalbehovet. att bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler för den kommunala verksamheten. Förutsättningar I framtagandet av lokalförsörjningsplanen har berörda fackförvaltningarna beskrivit nuläget och gjort kommentarer om lokalernas framtida behov av utveckling, anpassningar etc. ur verksamhetsperspektiv. Faktaunderlag samt teknisk status har tagits fram av Serviceförvaltningen. Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser. Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.) Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q-märkning eller motsvarande. Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. 3
Ansvar för uppdatering Uppdatering skall ske årligen. Ansvaret för uppdateringen ligger på Serviceförvaltningen. I arbetet med uppdateringen skall Lokalgruppens representanter medverka. Övergripande mål avseende lokaler Serviceförvaltningen har uppdraget att förvalta kommunens fastigheter så att kapitalvärdet både på kort och lång sikt består samt att kommunens förvaltningar kan bedriva sina verksamheter i ändamålsenliga lokaler. 3. Bakgrund Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen har facknämndsansvaret för ny- och ombyggnation. Detta bygger på grundvalen av att kommunstyrelsen leder och samordnar lokal- och fastighetspolitiken såsom kommunfullmäktiges/ägarens representant. Kommunstyrelsen har också huvudansvaret för att tillföra respektive avveckla lokalresurser (egna och inhyrda). Detta regleras i Reglemente för Kommunstyrelsen i Varberg. Servicenämnden ansvarar för fastighetsförvaltning av det aktuella lokalbeståndet. Serviceförvaltningen har ansvaret för utarbetande av lokalresursplaneringen samt hantering och bevakning av externa hyreskontrakt. Hamn- och Gatunämnden ansvarar för nyanläggning och förvaltning av gatuanläggningar, offentliga toaletter och badplatser, parker, planteringar och lekplatser i det offentliga rummet. Kultur och fritidsnämnden ansvarar för verksamhetsdrift i kommunens kultur- och fritidsanläggningar. Antal fastigheter/lokalyto Serviceförvaltningen förvaltar: 165 fastigheter med en eller flera byggnader på. Total lokalyta 297 000 m² varav Barn- o utbildningsnämnden hyr ungefär hälften och Socialnämnden cirka en femtedel. Den externa lokalinhyrning omfattar ca 45 000 m², vilket främst är kopplat till förskoleverksamhet, social omsorg och administrativa lokaler. 4
4. Lokalsammanställning Grundläggande fakta om lokaler för den kommunala verksamheten som ägs eller hyrs av Varbergs kommun redovisas separat i bilaga A Objektförteckning lokaler. Förteckningen baseras på det aktuella förhållandet oktober 2015. Beståndet förändras löpande efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, nya objekt uppförs eller att nya lokaler hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om användningsområde, yta mm. De lokaler som behöver belysas särskilt beskrivs i anslutning till respektive verksamhetsområde i huvuddokumentet. Jordbruksfastigheter (kommunens markreserv) samt exploateringsfastigheter redovisas inte i detta dokument. 5. Övergripande regelverk avseende lokaler Kommunägda lokaler Hantering av kommunägda lokaler regleras genom av KF antaget regelverk 1995-12-12 Lokaler. Regelverket genomgick en revisionsgranskning 2005-05-31 som föranledde vissa anpassningar. Reviderat regelverk antogs 2008-09-08 varefter det 2009-02-04 gjordes ytterligare en revisionsgranskning. Revisionsgranskningen visade att lokalsamordningen hade stärkts genom lokalgruppens arbete och att rollerna nu är accepterade. Enligt förslaget till riktlinjer ska fördelningen av lokalkostnaderna utvecklas och vara ett styrinstrument inom respektive nämnd. Som komplement till detta regelverk finns även en skrift som tydliggör Ansvarsfördelning mellan förvaltare och nyttjare. Externt inhyrda lokaler En extern inhyrd lokal baseras på ett juridiskt bindande hyresavtal. De villkor som överenskommits gäller mot brukande/nyttjande förvaltning. Serviceförvaltningen bevakar kommunens lokalhyresavtal och ansvarar för all kontakt gentemot extern hyresvärd. 6. Strategisk lokalförsörjning Uppdraget med lokalförsörjningen och lokalsamordningen inom Varbergs kommun har sedan 2011 legat hos fastighetsavdelningen på serviceförvaltningen. Fokus har varit att arbeta med lokalresursplanering för kommunens verksamheter och årligen sammanställa den övergripande lokalförsörjningsplanen. I och med genomlysningen av arbetet med fastighetsinvesteringar och lokalförsörjning som gjordes inom Varbergs kommun 2015?? 7. Investeringsprocessen Gällande process: Kommunens investeringar hanteras i enlighet med kommunstyrelsens beslutade regelverk för investeringar. Kommunens investeringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltningsövergripande sätt säkerställer att rätt investeringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Behovet som föranleder en investering skall utredas genom ett åtgärdsval. En central del i åtgärdsvalet är utgångspunkten att det presenterade behovet inte nödvändigtvis tillfredsställs genom en investering. Men utmynnar åtgärdsvalet i en rekommendation av förstudie till en investering, krävs ett nämndbeslut innan förstudien genomförs. 5
Förstudien utgör underlag inför beslut om projektet ska genomföras eller inte. Den ska vara tydlig och ställningstagande så att genomförandet inte senare behöver kantas av avgränsningsfrågor. Förstudien ska redovisa hur investeringen tillfredsställer det behov som identifierats i åtgärdsvalet, bidrag till måluppfyllelse, tid- och processplan för genomförande, investeringens totalkostnad samt vilka förändringar i driftskostnader som uppstår. Budgetbeslutet fattas först efter en avslutad förstudie när samtliga konsekvenser är kända. För att ta del av regelverket hänvisas till kommunens intranät Vinden/ Ledning och styrning/policyer, riktlinjer och övriga styrande dokument/regler och arbetsmetod för investeringar. Ur detta dokument är arbetsfördelningen nedan hämtad: Arbetsfördelning vid investeringar Byggnader/fastigheter Sakägarnämnds förvaltning ansvarar för att genomföra ett åtgärdsval enligt fyrstegsanalys. Utifrån åtgärdsvalets rekommendation tar nämnden beslut om en förstudie ska genomföras, samt hur förstudien ska finansieras om investeringsprojektet inte godkänns av kommunfullmäktige. Kostnaden för förstudien måste i så fall belasta nämndens driftbudget. Kommunstyrelsen godkänner eller avslår nämndens beslut om att upprätta förstudie och ansvarar för genomförandet av förstudien. Efter genomförd förstudie beslutar initierande nämnd om investeringen ska föreslås kommunstyrelsen eller projektet avbrytas. Kommunstyrelsen beslutar därefter, utifrån förstudien och initierande nämnds beslut, om investeringen ska lyftas som äskande till kommunstyrelsens budgetberedning eller projektet ska avbrytas. Om kommunfullmäktige godkänner investeringen ansvarar kommunstyrelsen i egenskap av framtida fastighetsägare för genomförandet av investeringen. Genomförandet sker i samråd med den nämnd/nämnder som står för sak ägarskapet. 8. Investeringsprocessens faser Investeringsprocessen är indelad i nedan faser: Behovsanalys Åtgärdsval Förstudie Projektutveckling Projektering Upphandling Byggnation Överlämning Kommunens investeringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltningsgemensamt sätt säkerställer att rätt investeringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt lokalisering. Arbetet med en investering, från behovsanalys till slutredovisning ska bedrivas enligt Varberg kommuns projektstyrningsmodell. 6
Behovet som föranleder en investering skall utredas genom en detaljerad behovsanalys och därefter ett åtgärdsval. Syftet är att på ett tidigt stadium klarlägga behovet, undersöka kostnadseffektiva möjligheter att åtgärda behovet, belysa tids- och beslutsaspekter samt definiera eventuellt vidare arbete med en förstudie. En central del i åtgärdsvalet är att det presenterade behovet inte nödvändigtvis tillfredsställs genom en investering. Utifrån det beslut som tas efter åtgärdsvalets rekommendation, utförs sedan en förstudie som syftar till att belysa de konsekvenser som investeringen innebär. Förstudien utgör underlag inför beslut om projektet ska genomföras eller ej samt är ett underlag inför ett eventuellt genomförande av investeringen. I projektutvecklingsfasen fastställs budget och entreprenadform. Under genomförandefasen (projektering, anbud och byggnation) utarbetas projektplan, upphandling genomförs och det fysiska arbetet med att förverkliga investeringen sker. Statusrapportering mellan beställaren och utföraren sker en gång per månad vad gäller tid, omfattning och kostnad. Vid projektets avslut sker slutbesiktning och investeringen driftsätts och överlämnas till fastighetsavdelningen med kompletta handlingar och godkända protokoll. Senast sex månader efter överlämnat projekt så ska investeringen slutredovisas. Slutredovisningen ska fokusera på uppfyllelsen av de behov som har föranlett investeringen, hur genomförandet avlöpt och eventuella avvikelser. Syfte Dessa regler och riktlinjer för redovisning, beslutsfattande och handläggning av investeringar inom kommunens samlade verksamhet syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering, uppföljning och i det samlade resursutnyttjandet med målsättning att även förtydliga beslutsprocessen samt roller, ansvar och befogenheter i beslutsprocessen. Lokalförsörjningsprocess Framskrivna och beräknade budgetar i förstudierna ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med kommunens totala investeringsbudget som enligt nya anvisningar ska ske en gång per år. För att skapa en bra rutin för leverans av förvaltningarnas behov av investeringar så är en lokalförsörjningsprocess under uppbyggnad. Lokalförsörjningsprocessen har många beröringspunkter med övriga processer såsom, exploateringsprocessen, budgetprocessen, investeringsprocessen, planprocessen, utbyggnadsplaner och prognosarbetet. Lokalförsörjningsprocessen kan ses som ett årshjul med tidpunkter som knyter an till ovan nämnda processer. Leverans av underlag ska ske vid givna tidpunkter för att i nästa led generera underlag till nästa tidpunkt och ta hänsyn till avstämningspunkter hos övriga berörda processer. Lokalförsörjningsprocessen äger samhällsutvecklingskontoret och arbetet i processen sker i nära samarbete med lokalsamordnare på fastighetsavdelningen och lokalstrateger på förvaltningarna. 7
9. Barn och utbildningsförvaltningen Grundskola, gymnasium och förskola Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. Barn och Utbildningsnämnden har en beslutad lokalförsörjningsstrategi och aktiv uppdatering av lokalförsörjningsplan som läggs till grund för det strategiska arbetet kring lokaler. Grundskolor Bockstensskolan Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 för alla elever boende i Bockstensskolans och Håstenskolans upptagningsområde. Elevantalet har ökat och kommer enligt prognos att öka ytterligare 2016/2017. Skollokalerna har under 2015 utökats med paviljong med två klassrum. Utveckling/avveckling När Trönninge skola är klar avlastas Bockstenskolan och paviljong kan avyttras. Byggnation av Trönninge skola pågår och planerad start är vid höstterminens början 2017. Översyn av organisation behöver göras, för att då Trönningeskolans elever flyttar 2017, nyttja områdets lokaler och skapa bästa förutsättningar för elever i upptagningsområdet. Paviljongen har bygglov till och med 2018-06-30. Paviljongen sägs upp i samband med att Trönninge skola blir klar. Furubergsskolan Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 för alla elever boende i Furubergskolans upptagningsområde. Under utfasning nyttjar skolan hus C, men beräknar att från läsåret 2017 endast ha behov av hus A och B. Översyn ventilation i idrottshall pågår. Utveckling/avveckling Hus D anpassades 2013 till förskola för två avdelningar med Ur- och Skur verksamhet. Tidigast läsåret 2017/2018, kan vid behov även hus C anpassas till förskola för tre avdelningar. Översyn av organisation behöver göras för att då Trönningeskolans elever flyttar 2017, nyttja områdets lokaler och skapa bästa förutsättningar för elever i upptagningsområdet. Haga skolan Hagaskolan har ett stort underhållsbehov 8
Utveckling/avveckling Behov av upprustning av lokaler avseende ventilation är beslutad och en förstudie har initierats för åtgärdsval. I samband med mycket byggnation i området bör skolan ses över. Håstensskolan Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs 6-9 för alla elever boende i Bockstensskolans och Håstenskolans upptagningsområde. Utveckling/avveckling 2017/2018 när Trönninge skola är klar och minskar prognosticerat elevantal och kapacitet frigörs. Översyn av organisation behöver göras för att då Trönningeskolans elever flyttar 2017, nyttja områdets lokaler och skapa bästa förutsättningar för elever i upptagningsområdet. Håstensskolan genomgår just nu en utredning och kommer inom snar framtid genomgå en större renovering. Bosgårdsskolan, Tvååker Skolan är en F-9 skola uppdelad i sex byggnader med varierande ålder och ändamålsenlighet. Paviljongerna Växthuset etablerades i samband med F-9 då verksamheten i Centralskolan flyttades hit. Anmälan är gjord om brister gällande arbetsmiljön i paviljongen till Arbetsmiljöverket som genomfört en inspektion med krav på en handlingsplan. En förstudie är gjord för att planera en ersättning av paviljongerna och i uppdraget ingår också att öka lokalutnyttjandet i befintlig huvudbyggnad. Förstudien är redovisad för och beslutad av barnoch utbildningsnämnden. Utveckling/avveckling Objektet ligger i investeringsplan 2016-2020 och beslut togs i Kommunfullmäktige om investering enligt plan gällande ombyggnad. Paviljongerna skall avyttras efter skolans ombyggnad. Ett tillägg på tre klassrum har gjorts till projektet, för att möte elevströmmar och att kunna göra en rimlig schemaläggning. Byggnationen kommer att utföras i etapper, första etappen startade januari 2017. Centralskolan, Tvååker Sunnanängens förskola har två tillfälliga avdelningar i bottenvåningen på Centralskolan. Teknisk status: Byggnaden är en gammal träbyggnad med stort underhållsbehov. Utredning av byggnadens framtid skall ligga klar i samband med att förskoleverksamheten flyttar ut. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Centralskolan behöver framöver ersättas med en annan lokal 9
Bläshammarskola Vi bedömer att skolan klarar att ta emot prognostiserat elevantal efter Trönningeskola startat ht 2017. Faktiskt elevantal är som prognos för läsåret 2015/2016, men överstiger prognos läsåret 2016/2017. Utveckling/avveckling Skolan anpassas till årskurs F-5 då skolan i Trönninge tas i bruk hösten 2017. Paviljongerna skall då avvecklas. Lokalerna i Bläshammarskola ses över och en lättare förstudie görs för att anpassa lokaler och skolgård till åldersgruppens behov i samband med ändringen till F-5 skola. Väröbackaskolan Skolan anpassades ht 2014 för elever i årskurs F-3 boendes i Väröbacka och åk 7-9 för alla elever boendes i Buaskolans och Väröbackaskolans upptagningsområden. Utveckling/avveckling Utifrån befolkningsprognos förs dialog med samhällsutvecklingskontoret för att avsätta mark till förskola och skola i en framtida detaljplan för att trygga kommande behov. Vidhögeskolan, Veddige Skolan är en F-9 skola bestående av fyra byggnader med varierande ålder och ändamålsenlighet. En flygel i D-huset används inte då bl.a. utrymnings trappa saknas. Del av hus D är anpassad till en förskoleavdelning. Utveckling/avveckling Genomlysning av byggnaderna är gjord i en förstudie. I uppdraget ingår att lokaloptimera och samordna användningen av lokalerna samt att planera för en 4 alt. 6 avdelnings förskola. Skolans ventilation och akustik behöver ses över samt ny placering av musiksal. Förstudien är klar, redovisad för och beslutad av barn- och utbildningsnämnden. Objektet ligger i investeringsplan 2016-2020 och beslut från Kommunfullmäktige om investeringen togs i november 2015. Musiksal byggd och projektering pågår för övriga delar. Gymnasium Peder Skrivares gymnasium Skolan har för närvarande en minskning av elever och förväntas minska ytterligare några år. År 2017 stiger elevantalet igen enligt prognos. Utveckling/avveckling En utredning och genomlysning av gymnasiets framtida lokalbehov pågår avseende lokaler för fordons- och industriprogram. Åtgärdsval beräknas under 2016. Bolmen sägs upp avseende lokaler för Komvux och hantverksprogrammets frisörinriktning. Behov av lokaler för språkintroduktion för nyanlända ökar. Viss ombyggnation planeras för att hantera elevökningen. Från 2017 flyttar Bläshammar elever och lokaler frigörs. 10
Administrativ personal från Barn och utbildningsförvaltningens kansli lånar lokaler under tiden för elevminskning. Behov av administrativa lokaler är aviserade från 2018 och i anslutning till nuvarande lokaler i Stadshus C. Förskolor Skogsbackens förskola, Rolfstorp Förskolan har två avdelningar i befintlig byggnad och en avdelning (Myran) i paviljong. Paviljongen är placerad utanför förskolans tomt och har brister gällande arbetsmiljö och buller från ventilation. Förstudie är klar, redovisad för och beslutad av barn- och utbildningsnämnden angående nybyggnad av förskolan för att ersätta befintlig förskola och avdelning Myran i paviljong. Utveckling/avveckling Skogsbackens förskola är under byggnation och beräknas vara klar maj 2017. Förskolan byter då namn till Rolfstorps förskola. Sjöbodens förskola, Träslövsläge Förskolan har två avdelningar i paviljong som anpassades 2010. Miljö- och hälsa har anmärkningar om ventilationen p.g.a. buller. Utveckling/avveckling Utredning om eventuell avveckling av Sjöbodens förskola är klar. Sjöboden behålls tillsvidare. Ankarskolan behöver de flexibla lokalerna till skola, samt att förskolan behöver möta behovet i området. Utredning pågår om alternativ. Sibbarps förskola Förskolans lokaler är inte ändamålsenliga med bl.a. små personalutrymmen, dålig överblick i lokalerna och köket har fått anmärkningar från Miljö- och hälsa på grund av genomgång för verksamheten. Utveckling/avveckling Översyn och samordning av lokaler förskola och skola kan göras i enlighet med barn- och utbildningsnämndens Lokalförsörjningsplan. Förskoleplats erbjuds genom att 5- årsverksamhet delvis läggs i skolan. Lindbergs förskola Förskolan har fem avdelningar varav två i en hyrd paviljong som etablerades 2012. Utveckling/avveckling När skolan i Trönninge startar frigörs lokalkapacitet på Lindbergs skola som kan nyttjas för förskola. Extern inhyrd paviljongen kan då avyttras. I framtiden beroende på platsbehov kan nybyggnation av förskola ske på ytan där paviljongen finns idag. 11
Vidhöge förskola, Veddige Förskolan är under byggnation och beräknas vara klar under 2017. Utveckling/avveckling Förskolan är under byggnation och beräknas vara klar under 2017. Prästakullens förskola Förskolan har tre avdelningar. Gården har ett stort behov av upprustning med påtalade brister. Utveckling/avveckling En ny plan för området pågår där det görs möjligt att förskolan kan byggas ut med tre avdelningar. Bullerbyns förskola Förskolan har tre avdelningar och är placerad angränsande mark som är under utredning för en omfattande sanering. Förskolan bedöms inte kunna vara kvar i byggnaden i kv Renen p.g.a. stadsutvecklingsprojektet mm. Utveckling/avveckling Planerad byggnad klar juni 2018, enligt projektplan. Träslövs förskola Förskolan har en avdelning i lokaler som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trångt personalrum och skötrum, mathanteringen är tungarbetad och har dispens. Teknisk status: Byggnaden är en träbyggnad från slutet av 1800-talet. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt om den kan ersättas i samband med att Håstensgårdens förskola utvecklas. Externa förskolor Apelvikshöjds förskola Förskolan har en och en halv avdelning i lokaler i lägenhet som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trånga lokaler och utemiljö. Mathanteringen har dispens. Varbergs kommun hyr lokalerna av Varbergs Bostad. Utveckling/avveckling Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt ersätts av nybyggnation i samband med att Rundgårdens förskola utvecklas. 12
Rundgårdens förskola Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Nytt åtgärdsval våren 2017 Snickerns förskola Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun köpte byggnaden av Varbergs Bostads AB våren 2016. Byggnaden har nått sin tekniska livslängd. Utveckling/avveckling Om behov finns öppnar den femte avdelningen 2017. Åtgärdsval görs under våren 2017 Håstensgården Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Projektering av en ny åtta avdelnings förskola pågår och planeras vara klar om 3 år. Applagården, Bua Förskolan har tre avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Varbergs bostad har gjort en bedömning att den tekniska livslängden på förskolan är nådd om tre år Utveckling/avveckling Förstudie pågår och är i slutfasen, gällande ombyggnad/nybyggnad och en utökning av antalet platser för Applagårdens förskola. Förskolan planeras att byggas med 4 alternativt 6 avdelningar som är flexibel mot skolan för att möta behovet av fler elevplatser i de yngre åldrarna. Kärnegårdens förskola Förskolan har fyra avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB. Utveckling/avveckling Projektering pågår för att ersätta befintlig förskola med nybyggnad samt ersätta Bullerbyns tre avdelningar. Totalt sex avdelningar möjliggörs på aktuell tomt. Detaljplanen är ute för granskning. En 8 avdelningsförskola var planerad på tomten för att möta behovet men vid närmare insikt så ryms bara en 6 avdelningsförskola. En komplettering av 2-4 avdelningar kan bli aktuell vid annan förskola i närområdet. Planeras klar juni 2018. Trädlyckans förskola 13
Förskolan har fyra avdelningar. Varbergs kommun har köpt byggnaden av Varbergs Bostads AB. Stenåsa förskola Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun har köpt byggnaden av Varbergs Bostads AB. Tekniska livslängden slut. Utveckling/avveckling Stenåsa har gått in i åtgärdsval. Kommer behövas nyetablering eller alternativ inom 5 år. 14
10. Socialförvaltningen Boenden och lokaler Definitioner på olika lokaler och boende Nedan beskrivs de olika typer av boenden och lokaler som socialförvaltningen hyr. Definitionen på trygghetsboende finns dock med även om inte socialnämnden står som hyresvärd. Särskilt boende Särskilt boende är en boendeform för personer med somatisk funktionsnedsättning eller demenssjukdom som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Varje enhet i ett gruppboende består av ca åtta mindre lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen för måltider och samvaro. Bostad med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En bostad med särskild service för vuxna kan vara utformad på olika sätt men finns tre huvudformer kan urskiljas. gruppbostad servicebostad annan särskild anpassad bostad För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem samt att den inte skall ha en institutionell prägel. LSS gruppbostad En gruppbostad enligt LSS är ett mindre boende med fem-sex lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa ett eget hem. LSS servicebostad En servicebostad enligt LSS består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är oftast anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast samlade i samma hus eller kringliggande hus. Servicebostaden är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad. Annan särskild anpassad bostad för vuxna En bostad med viss grundanpassning för personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. Övriga boenden/bostäder Till övriga boenden räknas kategoriboende som ex. psykiatriboende, ungdomsboende eller boende för ensamkommande flyktingbarn som erhålls som ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. 15
Lokaler En lokal kan innehålla en verksamhet som ex. dagverksamhet, besöksverksamhet eller administrativ verksamhet. Blockförhyrda lägenheter Kommunen kan blockförhyra ett antal lägenheter av en fastighetsägare för socialnämndens räkning som i sin tur kan hyra ut lägenheter till personer i andra hand som har svårt att kvalificera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Trygghetsbostäder Hyreslägenhet med god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal och bovärd. Privat eller kommunal fastighetsägare. Personer över 70 år som är folkbokförda i Varbergs Kommun har möjlighet att ställa sig i kö till ett trygghetsboende utan behovsprövning Socialförvaltningen är inte inblandad i uthyrningen av trygghetsbostäder. Fastighetsägare kan ansöka om ett stimulansbidrag från socialnämnden för att täcka en del av kostnaden för gemensamhetslokal och bovärd. Behov av lokaler och bostäder för socialnämndens målgrupper Särskilt boende Beslutade/pågående förändringar Under hösten 2016 har boendet på Fogdevägen 1C i Tvååker omvandlats från korttidsboende till särskilt boende för att kunna möta upp behovet av särskilda boendeplatser. Ett nytt särskilt boende med 54 lägenheter ska uppföras i Breared av en privat fastighetsägare. Boendet planeras stå färdigt tidigast i slutet av 2018 och socialförvaltningen räknar med att köpa platser på detta boende. En förstudie om nytt särskilt boende i centralorten Varberg med 60 lägenheter är inledd och beräknas vara klar i februari 2017 och projekteringen beräknas pågå under 2017. Beslut om investering kommer att tas av kommunfullmäktige i juni 2017. Boende beräknas vara färdigställt 2019. Framtida behov Mellan 2021 och 2030 är bedömningen att det behövs ytterligare tre särskilda boenden (180 platser) för att tillgodose framtida behov. Bostad med särskild service enligt LSS LSS gruppbostad Beslutade/pågående förändringar Inventeringen av statusen på befintliga gruppbostäder pågår. Åtgärdsval planeras att påbörjas 2017. Ökningen av barn med funktionsnedsättning inom autismspektrum visar sig redan idag genom fler beslut om korttidsvistelse. Trycket på förvaltningens korttidsboenden är idag högt. Förvaltningen bedömer att behovet av korttidsvistelse kan tillgodes genom lägerverksamhet för vissa ungdomar. Detta kommer att avlasta befintliga korttidsboende på kort sikt och löser behovet de närmaste året. 16
Framtida behov Det kommer att finns behov av att ordna boende i form av gruppbostad för yngre personer med omfattande omvårdnadsbehov inom några år. Bedömningen är att personer med olika diagnoser och behov av speciell pedagogik kan dela boende och ändå uppnå goda levnadsvillkor. Behovsanalys pågår vilket år gruppbostaden behöver stå klar. LSS servicebostad Framtida behov Eftersom bostadsbristen i Varberg är stor för alla kommuninnevånare, så får även personer med olika funktionsnedsättningar allt svårare att få en egen bostad. Detta kan leda till att ansökningar om bostad med särskild service ökar. Vi ser ett behov av nya servicebostäder inom en 5-10 års period Övriga boende Bryggaregatan Boendet för personer med psykiatrisk diagnos på Bryggaregatan har plats för sex personer men flera av de boende delar toalett och kök. Boendet ska byggas om och kommer efter ombyggnationen innehålla sex mindre fullvärdiga lägenheter, gemensamhets- och personallokaler. Fastighetsägare Varbergs Bostads AB beräknar att ombyggnationen kan påbörjas under 2017. Boende för ensamkommande flyktingbarn Utifrån Migrationsverkets prognos av ensamkommande barn som Varbergs ska ta emot är HVB (hem för vård och boende) tillgodosett. Framtida behov De ungdomar mellan 18-21 år som erhållit permanent uppehållstillstånd bor i lägenheter som hyrs in av socialförvaltningen. Verksamheten stöttar dessa personer i arbetet med att leta bostäder med första handskontrakt och inkluderas i gruppen övriga nyanlända som har behov av bostäder. I dag ansvarar socialnämnden för ca 160 ensamkommande barn. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur många av dessa barn/ungdomar som kommer att få permanent uppehållstillstånd och har behov av en egen lägenhet. En uppskattning är det behövs ca 30 lägenheter inom en fem-års period för denna målgrupp. Boendeformer för personer med missbruksproblematik Det finns behov av olika former av boende, dels för personer med behov av visst stöd under öppenvårdsbehandling och dels för personer med samsjuklighet (personer med ex psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik). Socialförvaltningen kommer att utreda behovet av olika former av stöd för dessa målgrupper. I dagsläget saknas boendeformer för målgruppen och socialförvaltningen köper därför externa platser på behandlingshem. Lokaler Beslutade/pågående förändringar Bolmen Beroendeenhetens besöksverksamhet och socialpsykiatrins boendestöd flyttar från Åkaren till nya ombyggda lokaler på Bolmen våren 2017 tillsammans med Familjeresurs som flyttar från PS Hus 11. 17
Framtida behov Det finns behov av mötesplatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Många personer har ett begränsat nätverk och en lokal för detta ändamål skulle öka livskvalitén för denna målgrupp7.5 Planering av bostäder Blockförhyrda lägenheter och planering av bostäder Beslutade/pågående förändringar Bostadsbristen i Varbergs kommun är stor. För nyanlända erbjuder kommunen i dagsläget huvudsakligen genomgångsboende med korta hyreskontrakt. Om de inte lyckas ordna egen bostad efter detta är risken stor att socialförvaltningen får ta över ansvaret med att ordna tak över huvudet. I dagsläget finns det ca 70 platser på genomgångsboende på Solbacken och på Eja-Märtas gård. Inhyrning av ytterligare 60 platser planeras under 2017. Framtida behov Ersättning till fastigheten Åkaren Om fastigheten på Åkaren ska avvecklas behöver platserna på akutboendet och lägenheterna ersättas. Det finns idag 12 mindre lägenheter som används till akutboende. Fastigheten innehåller dessutom 15 lägenheter som socialförvaltningen hyr ut i andra hand till personer som beviljas sociala hyreskontrakt. För vissa av socialnämndens målgrupper är bristen på bostäder extra svår då de har problem att på egen hand skaffa bostäder. Konsekvensen blir att behoven av boendeformer för olika målgrupper ex, personer med missbruksproblematik, sociala och ekonomiska problem ökar. Dessa boende behöver inte vara placerade i staden, de kan ligga i någon av serviceorterna, men det behöver finnas tillgång till allmänna kommunikationer. Det är inte lämpligt att blanda personer med missbruksproblematik med andra bostadslösa personer och personer med barn på samma boende. Därför behövs det flera olika typer av boende. Det behövs även s.k. lågtröskelboende/härbärge för de personer som socialförvaltningen inte kan ordna boende till. Dessa boende behöver inte drivas i kommunal regi. De 15 lägenheter på Åkaren som socialförvaltningen hyr ut i andra hand behöver ersättas med bostäder hos fastighetsägare som bygger i nyetablerade områden där kommunen ska tilldelas 10 % av lägenheterna (Falkenbäck, Mandarinen och Marmorlyckan). Socialförvaltningens önskemål är att dessa 10 % inte bara är nyproducerade lägenheter då dessa blir för dyra för socialnämndens målgrupper. Trygghetsbostäder Beslutade/pågående förändringar På Marmorlyckan kommer det att byggas ett nytt trygghetsboende. Beräknas stå klart under hösten 2018. 18
11. Brandstationer Allmän info 2012 gjordes en lokalutredning över samtliga anläggningar i kommunen. Efter bildandet av det gemensamma förbundet Räddningstjänsten i Väst har ingen ny översyn gjorts. Nedan kommenteras under respektive anläggning i grova drag de behov som bedömdes i lokalutredningen 2012. Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. Varbergs Brandstation Kontorsdel, konferensrum, klädförvaring/larmställ enligt kraven frisk brandman, entré, matsal, kök är de ytor som behöver studeras. Trygghetslarms personal är idag placerade i hyrpaviljong. Utveckling/avveckling Projekteras Värö Brandstation Anläggningen saknar separat omklädningsrum för damer samt yta för träningslokal. Utveckling/avveckling Uppdatering av påtalade lokalbehov bör göras 2016/2017. Tvååker Brandstation Anläggningen är i stort behov av upprustning. Större vagnhall mm erfordras. Byggnadens placering ur trafiksynpunkt är inte heller lämplig. Utveckling/avveckling Projektering pågår. Ny byggnad klar hösten/vintern 2018 Skällinge Brandstation Anläggningen har stora brister ur verksamhetssynpunkt. Utveckling/avveckling Utredning bör göras på en eventuell nybyggnad i nytt läge i Skällinge. 19
12. Kultur- fritids- och idrottslokaler Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. Idrottshallar som är inrymda i skolor redovisas under skolfastigheter. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. Idrottsanläggningar Hagaskolans gymnastiksal Hagaskolans gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 24 x 11 m golvyta, läktare och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy, handboll, volleyboll och fotboll. Under året har renovering av två omklädningsrum gjorts. Utveckling/Behov Under 2017 kommer sportgolvet i gymnastiksalen att bytas ut. Inga övriga behov föreligger. Derome skolas gymnastiksal Derome skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 18 x 10 m golvyta, två omklädningsrum och bastu. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll och innebandy. Under året har belysning i gymnastiksalen bytts ut. Utveckling/Behov Under 2017 kommer ventilation att uppgraderas till närvarostyrd, vilket skapar ett bättre klimat och är mer energieffektivt. Inga övriga behov föreligger. Kung Karl skolas gymnastiksal Kung Karl skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 26 x 10 m golvyta, två omklädningsrum och bastu. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll och innebandy. Under året har golvet i gymnastiksalen byts ut till ett nytt ventilerat golv. Utveckling/Behov 2018/2019 kommer en uppfräschning av duschar och duschrum att ske. Inga övriga behov föreligger. Mariedalshallen Mariedalshallen som är Mariedalskolas idrottshall samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 43 x 22 m golvyta och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och 20
inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Utveckling/Behov Under 2017 kommer renovering av tak och två omklädningsrum att göras. Under 2018 planeras renovering av korridorer i idrottshallen. Inga övriga behov föreligger. Peder Skrivares idrottshallar På Peder Skrivares gymnasium finns ett idrottshus med två hallar. Idrottshallarna samnyttjas med barn- och utbildnings-förvaltningen. A-hallen har 43 x 22 m golvyta och B-hallen har 25 x 14 m golvyta. Det finns sex omklädningsrum och två bastur. De sporter som idag kan utövas i hallarna är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Takbyte pågår enligt den femårsplan som Serviceförvaltningen har för insatsen på fastigheten. Samtliga omklädningsrum och duschrum är nyligen renoverade. Utveckling/Behov Under 2017 kommer innertak och belysning i idrottshallen att göras. Inga övriga behov föreligger. Då Tresteget Trönninge idrottscentrum står klart efter sommaren 2017 kommer mycket av den gymnastikverksamhet, som idag sker i idrottshallen, att flytta över dit och fler tider att bli disponibla för andra föreningar och klubbar. Rolfstorps idrottshall Rolfstorps idrottshall ligger i anslutning till Rolfstorp skola och samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 43 x 22 m golvyta, sex omklädningsrum och två bastur. De sporter som idag kan utövas i hallen är; badminton, gymnastik, handboll, innebandy, volleyboll, tennis och inomhusfotboll. Samtliga omklädningsrum och duschrum är renoverade och belysning bytt i idrottshallen. Utveckling/Behov 2018 kommer taket på idrottshallen att bytas. Inga övriga behov föreligger. Tvååker idrottshall Tvååker idrottshall ligger i anslutning till Bosgårdsskolan i Tvååker. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy, bordtennis, tennis, handboll och inomhusfotboll. Utveckling/avveckling Det behövs ett större utrymme vid entrén för utrymning samt kioskförsäljning. Det öppna parti som idag finns mitt emot långsidan på läktaren, behöver sättas igen. Tillgänglighet för rullstolsburna är begränsad, det behövs en entré för rullstolar även på läktarsidan. Kostnad för åtgärderna är ej framtagna. Det saknas dessutom handikapparkering i anslutning till idrottshallen. Under 2017 kommer ny belysning att sättas upp i hallen. En separat utredning pågår om övernattningsmöjlighet i idrottshallen vid tävlingar och läger. Brandutrymning är en viktig fråga som behöver lösas för detta. 21
Bua idrottshall Bua idrottshall som ligger i anslutning till Buaskolan på Bua/Väröhalvön, samnyttjas med barn- och utbildnings-förvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta, fyra omklädningsrum, bastu och läktare med 300 sittplatser. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy, tennis och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Förra året byttes belysning i korridorsstråken i anläggningen och närvarostyrd belysning och ventilation kopplades på. Det innebär praktiskt att närvaro behöver upptäckas i idrottshallen för att ventilation och belysning ska fungera optimalt i omklädningsrum och bastu. Utveckling/Behov Under 2017/2018 kommer träpanelen på fasaden att bytas ut. Under 2018 planeras utbyte av belysning i idrottshallen. Inga övriga behov föreligger. Ankarvallen/Ankarhallen Ankarvallen och Ankarhallen ligger i Träslövsläge, intill Ankarskolan. Ankarhallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta Anläggningen består av en idrottshall (Ankarhallen), en 11-manna konstgräsplan och en B- plan för träning. Därutöver ytterligare en gräsyta med två 7-manna gräsplaner. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Utveckling/avveckling Förstudie för ny omklädningsbyggnad vid Ankarhallen har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram har beslutats i kommunfullmäktige, för genomförande 2017-2018. Omklädningsbyggnad placeras längs med befintlig idrottshall och är förberedd för att kunna docka ytterligare en framtida idrottshall. Under 2017 kommer dock befintliga omklädningsrum få viss upprustning då de är slitna men behöver fungera fram tills höstterminen 2018 då ny omklädningsbyggnad står klar. I befintlig idrottshall ligger energiförbrukningen på ca 250 000 kwh/år. Genom att byta ut ventilationsaggregat till ett med mer återvinning av luft och dessutom byta ut lysrör till nya LED så finns en möjlighet att halvera energiförbrukningen. Investeringen ligger på 900 1000 tkr och, trots kort avskrivningstid, så är besparingen god och insatsen klok att göra. Det kan hanteras som äskande till servicenämnden för genomförande av åtgärden och som sedan läggs på hyran. Avskrivningstiden för konstgräset på den nya planen, som stod klar årsskiftet 2013/2014, är satt till sju år vilket innebär att i investeringsplan för 2021 behöver medel beslutas för omläggning av konstgräset. Väröbacka idrottshall Väröbacka idrottshall, som är från 2012, ligger i anslutning till Väröbacka skola och samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta 22
(fullstor spelplan), fyra omklädningsrum, bastu och läktare på ena sidan med 300 sittplatser. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Utveckling/Behov Enligt den åtgärdsvalsstudie som antagits av kultur- och fritidsnämnden i januari 2015 om en ny konstgräsplan, så finns förslag att den ska placeras i anslutning till Väröbacka idrottshall. Inga övriga behov föreligger Brearedshallen Brearedshallen som är från 2009/2010, har en fullstor spelplan med läktare, fyra omklädningsrum samt ett litet rum för möten/lektioner. Idrottshallen samnyttjas med barnoch utbildnings-förvaltningen. Då handbollen flyttat över till Varbergs idrottshall, så är nu idrottshallen mer tillgänglig för andra sporter och klubbar, vilka har fått fler träningstillfällen. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Utveckling/behov Parkeringskapaciteten vid anläggningen är ett stort bekymmer vid större arrangemang. När skola, förskola och bostäder planeras i östra Breared så bör fler parkeringsplatser skapas vid idrottshallen. Området nordost om idrottshallen har en färdig detaljplan för fotbollsändamål och är en av de lokaliseringar som utreds för ny konstgräsplan i centrum. Kapacitet på omklädningsmöjligheter och parkering är en viktig aspekt i förstudiearbetet. Varbergs Idrottshall Idrottshallen är en gammal anläggning med flera hallar med planer. Idrottshallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. A-hallen, vilken har breddats för att bli godkänd för allsvenskt handbollspel, har en matchplan 39 x 20 m, läktare med 840 sittplatser. B-hallen har 20 x 10 m golvyta och E-hallen 36 x 18 m golvyta. Anläggningen är utrustad med tolv omklädningsrum och bastu. Där finns också en bowlinghall och en judolokal. De sporter som idag kan utövas i idrottshallarna är; handboll, basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy, tennis och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Under året har bowlinglokalen fått ny ventilation och ett nytt dörrparti vid entrén. E-hallen har utrustats med nya ljudabsorbenter och ytskikt i ett kommunikationsstråk. Utveckling/behov Tak och fasad på anläggningen har inventerats och insatser kostnadsberäknats. Serviceförvaltningen hanterar detta behov. Behov att göra åtgärder på tak och fasad på A- och E-hallen föreligger inom tre år. Under 2017 kommer samtliga bänkar på läktaren att demonteras för att slipas och lackas om och i samband med det kommer mattor och golv att bytas ut. Belysning i A-hallen kommer att bytas ut, entrédörrspartier renoveras, allmän elöversyn kommer att ske samt byte av ytskikt i bakre trapphus vid bowling och handbollens kansli. Ev. behöver ytor till försäljning ses över. Vidhögehallen 23
Vidhögehallen består av två hallar. A-hallen har 40 x 19 m golvyta och läktare med 300 sittplatser. B-hallen har 16 x 10 m golvyta och totalt finns fyra omklädningsrum till anläggningen. Idrottshallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Under året har samtliga dörrar till omklädningsrummen bytts ut samt renovering skett av det tre publika toaletterna i entréhallen. Matta bytt på läktare i A-hallen samt uppfräschande målning på läktarpartiet. Utveckling/behov Under 2017 kommer ett omfattande ventilationsarbete att göras i hallarna och omklädningsrummen, vilka behöver stängas under tre månader med start v 16. Detta påverkar skolan i stor omfattning och ersättningslokaler behöver snaras identifieras. Byte av belysning i korridor utanför simhall kommer att göras samt renovering av tre toaletter i omklädningsrummen vilket samordnas med ventilationsarbetet. Övrevi idrottsplats På Övrevi IP finns en 11-manna konstgräsplan, färdigställd 2012/2013. Konstgräsplanen har en läktare med 250 sittplatser. Inom området finns även tre 11-manna-planer av naturgräs, som även används som 7-mannaplaner. A-planen har läktare med 350 sittplatser. Övrevi idrottshall (plasttält) och en beachvolleyplan ingår också i anläggningen. Tvååkers IF arrenderar mark angränsande konstgräsplanen. På ytan har de själva låtit uppföra en 7- manna konstgräsplan. Arrendeavtalet löper till 2022, då planen övergår till kommunen. Det finns sex omklädningsrum på anläggningen. Under 2015 tog förvaltningen tillbaka driften av anläggningen efter att skötselavtalet med föreningen sagts upp. Förhandling pågår om ett nytt avtal med föreningen. Förvaltningen får rapporter från föreningar att uppvärmningen i hallen inte fungerar på ett tillfredsställande vis och att det under vintertid blir kallt. Den tältduk som idag utgör klimatskal på Övrevihallen har under året bytts ut. Den tidigare har suttit på plats sedan 1982. Utveckling/behov Under 2017 kommer omklädningsrum och kommunikationsytan, i anslutning till tältet, att renoveras. Det finns behov av fler förrådsutrymmen då ex innebandysargar och målburar inte får plats. Den maskinhall som idag finns är uttjänt och behöver ersättas. Ett tydligt önskemål som föreningarna framför är en ny idrottshall, och tillägger att en hall av samma modell som Brearedshallen skulle göra det möjligt för föreningarna att ha fler träningstider, göra större arrangemang och utveckla verksamheten. När arrendet för den 7-manna konstgräsplanen, som Tvååker IF låtit uppföra, löper ut 2022 så ska en statusbesiktning och kostnadsberäkning vara gjord för de insatser som kan komma att krävas för att planen ska fungera över tid. Den stora konstgräsplanen behöver även den ha en planering för omläggning av konstgräs. Det är viktigt att åtgärdsval och förstudie görs i tid så projektet är förankrat och finansiering klar. Avskrivningstiden på befintlig konstgräsplan är satt till tio år vilket innebär att 2022 behöver planen läggas om på nytt. Samordning av insatser för bägge planer kan då ske, vilket kan minska kostnaderna något. Tidsplanen är 24
beroende av nyttjande och slitage. Investeringsplan 2022 kommer innefatta investeringsbehovet för denna insats. Östervi idrottsplats Östervi IP är en fotbollsanläggning och ligger centralt med ett stort upptagningsområde. Anläggningen har två 11-manna naturgräsplaner, en 7-manna naturgräsplan samt två omklädningsbyggnader. A-planen har en läktare med 200 sittplatser. Den stora omklädningsbyggnaden har sex omklädningsrum, klubblokal och kansli och den mindre byggnaden har ett omklädningsrum, domarrum, förråd, en mindre cafeteria och biljettlucka. Den mindre byggnaden är i dålig teknisk status. Åtgärdsval behöver genomföras tillsammans med serviceförvaltningen för behov av upprustning och kostnadsuppskattning. Under 2016 har ett nytt stängsel satts upp mellan skolan och fotbollsplanen och träd har fällts. Akut byte av tak på omklädningsbyggnad krävdes p.g.a. storm. Renovering av ytskikt inne i kansli-lokalen. Utveckling/behov Under 2017 planeras insatser då mer staket behöver bytas och träd tas ner, då dessa växer samman. Utvändig målning av den större omklädningsbyggnaden planeras. Lindvallen På Lindvallen i Tofta, som är en fotbollsanläggning, finns idag två 11-manna gräsplaner, A- och B-plan. B-planen uppfyller inte längdmåttet utan används även som två 7-mannaplaner. A-planen har en läktare med 50 sittplatser. Det finns en arrenderad grusplan som används för parkering året runt. Belysning finns idag bara på B-plan. Det finns fyra omklädningsrum och tre duschrum på anläggningen. Utveckling/behov En förstudie är utveckling av Lindvallen har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram har beslutats i kommunfullmäktige, för genomförande 2017-2018. I projektet ingår ny omklädningsbyggnad, om- och utbyggt klubbhus, belysning till A-plan och automatiserad bevattning av A- och B-plan. 2018 kommer det stängsel som idag finns runt anläggning att bytas ut, d.v.s. de delar som inte ingår i projektet. Uppfräschning av ytskikt på väggar runt de ombyggda delarna i klubbhuset kommer att göras i samband med om- och utbyggnation. Påskbergsvallen Anläggningen är främst en fotbolls- och friidrottsarena. Här finns en fullstor naturgräsplan med två läktare med totalt 1 150 sittplatser, (godkänd för spel i Superettan), två 11-manna och två 7-manna naturgrästräningsplaner och en 11-manna konstgräsplan. Anläggningen har totalt 14 omklädningsrum. Påskbergsvallen har fått en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. 25
Utveckling/behov Det pågår byggnation för ett nytt speakersbås och låssystemet kommer att bytas ut till Iloqsystemet. Under 2017 kommer fönster att renoveras och en del av taksargen på omklädningsbyggnaden att bytas ut. Portarna till maskinhallarna kommer att bytas ut och önskemål har framförts av verksamheten att se på möjligheten att utöka maskinhallen, i samband med portbytet. Detta hanteras i separat dialog med serviceförvaltningen. Entrédörr till omklädningsbyggnad kommer med att bytas ut. Det pågår en investering och entreprenad på befintlig konstgräsplan där planen breddas, förlängs och får nytt konstgräs. Arbetet beräknas vara klart till årsskiftet 2016/2017. Investeringen innefattar dessutom justering av befintlig C-plan då denna påverkas av konstgräsplanens nya mått. Avskrivningstiden för konstgräs är satt till sju år vilket innebär att 2024 och 2031 behöver planen läggas om på nytt. Investeringsplan för det aktuella året kommer att kompletteras med detta. Frågan om vad som händer med friidrottens verksamhet är väsentlig i förhållande till utvecklingen av framtida Påskbergsvallen. På sikt ska en utomhusanläggning för friidrotten byggas i Trönninge, motsvarande Påskbergsvallen med läktare och en naturgräsplan inom anläggningen. Befintlig friidrottsanläggning har behov att lägga om löparspåren då dessa är slitna och ojämna. Utredning pågår kring detta för att få fram en kostnad för insatsen. Om och när friidrotten lämnar Påskbergsvallen så är det läge att se över arenan, framförallt ur ett tekniskt perspektiv, men också vad gäller praktiska ting som logistik i anläggningen, ökad standard vad gäller materialval, omklädningsrum, duschar, läktare osv. Frågan om naturgräs/konstgräs/hybridgräs på A-plan bör belysas. Veddige idrottsplats Veddige idrottsplats består av en 11-manna gräsplan med läktare, en 7-manna gräsplan och en 11-manna konstgräsplan från 2009. Det finns fyra omklädningsrum och ett domarrum, kansli, förråd mm. Delvis samutnyttjas omklädningsrummen med Veddige ishall. Under året har golvet i idrottshusets kök fått nya mattor samt övriga golv renoverats. Fönster har bytts ut vid kontorsdelen. Utveckling/behov Under vintern 2016/2017 kommer dränering vid hus mot A-plan att genomföras. När det arbetet är klart behöver den fuktangripna väggen torka ut och efter det kommer renovering att ske av duschar och omklädningsrum. I idrottshuset så finns en samlingslokal som hyrs ut till fester, möten mm. Lokalen är i dagsläget begränsad till max 50 personer, enligt räddningstjänsten föreskrifter. Det som behöver göras, för att öka antalet i lokalen, är en komplettering med två brandlarm och en brandlarmscentral med seriekopplat brandlarm, till räddningstjänsten. Vidare utredning sker under 2017 för att beskriva insats och kostnad. Utrymningsvägar är idag godkända. Belysning i omklädningsrum och ytterbelysningen på fasad byts ut. Planering för framtida utbyte av konstgräsplan behöver göras. En rimlig avskrivningstid för en konstgräsplan är sju-tio år beroende på nyttjande och slitage. Det skulle innebära att senast 2019 skulle planen behövas läggas. Besiktning av planens status behöver göras och åtgärdsval och förstudie startas så projektet är förankrat och finansiering klar. Investeringsplan 2019 kommer innefatta investeringsbehovet för denna insats. 26
Håstens idrottsplats Håstens idrottsplats är en fotbollsanläggning med fyra 11-mannaplaner, tre 7- mannaplaneräktare, läktare och två omklädningsbyggnader med totalt 8 omklädningsrum. Trönninge BK hyr en av omklädningsbyggnaderna av kommunen. Anläggningen ligger i direkt närhet till Varbergs ishall och Håstens simhall, strategiskt i ett område med flera andra kommunala anläggningar; skola och ungdomsgård. Även motionsspår och Hälsans stig ligger i nära anslutning. Det finns goda kommunikationer till/från anläggningen och även goda parkeringsmöjligheter. Under året har duscharmaturer i den stora omklädningsbyggnaden bytts ut och i den mindre är det söderliggande fönster och dörrar, bytta. Stängslet runt anläggningen är lagat och nytt stängsel uppsatt mot Håstenskolan. Utveckling/behov Under 2017 planeras viss uppfräschning av ytskikt i ytorna vid omklädningsrummen. Ytterbelysning och närvarostyrning av belysning i omklädningsrummen kompletteras. Ventilationen står inför ett utbyte som planeras 2018-2019. En förstudie startas inom kort upp för att se på möjligheter att bygga en konstgräsplan i centrum. Håstens naturgräsplan A- plan och B-plan är föreslagna att ses som möjliga att ersätta med konstgräs. En bättre lösning kan vara att även förstudera den grusplan som finns på Håstens IP och se om det enklare går att omvandla den ytan till konstgräsplan. Det ger fler träningstillfällen för centrumklubbarna. Simstadion Simstadion, ytterligare en ikon och anrik anläggning, är till viss del omodern och med stort upprustningsbehov. Det är en utomhusanläggning som består av tre bassänger inkl. en 50- meters-bassäng, ett damomklädningsrum och ett herromklädningsrum, och med tillhörande duschar. Simstadion är enbart öppen sommartid, juni-augusti. Viss förlängning av öppethållandeperioden kan vara möjlig men det påverkar driftskostnad för uppvärmning av bassängvatten och fler timmar för teknisk personal. Under året har taket på herravdelningen lagts om, duschrummet fått nya ytskikt, fler hängrännor bytts ut samt en renovering av gradängerna påbörjats. Utveckling/behov När nu beslut fattats om nybyggnation av ny bad- och simanläggning på Håsten kommer simstadion under byggtiden 2018-2020 fungera som evakuering för den verksamhet som kan styras till denna anläggning. Under evakueringstiden är det av vikt att beslut tas om vad som händer med Simstadion när evakueringstiden är över, då anläggningen är i stort behov av att rustas upp. Under 2017-2019 kommer taket till damernas omklädningsbyggnad och personalutrymmen, samt asfalten runt bassängen att renoveras. Fortsatt renovering av gradängerna. Vissa arbetsmiljö- och miljöåtgärder kommer att göras. Översyn av de ytor som olika kemikalier hanteras i ses över och säkras i hantering. 27
Veddige simhall Veddige simhall ligger i samma byggnad som idrottshallen som består av en A- och en B-hall. Simhallen består av en 25-metersbassäng. Det finns även ett mindre gym i anläggningen som drivs av kultur- och fritidsförvaltningen. Teknikdelarna i simhallen är gamla och i behov av upprustning. Under året har toaletter renoverats, dörrar in till idrottshallen målats och renoverats och bytts ut. Uppdatering har skett av styrsystem för larmhantering gällande vattenrening mm. Utveckling/behov När nu beslut fattats om nybyggnation av ny bad- och simanläggning på Håsten kommer Veddige simhall att, under byggtiden 2018-2020, fungera kan som evakuering för föreningslivet. Om anläggningen klarar ytterligare nyttjande kan även allmänhetens simning i viss mån tillåtas. Insatser för ökad vattenrening kommer att ske under 2018. Under evakueringstiden är det av vikt att frågan om vad som ska hända med Veddige simhall kvarstår och en fortsatt utredning kring denna behövs. Under 2017 kommer ny cirkulationspump att installeras, vilket är ett krav för de andra anpassningarna som kommer att göras 2018 då simhallen kommer att få uppgraderad vattenrening med nya sandfilter och UV-ljus. Kostnaden för detta hanteras som en lokalanpassning och äskas via servicenämndens anpassningskonto. Teknisk och övrig utrustning som kan återanvändas från Håstens simhall flyttas till Veddige om denna är bättre, mer effektiv eller modernare än befintlig. Håstens simhall Anläggningen består av en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng. I anläggningen finns även ett gym och gruppträningslokaler där en extern entreprenör (Actic) bedriver verksamhet. Det finns även kontor och café i anläggningen. Under året har de skarvar i klinkerplattor som var en skaderisk, i omklädnings- och duschrum, blivit utbytta och åtgärdade. Utveckling/avveckling Förstudie för ny bad- och simanläggning har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram för genomförande har beslutats i kommunfullmäktige. Projektering påbörjas januari 2017 och en ny anläggning, hopbyggd med ishallen, planeras invigas januari 2021. Tidsplanen är att simhallen stängs sommaren 2018. Viss utrustning kan troligen flyttas över till Veddige simhall och simstadion för viss uppgradering av den anläggningen. Sjöaremossen Sjöaremossens isbana är en utebandybana med läktare, omklädningsrum, och duschar. Anläggningens tekniska status är god efter flera års investeringar, bland annat i banbelysning, kylaggregat, maskinhall och speakerbås. Dock finns det behov av upprustning/nybyggnation när det gäller omklädningsbyggnaden. En åtgärdsvalsstudie är framtagen för detta, vilken är antagen av kultur- och fritidsnämnden. Det bör dock kompletteras med att byggnaden bör vara gemensam entrébyggnad med biljettkassa, 28
omklädningsrum, servering, sliprum och materialförråd (15 20 m²). Förstudie ska påbörjas för att få en kostnadsuppfattning till investeringsram för att besluta om finansiering. Skötselavtal finns med Sjöaremossens Isbaneförening (Sunvära BK och Frillesås BK). Enligt ett beslut från kommunfullmäktige 2009 skall anläggningen överföras från kultur- och fritidsnämnden till servicenämnden. Detta är ännu inte fullt ut genomfört då insatser behöver ske innan serviceförvaltningen tillfullo kan ta över drift- och underhållsansvaret. Anläggningen är en gemensam angelägenhet med Kungsbacka kommun där Varberg och Kungsbacka delar 60/40 på Sjöaremossens kapitalkostnader. Kungsbacka har önskat att kliva ur avtalet och de ekonomiska åtagande de har för anläggningen. Serviceförvaltningen har uttryckt ett önskemål om att den gränsdragning som idag ligger på anläggningar bör efterlevas även på denna anläggning. Utveckling/behov Banbädden och kylslingor har ett behov att inom de närmsta tio åren bytas ut. En kostnadsbedömning och åtgärdsval kommer att göras under 2017. Stolpar vid läktare är undermåliga och trämaterial kommer att behövas bytas ut. Varbergs Ishall I anläggningen finns en fullstor isrink samt läktare för 500 personer. Möjlighet finns att låna hjälm och skridskor. Stort fokus ligger på att göra anläggningen tillgänglig för allmänhet och skolor samt locka flickor till anläggningen. På våning två finns en kombinerad konferenslokal med mindre cafeteria. Det kvarstår en del åtgärder att slutföra i anläggningen som härrör till byggnation och garantiåtagande. Samhällsutvecklingskontoret tillsammans med serviceförvaltningen driver garantiärendet vidare. Utveckling/behov I och med att investering är beslutad för ny bad- och simanläggning på Håsten så berörs även denna anläggning. Is- och simhall kommer att byggas samman för ökad tillgänglighet och nyttjande av anläggningens utrymmen och faciliteter. Gemensam cafeteria skapas i nybyggnation och inblick in till isrink skapas från den gemensamma entrén och serveringsytan. Det oinredda utrymmet på våning två i ishallen kommer att iordningställas för kansli, gruppträningslokal och administrativa ytor för förvaltningens personal. Veddige ishall Veddige ishall har läktare och en förhållandevis nybyggd cafeteria, sex omklädningsrum och duschar. Under 2016 har domarrummet renoverats, nytt golv lagts i omklädningsrum 1 och stenläggningen runt sargen har gjorts om. Under 2016 har en akutinsats krävts i kylrummet. Kompressorer och styrsystem för dessa, har bytts ut då tidigare hade brister. Utveckling/behov Under de närmaste åren kommer energieffektivisering av värmepump att göras. Befintlig värmepump nyttjar inte sin fulla kapacitet. Byte av belysning framförallt på utsidan men även i kommunikationsytor. 29
Kulturanläggningar Kulturhuset Komedianten Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket fick när kulturhuset Komediantens byggdes nya ytor och verksamhetsområden 2012. Lokalerna är fortfarande fräscha och ändamålsenliga. Dock behöver golv och belysning ses över i biblioteksdelen då det är slitet och ojämn kvalitet på belysningen. Utveckling och behov Önskemål finns om att skapa förutsättningar och placeringar för vepa-fästen på fasad. Insatsen kräver dock bygglov. Under 2017 kommer ett antal belysningar att bytas ut samt räcke på trappan vid baksidans personalingång. Lilla teatern Lilla Teatern byggdes i samband med byggnation av Kulturhuset Komedianten. Det är en mindre teaterlokal för max. 100 personer. Där bedrivs främst barnarrangemang och mötes- /föreläsnings-verksamhet och konferenser. Dörrmekaniken mot entrén bytt. Anpassning har skett av ventilationsstyrning för att bättre svara mot verksamhetens krav. Fler bord har köps in för att förbättra möjligheterna till konferenser. Utveckling och behov Skyltning till Lilla teatern ska förändras så att besökare lättare kan finna entré till lokalen. Likaså ska viss förbättring av scenljus ske för att än mer svara mot de olika arrangemang som sker inom lokalen. Varbergs konsthall Konsthallen är en lokal för uppdraget att presentera samtidskonst i ett nationellt och internationellt perspektiv. Konsthallen är utrustad för vägg-, tak- och golvplacerade konstverk. Rumsligheten innefattar en yta för även mindre utställningar parallellt med den större hallen. En ny LED-baserad och styrbar utställningsbelysning har installerats i delar av konsthallen under 2015. Här finns också en receptionsdisk, kokvrå och handikapptoalett. Utveckling och behov Konsthallen saknar allmänbelysning som dels kan fungera som arbetsbelysning och dels som komplement vid utställningar (jämn väggbelysning m m). Därför finns det behov för fortsatt investering av LED-baserad belysning för golvpartier. Det är en viktig effektiviseringsåtgärd och energibesparande insats. Ett framtida önskemål är att det datoriserade belysningssystemet kan bli tillgängligt för styrning och tekniska åtgärder för personalen inom avdelningen. Idag är det en extern firma som har den möjligheten, vilket innebär högre kostnader för drift. För hantering av belysning i ett Connex-system krävs, behörighet och spetskompetens. 30
Konstverkstaden Verkstaden för konstpedagogisk verksamhet ligger i inre del av konsthallen på plan 1 och blev byggd i samband med tillkomst av kulturhuset Komedianten. Lokalen är utrustad med vatten och avlopp, skåpförvaring, väggmaterial för enklare uppsättning av arbeten och ändamålsenlig arbetsbelysning. Verkstaden har tillgång till belysningsramper, elförsörjning och andra komplement för att driva en verkstadsinriktad verksamhet. Utveckling och behov Tillgängligheten till konstverkstaden behöver ses över med utgångspunkt att den kan nås även från biblioteksdelen på vån 1. Idag är det inte möjligt p.g.a. ett insatt larmsystem som inte tillåter en sådan lösning utan kontakt med nyckelutlämningsfunktionen på serviceförvaltningen. Problemet är att den personalen arbetar dagtid och konstverkstaden kan användas på annan tid. Rutiner för detta bör skapas under 2017. Detta möjliggör att Konstverkstaden kan användas separat utan att Konsthallen är öppen. En särskild väggbelysning för utställning saknas. Personalutrymmen, förråd och garage Administrativa ytor, bokmagasin, förråd, packnings- och postrum samt andra faciliteter för verksamheterna i kulturhuset Komedianten förstärktes i samband med byggnationen. Det innebar även ett garage för en bokbuss. Utrymmen innehåller tillfredställande status för personalens behov. Dock har ventilationssystemet och värme fallerat periodvis och viss översyn har skett av Serviceförvaltningen/fastighetsansvarig. Test pågår med att byta ventilationsdon för att se om klimatet kan förbättras. Ett tillfälligt när-förråd för kommunens konstsamling har skapats efter omställning av de befintliga förrådsutrymmena i bottenvåningen. Det är varken säkerhets- och klimatmässigt acceptabelt för konstförvaring, men ansågs bättre och mer tillgängligt än det tidigare förrådet i konsthallen Hamnmagasinet. Utveckling och behov Det finns synnerliga behov av att utöka personalutrymmen för den verksamma och tillkommande personalen inom kulturavdelningen. Analys har gjorts och den visar på avsaknad av bl.a. kontorsplatser för den personal som arbetar i bibliotekstjänst såväl med området allmänkultur. I en nära framtid bör en utredning ske för ett säkerhets- och klimatklassificerat konstmagasin ske inom kommunen/centralorten. Ett uppslag är att det sker i samarbete med Hallands Kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Hallands föreslagna eventuella sammanslagning och lokalbehov inom Varberg. Behovet är ca 200 m² med rätt klimat och säkerhet i lokalen. Varbergs teater Varbergs teater har över tid restaurerats i omgångar. Teatern är sammanbyggd med kulturhuset Komedianten, vilket gör att teatern har en annan utvecklingspotential än tidigare. Större underhållsåtgärder har genomförts av Serviceförvaltningen såsom yttertak, ventilation, renovering av tak i teatersalong samt ny scenbelysning. 31
Kulturhistorisk klassning Klass A. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad. Samråd måste alltid ske med Länsstyrelsen i samband med alla typ av förändringar både exteriört och interiört. Utveckling och behov Förstudie för varumottagning och logistik på teaterns baksida, stolsutbyte och tillgänglighetsanpassning har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram för genomförande har beslutats i kommunfullmäktige. En invändig renovering och en tillbyggnad för varumottagning, förråd och lasthiss planeras starta 2017. I samband med denna investering ska även nya stolar för salongen och första parkett köpas in. Likaså ska fortsatt investering ske för fler uppgraderingar av teaterljus och salong (LED-belysning) samt investeringar i ny PA-anläggning. Det finns idag två loger tillhörande teatern. Den ena renoveras för närvarande. Båda loger är i behov av renovering och den andra logen ingår i renovering 2017. Ytskikt och belysning behöver ses över i förrådoch uppehållsutrymmen (Greenroom), då dessa idag är väldigt slitna. Det finns en möjlighet att belägga de målade betonggolvet med en matta. Kostnad för detta är inte i dagsläget finansierad. Övre Teaterfoajén Utrymmet på plan 1 inom Varbergs Teater är sedan byggnationen av kulturhuset Komedianten tillgängligt från våningsplanet där den sk Evenemangsplatsen befinner sig. Det är också vägen till övre parkett för funktionshindrade genom att hiss etablerades (omplacerades) i den nybyggda delen. Foajén används dels som pausutrymme vid föreställningar/konferenser el dyl. och kan hyras för mindre sammanhang (upp till 40 personer) som del i utveckling av ex. kreativa konferenser. P.g.a. tillsyn av brandutrymningsvägar har dörr mot Evenemangsplats vänts så att det finns två utrymningsvägar möjliga. Ena avstängningen vid evenemangsplatsen är alltid öppen och verksamheten svarar för att ingen obehörig går in i biblioteket. Rörelsedetektor sitter idag i den konstant öppna passagen och larm går till vaktbolag eller räddningstjänsten. Verksamheten som nyttjar evenemangsplatsen ansvarar för att ingen obehörig passerar. Utveckling och behov Lokalen behöver förstärkas med fler fasta installationer gällande elförsörjning, annan belysning för ex konferensverksamhet och arrangemang där ex projicering för film/data kan ske. Nedre foajén behöver kompletteras med fler eluttag. Dörrarna mot gatan behöver en översyn och biljettrummet behöver bättre skydd mot stölder. Fönstren kommer att ses över i samband med fasadrenovering som behöver göras inom två år. Troligen 2018/2019. Societetsparkens scen (s.k. musikpaviljong) Societetsparkens scen används idag inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Det är främst i samband med nationaldagsfirandet och parkmusiken på somrarna som scenen och parken nyttjas. Scenen är i nuvarande skick inte optimal. Behov föreligger interiört för wc, dusch, loge och ev litet pentry samt uppfräschning av ytskikt. Under året har byggnaden renoverats, målats och taket tvättats. Scenportarna har rustats upp till viss del. Scenen som sådan är inte tillräcklig för de externa hyresgästernas sommarkonserter. Om det 32
fortsatt ska engageras större artister till Varberg krävs en uppgradering av hela scenen alternativt en utpekad yta för dessa artister att bygga sin egen scen. Det blir allt vanligare att just detta görs. Utveckling och behov Belysning på scenen behöver uppgraderas genom att s.k trossar installeras i taket. Parkbänkarna behöver framöver att bytas ut till en mer lätthanterlig modell som dessutom är stapelbar för att minimera behov av förvaringsutrymme under vintern. Scenen är heller inte tillgänglighetsanpassad för rullstolsburna akter eller gäster. Hamn- och gatuförvaltningen har gjort en förstudie för parkens behov och de insatser som behöver göras enligt ovan kommer att arbetas in i deras förstudie inför investeringsplan 2018. Konsthallen/Hamnmagasinet Inom kulturavdelningens verksamhetsansvar används idag våning 3 i Hamnmagasinet för utställningsverksamhet i ett samarbete mellan kulturavdelningen, region Halland och Varbergs Konstnärsförening. En del används nu som förråd för produktionsbaserat material och förvaring av transportlådor, emballage etc. Under året har samtliga fönster på framsidan målats och justerats. Utveckling och behov Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även i framtiden kommer att hållas i denna del av Hamnmagasinet. Det behövs en översyn av golv och väggar (nya ytskikt eller eventuell ommålning) och allmänbelysning i samtliga lokaler inklusive det wc som finns i trapphuset, där även porslinet behöver bytas ut. Fler eluttag behövs, och medieteknik som behövs i verksamheten. Förråd är underdimensionerade för ändamålet. Tillgänglighetsinventering behöver göras för att skapa en bättre, publik lokal. Ungdomsanläggningar Veddige Ungdomsgård Veddige ungdomsgård var belägen i Videgården i Veddige. Denna byggnad har rivits till förmån för ny förskola för 120 barn. Ungdomsgården är evakuerad till källarplan i Vidhögeskolans D-byggnad. Utveckling/avveckling När förskolan står klar i maj 2017 kommer den byggnad som idag är förskola, att ställas om till ungdomsgård. Utemiljö skapas för ungdomsverksamhet och fokus på ungdomsgården är musik och dans. En möjlighet finns att fortsätta att hyra den evakueringslokal som idag används som ungdomsgård och skapa rep-lokal för musik och dans och även för Kulturskolans verksamhet i Veddige. Tvååkers ungdomsgård Ungdomsgården är placerad i ett gammalt hus som är kulturhistoriskt klassat. Lokalerna är välutnyttjade men är dåligt planerade för verksamheten, slitna och kalla. Det finns ytor som 33
inte kan nyttjas överhuvudtaget. Källare är iordninggjord, men kan inte användas p.g.a. att brandlarmet har för svag signal. Utveckling/behov Ett åtgärdsval kommer att påbörjas under 2017 för att se på möjligheten att flytta över verksamheten till Kyrkskolan som ligger i anslutning till Bosgårdsskolan. Det möjliggör att nå ungdomar utanför orten eftersom de åker skolskjuts från skolan och hinner inte ta sig till befintlig gård. Det finns dessutom en större samverkansmöjlighet med skolverksamheten. Det pågår ett projekt för ombyggnation av Bosgårdsskolan och tanken är att samla all skolverksamhet i skolbyggnaden. Det innebär att Kyrkskolan kommer att bli vakant. Det krävs inte så stora insatser för att ställa om lokalen till ungdomsgård, dock kommer internhyran att ökas något, om detta val görs att flytta över verksamheten. Lokalbiblioteken Kungsäter bibliotek (Kung Karls skola) Kungsäters bibliotek, som är kommunens minsta, har under åren genomgått vissa förändringar. I dag är entrén gemensam med skolans vilket gör att du passerar ett kapprum anpassad för skolverksamhet på din väg in. Utveckling och behov Kungsäters bibliotek behöver få till en egen och separat entré så att allmänheten inte behöver gå genom skolans lokaler. Tillgängligheten för funktionsnedsatta är i nuläget inte tillfredsställande. Insatser behöver göras för att främja bibliotekets utveckling och skapa förutsättningar för en utveckling mot mer öppet bibliotek samt uppfylla krav på tillgänglighet för alla. Tvååkers bibliotek Väggpartier i biblioteket har inte målats om på flera år och upplevs slitna. Utveckling och behov Dialog behöver föras med serviceförvaltningen under 2017 för att planera för när uppfräschning av väggar kan genomföras. Veddige bibliotek Biblioteket i Veddige har bara en toalett som används av både personal och allmänhet. I AFS 2009:2 skrivs det att I regel är det inte lämpligt att upplåta personaltoaletter till allmänheten. Detta är särskilt viktigt där det finns uppenbar risk för smitta eller kraftig nedsmutsning.* 1 En personaltoalett behöver därför byggas för att uppfylla dessa krav. Sommartid är det varmt i lokalen och går inte att öppna fönstren för bättre cirkulation. Vissa väggpartier är i behov av uppfräschning. Utveckling och behov Serviceförvaltningen har ett uppdrag att ta fram en bra lösning för möjliggöra en god arbetsmiljö och en kostnadsindikation för insatsen. Åtgärder planeras under 2017 och 34
finansieras via äskande från servicenämndens anpassningskonto. Investeringar idrottsanläggningar 13. Administrationslokaler Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. och Utveckling/avveckling Stadshus A Samtliga kontorslokaler är idag i stort sett fullt utnyttjade. Teknisk status: 2016 kommer plåten på yttertaket bytas ut. Återställning till ursprungligt material zink kommer att göras. I samband med detta kommer översyn av fogar i fasad samt byte av återstående fönster i mittskeppet att utföras. Detta arbete kan medföra behov av etappvis evakuering. För detta ändamål reserveras yta i f.d. Gamlebyskolan. Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Förstudie pågår för stadshus A Stadshus C, Postmästaren Kontorslokalerna utnyttjas idag till fullo. Utveckling/avveckling Ett projekt är beslutat att genomföras i Stadshus C för att tillskapa ytterligare arbetsplatser och göra plats för kommungemensam kundservice. Övrig yta som idag nyttjas av serviceförvaltningen inklusive café Havet kommer att byggas om till ett aktivitetsbaserat kontor. Kommungemensam kundservice kommer starta 1/2-2018. Därefter fortsätter ombyggnad av övriga lokaler som bedöms stå klart 2020. 14. Bostäder Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. och utveckling/avveckling Fridhemsgatan 18 Fastigheten inrymmer idag 4 lägenheter och en lokal. 35
Kulturhistorisk klassning: Klass B. Utveckling/avveckling Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster bör i så fall utredas. Malmgatan 14 Fastigheten inrymmer idag 8 lägenheter. Kulturhistorisk klassning: Klass C. Utveckling/avveckling Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster bör utredas. 36
15. Hamn- och Gata Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. och utveckling/avveckling Kattegattsvägen 24 Lokalerna där Drift och anläggning till största del har sina utrymmen för personal och maskiner är ålderstigna och inte direkt funktionella för ändamålet. Kontoren är uppbyggda av baracker. Växthusen ligger i anslutning till en konstgräsplan vilket medför krossade rutor ganska ofta. En eventuell utbyggnad och utveckling av intilliggande idrottsanläggning är begränsad och hela området kan komma att påverkas av projektet Varbergstunneln. Utveckling/avveckling En utveckling och utökning av verksamheten på befintlig plats är svår att tillhandahålla då utrymme är begränsat. Ett åtgärdsval bör utföras av Hamn- och Gatuförvaltningen under 2016 för att se på det långsiktiga behovet samt hitta alternativa lokaliseringar. Tullhuset Byggnaden har under åren 2012-2013 genomgått en omfattande renovering av utsidan såsom omfogning av fasad, byte plåttak mm. Utveckling/avveckling (Möjligheten att utveckla vindsvåningen med avseende på tillgänglighet och nyinredning kommer att ses över under 2015.) Utveckling vindsvåningen med avseende på tillgänglighet och nyinredning påbörjad under 2015. 16. Offentliga toaletter Allmän info Hamn- och gatunämnden ansvarar idag för driften av 33 stycken offentliga toalettenheter utspridda i kommunen (en enhet = 1-4 st. toaletter). Med offentliga toaletter avses här toaletter tillgängliga för allmänheten genom entré utifrån, d.v.s. inte toaletter som är belägna inuti offentliga byggnader. Av dessa är 14 stycken öppna året runt och 19 stycken så kallade sommartoaletter öppna mellan den 1/5 till 31/8. För mer information hänvisas till Hamnoch gatuförvaltningens dokument Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. 37
och utveckling/avveckling Många av dagens offentliga toaletter är gamla och slitna och har ett behov av renovering. Uppskattningsvis kommer ett flertal av dagens toalettbyggnader att behöva totalrenoveras inom fem till tio år. Utveckling/avveckling Vi hänvisar här till Hamn- och gatuförvaltningens dokument Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. 17. Övriga fastigheter Allmän info Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas ytterligare. och utveckling/avveckling Malmen 6 Fastigheten är bebyggd med ett mindre bostadshus i två plan + källare. Utveckling/avveckling Fastigheten har ett strategiskt centralt läge utmed Magasinsgatan. Intilliggande fastigheter är föremål för detaljplaneändring för exploatering för bostäder. I samband med dessa planer föreslås Malmen 6 ingå för att öka flexibiliteten och möjligheter i den framtida ändringen. Åkaren 3, 11 och 13 Åkaren 13 inrymmer idag lokaler för Socialförvaltningens missbruksenhet, akutboende mm. Dessutom finns det 12 lgh. som hyrs ut till Socialförvaltningen som i sin tur hyr ut i andrahand till privatpersoner. Åkaren 11 är idag obebyggd och nyttjas som parkeringsplats. Åkaren 3 är bebyggd med en garagebyggnad: Utveckling/avveckling Åtgärdsval för Socialförvaltningens funktioner bör utföras under 2016 av Socialförvaltningen. Fastigheten är föremål för exploatering. I åtgärdsvalet bör annan lokalisering vara i fokus. Vid ett rivningsalternativ bör ny placering för Socialförvaltningens verksamhet planeras i samband med planläggning av nya områden. Inspektören 1, Gamlebyskolan Gamlebyskolan är uppförd 1894 och är en de äldsta kvarvarande träbyggnaderna i vår stad. I dagsläget används byggnaden som evakueringslokaler. 38
Utveckling/avveckling Politiskt beslut är tagit om en förstudie av Gamlebyskolan och dess tomtmarks framtida användning. Inriktning nu är att genomföra en markanvisning för exploatering av fastigheten. Bolmen Barn- och utbildningsförvaltningen har sagt upp delar av dessa lokaler. Utveckling/avveckling Önskemål föreligger från Museet att erhålla större ytor för att möjliggöra utvidgning av verksamheten i Varberg. Kommundirektören fick 2014-10-07 i uppdrag av KSau att undersöka möjligheterna till detta. Diskussion pågår med Museet om att hyra ca 500 m2 ytterligare i fastigheten. Resterande 700 m2 har erbjudits Socialförvaltningens verksamhet Familjeresurs. Detta står klart hösten 2017. PS Hus 11 Barn- o utbildningsförvaltningen lämnade lokalerna 2014-12-31. Nyhemsskolan som är en friskola hyr ca 300 m2. Socialförvaltningen hyr för Familjeresurs ca 500 m2. Detta är tillfälliga uthyrningar. Utveckling/avveckling Investering av nytt klimat system pågår klart under 2017. Dispens finns från Byggnadsnämnd att nyttja lokalerna i nuvarande skick som längst till 2017-03-31. Ankarskolan (gamla byggnaden) Lokalerna är tomställda. Utveckling/avveckling Byggnaden planeras för ungdomsgård samt lokaler för daglig verksamhet. Beslut tas om vilka delar av huvudbyggnaden som skall avvecklas (rivas) tas i samband med denna projektering. Samtliga paviljonger skall avvecklas. Karl-Gustav skola Utifrån Barn- o utbildningsnämndens ändrade skolorganisation används skolan ej längre för undervisning. Alternativa användningsområden av skolfastigheten har identifierats men har visat sig vara svåra att genomföra. Utveckling/avveckling All kommunal verksamhet från och med 2015 är utflyttad och någon långsiktig alternativ användning inte kunnat identifieras. Vidare utredning pågår. 39
18. Reserverad mark för akuta lokalsituationer För akutsituationer såsom om brand eller annan stor skada skulle drabba en skola eller annan typ av byggnad reserveras mark för uppställning av tillfälliga lokaler. Platserna projekteras avseende placering, vatten o avlopp samt elmatning. Detta så att inga tveksamheter finns i ett krisläge. Följande platser reserveras: Varbergs centralort Större byggnad t.ex. skola: Håstenskolans grusplan (se karta) 40
Mindre byggnad t.ex. förskola: Håstens Fritidsområde (se karta) Förskola, kontor, bostad: Varbergs Idrottshall intill E-hallen. (karta) Övriga tätorter Lindberga, Bläshammar, Bua, Väröbacka, Derome, Veddige, Kungsäter, Skällinge, Rolfstorp, Tvååker, Träslövsläge. Här bedöms det finnas kommunal mark i anslutning till skolfastigheterna som kan disponeras. 41
19. Behov i investeringsplan 2017-2030 Bakgrund: Mellan år 2016-2020 beräknas Varbergs kommun att växa med i snitt ca 700 invånare per år. Under denna period finns det ett behov av att det byggs ca 400 bostäder årligen. Under den senare delen av prognosperioden fram till 2030 räknar kommunen med en befolkningsökning med ca 1 600 personer per år. Enligt prognosmål för befolkningsutveckling bedöms kommuninvånarantalet år 2030 ligga på ca 78 000 invånare. För att nå prognosmålet behöver stora projekt som genererar mycket bostäder prioriteras. Med bakgrund i denna prognos har kultur och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen gjort en preliminär kartläggning av investeringsbehovet utifrån två olika scenario. Scenario 1: - Utveckling i samma takt som tidigare, vilket ger en befolkningsökning på ca 10 000 invånare till ca 70 000 år 2030. Den tillväxten ger ett behov av ca 4 500 nya bostäder i hela kommunen. Scenario 2: - Utveckling enligt prognosmål vilket ger en befolkningsökning på ca 20 000 invånare till ca 80 000 år 2030. Den tillväxten ger ett behov av ca 8 500 nya bostäder i hela kommunen. Utbyggnadsområden För att underlätta beräkningen av scenario ska förvaltningen utgå från kommunens tre största utbyggnadsområden som tillsammans ger ca 6 700 bostäder inom blandad bebyggelse och i skilda geografiska lägen. Varje bostad ska beräknas innehålla 2,2 boende. Bostäderna förväntas fördelas enligt nedan: Västerport ca 2 500 bostäder Ö Träslövsläge/G:a Köpstad ca 2 200 bostäder Ö Träslöv 2 000 Antalet bostäder och boende för de tre olika utbyggnadsområdena är endast uppskattade och kommer att ändras längre fram i processen. Det är dock viktigt att förvaltningarna förhåller sig till angivna siffror som att de är fakta, så att siffror mellan förvaltningarna blir jämförbara. För varje delområde ska en blandad åldersstruktur antas då det är viktig att förutsätta för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Förvaltningarna är fria att komplettera uppdraget med egna reflektioner om investeringsbehov, beroenden av andra förvaltningar/bolag samt tankar kring långsiktigt hållbarhet. Till exempel: Vad behövs mer för en stad på 80,000 invånare? Och vad skulle kunna vara önskvärt att göra utöver det för att göra Varberg till en ännu mer attraktiv bostadsort. Utöver dessa områden finns andra områden som ligger i gränszonen, förvaltningarna har även utrett eventuella investeringsbehov i dessa områden utifrån att befolkningen ökar. Barn och utbildningsförvaltningen har tagit med prognosen och utbyggnadsplanen för Kv Stenen i Tvååker i beräkningen för G:a Köpstad/Östra Träslövsläge samt Trönninge, Mariedal och Almers i beräkningen för Västerport och Östra Träslöv. 42
Kultur och fritidsförvaltningen har i det arbetet tagit med prognosen och utbyggnadsplanen för Trönninge. För att förvaltningarna ska kunna uttrycka lokaliseringskravet för verksamheten så har följande frågeställningar stöttat behovsformuleringen för respektive område, Lokalkravet, utformning, storlek etcetera? Tomten, nära grönområdet, nära skolan, vägar och övriga frågor? Social hållbarhet t ex trygghet, närhet till grannar, service, belysning, växtlighet, boendemiljön, utsikt? Flexibilitet - ställa om lokaler efter behov? Blanda generationer och åldersgrupper, mångfald i linje med visionen. T ex en lekplats skapas med utgångsläge aktivitetsplats, lek, boule, utegym etcetera Barnkonventionen, barns möjlighet att påverka. Barn och ungdomars inverkan och påverkan etcetera. Beröringspunkter mellan förvaltningarna, kan vi samverka och finna värden i det? Kultur och fritidsförvaltningens prognos av investeringsbehov 2017-2030 utifrån de tre stora utbyggnadsområdena G:a Köpstad/Östra Träslövsläge (2 200 bostäder) Utbyte av ventilation och lysrör Ankarhallen Utbyte konstgräs Ankarvallen IP Ytterligare idrottshall vid Ankarhallen Nya fotbollsplaner i området söder om Ankarskolan Fotbollsplaner vid Breareds idrotthall (2 st konstgräs) Utökning av antal omklädningsrum vid Breareds IH (4 st) Ridleder i planområdet 63 600 Ö Träslöv (2 000 bostäder) Ungdomsgård med inriktning djur och natur Träning- och tävlingsanläggning för ridsporten Rid leder 58 600 Västerport (2 500 bostäder) Flexibelt scenrum (musik/teater/film/dans/föreläsningar) Ateljèer för konsthantverksarbete (lokal kan hyras in) Idrottshall i centrum (ers. av E-hall vid Varbergs IH) Utomhusmiljö med bl a scen (trädgård/vattenmiljöer) 105 000 Trönninge ( 900 1 200 bostäder) Utomhusanläggning för friidrott Ridleder 33 600 43
Barn och utbildningsförvaltningens prognos av investeringsbehov 2017-2030 utifrån de tre stora utbyggnadsområdena G:a Köpstad/Östra Träslövsläge (2 200 bostäder) Scenario Förskola Grundskola Scenario 1 Beräknat platsbehov 2030 Cirka 565 Cirka 1515 Antal platser 2030 utifrån befintliga lokaler samt beslutade Cirka 465 Cirka 1290-1400 investeringsobjekt Platsbehov scenario 1 Cirka 100 Cirka 115-225 Scenario 2 Beräknat platsbehov 2030 Cirka 705 Cirka 1800 Antal platser Cirka 465 Cirka 1290-1400 Platsbehov scenario 2 Cirka 240 Cirka 400-510 Scenario Investering förskola Investering grundskola Total investeringsutgift Scenario 1 Cirka 60 mnkr Cirka 70 mnkr Cirka 130 mnkr Scenario 2 Cirka 120-130 mnkr Cirka 170-200 mnkr Cirka 290-330 mnkr Ö Träslöv (2 000 bostäder) och Västerport (2 500 bostäder) Scenario Förskola Grundskola Scenario 1 Beräknat platsbehov 2030 Cirka 2090 Cirka 4185 Antal platser 2030 utifrån befintliga lokaler samt beslutade investeringsobjekt Cirka 1880 Cirka 4040-4450 Platsbehov scenario 1 Cirka 210 Cirka 0-145 Scenario 2 Beräknat platsbehov 2030 Cirka 2420 Cirka 4840 Antal platser 2030 utifrån befintliga lokaler samt beslutade investeringsobjekt Cirka 1880 Cirka 4040-4450 Platsbehov scenario 2 Cirka 540 Cirka 390-800 Scenario Investering förskola Investering grundskola Total investeringsutgift Scenario 1 Cirka 100-120 mnkr Cirka 0-80 mnkr Cirka 100-200 mnkr Scenario 2 Cirka 220-250 mnkr Cirka 170-340 mnkr Cirka 390-590 mnkr 44
Socialförvaltningens prognos av investeringsbehov 2017-2030 utifrån de tre stora utbyggnadsområdena Socialförvaltningen tar årligen fram en behovsanalys som underlag för kommande planeringsperiod. Analysen baseras på Samhällsutvecklingskontorets befolkningsprognos och tar bland annat hänsyn till lagstiftning, politisk viljeinriktning och förväntade konsumtionsmönster framöver. Årets behovsanalys utgår från samma konsumtionsmönster avseende särskilt boende för äldre, år 2030 som idag och visar på behov av tre nya särskilda boenden för äldre under perioden 2021-2030. Befolkningsökningen påverkar även behovet av gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Två ytterligare gruppbostäder behövs under planperioden. Merparten av de som är äldre eller har en funktionsnedsättning bor i vanliga lägenheter, ibland med viss anpassning. Det är viktigt att det i det vanliga bostadsbeståndet planeras för tillgängliga bostäder för dessa målgrupper, annars är risken stor att behovet måste tillgodoses genom ytterligare kommunala investeringar i särskilda boenden. Rådande bostadsbrist är extra svår för vissa av socialnämndens målgrupper då de har svårt att skaffa bostad på egen hand, det kan exempelvis handla om personer med missbruksproblematik eller sociala/ekonomiska problem. En konsekvens av detta kan bli ökad efterfrågan på boendeformer i kommunal regi även för dessa målgrupper. Idag är efterfrågan på lägenheter i särskilt boende för äldre störst i centralorten Varberg. Det första av de särskilda boenden för äldre som beskrivs i tabellen nedan bör placeras i Östra Träslöv, därefter är Västerport önskvärt. Kommunen har idag få platser i särskilda boenden norr om centralorten. Under förutsättning att utbyggnadsplanerna för norra kusten fortlöper bör ett boende under perioden 2026-2030 placeras i Väröbacka framför Östra Träslövsläge. Behov finns av två nya gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning under planperioden. Dessa bör placeras i Östra Träslöv respektive Västerport. INVESTERINGSUPPGIFTER I MILJONER KRONOR Investeringsslag 2021-2023 2024-2026 2026-2030 S:a 2021-2030 Administrationslokaler 0 Äldreomsorgslokaler 125 125 125 375 Övriga omsorgslokaler 25 25 50 Övriga vht-investeringar 0 0 Totalt 150 150 125 425 45
Gruppbostad LSS Tabell: Prognos platser gruppbostad 2017-2030 År Totalt antal lägenheter, gruppbostad Prognos tillkommande behov Behov lägenheter ackumulerat Över/ underskott, ackumulerat 69 2017-2020 6 75-6 2021-2025 6 81-12 2026-2030 6 87-18 Servicebostad LSS Tabellen nedan visar det förväntade behovet av servicelägenheter fram till år 2030. Rådande bostadsbrist i Varberg medför inlåsningseffekter då möjligheten ordna egen bostad och få insats i form av boendestöd minskar. En möjlig konsekvens är ökat antal ansökningar om bostad med särskild service. Tabell: Prognos servicebostäder 2017-2030 År Totalt antal lägenheter, servicebostad Prognos tillkommande behov Behov lägenheter ackumulerat Över/ underskott, ackumulerat 56 2016-2020 0 56 0 2021-2025 9 65-9 2026-2030 0 65-9 Bostad med särskild service för barn De platser förvaltningen idag har i bostad med särskild service för barn, Vipvägens annex och Lantmannavägen, förväntas täcka behovet fram till år 2030. Tabell: Prognos bostad med särskild service för barn, 2017-2030 År Totalt antal lägenheter 6 Prognos tillkommande behov Behov lägenheter ackumulerat Över/ underskott 2016-2020 0 6 0 2021-2025 0 6 0 2026-2030 0 6 0 46
Bostad med särskild service Socialpsykiatri De bostäder som förvaltningen hyr på Sveagatan ska successivt lämnas tillbaka till VBAB när de blir lediga. Prognosen nedan förutsätter att förvaltningen får ersättningsbostäder för de på Sveagatan samt att det finns sex platser på Bryggargatan och att samverkan sker med LSS. Tabell: Prognos bostad med särskild service socialpsykiatri, 2017-2030 År Totalt antal lägenheter Prognos tillkommande behov Behov lägenheter ackumulerat Över/ underskott, ackumulerat 58 2016-2020 0 58 0 2021-2025 5 63-5 2026-2030 5 68-10 20. Pågående investeringar Kultur och fritidsförvaltningen: Ny konstgräsplan i centrum, finansiering via Sparbanksstiftelsen (åtgärdsval beslutad i nämnd) Konstgräsplan placering i Väröbacka (förstudie påbörjas när markfråga är löst) Ankarvallen omklädning (projektering) Varbergs Teater (projektering) Ny bad och simanläggning (upphandling) Ny och ombyggnad Lindvallen i Tofta (genomförande) Tresteget Trönninge idrottscentrum (genomförande) Ankarskolan.2 (genomförande) Omläggning/breddning konstgräsplan Påskbergsvallen (genomförande) Barn och utbildningsförvaltningen: Anpassning lokaler Bläshammar (förstudie) PS/Bolmen (förstudie) Förskola på Klapperstenen 8 avd (beslutad förstudie) Bosgårdsskolan (projektering) Vidhögeskola ombyggnad (projektering) Kärnegårdens förskola (projektering) Om och utbyggnad Skogsbackens förskola (genomförande) Österängens förskola 8 avd (genomförande) Trönninge skola (genomförande) Vidhöge förskola 6 avd (genomförande) Socialförvaltningen Nytt äldreboende Varberg (förstudie) Ankarskolan.2 (genomförande) 47
Projekt hos kommunstyrelsen Bevarande fastigheten Renen 13 (förstudie) Påbyggnad/utbyggnad Stadshus A (förstudie) Varbergs räddningsstation (förstudie) Räddningsstation Tvååker (projektering) Projekt som är pausställda Omklädning Sjöaremossen (förstudie) Applagården Bua och Limabacka förskolor VBAB (förstudie och åtgärdsval) Rundgårdens förskola (åtgärdsval) CLL Campus Gamlebyskolan utökning av kontorsarbetsplatser (åtgärdsval, numera en del av arbetet med förstudien för Stadshus A) 21. Framtida investeringsprojekt som diskuteras utifrån respektive förvaltnings lokalförsörjningsplan och utbyggnadsområdena med utblick 2030 (ej beslutade) Kultur och fritidsförvaltningen: Ytterligare en idrottshall vid Ankarhallen, Träslövsläge Ytterligare investeringar Sjöaremossen Träningshall vid Övrevi som ersätter plasttält Utbyte av konstgräs på Veddige IP (2019) Utbyte av konstgräs på Övrevi, Tvååker (2022) Utbyte av konstgräs på Ankarvallen, Träslövsläge (2021) Utbyte av konstgräs på Påskbergsvallen (2024-2026) Konstgräsplan, okänd placering Tränings- och tävlingsanläggning ridsporten Barn och utbildningsförvaltningen: Snickerns förskola Tvååker Ny förskola i Breared Hagaskolan Områden som barn och utbildningsförvaltningen kartlagt i behov beroende av befolkningsökningen- Limabacka, Väröbacka, Löftaskog, Stråvalla och Himledalen. Komplettering av gymnasieskola/-yta 2024-2027 Socialförvaltningen: Särskilt boende - mellan 2021 och 2031 är bedömningen att det behövs ytterligare tre särskilda boenden (180 platser). LSS gruppbostad - behovsanalys pågår vilket år en nya gruppbostäder för yngre personer behöver stå klara. LSS servicebostad behov av nya servicebostäder inom en 5-10 års period. Boende för ensamkommande flyktingbarn uppskattat behov inom en 5 års period är cirka 30 stycken lägenheter. 48
Mötesplatser för ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar behov som föreligger i nutid. Blockförhyrda lägenheter och planering av bostäder om fastigheten Åkaren ska avvecklas så finns det ett behov av att ersätta akutboendet (12 platser) samt 15 lägenheter som socialförvaltningen hyr ut till personer som beviljats sociala kontrakt. 49
<( rl ro -0 Vi
Teknisk status I planen angiven teknisk status grundar sig på följande klassindelning. Klass 1: Rivningsobjekt. Byggnad är i mycket dåligt skick. Ingen uthyrning/rivningskontrakt. Klass 2: Byggnad med stort underhålls- o investerings behov inom en 5-årsperiod. Klass 3: Byggnad äldre än 10 år i gott skick med normalt framtida underhålls behov. Klass 4: Nybyggd eller totalombyggd inom senaste 10-årsperioden. Klass 5: Nybyggd inom senaste 5-årsperioden. Garantitid kvarstår. Kulturhistorisk klassning Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser. - Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.) - Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q märkning eller motsvarande. - Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. Bruksarea (BRA) Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. Sida 2
Byggnad/ Fastighet Varberg Almers skola Grundskolor, gymnasium och lörskolor ------- - ---------- ------- - --------- - --- ------ -- -- ---- --- - - -. -- - -- --. -- ---- ---. Bruks area Fastighets beteckning Verksamhet Teknisks Kommentar (BRA)m 2 Almers skola (Skyddsrum finns) Bolmen 2 4744 Skola + Mottagningskök 3 Bockstenskolan Hus A (Skyddsrum finns) Getakärr 4: 1 3371 Skola + Tillagningskök 3 Hus B Getakärr 4:1 1182 Skola 3 VFAB Flexator 98-03 Getakärr 4: 1 230 Skola 3 Bolmen Skola/Museum (Skyddsrum finns) Bolmen 1 2459 PS-Skola 2 Totalt4015 m 2, 1556 m 2 Museum Bolmens Förskola Bolmen 3 488 Förskola+ Mottagningskök 4 Ombyggnad pågår inflyttning Furu bergsskolan Hus A (Skyddsrum finns) Kråkbäret 6 3189 Skola + Mottagningskök 3 Hus B (Skyddsrum finns) Kråkbäret 6 210 Skola 3 Hus C Getakärr 4: 1, Träslöv 8:6 584 Skola 3 Hus D Träslöv 8:6 541 Förskola + Mottagningskök 3 Hagaskolan Hus A (Skyddsrum finns) Orren 1 3641 Skola 3 Hus B (Skyddsrum finns) Matsal Orren 1 1177 Skola + Tillagningskök 3 Hus C Gymnastik Orren 1 1042 Skola 3 Hus D Orren 1 813 Skola 3 Hus E VFAB Woodcon 97-01 Orren 1 274 Skola 3 Hus F (Skyddsrum finns) Orren 1 238 Skola 3 Hästenskolan Gymnastik Getakärr 2:21 825 Skola 3 Skolbyggnad (Skyddsrum finns) Getakärr 2:21 7569 Skola + Tillagningskök 3 Mariedalsskolan Gymnastik (Skyddsrum finns) Mariedal 5 1666 Skola 3 Huvudbyggnad Mariedal 5 3349 Skola+ Mottagningskök 3 Sida 3
Nya huset Mariedal 5 1289 Skola 4 Galaxen VFAB Sandsjöfors 96-01 Mariedal 5 220 Särskola/fritidshem 2 PS-skolan Hus 1 Tranan 6 11692 Gymnasieskola+ Tillagningskök 4 704 m 2 utgörs av bibliotek Hus 2 Tranan 6 2445 Gymnasieskola 4 Idrottshall Hus 3 Tranan 6 2504 Gymnasieskola 4 Hus 4 (Skyddsrum finns) Tranan 6 1733 Gymnasieskola 4 Hus 5 Tranan 6 1135 Gymnasieskola 4 Hus 6 Tranan 6 775 Gymnasieskola 4 Hus 7 Tranan 6 889 Gymnasieskola 4 Hus 8 Tranan 6 867 Gymnasieskola 4 Hus 9 Tranan 6 61 Gymnasieskola+ Mottagningskök 4 Hus 10 Tranan 6 1141 Gymnasieskola 3 Hus12 VFAB Flexator 99-05 Tranan 6 352 Förskola 2 Påskbergsskolan Påskbergsskolan (Skyddsrum finns) Freden 1 8156 Skola + Tillagningskök 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Rosenfredsskolan Kulturhistorisk klassning: Klass Rosenfredsskolan 1470 Gymnasieskola 3 A Total BRA för fastigheten Folkskolan 1 3922 m 2 Övriga Barnabro förskola (Skyddsrum finns) Hagtornet 1 363 Förskola+ Mottagningskök 3 Brunnsbergs förskola Lansen 2 319 Förskola+ Mottagningskök 3 Fredens förskola 208 Förskola 2 Freden 1 Frode förskola Frode 1 386 Förskola+ Mottagningskök 3 Karlbergs förskola (Skyddsrum finns) Tussilagon 1 423 Förskola+ Mottagningskök 3 Nedregårdens förskola Plogen 7 547 Förskola+ Mottagningskök 3 Prästakullens förskola (Skyddsrum finns) Kantorn 7 594 Förskola+ Mottagningskök 3 Ramlyckans förskola (Skyddsrum finns) Getakärr 2:21 308 Förskola+ Mottagningskök 3 Bullerbyns förskola Renen 17 699 Förskola+ Mottagningskök 3 Travarens förskola Travaren 1 790 Förskola+ Mottagningskök 3 Träslöv förskola Träslöv 11 :14 272 Förskola+ Mottagningskök 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kulturhistorisk klassning: Klass B Sida 4
Stenåsa förskola Galgberget 1 1114 Förskola +Mottagningskök 2 Kommunen har köpt Söderlyckans förskola Sörsedammen 3 746 Förskola +Mottagningskök 2 förskolorna av VBAB Trädlyckans förskola Oden 1 746 Förskola +Mottagningskök 2 Rolfstorp Rolfstorps skola Rolfstorp 6: 13, 16: 1 4131 Skola 3 150m 2 utgörs av bibliotek Skogsbackens fö rskola Rolfstorp 16: 1 457 Skola + Mottagningskök 2 Byggnaden är riven, ny byggs och är klar till sommaren Grimeton Gödestads förskola, Ekebo Gödestad 1 :35 174 Förskola + Mottagningskök 3 Göthriks skola, gymnastik Hunnestad 8:23 417 Skola 3 Göthriks skola, Hus A Hunnestad 8:23 507 Skola 3 Göthriks skola, Hus B Hunnestad 8:23 1200 Skola 3 Göthriks skola, matsalsbyggnad Hunnestad 8:23 458 Skola + Mottagningskök 3 Göthriks förskola Hunnestad 8:23 665 Förskola + Mottagningskök 5 Skällinge Skällinge nya skola Skällinge 4:24 1464 Skola+ förskola+mottagningskök 3 Träslövsläge Ankarskolan hus S Tvååker-As 2:93 5582 Skola+ Tillagningskök+Bibliotek 5 Bibliotek 339 m2 ingår i BRA Ankarskolan hus T Tvååker-As 2:93 1426 Skola 4 Hajvägens förskola Gamla Köpstad 1 :26 741 Förskola+ Mottagningskök 3 Sjöboden VFAB Flexator 98-02 Tvååkers-As 2:142 287 Förskola + Mottagningskök 2 Tångvägens förskola, VFAB Flexator 08-02 Tvååkers-As 2: 142 718 Förskola+ Mottagningskök 4 Tvååker Bosgårdsskolan, hus A,B,I Fastarp 1 :61 838 Skola + Mottagningskök 3 Bosgårdsskolan, hus C,D,G,K Fastarp 1 :61 2990 Skola 3 Bosgårdsskolan, hus E,F Fastarp 1 :61 684 Skola 3 Bosgårdsskolan, hus H Fastarp 1 :61 1461 Skola 3 Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 02-01 Fastarp 1 :61 199 Skola 2 Tas bort när Bosgårdsskolan Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 99-01 Fastarp 1 :61 230 Skola 2 är om- och tillbyggd 2017/2018 Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 99-02 Fastarp 1 :61 202 Skola 2 Centralskolan, skolb. Fastarp 3:129 1287 Förskola + Mottagningskök 2 Kyrkskolan Tvååker 19:1 0 507 Skola 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Sida 5
Su nnanängens förskola Fastarp 3:129 703 Förskola + Mottagningskök 2 Snickerns förskola Fastarp 1:125 1084 Fsk+Mottagningskök Spannarp Spannarps skola 542 Skola + Mottagningskök 2 Spannarp 8:7 Spannarps förskola VFAB Flexator 07- Spannarp 8:7 362 Förskola + Mottagningskök 4 Spibbarp Sibbarps skola Sibbarp 2:9 1209 Skola + Mottagningskök 2 Sibbarps förskola Sibbarp 2: 13 478 Förskola + Mottagningskök 2 Valinge Valinge skola, lilla huset. Valinge 11 :9 267 Förskola + Mottagningskök 2 Valinge skola, stora huset Valinge 11 :9 256 Förskola/Hyreslägenheter 2 Trönninge Trönninge förskola Trönninge 3:21 196 Förskola+ Mottagningskök 3 Västervägen 4 VFAB Lokal.nu 04-01 Göingegården 1: 11 165 Förskola 2 Bläsharnmar Bläshammar skola skolbyggnad Bläshammar 4: 1 2967 Skola+ Mottagningskök 4 Bläshammar skola, gymnastikbyggnad Bläshammar 4: 1 640 Skola 4 Bläshammar skola, VFAB Flexator 95-01 Bläshammar 4: 1 265 Förskola 2 Siers förskola Bläshammar 5:2 681 Förskola+ Mottagningskök 5 Lindber~ Lindbergs skola Hus A (Skyddsrum) Lindberg 11: 1 2212 Skola 4 Lindbergs skola Hus B Lindberg 11: 1 1013 Skola 4 Lindbergs skola Hus C Lindberg 11: 1 646 Skola 4 Lindbergs skola Hus D Lindberg 11 : 1 1095 Skola 4 Lindbergs skola Hus E, gymnastikbyggnad Lindberg 11: 1 393 Skola 4 Lindbergs skola Hus F, matsalsbyggnad Lindberg 11: 1 292 Skola + Tillagningskök 4 Lindbergs fö rskola VFAB Flexihus 05-01 Lindberg 1: 19 502 Förskola + Mottagningskök 4 Tångaberg Skeppets förskola, Tångaberg Torpa-Kä rra 3:10 317 Förskola+ Mottagningskök 3 Derome Derome skola skolbyggnad Åsby 8:22 1248 Skola+ Mottagningskök 3 Derome skola gymnastikbyggnad Åsby 8:22 405 Skola 3 Derome förskola VFAB Flexator Åsby 16:1 558 Förskola + Mottagningskök 4 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kulturhistorisk klassning: Klass c Sida 6
Åskloster Asklasters förskola Åsklaster 1:91 584 Förskola+ Mottagningskök 5 Bua Buaskolan skolbyggnad Bua 10:157 2688 Skola+ Mottagningskök 3 Buaskolan, gymnastikbyggnad Bua 10:157 1563 Skola 3 Väröbacka Väröbacka skola skolbyggnad (Skyddsrum f Värö 2:13 2764 Skola+ Mottagningskök 4 Väröbacka skola, hus B Värö 2:13 522 Skola 4 Väröbacka Idrottshall Värö2:13 1553 Skola 5 Veddige Ramstorps förskola Veddige 33 :7 322 Förskola + Mottagningskök 3 Vidhögeskolan, hus A Veddige 33:6 4010 Skola 3 347m 2 utgörs av bibliotek Vidhögeskolan, hus B Veddige 33:6 1208 Skola 3 Vidhögeskolan, hus D (Skyddsrum finns) Veddige 33:6 2676 Skola/Förskola + Tillagningskök 2 Vidhögeskolan, hus E Vedd ige 33 :6 320 Skola 3 Vidhögeskolan, hus F Vidhöge förskola Veddige 33:6 178 Förskola 2 Stråvalla-:Kärra Stråvalla förskola Stråvalla-Kärra 2:56 691 Förskola+ Mottagningskök 5 Kungsäter Kung Karl skola, gymnastikbyggnad österby 1 :73 286 Skola + Mottagningskök 3 Kung Karl skola, skolbyggnad österby 1 :73 908 Skola 3 70m 2 utgörs av biblotek Kungsäters förskola österby 1 : 74 449 Förskola + Mottagningskök 3 Sida 7
Externa lokaler BUF Amn. Hyresavtal med kortare hyrestid än 1 år redovisas ej. Byggnad/Fastighet Fastighetsbetecla Bruks area Upps. Förl. Verksamhet Kont. period (BRA)m 2 tid period Varberg Apelvikshöjds förskola Apelvikshöjd 1 220 Förskola + Mottagningskök 840401- tv 9 mån VBAB Björnligans förskola Sanatoriet 9 391 Förskola + Mottagningskök 150101-171231 9 mån Getakärr 5:32 A-viken Getakärr 5:32 107 PS, lokal för vindsurfing 110701-160630 9 mån Håstensgårdens förskola Öland 2 988 Förskola + Mottagningskök 970101-020630 9 mån VBAB Hästens centrum Träffpunkten Småland 6 226 BUF/Familjens Hus 151101-161031 9 mån VBAB Kärnegårdens förskola Bumerange n 1 746 Förskola +Mottagningskök 880101- tv 9 mån VBAB Fastighetsägare Nyhemsgatans förskola Hägern 14 350 Förskola +Mottagningskök 130601-160531 9 mån Derome Fa stighets AB PS-skolan Fordonsprogram Tolken 9 1761 Gymnasieskola 160101-181231 9 mån Bildepån Breared Alvgatans förskola, Alvgatan 16 Pinnmon 4 162 Fsk+Mottagningskök 150101-191231 9 mån 5 år Derome Fastighets AB Bläshammar Bläshammar skola Expandia 12- Bläshammar 4:1 233 Skola 150815-160814 6 mån 12 mån Uthyrare: Expandia Lindberg Lindbergs förskola Temporent Lindberg 11:1 311 Förskola 150101-181231 6 mån 6 mån Uthyrare: Temporent Bua Bua/Applagårdens förskola Bua 10:185 630 Förskola 780101- tv 9 mån T.v. VBAB Väröbacka Limabacka förskola Värö-Backa 5:22 443 Förskola 780101- tv 9 mån T.v. VBAB Limabacka förskola/idet Värö-Backa 17: 10 410 Förskola 6 mån Uthyrare: Cramo Veddige Ringvägens förskola Veddige Veddige 33:2 436 Förskola + MK 151101-181031 9 mån 3 år AB J-0 BYGG Sida 8
BYGGNAD/FASTIGHET BOENDE Varberg Boenden och lokaler för Socialförvaltningen Fastighets Bruksarea Antallgh Verksamhet Teknisk Kommentar beteckning (BRA)m 2 status Brearedsvägen 6 Myllan 3 938 16 lgh Vård- o omsorgsboende 3 Buffelgatan 18 Buffeln 1 297 5 lgh LSS korttidsboende 3 Frodes gränd 7 Egil 2 440 5 lgh LSS gruppbostad 3 Gasellgatan 5 Gasellen 3 598 61gh LSS gruppbostad psykiatri 5 Karl Nordströms väg 9B Sanatoriet 16 806 141gh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 1 Sanatoriet 14 687 12 lgh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 15 Sanatoriet 15 687 121gh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Karl Nordströms väg 9A Sanatoriet 5 782 131gh Vård- o omsorgsboende 3 Riksbyggen Kung Ranes väg 64 Kung Rane 1 361 LSS gruppbostad 3 BRF Varbergshus nr. 6 Kung Ranes väg 64 Kung Rane 1 LSS gruppbostad 3 Lunnagatan 25 (Skyddsrum finns) Trunnkällan 1 408 61gh LSS gruppbostad 3 Morängatan 34 plan 1 Moränen 1 419 61gh Vård- o omsorgsboende 3 HSB bostadsrätt Morängatan 36 plan 2 Moränen 1 419 61gh Vård- o omsorgsboende 3 HSB bostadsrätt Ploggatan 19 Tröskan 1 352 51gh LSS gruppbostad 3 Rönnbergsgatan 4 Getakärr 6:9 493 493 Asylboende 3 Skansgatan 24 A-F Edaskans 16 3734 481gh Korttidsboende + adm. 3 dagcentral, restaurang, Södertull, V. Vallgatan 18, 1361 dagverksam het, Lasarettsg. 3-7 Lasarettet 8 hemtiänstlokal, tillaqninqskök Träslövsvägen 23 A-H & J-K Morkullan 28 4888 801gh Vård- o omsorgsboende 4 Träslövsvägen 27 A-F Morkullan 28 2915 481gh Vård- o omsorgsboende 3 Psykiatriboende, dagcentral, Träslövsvägen 23 L 2582 61gh adm., tillagnings. kök, 3 Morkullan 28 restaurang, dagverksamhet Vidars gränd 12 Trym 220 51gh LSS korttid barn 3 Västervägen 8 Göingegården 1: 10 353 5 lgh LSS gruppbostad 3 Ölandsgatan 3 Öland 1 1030 161gh Vård- o omsorgboende 3 Ölandsgatan 5 Öland 1 98 1 16 lgh Psykiatriboende 3 Byggnaden redovisas under Trygghetsbostäder Kulturhistorisk klassning: Klass B Sida 9
Rolfstorp Per Lars väg 14 A-C och J 2862 291gh Rolfst orp 18:1 Kungsäter Vård- o omsorgsboende, dagcentral +restau rang Skolvägen 2 A-C Öst erby 1:74 3043 22 lgh Vård- o omsorgsboende, daqcentral +restau ranq 3 Ängslyckan, Skolvägen 26 Öst erby 1:71 469 81g h Vård- o omsorgsboende 3 Väröbacka Vård- o omsorgsboende, Per Månseväg1 3, 15A-C, Krista 5002 441gh dagverksamhet. Tillagnings. Emmas väg 2 Värö-Backa 17:7 & 17: kök 3 Ängsvägen 5 A Backa 5:1 2 5 rok Arbetscentrum 2 Trönninge Lindbergsvägen 138 A-E Trönninge 6: 32 2991 391gh Vård- o omsorgsboende 3 Grytvägen 21-43 Trönninge 6: 32 713 12 1gh LSS servicebostäder, personallokal 3 Träslövsläge Storgatan 44 Träslövsläge 8:34 517 lokaler Mötesplats, hemtjänstlokal, dagvård 3 Byggnaden redovisas under Trygghetsbostäder Styrmansvägen 32 Tvååkers Åhs 3:14 316 51gh LSS gruppbostad 3 Två åker Askvägen 15 Fastarp 1:135 152 Villa Korttidsboende LSS 3 Fr. o.m. jan 2014 Fogdevägen 2A Fastarp 12:22 360 51g h LSS gruppbostad 3 Sannavägen 11 A-C, Bäckv. 1 Fast arp 3:99 3902 30 1gh Vård- o omsorgsboende 3 Veddige Strängvägen 2V Veddige 33: 3 536 81g h Vård- o omsorgsboende 3 Viskastigen 19, Strängvägen 2 R, Sandalsv. 1A-B Veddige 33:3 3365 36 1gh Vård- o omsorgsboende 3 Vipvägen 5 A Vabränna 10:5 404 51gh LSS gruppbostad 5 Vipvägen 5 B Vabränna 10:5 140 2 lgh LSS gruppbostad anex 5 Sida 10
LOKALER Varberg Skultaskolan 32 ( hus 1) Träslövs By 32 lokal Arbetscentrum 2 Skultaskolan 34 ( hus 2) Träslövs By 34 lokal Arbetscentrum 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Skultaskolan 34 ( hus 3) Träslövs By 34 lokal Arbetscentrum 2 Träslövsvägen 142 A (Skyddsrum finns finns) Mandarinen 2 lokal Arbetscentrum 2 Rivs 2017 Åkaren (Skyddsrum ) Åkaren 13 2529 soc Södergatan 36 Åkaren 13 1 lgh Beroendeenheten 2 östra Vallgatan 58 Åkaren 13 lokal Boendestöd 2 östra Vallgatan 60 Åkaren 13 lokal Beroendeenheten 2 östra Vallgatan 60 Åkaren 13 4lgh Ung bo 2 Södra Vallgatan 17-19 Åkaren 13 4 lgh Beroendeenheten 2 Södra Vallgatan 17-19 Åkaren 13 4 lgh Akutboende 2 Sida 11
Externa lokaler för Socialf"örvaltningen Anm. Hyresavtal med kortare hyrestid än ett år redovisas ej. Fastighets Bruksarea BYGGNAD/FASTIGHET Verksamhet beteckning (BRA)m 2 Kont. period Upps.tid Förl.tid Kommentar BOENDE Varberg Almebergsgatan 11 Edaskans 9 404 Psykiatri-boende 030401-tv 3 mån T.v. Bostads AB Nissan Alvgatan 10 Pinnmon 7 347 LSS gruppbostad 160101-161231 3 mån 1 år Derome Fasighets AB Seles gränd 2 Be le 1 408 LSS gruppbostad 901001- tv 3 mån T.v. VBAB Bryggaregatan 5 Vaktkonstapeln 8 377 Psykiatriboende 970901 - tv 3 mån T.v. VBAB LSS lgh + gemensam lgh + Engelbrektsgatan 2A Berget 9 532 151001-160930 9 mån 1 år VBAB personal. l~h Engelbrektsgatan 2A Berget 9 52,6 SOC/Hemtjänst 900801-tv 3 mån. T.v. VBAB Hantverksgränd 5 Kanngjutaren 21 852 Fen ix, psykiatri, hemtjänst 151001-160930 3 mån 1 år VBAB Kalkstensgatan 4 Kalkstenen 1 650 Psykiatri boende 131001-180930 12 mån 5 år Fortinova Kalkstensgatan 16 Blocket 1 3865 Vård- o omsorgsboende 030101-221231 12 mån 5 år VBAB Rullstensbacken 1 Rullstenen 2 362 LSS servicebostad 930601- tv 3 mån T.v. VBAB Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd 1 823 Dagcentral VBAB Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd 1 10 Lokal 141201-tv 12 mån VBAB Rödaledstigen 4 Apelvikshöjd 1 32 Anhörigas Hus 060601-t.v. 6 mån VBAB Rödaledstigen 6 Apelvikshöjd 1 73,2 Inspirations-lokal 930101-tv 3 mån T.v. VBAB Träslövsläge Makrillvägen 4 Tvååkers-As 2:32 353 LSS gruppbostad 90120 1- tv 3 mån T.v. VBAB Tvååker Lantmannavägen 31 Himle 330 LSS boende barn 121215-171214 9 mån 5 år Hammaren 2 HB Samuels väg 5 Fast arp 12:20 483 Vård- o omsorgsboende 910701-tv 3 mån VBAB Sannavägen 2 Fastarp 3:26 500 140201-190131 9 mån 3 år VBAB Seniorcenter, Fogdevägen 1 C Fast arp 12:3 1453 Vård- o oms.bo, aktivitetscenter 121001-170930 12 mån 5 år VBAB Storegården kommunsköterskor Fastarp 12:3 442 Personallokaler 130101-171231 12 mån 5 år VBAB Veddige Lomvägen 1A,Veddige Vabrän na 1O:10 323 LSS gruppbostad 130901-160831 9 mån 3 år Derome Förvaltning Sida 12
Lomvägen 1 B Veddige Vabränna 10: 10 43 LSS gruppbostad 950401-tv 3 mån T.v. Derome Förvaltning Ringvägen 11 A-B Veddige 33:4 2056 Vård- o omsorgsboende 140101-161231 9 mån 3 år Region Halland LOKALER Varberg Beles gränd 60 Bele 1 76,7 Navet LSS-gemensam lgh 2008-11-01-tv 3 mån T.v. VBAB Birger Svenssons väg 28 Svärdfisken 3 2892 Uppdragsavd. barn & familj, vuxen o äldreenheten 121101-171031 12 mån 3 år Cycleurope AB Birger Svenssons väg 28 Svärdfisken 3 379 Uppdragsavd 150501-200430 9 mån 3 år Cycleurope AB Birger Svenssons väg 26 Svärdfisken 15 388 Soc kontor 161101-211031 9 mån 3 år M1 PaintAB Bäckgatan 32 Klockaren 17 237 Soc/Ungdomsmottagning 140601-170531 9 mån 3 år Varbergshägern Fastiqhets AB Drottninggatan 2 Prostlyckan 2 Barn & Familj Besöks lgh HSB Bostadsrätt Kardanvägen 2 B Kardanen 8 166 Adm Varbergs Omsorg 130701-160630 9 mån 3 år Madbo fastigheter Kardanvägen 15 Signalen 20 759 Hjälpmedel- service 121201-171130 9 mån 3 år Sjöströms fastigheter lindersbersgatan 5 Kasematten 8 Mötesplats 130401-160331 9 mån 3 år Meras Bostäder AB Skånegatan 317 Västergötland 2 50,4 Ölandsg. Tränings lgh 100101-tv 3 mån VBAB Strandgatan 5, Varmbadhuset Skepparen 19 261 Barn & Tonårsverks. 140601-170531 9 mån 3 år VBAB Susvindsvägen 3 Kopplingen 3 679 Arbetscentrum 130701-160630 9 mån. 3 år HjandeoAB Söderh öjdsgatan 5 Söderhöjd 1 70,4 Gemensamhetslgh 070201- t.v. 3 mån T.v. VBAB Trädlyckevägen 4 Haga 5 338 Arbetscentrum 141001-170930 9 mån 3 år Derome Träslöv 14:16, Hagadal Träslöv 14:16 Soc/Bostadsan passning, förråd 150401-160331 6 mån 1 år Åke Larsson Vag nvägen 6 Karossen 1 275 Arbetscentrum 140401-160331 9 mån 2 år Myrkulle AB Veddige Viskastigen 16 Veddige 22 :1 Hemtjänst/ssk. lokal 000401-tv 3 mån T.v. K-E Eriksson Sida 13
Trygghetsbostäder för Socialförvaltningen Byggnad / Fastighet Fastighets Bruksarea Teknisk Antallgl Verksamhet beteckning (BRA)m 2 status Kommentar Varberg Södertull Lasa rettet 8 4104 601gh Trygghetsboende 3 5465 m 2 total yta östergården, Träslövsv. 21 Morkullan 28 2106 291gh Trygghetsboende 3 Rolfstorp Ekekullen, Gamla pensionärs lgh. 140-1 Rolfstorp 18:1 399 61gh Trygghetsboende 3 Ekekullen, service!. Kyrkvägen 1-5 & 7-15 Rolfstorp 18:1 542 5 lgh Trygghetsboende 3 Ekekullen, service!. Kyrkvägen 17-3 1 Rolfst orp 18:1 540 6 lgh Trygghetsboende 3 Träslövsläge Sandlyckan, Storgatan 44 Träslövsläge 8:34 517 61gh Trygghetsboende 3 1034 m 2 total yta Sandlyckan, Storgatan 42 Träslövsläge 8:34 352 61gh Trygghetsboende 3 Väröbacka Limagården, Per Månseväg 1-11 Värö-Backa 17:10 409 61gh Trygghets boende 3 Veddige Strängvägen 2 A-H, J-N, S-U Veddige 33:3 1126 161gh Trygghetsboende 3 Strängvägen 2E är mötesplats för SOC Kungsäter Lundgrens väg 2-12 (Hus D) Öst erby 1:67 400 6 1gh Trygghetsboende 3 Skolvägen 4-16 (Hus A-B) Österby 1:72 505 7 lgh Trygghetsboende 3 Skolvägen 18-24 (Hus C) Österby 1:72 269 41gh Trygghetsboende 3 Sida 14
Brandstationer Byggnad/ Fastighet Fastighets beteckning Bruksarea Teknisk Verksamhet (BRA)m 2 status Varberg Varbergs brandstation (Skyddsrum finns) Fälgen 1 2801 Brandstation 2 Varbergs brandstation, räddningscentral Fälgen 1 290 Larmmottagning 3 Skällinge Skällinge brandstation Skällinge 15:1 308 Brandstation 2 Tvååker Tvååkers brandstation Fastarp 2:66 335 Brandstation 2 Veddige Veddige brandstation Varbränna 3:76 169 Brandstation 5 Väröbacka Värö brandstation Värö-backa 17:10 372 Brandstation 3 Kungsäter Kung säters brandstation österby 1 :24 223 Brandstation 3 Kommentar Byggnad/ Fastighet Fastighetsbeteckning Bruks area (BRA)m 2 Verksamhet Teknisk status Kommentar Hyresavtalet fö rlängs 6 Trygghetslarm et Pamil 01-01 Fälgen 1 108 Räddningstj änsten 2 månader i taget. Uppsägningstid 3 månader Sida 15
Kultur-, fritids- och idrottslokaler By&::,onad/ Fastighet Fastighets Bruks area Teknisk Verksamhet beteckning (BRA)m 2 status Varberg Hästens idrottsplats, gamla omkl.b. Getakärr 2:20 355 3 Hästens idrottsplats, ny omkl.b. Getakärr 2:20 165 3 Hästen simhall Getakärr 2:21 3583 2 Kommentar Hästens ungdomsgård Mittpunkten Getakärr 2:20 279 Ungdomsgård 5 Komedianten Komedianten 5 4500 Bibliotek/Konstsalong 5 Kv. Gymnastiken Getakärr 3:36 410 F ritidsverksam het 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B PS-skolan Bibliotek Tranan 6 704 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Påskbergsvallen, omkl.b. Getakärr 5:1 1239 3 Påskbergsvallen paviljong -94 Getakärr 5:1 165 2.""41LU I.:;,,, _,, u I 1 -..., Kulturhistorisk klassning: Klass A, Total BRA Rosenfredsskolan 2127 Centralen 317 +fritidsgård 3 Folkskolan 1 A-- för fastiqheten 3922 m 2 Kulturhistorisk klassning: Klass A, Parken är Societen, musikpaviljong 402 2 Getakärr 3:60 byggnadsminnesförklarad Simstadion Getakärr 3:94 411 2 Inventering av konstruktion behöver göras för att sedan kunna höja till en 3:a Varbergs idrottshall Freden 1 471 0 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Yttre renoverinq behövs (Fasad och tak) Varbergs idrottshall, E-hallen Freden 1 648 2 Stort behov av både utvändig och invändig renovering Varbergs ishall Getakärr 2:20 4768 5 Varbergs Teater Komedianten 6 1207 Teater 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Östervi, omkl ädn ing + klu bbrum Getakärr 4:1 291 3 östervi, Hus 2 omklädning Getakärr 4:1 11 9 2 Rolfstorp Rolfstorps skola bibliotek Rolfstorp 6:13, 16:1 150 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Breared Breareds idrottshall Charnockiten 1 1746 5 Sid a 16
Träslövsläge Ankarskolan bibliotek Tvååker-Ås 2:93 339 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Tvååker Omklädningsdel är klass 2, och ska rivas Ankarvallen, omkl. kiosk & klubbrur 297 Tvååkers-Ås 3:20 3 när ny omklädningsdel står klar. Tvååkers bibliotek Fastarp 1:61 387 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Tvååkers fritidsgård Fastarp 3:78 1014 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B övrevi, hall och omklädninqsbyqqnad B Tvååker 12:66 139 3 övrevi, omklädningsbyggnad A Tvååker 12:66 250 3 Trönninge Bolsestugan Trönninge 14:4 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Lindberg Lindvallen, gamla byggn. Tofta 2:29 116 2 Lindvallen, nya byggn. Tofta 2:29 133 2 Veddige Veddige idrottshus Veddige 33:3 1117 3 Veddige ishall Veddige 33:3 3668 3 Vidhögeskolan bibliotek Veddige 33:6 347 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Vidhögehallen inkl. si mhall Veddige 33:6 2667 2,3 2 avser simhall, 3 avser i-hall Vidhögeskolan, hus G fritidsgård l(rosa huset) Veddige 33:6 353 Fritidsgård 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Stråvalla-Kärra Sjöaremossen Ambjörntorp 8:4 11 61 2 Kungsäter Kung Karls skola bibliotek Österby 1:73 70 Bibliotek Byggnaden redovisas under skolfastigheter Övriga lokaler Rya kvarn Rya 1:7 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Sida 17
Externt inhyrda lokaler kultur- och fritids förvaltningen BYGGNAD/FASTIGHET Fastighets Bruks area beteckning (BRA)m 2 Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Bua bibliotek Bua 10:185 198 KOF /Bibliotek 140301-170228 9 mån 3 år VBAB Bua fritidsgård Bua 10:185 284 KOF/Fritidsgård 140301-170228 9 mån 3 år VBAB Svärdfisken 3 Svärdfisken 3 1900 KoF/Teater Halland 130301-160228 9 mån 3 år Cycleuroe AB Tångvägen 1, T-läge Träslövsläge 1: 11 c 542 KOF/Fritidsgård 151001-160930 3 mån 1 år Peter Olsson/Esse Olsson Uppsagd ti ll 20170630 Sid a 18
By&,,onad / Fastighet Varberg Fastighets beteckning Administrationslokaler Bruks area (BRA)m 2 Verksamhet Teknisk statu~ Kommentar Kv. Postmästaren (Skyddsrum finn s) Postmästaren 16 6533 Kommunförvaltning 3 Stadshus A (Skyd dsrum finns) Läroverket 7 3899 Kommunförvaltning 3 Kulturhistorisk klassn ing: Klass B Stadshus B Fl ickskolan 2-4 1948 Kommunförvaltning 5 Kulturhistorisk klassning: Klass B Sid a 19
Byggnad/ Fastighet Varberg Bostäder Fastighets Bruks area Teknisk Antallgh Verksamhet beteckning (BRA)m2 status BRF Prostlyckan Prostlyckan 2 1 lgh Hyreslägenhet 3 BRF Trädlyckan Träd lyckan 59 3 1gh Hyreslägenheter 3 BRF Varbergshus nr. 6, Kung Ranes väg Kung Rane 1 Hyreslägenheter 3 Kommentar Hagaskolans vaktmästarbostad Orren 1 1 lgh Hyresgäst 2 Fridhemsgatan 18 Doppingen 1 179 5 1gh Hyreslägenheter 2 2 lgh RSMH, Kulturhistorisk klassning: Klass C Malmgatan 14 Mästaren 4 681 8 1gh Hyreslägenheter 2 Kulturhistorisk klassning: Klass C Påskbergsskolans vaktmästarbostad Freden 1 1 lgh Hyresgäst 2 Kulturh istorisk klassni ng: Klass B Rosenfredsskolans vaktmästarbostad Folkskolan 1 66 1 lgh Hyresgäst 2 Träslövsvägen 25 D-F Morkullan 28 1530 541gh Studentlägenheter 3 Veddige Tärnvägen 6 Varbränna 3:48 150 Villa Hyresgäst 2 Sida 20
BYGGNAD/FASTIGHET Varberg Kattegattsvägen Getakärr 5: 1 Växthus/verkstad Getakärr 5:1 1830 Kontor/omklädning Getakärr 5: 1 476 Lager/garage m.m. Getakärr 5: 1 770 Hamn och Gata Fastighets Bruks area Teknisk Verksamhet beteckning (BRA)m 2 status Kont. period Upps.tid Förl.tid Kommentar Servicebygg nad Hamnen Getakärr 3:46 140 GAT 910101-951231 9 mån 3 år VFAB Tullhuset Getakärr 3:46 950 Kulturhistorisk klassning: Klass A Offentliga toaletter Beträffande lokaler för offentliga toaletter redovisa dessa inte i denna objetsförteckning. Hänvisning gö rs till Hamn och Gatuförvaltninge ns "Plan för offentliga t oa letter" i Va rbergs kommun. Sida 21
Byggnad/ Fastighet Varberg Övriga lokaler Fastighets Bruks area Teknisk Verksamhet beteckning (BRA)m 2 status Kommentar Södra Hamnvägen 14 "Banvaktsstugan" Get akärr 7: 1 91 Hyres bostad 2 Rivningsobjekt Torgkiosken Get akärr 3:46 139 3 Västanvindens förskola Tvååkers Åhs 4:91 630 Förskola 3 Fristående fsk. Vabränna förskola VFAB Flexator 08-03 Va bränna 3:91 397 Förskola 4 Fristående fsk. östergården 25 A-C Morkullan 28 3620 Barn- och vuxenpsyk. 3 östra Tullhuset Get akärr 3:37 97 2 Kulturhistorisk klassning: Klass A östra vägen 71, (Skyddsrum finns) Tranan 4 1034 Förskola/Skola 2 Fristående fsk. Skällinge Skällinge gamla skola Skällinge 4: 24 424 Skola/fritidshem 2 Skällinge fd förskola Skällinge 1:109 256 1 Träslöv Träslöv 13:1 7 Träslöv 13:17 0 Bostadshus 2 Uthyrd till extern hg ( markreserven) Träslövsläge Gamla Ankarskolan hus A Tvååkers-As 2:93 3051 2 Byggs om nu och bör bli 3, klar 1 april -17 Tvååker Båtmuseet, Galtabäck Galtabäck 14: 1 206 Museum? Kultu rhistorisk klassning: Klass B Lerj ans förskola Ga ltabäck 5:13 460 Förskola 3 Fristående fsk. Trönninge Bergrumet Tora Kompassen förskola Göingegården 1:9 369 Förskola 3 Fristående fsk. Kullerbyttans förskola Göingegårdens VFAB 08-0 Vildäpplet 1 552 Förskola 4 Fristående fsk. Bua Bua Hamn Marina Bua 4: 94 770 2 Väröbacka G:a Komunhuset, fd Redets fsk Värö-Backa 17: 10 328 F.d förskola 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B Kungsäter - Sida 22
N (Y') N ro :Q l/l CD 0 (J).--!.--! ro E E ro ~ Vl <lj "'O <lj ~ \/) Cll 0..lo::'. Cl) Cl) > _gj Cl) ::i <..9 I ~
uvr1ga rasngneter / ~ projeiu/ exp1oater1n gstasngneter Byggnad / Fastighet Fastighets beteckning Status Verksamhet Kommentar Varberg Apelvikens kyrkogård, kapell Getakärr 5:111 Kulturh istorisk klassning: Klass A Arakullens förskola Säljas under 2017? KoF, HoG, Batteriet Batteriet 2 SER Skriva ngt om att inga större investeringar eller reinvesteringsåtgärder p g a det Stämma av förtätningsstrategin med Bolmen framtida omtaget av området. Hilda. Breareds förskola (Skyddsrum finns) Myllan 2 Förskola Fristående fsk. Ar under planläggning och markanvisning. Kan ge mellan 70-80 nya bostäder i Bua 2018- Bua Hamnplan 2020. DHR-gården Getterön 2: 1 Hyresgäst DHR-föreningen Fredens förskola Stämma av med Annika FUB-gården Getakärr 5:32 Kulturhistorisk klassning: Klass B Lokaler Furubergsskolan Hus E Kråkbäret 6 fackförbund Gamlebys kolan Inspektören 1 Används som evakueringslokaler Kulturhistorisk klassning: Klass B Goda hopp, herrarnas nakenbad Getakärr 3:94 Gärdskulleskolan Bua 3:1 7 Såld 2016 Hamn magasinet Getakärr 3: 131 KoF Kulturhistorisk klassning: Klass A Hertig Eriks väg 27, Länken Tärnan 7 Kardanen (Skyddsrum finns) Kardanen 1 SOC, SER Extern hyresgäst Nobina Karl-Gustav skola Försäljning avbruten, boende soc
Kungsgatan 3, Företagshuset Prostlyckan 4 Kontorslokaler Kulturhistorisk klassning: Klass B Ku ngsgatan 5, IT-huset Komedianten 1 Säljas till VFAB Kontorslokaler Kulturhistorisk klassning: Klass B Kvarnagården bostadshus Getakärr 2: 10 Kvarnagården villa (bakom vattenverket) Getakärr 2:1 1 Kärleksparkens, ~osk Getakärr 3:99 HoG Extern hyresgäst + offentliga toaletter Extern hyresgäst. Kulturhistorisk Lottastugan Getakärr 3:56 klassning: Klass B Magasinsgatan 7, Länk 80 Malmen 6 Kulturhistorisk klassning: Klass C Kommer förmodligen att säljas till exploatör under 2017 vilket kommer generera cirka 40 stycken nya bostäder. Verksamhet upphör eller flyttar Malmen 6 till nya lokaler. Markanvisad och överlåtes i juni 2017. Bygg nation pågår till 2019 och resulterar i 63 stycken hyresrätter. Befintlig verksamhet flyttar till Ankarskolan i slutet av Mandarinen Mandarinen 2 mars. Naturrum Getakärr 9:4 Porsmad 1 :6, Förrådshus Porsmad 1:6 SER/KoF Förråd Byggnaden skall avvecklas. Bygglov Familjeresurs medgivits till längst 2017-03-31 i PS Hus 11 VFAB Flexator 01-01 Tranan 6 Stämma av med Annika SOC hyr nuvarande status. 500 m2. I övrigt endast tillfällig uthyrning Påskbergets förskola Freden 1 Förskola Fristående fsk. Renen 13 Renen 13 Inväntar beslut i KF Kulturhistorisk klassning: Klass A
Renen 10 Montessori Barnens Fristående fsk. Kulturhistorisk hus Ren en 10 Förskola klassning: Klass B Renen 10 Montessori, VFAB Flexator 07-03 Renen 10 Förskola Fristående fsk. Sandlyckans förskola Används som HVB Bereds för marktilldelning. Cirka 120 st bostäder mellan 2017- Stenen Tvååker 2019. Förslag presenterat på att sälja Åkaren 3, 11 och 13 fastigheterna till VBAB.
Övriga externa lokaler Anm. Hyresavtal med kortare hyrestid än 1 år redovisas ej. Byggnad / Fastighet Fastighets Bruksarea beteckning (BRA)m 2 Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Brunnsparken Brunnsparken 5 537 Turistbyrå 150101-171231 9 mån 3 år Lindebergs Fastigheter Drottningg. 17 I Borqmästarq. 20 Färgaren 10 965,2 Kontor MHK 141001-170930 9 mån 3 år VBAB Engelbrektsgatan 2A Berget 9 63,9 Kommunhälsan sammantr. rum 2010-08-01- t. v. 3 mån T.v. VBAB Fastarpsv. 20 Fastarp 2: 119 789 SER/Förv.omr. S 160101-161231 3 mån 1 år Basilikum i Väst AB Folkets hus Lilla Kari 20 208,8 Pers/SKAF 140101-151231 6 mån. 2 år Folkets Hus Kommunhälsan Berget 9 537 Personal 150201-180131 12 mån 3 år VBAB Norrgatan 16 Kommersrådet 9 164 överförmyndaren 140515-170430 9 mån 3 år Norcross Business Center AB Seniorscenter Storegården 470 Restaurang, tillagnings kök 130101-171231 12 mån 5 år VBAB Fasta rp 12:3 SJ-Huset Getakärr 7:2 156 Per/Fackexp. 150701-170630 6 mån - SJ Fastighetsdivision Sveagatan 3-5 Garage Hästen 9 SER/Centrum 130116-tv 3 mån 3 mån Derome förvaltn ing Sida 27
Byggnad/ Fastighet Externt inhyrda samt egna lokaler för ABO (anläggnings boende) Fastighets Bruksarea beteckning (BRA)m 2 Verksamhet Kontraktstid Upps.tid Förl.tid Kommentar Äppel boet Göingegården 1: 11 224 ABO 170101-211231 6 mån 12 mån VFAB Solbacken Torpa-Kärra 6:14 ABO 161017-181231 6 mån 12 mån MELK i Väst AB Eja-Märtas Varberg Gamla köpstad 1 :29 ABO 20161201-20181231 3 mån 12 mån Gåbo Utsikten AB Moarn as Tvååker 23:9 ABO 20161201-20181231 3 mån 12 mån Moarnas fastighets AB Inflyttning under 2017 Moarna Tvååker 23:9 HVB omvandlas Moarnas fastighets AB 20160701-20210401 3 mån tillabo Inflyttning under 2017 Smedjan Torpa-Kärra 1 :24 ABO 20161101-20210214 6 mån Nordsand lnvest AB Inflyttning under 2017 Roasjö trä Väröbacka ABO Inflyttning under 2017 Limabacka Rem irent Väröbacka 5:22 ABO 20170301-20180228 3 mån 12 mån Ram i rent Inflyttning under 2017 Valinge ABO 20160301-20201231 VBG kommun Sida 28
Externt inhyrda och egna lokaler ior HVB (Hem för vård och boende) Byggnad/Fastighet Fastighets beteckning Bruks area (BRA)m2 Verksamhet Kont.period Upps.tid Förl.tid Kommentar Sand lyckan Storgatan 42 HVB 20160101-20201231 VBG kommun Karl Gustav HVB 20160501-20200430 VBG kommun Limabacka HVB 20160101-20201231 VBG kommunnfab Mejerivägen 8 Tofta 8:16 HVB 20160701-20210630 VFAB Björkdalsv Himle Spannarp 13:65 HVB 20161115-20211114 VFAB Sida 29
Tillkommande eller avyttrade lokaler 2 105-2017 socialförvaltningen Bygg nad/f astig het F astig hetsbeteckn ing Bruksarea Verksamhet Teknisk status Kommentar (BRA)m 2 Ti Il kommande Birger Svenssons väg 26 Varberg Svärdfisken 15 Kontorslokaler from 161101 Ankarvägen 10 Träslövsläge gamla Ankarskolan Daglig verksamhet from 170410 Träslövsvägen 62 Bolmen Beroendeenheten, familjeresurs from 1705?? Avyttrade Träslövsvägen 132 A Varberg Mandarinen 2 Daglig verksamhet from 170430 Kullers väg 25 Väröbacka Värö-Backa 9:20 ej byggt ännu överlämnat till ABO Södergatan 36 Åkaren 13 lägenhet Beroendeenheten mögelskadad lämnades för flera år sedan östra Vallgatan 58 Åkaren 13 lokal Beroendeenheten fuktskadad när Bolmen är klar östra Vallgatan 60 Åkaren 13 lokal Beroendeenheten fuktskadad när Bolmen är klar Sida 30
Tillkommande samt avyttrade fastigheter Barn- och utbildningsfiirvaltningen Byggnad/Fastighet Fastighetsbeteck Bruksarea (BIU Verksamhet Kommentar Avttrade Bläshammar förskola Cramo 06-01 Bläshammar 5:2 620 FSK + Mottagningskök Bokens förskola Temporent Freden 1 352 Fsk+Mottagningskök Tillkommande Trönningebjärsvägens förskola FSK + Mottagningskök Egen fsk (Tillkommer) Trönninge skola Sida 31
Prognos och analys förskolor och skolor 2016-2020 Kompletterande bilaga till lokalförsörjningsplan 2015-2019 Förskola Grundskola och Gymnasieskola Enligt beslut BUN Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Prognos och analys förskolor och skolor 2016-2020 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad:
Innehåll 2016 års prognos... 3 Strategier... 3 Tillgänglighet... 4 Plan för utemiljöer... 4 Bakgrund... 5 Hela kommunen... 6 Område Norr...8 Förskolan...8 Grundskolan... 12 Sammanfattning och strategi för område Norr förskola och grundskola... 15 Område Nordväst... 16 Förskolan... 16 Grundskolan... 19 Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i område Nordväst... 22 Område Öster... 23 Förskolan... 23 Grundskolan... 28 Sammanfattning och strategi för förskola och skola i område Öster... 32 Centrum Norr, Område Centrum och Område Sydväst, exklusive Träslövsläge... 33 Förskolan... 33 Grundskolan... 34 Sammanfattning och strategi för förskolor och grundskolor i centrum som helhet... 35 Område Centrum Norr... 36 Förskolan... 36 Grundskolan...38 Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i område Centrum Norr.. 41 Område Centrum... 42 Förskolan... 42 Grundskolan... 44 Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i Område Centrum... 45 Område Sydväst... 46 Förskolan... 46 Grundskolan... 48 Sammanfattning och strategi för förskola och skola för område Sydväst...50 Gymnasieskolan... 51 2
Sammanfattning och analys av gymnasieskolan... 51 2016 års prognos Lokalförsörjningsplan 2015-2019 för förskola, grundskola, gymnasieskola och komvux beslutades av barn- och utbildningsnämnden 15 december 2014. Lokalförsörjningsplan kompletteras här med 2016 års prognoser för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan gällande åren 2016-2020. Prognoserna sträcker sig fram till och med läsåret 2020/2021. Planering av lokaler sker med stöd av årliga prognoser som tillhandahålls av samhällsutvecklingskontoret (SUK). Prognoserna bygger på SCB:s årliga statistik för befolkningsutvecklingen. I dessa ingår planerad byggnation, in/utflyttning samt beräknad födelse. Prognoserna fastställs årligen av kommunstyrelsen. Utifrån Varbergs kommuns strategi att ta emot nyanlända antal 201 år 2016 och 264 år 2017 kan detta påverka behov i förskola beroende var man i kommunen de får bostad anvisad. Placeringar är inte klara så detta kan påverka tillgång på platser. Dessa barn är inte inlagda i prognos. Strategier Barn-och utbildningsförvaltningen har lokalförsörjningsplan som bygger på barnoch utbildningsnämndens strategi för lokalförsörjningssätt utifrån Vision 2025: Attrahera med ändamålsenliga lokaler. Samordna mellan aktörer och verksamheter, skapa fleravdelnings förskolor. Omdisponera för att nyttja lokaler optimalt. Avveckla tillfälliga, undermåliga lokaler samt lokaler som inte behövs. Framtidsbereda med investeringar som håller över tid. För att leva upp till antagen strategi har barn- och utbildningsförvaltningen utarbetat funktionsprogram för förskolor och skolor för framtida utformning av pedagogiska lokaler. Programmen innehåller övergripande strategier som är riktlinjer och gällande när lokaler för förskola och skola planeras och bygger på barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen att: Lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat. Lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs. Arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses. 3
Befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Lokalförsörjningsplanen ska säkerhetsställa att vi i tid kan möta och ställa om behovet av lokaler utifrån demografisk och barn/elevantals förändring. Tillgänglighet Grunden till en tillgänglig skola finns i FN: s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, där kan man läsa att alla har rätt till utbildning. FN: s barnkonvention säger att barnens bästa alltid ska ligga till grund för beslut i samhället. 1993 utfärdade FN standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. I skollagen står bl.a. att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning definierades som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tillgänglighet handlar om mötet mellan barn/elev och lärmiljö. Förvaltningen arbetar fortlöpande med tillgänglighetsanpassningar i förskolor och skolor. Plan för utemiljöer Utegårdarna är idag i olika skick. Vissa gårdar uppfyller inte till fullo säkerhetskrav, åldersanpassning, pedagogisk utemiljö eller uppfyller t ex inte andra krav som t ex solskydd etc. BUN har beslutat att ansöka om investeringsmedel avseende utomhusmiljö förskola om 2 mnkr 2017, 2 mnkr 2018 och 2 mnkr 2019, samt för utegårdar skola om 2 mnkr 2017, 2 mnkr 2018 och 1 mnkr 2019. 4
Bakgrund Förskola Utifrån de av kommunfullmäktige fastställda prognoserna uppdaterar barn- och utbildningsförvaltningen årligen Platsbehov i förskola och pedagogisk omsorg. Detta grundar sig på den faktiska täckningsgraden d.v.s. hur många barn i varje område som är placerade i förhållande till KIR, kommunens invånarregister. Det beräknade platsantalet är baserat på 15 platser i 1-3-årsgrupper och 18 platser i 3-6-årsgrupper. Vid beräkning av platsantal vid nystart används en snittsiffra på 20 platser per avdelning. Differensen anger skillnaden mellan beräknat platsbehov och antal platser. Endast av Barn- och utbildningsnämnden beslutade utökningar av förskola är medtagna i Platsbehovet. Barn till nyanlända tillkommer utöver prognos. Faktiskt barnantal redovisas i år som en jämförelse med beräknat platsantal i tabellen. Faktiskt barnantal för ht- 16 är hämtat från Procapita den 2 september 2016 och med mätdatum 15 oktober. Faktiskt barnantal skiljer sig år mellan höst och vår beroende på att barn tas in under våren även om lediga platser uppstår först i samband med att blivande förskoleklassbarn lämnar förskolan. Skillnaden i antal mellan antal placerade höst och vår brukar vara ca 250 barn i kommunen som helhet. Ytterligare barnplaceringar görs under hösten och under året vilket ska beaktas när siffrorna analyseras. Grundskola Faktiskt elevantal på respektive skola anges i förhållande till prognos. Genom detta ges en avstämning gentemot prognos per skola. Barn till nyanlända, ca 60 elever under 2016, tillkommer då de inte ingår i prognos. Elevantal för HT 16 är hämtat från Procapita den 26 augusti 2016. Det faktiska elevantalet per skola påverkas även av andel som väljer fristående skola samt annan kommunal skola. Idag går 143 elever i kunskapsskolan och totalt finns 291 elever i fristående grundskola. Samtliga grundskoleelever liksom fristående elever ingår i prognostiserat elevunderlag i respektive boendeområde. Val av annan kommunal skola eller fristående skola utgör en faktor i differensen mellan faktiskt elevunderlag och prognos för respektive skola. Prognos är en siffra som bygger på antagen inflyttning och födelse, om verkligheten inte blir som antagandet är det ytterligare en faktor som på verkar differensen. 5
Hela kommunen Förskola Beräknat platsbehov i förhållande till beräknat antal tillgängliga platser visar på ett överskott av platser, förutom VT- 17 och VT - 20. Vårens faktiska barnantal är alltid betydligt högre än höstens faktiska barnantal. Detta beror på att barn tas in under hela året men platser frigörs när 6-åringarna börjar förskoleklass. Det innebär att det överskott som ses under hösten behövs för att klara att platsbehovet under våren. Grundskola Prognos i förhållande till kapacitet på samtliga grundskolor visar på ett överskott av platser. Kapacitetsöverskottet motsvarar vid en linjär beräkning totalt 76 platser per skola och cirka 7-8 platser per årskull, inkluderat fristående verksamhet. Hur väl totaltkapacitet kan nyttjas beror på ventilations- och brandkrav, storleken på årskullarna i förhållande till rimliga klasstorlekar, förutsättningar i schemaläggning, utformning av lokaler och rimlighet i geografiskt avstånd från hemmet. Beläggningsgraden per årskull kan variera mellan 60-100 %. Det måste alltid finnas ett visst kapacitetsöverskott för att hantera elevkullarnas storlek och behov. Bedömningen är att utifrån färdigställande av beslutade investeringar så 6
finns kapacitet i lokalyta för att möta elevökning fram till 2025, men organisation och upptagningsområden kan behöva ses över. Gymnasieskolan Enligt prognos kommer elevantalet att öka. Bedömningen är att tillräcklig lokalyta finns fram till år 2025, men lokalytor behöver ses över och utvecklas för att vara funktionella för de studieförberedande programmen. För yrkesprogrammen, framförallt för industri/fordon, är lokalerna inte funktionella och ändamålsenliga och måste ses över. Nyanlända elever ingår inte i prognos. I dagsläget finns 125 elever inom språkintroduktion, med det elevantalet även kommande år kan kompletterande lokaler behövas. Kommunala vuxenutbildningen Barn- och utbildningsförvaltningen inväntar beslut från kommunstyrelsen angående under vilken nämnd kommunala vuxenutbildningen ska ligga och detta är avgörande för hur lokalförsörjningen i anslutning till Peder Skrivares behöver utvecklas. Administration Administrativa lokaler för skolor samt för barn- och utbildningsförvaltningens kansli och övergripande verksamhet ses som en stor brist. Idag har förvaltningen sin personal spridd i olika lokaler bland annat på Peder Skrivares. Peder Skrivares skola behöver få tillgång till samtliga administrativa lokaler under 2017 och senast 2018. Detta innebär att barn- och utbildningsförvaltningen behöver få tillgång till ca 20 administrativa arbetsplatser på en och samma plats centralt och helst i anslutning till Hus C. 7
Område Norr I område Norr ingår förskolorna i Bua, Väröbacka, Veddige, Derome och Karl- Gustav/Kungsäters område samt följande grundskolor; Buaskolan, Väröbackaskolan, Deromeskolan, Kung Karl skola och Vidhögeskolan. Bostadsbyggnationer i område Norr Inga större byggnationer är med i prognostiserat barn- och elevantal. Efter prognosperioden planeras det omfattande byggnation i området Norra Kusten mellan 2021-2040. Det planeras 770 bostäder för Bua och 2900 bostäder för Väröbacka/Stråvalla, dessa är inte med i prognos. Tågstationen kommer troligtvis inte vara färdig förrän 2026. Då stor andel mark för bostadsbyggnation är privat, är byggnationstakten osäker. Förskolan Sammanfattning och analys för förskolor i Område Norr Förskolorna i område Norr klarar att möta beräknat platsbehovet fram till HT-17 genom att barn erbjuds plats i angränsande område. Från hösten 2017 klaras platsbehovet inom området. 8
Delområde och analys Bua: Bua visar ett visst överskott under 2016-2020. Faktiskt antal placerade barn är dock högre än beräknat platsbehov och i nivå med antal förskoleplatser. Detta visar på att platsantalet överensstämmer med det faktiska behovet under såväl vt 16 som ht 16 dvs. inget överskott av platser. Beroende på behov utifrån kommande bostadsbyggnation i Buaområdet planeras för en viss utökning i samband med Applagårdens ombyggnation/nybyggnation. Förstudie är gjord för utbyggnad av Applagårdens förskola som kan byggas flexibel mot skola årskurs F-3. Förstudien innehöll två alternativ, 4 avdelningar respektive 6 avdelningar. När beslut är tagna om Applagårdens utbyggnad tillkommer utökningen i beräknat platsbehov. Om Fyrens fristående förskola genomför planerad utökning tillkommer ca 18 platser i beräkning Platsbehov. Väröbacka där Stråvalla ingår har idag färre platser än beräknat behov, men planar ut från våren 2018. Stråvalla har ett ökat behov av förskoleplatser genom den byggnation som sker i området. Hur området kommer att bebyggas kommande år är av betydelse. Förskoleplatser kan erbjudas inom området i Limabacka förskola. Kommunen förhandlar om mark vid Väröbackaskolan för kommande behov förskola och skola. 9
Veddige: Behov av platser tillgodoses genom byggnationen av Vidhöge förskola med sex avdelningar som planeras vara klar tidigast årsskiftet aug 2017. När Vidhöge förskola är klar motsvarar antalet platser beräknat behov i området. Kung Karl har högre beräknat platsbehov än antalet platser samtliga år fram till 2020 vilket innebär ett underskott på platser. Underskottet är i likhet med tidigare år. Vi vet vi av erfarenhet att vårdnadshavare från området söker sig till förskoleplats i angränsande delområden exempelvis från Grimmared till Derome förskola. Alla som önskat förskoleplats i Kungsäter har kunnat erbjudas detta. 10
Derome har lägre beräknat platsbehov än antalet platser, d.v.s. ett överskott. Platserna i Derome förskola används av barn från såväl Vidhögeskolans upptagningsområde som Kung Karl. Åskloster förskola tar emot barn från Väröområdet liksom Bläshammar området. 11
Grundskolan Sammanfattning och analys för grundskolor i Område Norr Grundskolorna i område Norr klarar att ta emot prognostiserat elevantal. På Vidhögeskolan tillgodoses kapacitetsbehovet när planerad ombyggnad är genomförd. Projektering för ombyggnaden pågår. Faktiskt elevantal ligger under prognostiserat antal elever, för läsåret 2015/2016 och 2016/2017. 12
Grundskolor Buaskolan F-6 Buaskolan: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Faktiskt elevantal ligger under prognostiserat elevantal, både för läsåret 2015/2016 och 2016/2017. Verksamheten upplever viss trångboddhet med stort antal fritidsbarn och begränsad kapacitet i matsal. Väröbackaskolan F-3 och 7-9 Väröbackaskolan: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Faktiskt elevantal är lägre än prognos, både för läsåret 2015/2016 och 2016/2017. Yta finns avsatt för kommande behov för utbyggnad av förskola och skola i anslutning till flygeln för åk F-3. 13
Deromeskolan F-3 Derome skola: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Faktiskt elevantal är högre än prognos, både för läsåret 2015/ 2016 0ch 2016/2017 med anledning av val av skola. Kung Karl skola F-5 Kung Karl skola: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Faktiskt elevantal är lägre än prognos, både för läsåret 2015/2016 och 2016/2017, vilket beror på val av skola till angränsande skolor i kommunen samt ett mindre antal utanför kommunen. 14
Vidhögeskolan F-9 Vidhögeskolan: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden, efter ombyggnation 2018. Faktiskt elevantal är lägre än prognos, både för läsåret 2015/2016 och 2016/2017, vilket beror på val av skola framförallt till angränsande skolor i kommunen men även ett mindre antal utanför kommunen. I Vidhögeskolan finns utöver antal skolelever även två förskoleavdelningar med sammanlagt 50 barn fram till och med ht 2017 då den nybyggda 6 avdelningsförskolan är klar. Då frigörs den yta i skolan som i dag används av förskolan. 2016 års prognos visar i likhet med föregående års prognos på elevökning från år 2018/2019. Skolans renovering och ombyggnad är planerad att vara klar våren 2018, inflyttning planeras till höstterminen 2018/2019. Vidhögeskolans matsal har begränsningar vilket ses över i ombyggnadsprojektet. Sammanfattning och strategi för område Norr förskola och grundskola Beroende på kommande bostadsbyggnation i Buaområdet planeras för viss utökning i samband med Applagårdens ombyggnation. I Väröbackaområdet kan behov av platser mötas genom att förskoleverksamhet, i första hand 5-årsverksamhet, samordnas. Dialog mellan verksamheterna behöver göras för att se hur detta kan förverkligas. Om samordning blir möjlig kan behov av nybyggnation av förskola flyttas fram något i tid. På sikt bör planering av förskola ske inom Väröbackaområdet för att möta behov inom området som helhet speciellt från Stråvalla där bostadsbyggande ökar. I Kung Karl skola är elevantalet lågt och 5-årsverksamhet kan eventuellt bedrivas i skolans lokaler. Det innebär att förskoleplatser frigörs i och utanför området. 15
Område Nordväst I område Nordväst ingår förskolorna i Bläshammar och Lindbergs område, samt Trönninges område från ht2017, samt följande grundskolor; Bläshammar skola, Lindbergs skola samt Trönninge skola från ht 2017. Bostadsbyggnationer i område Nordväst Planerade betydande bostadsbyggnationer för Bläshammar, Trönningenäs, Göingegården och Trönninge om ca 890 bostäder ligger med i prognostiserat elevantal för perioden. Mellan åren 2021-2025 är det planerat ytterligare ca 800 bostäder, samt ca 100 bostäder för åren 2026-2030, dessa är inte med i prognos. Förskolan Sammanfattning och analys för förskolor i Område Nordväst Förskolorna i område Nordväst klarar i huvudsak att möta platsbehovet under prognosperioden. Faktiskt barnantal för HT-16 ligger över totalt antal platser. Detta är till stor del beroende på att upptagningsområde ändras när Trönninge skola startar. Eftersom befolkningsprognos räknas på helår, är dessa förskoleplatser inräknade från VT-17 i Platsberäkning. Det innebär att 80 befintliga förskoleplatser från Centrum Norr Håstensskolans upptagningsområde tillförs området. 16
Delområde och analys Bläshammar beräknat platsbehov ligger över totalt antal platser, då bostadsbyggnationerna har blivit framflyttade ett år i tid. Faktiskt barnantal för HT 16, ligger ungefär i linje med antalet platser. Trönningebjärsvägens förskola är avsedd att tillgodose behov från såväl Bläshammar som Trönninge. Det innebär att underskott i Bläshammarområdet täcks av överskott i Lindberg/Trönninge. Dessa två områden ska analyseras som en helhet. Lindberg där Trönninge ingår fram till Trönningeskola startar 2017, då bildas Trönninge upptagningsområde. Överskott i detta delområde hör samman med underskott i delområde Bläshammar. Båda områdena ska ses som en helhet. För Ht16 ligger faktiskt barnantal över antal platser, d.v.s. ett underskott på platser. 17
Hösten 2017 Trönninge upptagningsområde När Trönninge skola startar ht- 17 är upptagningsområdet med aktuella förskolor enligt ovan. Differensen platser och behov ovan, som visar ett överskott ska ses tillsammans med Bläshammarområdets underskott för läsåret 2016/2017. 18
Grundskolan Sammanfattning och analys för grundskolor i Område Nordväst Grundskolorna i område Nordväst klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Faktiskt elevantal ligger på samma värde som prognostiserat barnantal, för läsåret 2015/2016. Faktiskt elevantal för läsåret 2016/2017, ligger över kapaciteten. Detta hanteras genom att nyttja lärosalar på Peder Skrivares skola. Upptagningsområden ändras höstterminen 2017 när Trönninge skola startar. Prognos upptagningsområde för Trönninge skola innehåller samma elevantal men framflyttat i tid ett år, jämfört med 2015 års prognos. 19
Grundskolor Bläshammar skola F-9 Bläshammar skola: Vi bedömer att skolan klarar att ta emot prognostiserat elevantal efter Trönningeskola startat ht 2017. Faktiskt elevantal är som prognos för läsåret 2015/2016, men överstiger prognos läsåret 2016/2017. Tills Trönninge skola startar 2017/2018 kompletteras Bläshammar skola med klassrum för år 8 och år 9 på Peder Skrivares skola (67 elever läsåret 2016/2017). En översyn för åtgärder av lokalerna i Bläshammar skola är påbörjad i syfte att anpassa lokalerna efter åldersgruppens behov i samband med ändring till F-5 skola, när Trönninge skola startar. Avveckling av paviljonger planeras i samband med årskurs 6 börjar i Trönninge skola, enligt Lokalförsörjningsplan. Matsalen har i dag begränsningar gällande ventilation med nuvarande elevantal. Då äldre elever flyttar över till Trönningeskola HT 2017, håller matsalens kapacitet för tre sittningar. 20
Lindbergs skola F-9 Lindbergs skola: klarar att ta emot prognostiserat elevantal för prognosperioden. Faktiskt elevantal är i likhet med prognos för läsåret 2015/2016, men ligger under prognos läsåret 2016/2017. Trönninge skola F-9 från Ht-17 Trönninge skola: klarar att ta emot prognostiserat elevantal under prognosperioden. Planerad start ht 2017/2018. Prognos upptagningsområde för Trönninge skola innehåller samma elevantal men framflyttat i tid ett år, jämfört med 2015 års prognos. 21
Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i område Nordväst Ändring av upptagningsområde, innebär att Bläshammar skola avlastas och samtliga elever kan beredas plats på skolan. Elevantalet minskar i Lindbergs skola och ger ledig kapacitet, som möjliggör att förskoleverksamhet kan flytta in. Dialog mellan verksamheterna behöver göras och ombyggnation genomföras för att detta kan förverkligas. I dagsläget får barn från Göthriksområdet förskoleplats på Trönningebjärsvägens förskola. Vi söker möjligheter för de yngre förskolebarnen att erbjudas plats i Göthriksområdet och då kan eventuell avveckling av förskolelokal ske. Bläshammar skola ändras till F-5 skola, när Trönninge skola startar. Organisationen för Bläshammar skola kan behöva ses över vid fortsatt ökat elevantal. 22
Område Öster I område Öster ingår förskolorna i Göthrik, Rolfstorp, Skällinge, Tvååker, Sibbarp och Spannarp, samt följande grundskolor; Göthriks skola, Rolfstorps skola, Skällinge skola, Bosgårdsskolan, Sibbarps skola och Spannarps skola. Bostadsbyggnationer i område Öster Inga större bostadsbyggnationer är planerade i området. I prognos ligger 60 bostäder på Stenen och på Smeakalles äng i Tvååker, under åren 2017-2020. Däremot en stor utbyggnad i Gamla Köpstad som kommer att påverka behovet av platser i förskola och skola. Förskolan Sammanfattning och analys av förskolor Område Öster Beräknat platsbehov visar att behovet i området är större än antalet platser under åren ht 2016 t.o.m. vt 2020, d.v.s. ett underskott, framförallt i Göthriksområdet. Detta innebär att förskoleplatser erbjuds i angränsande områden, samt i centralorten. 23
Delområde och analys Rolfstorp: Nybyggnad av Skogsbackens förskola och plats för ca 60 barn totalt, d.v.s. utökning med nio platser, planeras klar aug 2017. Enligt Platsberäkning är då behov och tillgängliga platser i balans i Rolfstorp. Skällinge: Ny förskola med 40 platser var inflyttningsklar ht 2015 i anslutning till Skällinge skola. Det innebar en utökning med 20 platser när förskoleverksamhet flyttade från lägenhet på Texasvägen. Beräknat platsbehov ligger under totalt antal platser, d.v.s. ett överskott. 24
Göthrik: I likhet med förra året finns ett underskott på platser motsvarande ca 40 platser enligt beräknat platsbehov. Underskottet minskar 2020. Förskoleplats kan erbjudas i centralorten. Faktiskt barnantal för HT 2016, är något högre än totalt antal platser. Tvååker: I årets beräkning av platsbehov visar på ett lägre överskott av platser, detta som en effekt av föregående års beslut att minska med två förskolegrupper i Centralskolan. Lerjans fristående förskola som 2015 utökade med 25 platser har idag endast några platser lediga. Snickerns förskola är planerad att vara renoverad och klar till våren 2017. Då kan även den femte avdelningen öppnas igen. Behov föreligger av administrativa lokaler för områdets förskolechefer samt administratörer vilket gör att planering sker för att använda den femte förskoleavdelningen till detta. Även andra alternativ undersöks innan ärendet beslutas. 25
Sibbarp: Underskott på platser i samma omfattning som förgående års behovsberäkning. Förskoleplats erbjuds genom att 5-årsverksamhet delvis förläggs i skolan. Faktiskt barnantal för HT 2016, ligger ungefär i linje med antalet platser. 26
Spannarp: Litet underskott men förskoleplats kan erbjudas i angränsande område Träslövsläge. Förskoleplats erbjuds genom att 5-årsverksamhet delvis förläggs i skolan. Faktiskt barnantal för HT 2016, ligger över totalt antal platser. 27
Grundskolan Sammanfattning och analys för grundskolor i Område Öster Grundskolor i Område Öster har kapacitet att ta emot prognostiserat elevantal efter planerade ombyggnader. Faktiskt elevantal ligger under prognos för läsåret 2015/2016 och även för 2016/2017. Rolfstorp skola och Skällinge skola har efter om- och tillbyggnad kapacitet att ta emot prognostiserat antal elever. Faktiskt elevunderlag för HT16, ligger under prognos. tillbyggnad i Rolfstorp var inflyttningsklar under hösten 2015. Skoldelen i Skällinge var klar oktober 2015 samt förskoledelen vid årsskiftet. Projektering av om- och tillbyggnad har påbörjats av Bosgårdsskolan. 28
Grundskolor Göthriks skola Göthriks skola: klarar att ta emot eleverna under prognosperioden eftersom faktiskt elevunderlag är lägre än prognos. Faktiskt elevantal är lägre än prognos beroende på att en del elever liksom tidigare väljer skolgång i närliggande skolor, samt i centralorten. Förskoleverksamhet i form av 5-årsverksamhet kan bedrivas i Göthriks skolan där 5-årsverksamhet tidigare bedrivits. Dialog mellan verksamheterna behöver göras för att se hur kan förverkligas. Rolfstorps skola: Rolfstorp skola har efter om- och tillbyggnad, som var klar hösten 2015, kapacitet att ta emot prognostiserat antal elever. Faktiskt elevantal är lägre än prognos, både läsåret 2015/2016 och 2016/2017. 29
Skällinge skola F-3 Skällinge skola: Skällinge skola har efter om- och tillbyggnad kapacitet att ta emot prognostiserat antal elever. Faktiskt elevantal ligger i linje med prognos. Bosgårdsskolan F-9 Bosgårdsskolan: Bosgårdsskolan får högre lokalkapacitet genom om- och tillbyggnation som ersätter Växthuset samt möjliggör ökad flexibilitet. Projektering har påbörjats våren 2016 för om- och tillbyggnation. I samband med ombyggnad sker en översyn av matsalens kapacitet och kök liksom elevhälsadel och klassrum. Faktiskt elevunderlag är lägre än prognos VT 2016, men högre än prognos HT 2016. 30
Sibbarps skola F-5 Sibbarps skola: 2016 års prognos visar jämfört med 2015 års prognos på ett stabilt elevunderlag för åren 2016-2020, men som håller sig inom skolans kapacitet. Faktiskt elevunderlag lägre än prognos för läsåret 2015/2016 samt 2016/2017. Spannarps skola F-3 Spannarps skola F-3: Skolans kapacitet håller för prognostiserat elevantal. Faktiskt elevunderlag är lägre än prognos, för både år 2015/2016 31
och 2016/2017. Byggnaden har bristande tillgänglighet vilket också gäller vid varumottagning i köksdelen. Sammanfattning och strategi för förskola och skola i område Öster I område Öster kan förskoleverksamhet i första hand 5-årsverksamhet bedrivas i Göthrik skolans lokaler och därigenom möjliggöra fler förskoleplatser för att möta ökat behov i området. Dialog mellan verksamheterna behöver göras för att se hur detta kan förverkligas. Samordning möjliggör att barn kan få förskoleplats inom sitt boendeområde. Detta frigör platser på förskolor utanför område Öster. I Sibbarp och Spannarp förläggs 5-årsverksamhet delvis i skolan under läsåret 2015/2016. Genom detta möts det ökade behovet av förskoleplatser. Om behov uppstår i Tvååker och även Spannarp kan förskoleplatser erbjudas i angränsande Träslövsläge. Vid ökat behov i framtiden finns mark avsatt vid Bosgårdskolan för att uppföra en förskola med fyra eller fler avdelningar. 32
Helhetsbild över alla centrumområden En sammanställning av område centrum som helhet, som består av Centrum Norr, Område centrum och samt Område Sydväst exklusive Träslövsläge. Bostadsbyggnationer för centrum som helhet Större byggnation planeras i området. Ett outrett antal bostäder är planerade i Breared och Jonstaka. I Sörse och Prästakullen ligger 720 bostäder i prognos och ca 320 planerade bostäder tillkommer för åren 2021-2025. I Ankarskolans upptagningsområde är det planerade bostäder i Gamla Köpstad, varav 25 bostäder är med i prognos för 2016-2020. För åren 2021-2025 är det planerat 625 bostäder, för åren 2026-2030 är det planerat 750 bostäder samt 800 bostäder efter år 2030. Dessa är inte med i prognos. Centrum Norr, Område Centrum och Område Sydväst, exklusive Träslövsläge Förskolan Sammanfattande bild över förskolor i samtliga centrumområden I ovanstående diagram visas samtliga centrumområden som omfattar centrum Norr, centrum Syd och Sydväst undantaget Träslövsläge. Platserna erbjuds till sökande från angränsande områden, då hela centrum ses som en helhet. I centrum 33
är avstånden relativt korta och mindre antal platser i ett centrumområde har vägts upp av fler platser i angränsande områden. Centrum som helhet klarar platsbehovet enligt beräknat behov, fram till 2020, med beslutade platser. Faktiskt elevantal för HT-16 ligger över beräknat platsbehov, men under totalt antal platser. 2016 års prognos visar på ett lägre barnantal år 2017 vilket kan härröras från ändrade upptagningsområde i samband med Trönninge skola startar. Från år 2019 marginell ökning i prognos. Beräkning av platsbehov 2016 år visar på ett överskott av förskoleplatser samtliga år. Från år 2019 är överskottet betydligt mindre för hela centrumområdet. Från år 2020 visar beräkningen på ett underskott såväl höst som vår, på förskoleplatser i centrum som helhet. Detta innebär att brist på platser i ett centrumområde, inte kan vägas upp mot platser i ett annat centrumområde. Det får också konsekvensen att det inte finns någon marginal i centralorten, för att vid behov utgöra buffert mot landsbygdsområden Grundskolan Sammanfattning och analys av grundskolor i centrum som helhet Grundskolorna totalt i centrum områdena klarar att ta emot prognostiserat elevunderlag. Men en översyn av upptagningsområden kan behöva göras. Faktiskt elevantal ligger under prognostiserat elevantal för läsåret 2015/2016 och 2016/2017. 34
Hur väl man kan nyttja kapaciteten fullt ut i skollokalerna förutom ventilationsoch brandkrav beror på storleken på årskullarna i förhållande till rimliga klasstorlekar, förutsättningar i schemaläggningen, utformningen av lokalerna samt skäligt avstånd. Sammanfattning och strategi för förskolor och grundskolor i centrum som helhet Nya platser tillkommer när Håstensgårdens och Rundgårdens nybyggnation är beslutade som innebär utökning med tre avdelningar respektive en avdelning. På sikt kan Hus C vid Furubergsskolan anpassas till förskola för ca 60 platser. I områden i kommunen, där det är lämpligt förläggs 5-årsverksamhet i skollokaler. Detta innebär att förskoleplatser frigörs som även påverkar behovet av platser i Centrum. I Mariedalsskolan frigörs yta år 2020 när dövblinda elever avslutar sin skolgång och verksamheten upphör. Tranan paviljonger vid PS sägs upp när förskolan Bokens två avdelningar flyttar in i Nya Österängen. Lokal på Nyhemsgatan sägs upp efter evakueringsbehov för förskola upphört. Träslövs förskola med mindre ändamålsenliga lokaler kan sägas upp och verksamheten flytta in i nybyggda Håstensgården. I Breared finns tomter som möjliggör större förskola och skola. Kommunal tomt finns vid Idrottshallen/Påskbergsskolan och kan vid behov användas för byggnation av ny förskola på minst sex avdelningar. För framtida behov finns mark i anslutning till Stenåsa och Ramlyckans förskolor, men troligtvis behövs en detaljplan ändring. För grundskolorna i centrum kan en översyn av upptagningsområden behöva göras. 35
Område Centrum Norr I område Centrum Norr ingår förskolorna i områdena Bocksten, Håsten och Furuberg, samt följande grundskolor; Bockstensskolan, Håstensskolan och Furubergsskolan. Bostadsbyggnationer för område Centrum Norr I Östra Träslövs planeras en omfattande bostadsbyggnation, varav 650 bostäder är med i prognosen. Mellan åren 2025-2030 planeras ytterligare 900 bostäder samt 450 bostäder efter år 2030, dessa är inte med i prognos. Förskolan Sammanfattning och analys för Område Centrum Norr 2016 års prognos för åren 2016-2020 visar en liten minskning för området. Enligt behovsberäkningen är underskottet av platser i stort sett på samma nivå som 2015 års beräkning. Platser i hela centrum ses som en helhet och platser erbjuds till sökande från de olika centrumområdena. Faktiskt barnantal för Ht-16, är lägre än beräknat platsbehov samt lägre än totalt antal platser, d.v.s. ett överskott på platser finns i nuläget. När Trönninge skola startar utökas upptagningsområdet vilket innebär att ca 80 befintliga förskoleplatser från Centrum Norr Håstensskolans upptagningsområde tillförs område Nordväst. Dessa platser borträknade från Centrum Norr från VT - 17 i Platsberäkning. 36
Delområde och analys Bocksten-Håsten: Planering pågår för ny förskola för ca 160 barn som ska ersätta nuvarande Håstensgårdens förskola. Förskolan är inte beslutad ännu. Utökning med 60 platser tillkommer när Håstensgårdens förskola är nybyggd. Furuberg: Underskott av platser, i förhållande till både beräknat platsbehov samt faktiskt barnantal. 37
Grundskolan Sammanfattning och analys för grundskolor i Område Centrum Norr Grundskolor i område Centrum Norr visar ett underskott på platser för prognosperioden, med endast medräknade beslutade platser. Faktiskt elevantal ligger under prognostiserat elevantal, för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. 38
Grundskolor Bockstensskolan F-5 Bockstensskolan: Skolan klarar att ta emot prognostiserat elevunderlag efter Trönninge skola har startat. Skollokalerna har utöver ordinarie lokalkapacitet utökats med 2 klassrum i paviljong, ca 50 platser, fram till Trönninge skola startar. Faktiska elevantal är lägre än prognos, för både läsåret 2015/2016 och 2016/2017. Matsalen har i dag stora begränsningar att klara elevantalet. Trots att elevantalet minskar när elever går till Trönninge skola HT 2017, är det serviceförvaltningens bedömning att det blir det svårt att klara kapaciteten i matsalen då elevantalet kräver fyra sittningar, detta behöver ses över. 39
Håstensskolan 6-9 Håstensskolan: Faktiska elevantal är lägre än prognostiserat elevantal, för både läsåret 2015/2016 samt 2016/2017. 2017/2018 när Trönninge skola är klar och minskar prognostiserat elevantal och kapacitet frigörs. En osäkerhetsfaktor är hur eleverna faktiskt väljer att byta till hänvisad skola dvs. Trönninge skola. Ökning av prognostiserat elevantal år 2020. En orsak till att differensen mellan faktiskt elevantal och prognos är stor, kan vara att bostadsbyggnationer i Lugnet och Göingegården blivit uppskjutna ett år, samt val av skola. 40
Furubergsskolan F-5 Furubergsskolan: Elevantalet motsvarar skolans maxkapacitet. Faktiska elevantal överstiger läsåret 2016/2017 prognos något, vilket troligtvis beror på att elever i tidigare upptagningsområde hade möjlighet att välja att vara kvar på skolan när omorganisationen genomfördes. Dessa elever beräknas vara utfasade år 2017. Prognos under perioden 2016-2019 är stabil, men prognosen visar en viss minskning för år 2020. Begränsningar finns i lokalerna vilket försvårar organisationen. Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i område Centrum Norr Ny platser för förskolor tillkommer när Håstensgårdens nybyggnation är beslutad. På sikt vid minskat elevantal på Furubergsskolan kan Hus C vid Furubergsskolan anpassas till förskola för ca 60 platser. Träslövs förskola med mindre ändamålsenliga lokaler kan sägas upp och verksamheten flytta in i nybyggda Håstensgården. För framtida behov finns mark i anslutning till Stenåsa och Ramlyckans förskolor, men troligtvis behövs en detaljplan ändring. När Trönninge skola är klar 2017/2018 avlastas Bockstensskolan och på Håstenskolan frigörs kapacitet. Furubergsskolan har ett fortsatt ökat elevantal. Översyn av organisation behöver göras för att nyttja områdets lokaler. 41
Område Centrum I område Centrum ingår förskolorna i områdena Haga och Påskberget, samt följande grundskolor; Hagaskolan och Påskbergsskolan. Bostadsbyggnationer i område Centrum I prognosen ligger byggnation med 250 bostäder på Brunnsberg och Malmen som tillhör upptagningsområde för Hagaskolan och där Kunskapsskolan (friskola) också är belägen. Efter prognosperioden är Väster Port planerad, med 700 bostäder mellan åren 2021-2025, 1000 bostäder för åren 2026-2030 och 800 bostäder efter 2030 Förskolan Sammanfattning och analys för förskolor i Område Centrum Enligt behovsberäkningen har underskottet av förskoleplatser ökat i området och ökningen blir tydlig våren 2018 och prognosperioden ut. Faktiskt barnantal för HT-16, ligger över beräknat platsbehov, och över totalt antal platser, dvs ett litet underskott. 42
Delområde och analys Haga: Varbergs Bostad planerar bostadsproduktion för 150 hushåll på Brunnsberg samt 100 bostäder på Malmen. I arbetet med detaljplanen för projektet föreslås en ny förskola med 120 platser som ersättning för Kärnegårdens förskola samt Bullerbyns förskola dvs. ingen utökning av antalet platser. Beräknat platsbehov, ligger under antalet platser till VT20. Faktiskt barnantal för Ht - 16, ligger över totalt antal platser samt över beräknat platsbehov, dvs ett litet underskott på platser samt fler barn än beräknat. Påskberget: Beräknat platsbehov ligger över totalt antal platser. Faktiskt barnantal för HT 2016, ligger i likhet med totalt antal platser men under beräknat platsbehov. 43
Grundskolan Sammanfattning och analys av grundskolor i Område Centrum Grundskolorna i område Centrum klarar att ta emot prognostiserat elevantal för perioden. Faktiskt elevantal ligger marginellt över prognosen. Grundskolor Hagaskolan F-9 44
Hagaskolan: Kapacitet finns för att ta emot prognostiserat elevantal. Behov av upprustning av lokaler avseende ventilation är beslutad och en förstudie har initierats för åtgärdsval. Översyn av organisation kan behöva göras. Faktiska elevunderlaget understiger prognos, för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Detta kan bero på val till närliggande skolor. Matsalen har begränsningar gällande antal personer som får vistas i lokalen gällande ventilations och brandutrymnings krav. Idag klarar man begränsningarna med tre sittningar. Påskbergsskolan F-9 Påskbergsskolan: Kapacitet finns för att ta emot prognostiserat elevunderlag för perioden. Faktiska elevunderlag överstiger prognos, för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. En orsak till att faktiskt elevantal ligger över prognos, kan vara att elever från närliggande skolor samt ytterområden väljer Påskbergsskolan. Sammanfattning och strategi för förskolor och skolor i Område Centrum Samtliga Centrumområden ses som en helhet och avlastar varandra. I Breared finns tomter som möjliggör större förskola och skola. Vid ökat behov finns tomt intill Påskbergsskolan/Idrottshallen för större förskola. Lokal på Nyhemsgatan används för evakuering vid byggnation av förskola, hyreskostnaden läggs in i projektet. Efter denna evakuering sägs lokalen upp. För grundskolan kan en översyn av organisation behöva göras. 45
Område Sydväst I område Sydväst ingår förskolorna i Mariedals, Almers och Träslövsläges område, samt skolorna Mariedalsskolan, Almers skola och Ankarskolan. Bostadsbyggnationer för område Sydväst Större byggnation planeras i området. Ett outrett antal bostäder är planerade i Breared och Jonstaka. I Sörse och Prästakullen ligger 720 bostäder i prognos och ca 320 planerade bostäder tillkommer för åren 2021-2025. I Ankarskolans upptagningsområde är det planerade bostäder i Gamla Köpstad, varav 25 bostäder är med i prognos för 2016-2020. För åren 2021-2025 är det planerat 625 bostäder, för åren 2026-2030 är det planerat 750 bostäder samt 800 bostäder efter år 2030. Dessa är inte med i prognos. Förskolan Sammanfattning och analys av förskolor i Område Sydväst Enligt behovsberäkningen är det ett överskott av förskoleplatser samtliga år under prognosperioden. Men då hela centrum ses som en helhet, behövs platserna för att avlasta övriga centrumdelar. Faktiskt barnantal för HT 2016, ligger under antal platser men över beräknat platsbehov, detta innebär att överskottet är betydligt lägre än beräknat. 46
Delområde och analys Mariedal/Almers: Det finns överskott i området. Nybyggnation projekteras av Österängens förskola som idag finns i paviljonger. Vid nybyggnationen byggs förskolan samman med Bolmens förskola. Även förskolan Bokens ca 20 barn, som från sommaren 2016 har sin verksamhet i Tranan, flyttar in i Österängens förskola. Nybyggnaden innebär utökning av ca 30 förskoleplatser och en förskolelokal kan avvecklas i samband med att Österängen blir färdig. Planering av Breareds förskola är framflyttad till år 2022, efter BUN beslut om investeringsbudget. Kommunfullmäktige beslutat om investeringsbudget tas i november. Befintlig behovsberäkning bygger på BUN:s beslut. Träslövsläge: Det finns överskott på platser i området men överskottet har minskat från förra året. Faktiskt barnantal för HT 2016, ligger under totalt antal platser, men över beräknat platsbehov. Detta innebär ett mindre överskott än beräknat. Hyresavtalet för paviljong Sjöboden är uppsagd från första juli 2017. Beroende på aktuell behovssituation flyttar Sjöbodens barn då till Hajvägen/Knarråsen alternativt Ankarskolan. Kontinuerlig dialog förs om eventuell 5-årsverksamhet i de flexibla förskolelokalerna. 47
Grundskolan Sammanfattning och analys av grundskolan i Område Sydväst Grundskolorna i området Sydväst klarar att ta emot prognostiserat elevunderlag, men en översyn av upptagningsområde kan bli aktuell. Faktiskt elevunderlag i området ligger under prognostiserat elevunderlag, för läsåret 2015/2016 och ligger nästan i nivå för läsåret 2016/2017. Ankarskolan har genom nya skolbyggnaden fått mer ändamålsenliga lokaler. Skolan nyttjar idag och fram till 2017/2018 flexibla lokaler avsedda för förskola. Dessa lokaler är utöver skolans beräknade kapacitet. 48
Grundskolor Mariedalsskolan F-3 Mariedalsskolan: klarar att ta emot prognostiserat elevunderlag. Skolans faktiska elevunderlag understiger prognos för läsåret 2015/2016, men överstiger prognos för läsåret 2016/2017. En del elever väljer Mariedal från Ankarskolans upptagningsområde, samt Göthriks upptagningsområde, då de bor på gränsen i upptagningsområdet. Almers skola 4-9 Almers skola 4-9: Kapacitet finns för att ta emot prognostiserat elevunderlag. Faktiska elevunderlag ligger lite under prognos för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. 49
Ankarskolan F-9 Ankarskolan: Prognostiserat elevunderlag överstiger maxkapaciteten, för 2016/2017 men det faktiska elevunderlaget understiger prognos, för läsåret 2015/206 och för läsåret 2016/2017 är faktiska elevantalet i nivå med maxkapacitet. Utöver ordinarie lokalkapacitet nyttjar skolan idag flexibla förskolelokaler med ca 80 platser. En del yngre elever väljer Mariedal, då de bor på gränsen i upptagningsområdet vilket påverkar faktiskt elevantal. Sammanfattning och strategi för förskola och skola för område Sydväst Genom tidigare historik vet vi att val av skola påverkar, särskilt i området Södra Näs, som gränsar mot centralorten. Det är i dag ca 28 elever som tillhör Ankarskolan men som valt Mariedal/Almers. En översyn av upptagningsområde ska göras. Ankarskolan har idag utökad lokalyta då de nyttjar flexibla lokaler som är byggda för förskola. Förskoleverksamhet, i första hand 5-årsgrupp, beräknas kunna flytta in i lokalerna. Kontinuerlig dialog förs om eventuell 5-årsverksamhet i de flexibla förskolelokalerna. 50
Gymnasieskolan Sammanfattning och analys av gymnasieskolan Faktiskt elevantal för HT-16 är avläst 2 september -16 i Procapita. I början på läsåret sker förändringar i elevantal vilket gör att den faktiska siffran kommer att något förändras. Enligt 2016 års prognos, liksom 2015 års prognos visar ett prognostiserat ökat elevantal för läsåret 2017/2018. Året därefter visar på fortsatt ökning. Även särvux och gymnasiesärskolan finns på Peder Skrivares och ingår i prognos. Tabellen visar faktiskt elevantal i förhållande till dels 72 % av prognosticerat elevunderlag boende i kommunen samt prognos från annan kommun samt även målsättningen med 80 % av nämnda underlag. I faktiskt elevunderlag ingår även nyanlända elever som går språkintroduktion samt fjärdeårselever (IM individuella programmet) och dessa ingår inte i prognos. Med elevökningen kommer det att vara en högre beläggning i gymnasiets lokaler. Bedömningen är att tillräcklig lokalyta finns fram till år 2025, men lokalytor behöver ses över och utvecklas för att vara funktionella. Lokalkapaciteten behöver säkerställas utifrån de olika gymnasieprogrammen och i samband med detta görs en översyn av de ytor som nyttjas för undervisning och lärararbetsplatser. I dagsläget finns 125 elever inom språkintroduktion, med det elevantalet även kommande år kan kompletterande lokaler behövas. 51
Administrativa lokaler som nyttjas av Övergripande elevhälsa, Skola och Näringsliv samt Språkutvecklare behöver omlokaliseras senast 2017 för att bereda plats för lärararbetsplatser. Redan nu behöver omlokaliseringen påbörjas. Lokaler frigörs 2017, då elever från Bläshammar skola ryms inom den egna skolan. Kapacitetsberäkning på PS behöver göras i ett långsiktigt perspektiv. Behov av lokaler för språkintroduktion för nyanlända ökar, vilket är elevantal som inte ingår i prognos. Det är svårt att bedöma hur många elever som PS behöver ha beredskap för inom språkintroduktion. Gymnasiechefen räknar med ett ökat antal. Från våren 2015 finns även administration för Enheten för nyanlända i gymnasieskolans lokaler. Hus 11 har åter fått tas i anspråk till grundläggande vuxenutbildningen, GRUV. Barn- och utbildningsförvaltningen inväntar beslut från kommunstyrelsen angående vilken nämnd kommunala vuxenutbildningen ska ligga Beslutet är avgörande för hur lokalförsörjningen i anslutning till PS behöver utvecklas. Gymnasiets framtida lokalbehov avseende lokaler för fordons- och industritekniska programmet genomlyses via en förstudie som beräknas vara klar februari 2017. Detta i enlighet med Strategisk plan för Peder Skrivares skola. Avyttring har genomförts för 2/3 delar av Bolmen och del för finsnickeri Bolmen ses över. 52
Lokalförsörjningsplan Kultur- och fritidsnämnden 2017
1 Syfte med lokalförsörjningsplanen 4 Uppdatering av lokalförsörjningsplanen 4 2 Ansvarsfördelning i kommunens anläggningar 4 3 Lokaler inom nämndens ansvarsområde 5 Teknisk status 5 Kulturhistorisk klassning 5 Bruksarea (BRA) 5 Kundernas behov och önskemål 5 Tillgänglighet 6 Jämställdhet 6 Teknik/energieffektivisering 7 Nationella och internationella krav 7 Arbetsmiljö 7 Omvärldsbevakning 7 God geografisk spridning 8 Stadsutvecklingsprojektet och Västerport 8 Samla verksamhet i samma områden 9 Renodling av strategisk utveckling och ansvar 9 4 Övergripande behov för lokaler inom nämndens ansvarsområde _ 10 Förvaltningslokaler 10 Kallbadhuset 10 5 Idrottsanläggningar 11 Lokalbedömning idrottsanläggningar 12 5.1.1 Furubergsskolan gymnastiksal 12 5.1.2 Hagaskolans gymnastiksal 12 5.1.3 Håstenskolans gymnastiksalar 13 5.1.4 Håstenskolans skyttelokal 13 5.1.5 Göthriks skolas gymnastiksal 14 5.1.6 Skällinge nya skolas gymnastiksal 14 5.1.7 Sibbarps skolas gymnastiksal 15 5.1.8 Bläshammar skolas gymnastiksal 15 5.1.9 Lindbergs skolas gymnastiksal 16 5.1.10 Derome skolas gymnastiksal 16 5.1.11 Kung Karl skolas gymnastiksal 17 5.1.12 Mariedalshallen 17 5.1.13 Peder Skrivares idrottshallar 18 5.1.14 Rolfstorps idrottshall 19 5.1.15 Tvååker idrottshall 19 5.1.16 Bua idrottshall 20 5.1.17 Ankarvallen/Ankarhallen 21 1
5.1.18 Väröbacka idrottshall 22 5.1.19 Brearedshallen 22 5.1.20 Varbergs Idrottshall 23 5.1.21 Vidhögehallen 24 5.1.22 Flickskolans gymnastiksal (Kv. Gymnastiken) 24 5.1.23 Övrevi idrottsplats 25 5.1.24 Östervi idrottsplats 26 5.1.25 Lindvallen 26 5.1.26 Påskbergsvallen 27 5.1.27 Veddige idrottsplats 28 5.1.28 Håstens idrottsplats 29 5.1.29 Simstadion 30 5.1.30 Veddige simhall 31 5.1.31 Håstens simhall 31 5.1.32 Sjöaremossen 32 5.1.33 Varbergs Ishall 33 5.1.34 Veddige ishall 33 Övriga idrottsanläggningar 34 Ridsport 34 5.3.1 Statistik för ridklubbar: 35 5.3.2 Tränings- och tävlingsanläggning för ridsporten 36 Konstgräs/hybridgräs 36 Grusplaner 36 Övernattningsmöjligheter i samband med cuper och tävlingar 37 6 Investeringar idrottsanläggningar 37 Pågående investeringar förstudie eller genomförande 37 Framtida investeringsprojekt som diskuteras (ej beslutade) 37 7 Kulturanläggningar 38 Lokalbedömningar kulturanläggningar 38 7.1.1 Kulturhuset Komedianten 38 7.1.1.1 Stadsbiblioteket 38 7.1.1.2 Lilla teatern 39 7.1.1.3 Varbergs konsthall 39 7.1.1.4 Konstverkstaden 39 7.1.1.5 Personalutrymmen, förråd och garage 40 7.1.1.6 Varbergs teater 40 7.1.1.7 Övre Teaterfoajén 41 Societetsparkens scen (s.k. musikpaviljong) 41 Konsthallen/Hamnmagasinet 42 Lokalbiblioteken 42 7.4.1 Rolfstorps bibliotek 42 7.4.2 Kungsäter bibliotek (Kung Karls skola) 44 7.4.3 Träslövsläges bibliotek 44 7.4.4 Tvååkers bibliotek 44 7.4.5 Veddige bibliotek 45 7.4.6 Bua bibliotek 45 2
8 Ungdomsanläggningar 46 Lokalbedömning ungdomsanläggningar 46 8.1.1 Rosenfredsskolan 46 8.1.2 Kulturskolan 47 8.1.3 Centralen 48 Ungdomsgårdar 49 8.2.1 STN432 49 8.2.2 Mittpunkten 50 8.2.3 Träslövsläge ungdomsgård 50 8.2.4 Veddige ungdomsgård 50 8.2.5 Tvååkers ungdomsgård 51 8.2.6 Bua ungdomsgård 51 3
1 Syfte med lokalförsörjningsplanen Sedan ett par år tillbaka upprättas årligen en central lokalförsörjningsplan avseende Varbergs kommuns lokalbestånd. Kommunens lokalsamordnare har i uppdrag att sammanställa denna kommungemensamma lokalförsörjningsplan med hjälp av faktaunderlag från berörda fackförvaltningar och teknisk status från serviceförvaltningen. Syftet med den centrala lokalförsörjningsplanen är att på ett överskådligt sätt redovisa kommunens lokalbestånd och dess användningsområde, att skapa verktyg för att möjliggöra planering av det framtida lokalbehovet, att bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler för den kommunala verksamheten. Syftet med kultur- och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan är, förutom att vara ett stöd och underlag till den centrala planen, också ett sätt att fånga upp föreningars och medborgares behov och visioner, skapa delaktighet och öka berörda tjänstemäns och politikers kunskap om anläggningarnas status och behov, och inte minst, i likhet med den centrala, vara ett hjälpmedel vid bedömningen av kommande investeringsbehov. Uppdatering av lokalförsörjningsplanen Då uppdatering av lokalförsörjningsplanen sker årligen och den centrala lokalförsörjningsplanen har facknämndernas egna (inkl. kultur- och fritidsnämndens) lokalförsörjningsplaner som underlag, så bör kultur- och fritidsnämndens plan vara klar och antagen i december 2016 för att ligga i fas med den centrala planen, som ska fastställas i kommunstyrelsen i februari 2017. 2 Ansvarsfördelning i kommunens anläggningar Kommunstyrelsen har facknämndsansvar för ny- och ombyggnation av kommunala byggnader. Kommunstyrelsen har också huvudansvaret för att tillföra respektive avveckla lokalresurser. Servicenämnden ansvarar för fastighetsförvaltning av det aktuella lokalbeståndet. Serviceförvaltningen har ansvaret för utarbetande av lokalresursplaneringen samt hantering och bevakning av externa hyreskontrakt. Serviceförvaltningen har bidragit med information om anläggningarnas tekniska status och planerat underhåll. Hamn- och gatunämnden ansvarar för nyanläggning och förvaltning av gatuanläggningar, offentliga toaletter och badplatser, parker, planteringar och lekplatser i det offentliga rummet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamhetsdrift i kommunens kultur- och fritidsanläggningar samt för nyanläggning och förvaltning av natur- och konstgräsplaner. Ett utvecklingsarbete kommer att påbörjas inom kultur- och fritidsförvaltningen under 2017 för att få in mer detaljerad fakta rörande byggnaderna såsom restvärden och avskrivningstider, potentiell utveckling, nyttjande, tillgänglighet samt underhåll- och/eller investerings- eller reinvesteringsbehov som ligger till grund för att kunna göra strategiska val. Då kommunen börjat med avskrivningar enligt komponentindelning innebär det att anläggningens olika delar står inför reinvesteringsbehov vid olika tidpunkter. Dessa är viktiga att identifiera för att fånga upp, underhållsbehov eller reinvesteringsbehov, i tid. Ett område att utveckla är ett större nämndsgemensamt användande av lokalerna så dessa blir mer nyttjade och kanske för andra verksamheter än den ordinarie. En viktig fråga är hur våra anläggningar kan bli mer kreativa och möta fler behov, inriktningar och målgrupper. 4
3 Lokaler inom nämndens ansvarsområde Teknisk status I planen angiven teknisk status grundar sig på följande klassindelning: Klass 1: Rivningsobjekt. Byggnad är i mycket dåligt skick. Ingen uthyrning/rivningskontrakt. Klass 2: Byggnad med stort underhålls- o investeringsbehov inom en 5-årsperiod. Klass 3: Byggnad äldre än 10 år i gott skick med normalt framtida underhållsbehov. Klass 4: Nybyggd eller totalombyggd inom senaste 10-årsperioden. Klass 5: Nybyggd inom senaste 5-årsperioden. Garantitid kvarstår. Kulturhistorisk klassning Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser: - Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.) - Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q-märkning eller motsvarande. - Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q- märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. Bruksarea (BRA) Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. Vissa byggnader och idrottsanläggningar samnyttjas med andra nämnder. I lokaltabellen beskrivs av nämnden förhyrd bruksarea (BRA), procent av totalhyra och totalstorlek på byggnaden eller anläggningen. Kundernas behov och önskemål I framtagandet av kultur- och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan har idrottsföreningar en viktig del vad gäller att formulera och förutse kommande behov. Fritidsavdelningens föreningscoach kommunicerar kontinuerligt med berörda föreningar och skapar vid behov referensgrupper, till exempel vid planering av nya anläggningar. Kontakten med Idrottsrådet utvecklas ständigt, rådets synpunkter tas tillvara när det gäller anläggningarnas framtida utformning, men fungerar också som ett bollplank i övriga frågor som berör idrottslivet i Varberg. Allmänhetens tankar och idéer beaktas också. Det är viktigt att även deras önskemål och behov vägs in, de har svårare att föra fram sina åsikter då de inte är organiserade eller en homogen grupp. Det är viktigt att systematisera uppföljning och faktainsamling på sådant sätt att underlagen blir så tillförlitliga som möjligt. 5
Verksamhet inom kulturavdelningen är inriktad på besökare/brukare, därför läggs stor vikt vid bemötande och att se till deras behov och önskemål. Via dagliga kontakter med brukare ges en direkt respons på vad som upplevs som bra respektive mindre bra i de lokaler vi verkar i. Via Tyck om Varberg lämnas synpunkter som får direkta konsekvenser för hur brukarnas behov tillgodoses. Enkäter genomförs (direkt feedback) i verksamheterna och kommer att utvecklas mer framöver. Likaså ska referensarbete med specifika målgrupper utvecklas mer i exempelvis dialogforum och kulturombud. Ungdomsavdelningen strävar efter att öka målgruppens delaktighet i verksamheterna och stor vikt läggs därför vid att se till ungdomarnas behov och önskemål. Verksamheten strävar efter att låta målgruppen vara med och utforma lokaler och planera vid förändringar. Via dagliga kontakter med målgruppen ges en direkt respons på vad som upplevs som bra respektive mindre bra i de lokaler vi verkar i. Enkäter genomförs i verksamheterna och i inflytandegrupper där målgruppen ges möjlighet att påverka. Tillgänglighet Tillgänglighet till nämndens och kommunens lokaler och anläggningar, för personer med någon form av funktionsnedsättning, är en fråga som ständigt måste arbetas med, i synnerhet när anläggningarna är gamla och byggda när regelverk kring tillgänglighet såg annorlunda ut. Plan- och bygglagen styr vad som gäller vid tillgänglighetsanpassning. Inventering av samtliga anläggningar och lokaler som nämnden hyr eller ansvarar för kommer att inventeras utifrån tillgänglighetsperspektivet och handlingsplan upprättas. Serviceförvaltningen ansvarar och bekostar insatser som klassas som enkelt avhjälpta hinder och identifieras behov som kräver större insatser, får dessa hanteras separat via investering eller lokalanpassning. De lokaler som redan är identifierade med brister i tillgänglighet och som det pågår någon form av insatser för är: Varbergs teater, som får en översyn av tillgänglighet i samband med den planerade renoveringen interiört där bl a tillgängligheten till scenen kommer att lösas med en mobil lift från salongen och med en tillbyggnad på teaterns baksida för logistik mellan de olika planen. Kungsäters bibliotek, där en utredning kommer att starta för att göra förbättringar. Societetsscenen är undermålig i tillgänglighet i och till scenen. Ett arbete pågår med att se hur en utformning kan se ut och vilka kostnader insatserna beräknas kräva. Jämställdhet Inom fritidsavdelningen märks det, ur ett jämställdhetsperspektiv, att många idrottsanläggningar är gamla. Historiskt var det framförallt män som ägnade sig åt organiserat idrottande, det visar sig i anläggningarnas utformning. När det gäller vissa ytor som t.ex. omklädningsrum, duschar och toaletter så är dessa i många fall inte anpassade för kvinnors behov. Översyn och dokumentation på ev brister i befintliga anläggningar kommer att göras. Inför varje ny- och ombyggnation görs jämställdhetsanalyser så att framtida idrottsanläggningar blir jämställda. Kulturavdelningen avser att stärka bemötandet av brukare i alla åldrar, kön, kulturell bakgrund, sexuell identitet och funktionshinder. Genom målstyrning i jämställdhetsberäkning och analys av fördelning i resurser, som ligger i beslut från kultur- och fritidsnämnden, kommer avdelningen att utarbeta mer kvalitativa processer som är uppsökande och synliggörande och där en mer tydlig genusanalys inkluderas. Det kommer troligen att påverka hur lokaler utformas och disponeras, av vilka och för vem, i den verksamhetsutveckling som läggs för framtiden. Ungdomsavdelningen har som mål att vara en jämställd verksamhet där resurserna fördelas lika mellan könen. I nuläget nyttjas ungdomsgårdarna i större utsträckning av pojkar än av flickor. Ett aktivt arbete sker för att utveckla verksamheten så att den blir mer attraktiv för tjejer. Centralen, som är en ny mötesplats, har från början arbetat med att aktivt säkerställa att verksamheten är jämställd. Verksamheten Centralen har många besökare och deltagare, jämnt fördelat mellan tjejer och killar. 6
Lokalerna på Centralen är neutrala i färger, inredning o.s.v. och det har funnits en medveten tanke vid utformningen, att verksamhet och lokaler ska vara attraktiva, både för tjejer och killar. En jämställdhetsinventering kommer att ske av ungdomsavdelningen lokaler i syfte att genomföra förändringar där vi ser att det behövs. Teknik/energieffektivisering Ett av kommunens vägledande förhållningssätt är hållbarhet. Med de tekniskt avancerade och energikrävande anläggningar, som många av de lokaler nämnden ansvarar för har, så är det av stor vikt både för miljön men också ekonomiskt att verka för bättre teknik och ökad energieffektivisering. Många av lokalerna och anläggningarna har stora ventilations- och belysningssystem. Detta kan främst ske vid nyinvesteringar, men befintliga anläggningar bör inventeras för att få en helhetsbild över möjliga reinvesteringar för ökad energieffektivisering, både genom bättre teknisk utrustning och genom tidsstyrning av exempelvis belysning. Nationella och internationella krav Svenska idrottsförbund ställer höga krav på kommunens anläggningar när det gäller idrott på högre nivåer. Det har betytt omfattande och kostsamma åtgärder som många kommuner och föreningar tvingats genomföra, däribland Varberg. Utöver dessa stora förbund har alla mindre specialidrottsförbund sina resp. regelverk att förhålla sig till. Det är särskilt viktigt vid nybyggnation som man bör vara vaken och känna till vilka arenakrav som gäller för den specifika anläggningen och det är viktigt att föra in spetskompetens i förstudie- och projekteringsarbete. Det är dock ingen självklarhet att specialförbundens arenakrav kan efterlevas till fullo. Kulturavdelningens verksamhet styrs delvis av lagar och förordningar genom Bibliotekslagen vilket innebär att det ska finnas en biblioteksplan som innefattar hur biblioteksverksamheten utförs och hur lagen efterföljs Arbetsmiljö Det finns regler och krav för miljöförhållanden genom Arbetsmiljöverket, gällande exempelvis offentliga lokalers utformning, tillgänglighet och ex särskilda ljussättningsförhållanden (LEDbelysning). Krav finns även för den miljön personal vistas i. Omvärldsbevakning Det finns många nya verksamheter som står och knackar på dörren, verksamheter som kräver andra anläggningar än de traditionella som finns i Varberg idag. Inom fritidsavdelningen ses nya sporter som padeltennis, parkour och futsal för att nämna några. Även dans och kampsporter har dålig tillgång till lokaler och anläggningar idag. Parallellt tappar en del föreningar i antalet utövare och man har svårt att värva nya medlemmar. Intresset för olika typer av idrotter och hobbys har en tendens att vara trendkänsligt, det är viktigt att kommunen arbetar aktivt och systematiskt med omvärldsbevakning för att vara förberedd för nya trender när de kommer och att utveckla befintliga anläggningar på ett optimalt sätt för att inrymma fler inriktningar. Kulturavdelningen gör omvärldsanalyser och bl a finns ett sk. Maker Space på ett idébasis som möjligen kan utvecklas inom befintliga lokaler eller i samarbete med andra partners inom kommunen. En annan aspekt är datorspel inom biblioteksverksamheten. De numera prövade och självklara korsbefruktningarna mellan konstarter är något som kommer att påverka lokalernas utformning och resurser framöver. Det kan innebära behov av att se över tekniska lösningar som projiceringar i vägglösa former, mörkläggningsbehov, scenutrymmen och inte minst behov för innovationer i stadsrummet i samband med stadsutvecklingsprojektet. 7
Ungdomsavdelningen gör omvärldsanalyser, genomför enkäter och möter målgruppen i frågor som rör lokalernas utformning. Besök sker på ungdomens hus och ungdomsgårdar i andra kommuner samt caféer och matmässor för att få inspiration om de senaste trenderna som berör målgruppen och vidare analys kan göras. God geografisk spridning Kultur- och fritidsnämnden måste på ett tidigt stadium komma in i stadsplaneringsfrågor för att säkerställa att det vid exploatering och nybyggnation av bostadsområden, skolor och förskolor också byggs anläggningar för kultur- och fritidsändamål. Att sprida verksamhet geografiskt har visat sig främja folkhälsoarbetet. Närheten till exempelvis en idrottsanläggning är en framgångsfaktor när det handlar om att få människor att börja röra på sig. Vid sidan av sådan samhällsvinst så finns också en strävan, med bäring på likställighetsprincipen i kommunallagen, att alla Varbergsbor, oavsett var i kommunen man bor skall ha samma goda kommunala service. Kulturavdelningen ser möjligheter att utveckla verksamhet både i befintliga lokaler och i dess närmiljö, likväl som i de delar av kommunen där det idag saknas kulturlokaler. Därför har beslut tagits om internkontroll för utveckling av kultur på landsbygden. Det är en följd av den resursanalys som har skett gällande kreativa samarrangemang. Genom lokalbibliotekens geografiska placering tillsammans med bokbussen får alla medborgare i kommunen mer tillgång till biblioteksservice. En mobil scen skulle kunna vara ytterligare ett komplement, som bidrar till fler kulturaktiviteter på landsbygden. Ungdomsavdelningen arbetar med utveckling av verksamhet för målgruppen på landsbygden. Genom ungdomsgårdarnas geografiska placering tillsammans med MUVEs verksamhet, finns en ambition av att nå alla i målgruppen, oavsett var de bor. I Varberg finns sex stycken ungdomsgårdar som är strategiskt placerade för att vara tillgängliga för ett flertal, även på landsbygden. Ett arbete görs med att lösa transportfrågor eller samverka med skolor, föreningar och samfund för att hitta tillfälliga mötesplatser på orter där inte egna lokaler finns. Kulturskolan bedriver en stor del av sin undervisning i Rosenfredsskolan men erbjuder även en del undervisning på kommunens grundskolor. Planer finns på att utveckla samarbetet med ungdomsgårdarna, exempelvis de nya ungdomsgårdarna i Träslövsläge och Veddige, för att ge en bättre service och tillgänglighet för de som inte bor i centrum. Stadsutvecklingsprojektet och Västerport Den nu pågående stadsutvecklingen och den nya stadsdelen Västerport manar till nya tankebanor för hur kultur och fritid får plats i en sådan miljö och hur det kan samverka med andra typer av mötesplatser, ungefär som i lokala kulturcentra. Det kan vara i en utomhusform eller inom ny bebyggelse för boende/service/-handel/företagssyfte. Ex. kulturlokal med verkstäder för kultur, mindre konstgalleri, utlåningsverksamhet mm. Unga har en självklar och betydande roll i staden. I projektet bör platser för unga diskuteras och uppmärksammas, vilket kan innebära att ge förutsättningar för nya lokaler eller lösningar som ger unga en möjlighet att få större plats i det offentliga rummet. Det kan även bli aktuellt med andra platser, när då även ytterligare hamnkvarter tas i anspråk i samband vid hamnflytt. Plats för motion och rekreation, kanske i form av stråk för promenad och löpning, utegym, skate, spontan-idrottsplatser mm är inte att förglömma likväl att bli involverade i offentliga gestaltnings-uppdrag, exempelvis då i samband med byggnation av nytt resecentrum och utomhusytor som kommunen är delaktiga i och lägger kostnader på. Önskemål om att förlägga en multikulturverksamhet i nya lokaler och utomhusområde/park, kan med fördel samnyttjas med ny förskola, och där behov finns för. Idéer på innehåll är: Ett större arrangemang och nå en större publik 8
Samla verksamhet i samma områden Man kan också planera på ett sätt som innebär att man samlar flertalet av nämndens verksamheter inom samma område. Ett sådant område skall kunna erbjuda sina besökare ett stort och varierat utbud av idrott, motion och kultur. Man kan då locka fler barn och ungdomar att hitta och prova på nya aktiviteter. Flera verksamheter och anläggningar inom samma område bör sannolikt ge goda synergieffekter, framförallt för föreningar och kommunala verksamheter. Det är dessutom ett inspel till ett förvaltningsgemensamt arbete att bättre samnyttja lokaler och anläggningar, då det ofta är samma individer men i olika situationer eller i olika faser i livet, som nyttjar service och anläggning. På landsbygden kan mötesplats för äldre, barnfamiljer och i nu förekommande flyktingboenden, mer beaktas och samordnas för att effektivisera resurser och sammanhang och där finns lokalbibliotekens framtida roll. I förstudiearbete och inför projektering och byggnation av nya skolor, idrottsanläggningar m m, så diskuteras alltid om ett ökat nyttjande kan finnas om förutsättningar ges. Rosenfredsskolan rymmer ett flertal verksamheter för målgruppen barn och unga i Varberg. Kulturskola, Centralen, Ungdomsgård STN432, Muve och Estetiska programmet finns samlat i ett hus i centrum. Målet är att denna utveckling skall fortsätta och att platsen Rosenfredsskolan självklart skall förknippas med barn - och ungdomskultur samt en aktiv fritid. Renodling av strategisk utveckling och ansvar I dagsläget finns det en otydlighet i ansvarsfördelning mellan olika nämnder inom kommunen gällande utveckling och etablering av spontanidrottsplatser, utegym, skateparker, motionsspår mm. Det är av vikt att skilja på strategi, utveckling och driftansvar. Idag svarar hamn- och gatunämnden för ovan angivna områden men kultur- och fritidsnämnden för övriga idrottsanläggningar, ridstigar och vandringsleder samt folkhälsa. En översyn behöver initieras för att skapa en tydligare gränsdragning mellan utveckling/etablering och driftansvar. Det är jämförbart med byggnader och anläggningar som nämnden hyr av kommunstyrelsen som är fastighetsägare och som driftansvaret ligger på servicenämnden genom sin förvaltning. Samma sak gäller de idrottshallar och gymnastiksalar som idag delar mellan barn- och utbildning och kultur- och fritidsförvaltningen. Det kan finnas en fördel om hela ansvaret ligger på en förvaltning som sedan hyr ut på timmar till den andra verksamheten. Det underlättar vid lokalanpassningar, investeringsbehov för exempelvis energieffektivisering och inventarier. Det kan idag finnas behov för en viss verksamhet att göra anpassningar som den andra förvaltningen inte är intresserad av att vara med och finansiera. 9
4 Övergripande behov för lokaler inom nämndens ansvarsområde Förvaltningslokaler ObjektnByggnad / Fastighet I Postmästaren på Norrgatan 25, korridor 3A, har förvaltningen administrativa lokaler för ledning, stab, nämndsordförande och viss del av fritidsavdelningens personal. Servicenämnden har fått ett uppdrag av kommunstyrelsen att göra en översyn av befintliga förvaltningslokaler samt definiera de behov som finns idag, om fem och om tio år. Ett arbete med att skapa aktivitetsbaserade kontor kommer att påbörjas i serviceförvaltningens lokaler för utvärdering och se om det kan implementeras hos andra förvaltningar. I komediantens olika våningsplan finns administrativa lokaler för kulturavdelningen och fritidsavdelningen har administrativa lokaler i Varbergs Ishall och på Påskbergsvallen. Ungdomsavdelning använder administrativa ytor i Rosenfredskolan för sin personal. Kallbadhuset Hyrd BRA m² Del av totalyta Totalyta, m² Teknisk status Kommentar Förvaltnings- och övriga lokaler 72408 Kv. Postmästaren, korridor 3 A 492 5% 9 840 3 73121 Kallbadhuset 464 100% 464 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A Kallbadhuset, som är en ikon för Varberg och en anrik men omodern anläggning, har många år på nacken. Tillgänglighetskraven enligt dagens normer uppfylls inte och det finns drifttekniska åtgärder som behöver göras. De problem som idag är identifierade är bl a halkrisk på soldäcken och anslutande gångbryggor, tillgänglighet inte tillfredsställande, avsaknad av passersystem, gammal utrustning i duschrum samt brister i varmvatten. Årligen inspekteras de 396 pålar, på vilka anläggningen står. Dåliga pålar byts ut. Operatör/Nyttjare: Kallbadhuset HB är den samarbetspartner/operatör som kommunen har ett nyttjandeavtal med. Operatörens ansvar gäller daglig drift av anläggningen. I uppdraget ingår att sköta bokningar, öppethållande och daglig skötsel av anläggning såsom lokalvård. Föreningen Kallbadhusets vänner nyttjar anläggning för sin förening. Föreningen har dialog med kommunen och har framfört en del brister som de upplever påverkar dem negativ. Dialog förs mellan operatören och kommunen och dessutom med serviceförvaltningen som ansvarar för fastighetens skick. Utveckling/behov Vidare dialog förs med serviceförvaltningen för att se på möjligheten att åtgärda ovan problem knutna till anläggningen. Kostnadsberäkningar för de olika insatserna kommer att ske för att kunna gå vidare med vilka insatser som är rimliga att göra. Detta arbete kommer att ske under 2017. 2018 planeras ett mattbyte i omklädningsrum samt duschrum kakel och duschblandare. Troligen byts även mattor i bastur. 10
5 Idrottsanläggningar Nedan följer en summering och sammanfattning av de förutsättningar samt behov som präglar kulturoch fritidsnämndens anläggningar. Föreningarnas totala medlemstal och aktiviteter redovisas under respektive anläggning som de nyttjar och kan således finnas på flera anläggningar då vissa flertalet är årstidsstyrda. Föreningsstatistik som redovisas är för perioden 1 juli 2015 till 30 juni 2016. Nedan förteckning beskriver de lokaler som nyttjas av fritidsavdelning för idrottsändamål: ObjektnByggnad / Fastighet Hyrd BRA m² Del av totalyta Totalyta, m² Teknisk status Kommentar Fritidsavdelningen 71005 Furubergsskolan Hus A (Idrottshall) 116 35% 331 3 71003 Hagaskolan Hus C 252 48% 525 3 71013 Håstenskolan 371 46% 807 3 71013 Håstenskolan skyttelokal 340 100% 340 3 74305 Mariedalskolan 917 56% 1 638 3 74304 PS Gymnasiet Hus 2 1 005 51% 1 971 4 71041 Göthriks skola 137 38% 361 3 71042 Skällinge nya skola 110 38% 289 3 74341 Rolfstorp skola (gymnastikhall) 710 54% 1 314 3 74351 Tvååkers idrottshall 701 54% 1 298 3 71054 Sibbarps skola 85 38% 224 2 71072 Bläshammar skola 131 38% 346 4 71071 Lindbergs skola Hus E 138 38% 364 4 71082 Derome skola 116 38% 304 3 74391 Buaskolan 771 53% 1 455 3 71061 Kung Karl skola, Kungsäter 119 38% 312 3 74254 Övrevi IP (Tvååker) 389 100% 389 3 74230 Östervi IP 410 100% 410 3 74271 Lindvallen. 249 100% 249 2 74229 Påskbergsvallen, omkl.b. + pav-94 1 416 100% 1 416 3 74283 Veddige IP 1 094 100% 1 094 3 74331 Ankarvallen IP 297 100% 297 3 74231 Ankarvallen/Ankarhallen 1 103 50% 2 206 3 74309 Väröbacka Idrottshall 743 50% 1 485 5 74308 Breareds idrottshall 784 50% 1 568 5 74303 Varbergs idrottshall + E-hallen 5 358 100% 5 358 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B 74382 Vidhögehallen - idrottshall 866 51% 1 698 2,3 74232 Håstens IP, gamla och nya 520 100% 520 3 74201 Simstadion 411 100% 411 2 74382 Vidhögehallen - simhall 1 006 100% 1 006 2,3 74302 Håsten simhall 2 354 100% 2 354 2 74302 Håsten simhall gym Actic 712 100% 712 2 74381 Veddige ishall 3 852 100% 3 852 3 74310 Varbergs ishall 4 695 100% 4 695 5 74293 Sjöaremossen 1 161 100% 1 161 2 71009 Flickskolans gymnastiksal 439 100% 439 3 Kulturhistorisk klassning:klass B 73119 Batteriet (IP Skogen) 545 38% 1 435 2 Delas av SER/HOG/KOF 11
Lokalbedömning idrottsanläggningar 5.1.1 Furubergsskolan gymnastiksal Furubergskolans gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 18 x 12 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy och volleyboll. Föreningsliv Furubergskolans gymnastiksal används främst av Varbergs basket, OK Friskus, Varbergs mountainbike, Varbergs Bois FC, Lilla Träslöv FF och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/behov Inga behov föreligger i dagsläget. Fakta föreningar Furubergskolans gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs mountainbike 171 64 73 21 1 005 232 1 237 141 Totalt 235 94 1 237 9 Aktiva/aktivitet Varbergs basket 93 62 64 21 3 486 1 436 4 922 457 Totalt 155 85 4 922 0 OK Friskus 220 141 34 32 1 095 1 177 2 272 260 Totalt 361 66 2 272 9 Varbergs Bois FC 481 99 249 74 17 186 3 237 20 423 1 392 Totalt 580 323 20 423 15 Lilla Träslöv FF 607 349 339 266 13 207 8 702 21 909 1 696 Totalt 956 605 21 909 13 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.2 Hagaskolans gymnastiksal Hagaskolans gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 24 x 11 m golvyta, läktare och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy, handboll, volleyboll och fotboll. Under året har renovering av två omklädningsrum gjorts. Föreningsliv Hagaskolans gymnastiksal används främst av Varbergs GIF gymnastik, Lilla Träslövs FF, Trönninge BK och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Under 2017 kommer sportgolvet i gymnastiksalen att bytas ut. Inga övriga behov föreligger. 12
Fakta föreningar Hagaskolans gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Trönninge BK 165 11 82 10 5 419 270 5 689 536 Totalt 176 92 5 689 11 Aktiva/aktivitet Lilla Träslöv FF 607 349 339 266 13 207 8 702 21 909 1 696 Totalt 956 605 21 909 13 Varbergs GIF gymnastik 137 505 85 272 1 250 10 834 12 084 643 Totalt 642 357 12 084 19 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.3 Håstenskolans gymnastiksalar I Håstenskolans gymnastikbyggnad finns två salar på vardera 24 x 11 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy och volleyboll. Under året har ommålning av omklädningsrum gjorts. En utredning gällande byggtekniska fel på Håstenskolans samtliga lokaler pågår för närvarande. När denna är klar kan insatser komma att krävas som påverkar nyttjandet av gymnastiksalarna. Föreningsliv Håstenskolans gymnastiksal används främst av Varbergs GIF friidrott och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Håstenskolans gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs GIF (friidrott) 136 171 66 106 1 884 3 965 5 849 692 Totalt 307 172 5 849 8 Aktiva/aktivitet 5.1.4 Håstenskolans skyttelokal I Håstenskolan finns en lokal i anslutning till metallslöjd, bibliotek och skyddsrum. Denna lokal hyrs ut till föreningar. I dagsläget bekostar nämnden lokalvård i lokalen men debiteras ingen internhyra från Serviceförvaltningen. Fråga är lyft om hur fördelning ska göras gällande hyra, drift och underhåll. Föreningsliv Håstenskolans skyttelokal används främst av Varbergs pistolklubb, Varbergs bågskytteklubb, Varbergs skytteförening och Varbergs handikappidrott. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. 13
Fakta föreningar Håstenskolans skyttelokal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs pistolklubb Totalt Ej bidragsberättigade Aktiva/aktivitet Varbergs bågskytteklubb 7 14 4 0 44 13 57 12 Totalt 21 4 57 5 Aktiva/aktivitet Varbergs skytteförening 30 4 16 3 200 0 200 38 Totalt 34 19 200 5 Varbergs Handikappidrott 106 90 106 90 1 413 1 047 2 460 268 Totalt 196 196 2 460 9 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.5 Göthriks skolas gymnastiksal Göthriks skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 16 x 10 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy och volleyboll. Under året har omklädningsrummen fått bättre belysning. Inga övriga behov föreligger. Föreningsliv Göthriks skolas gymnastiksal används främst av Grimeton IK och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Göthriks skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Grimeton IK 149 95 19 20 359 359 83 Totalt 244 39 359 4 Aktiva/aktivitet 5.1.6 Skällinge nya skolas gymnastiksal Skällinge nya skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 16 x 10 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik och innebandy. Föreningsliv Skällinge nya skolas gymnastiksal används främst av Skällinge BK. 14
Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Skällinge nya skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Skällinge BK 147 108 39 26 3 313 2 362 5 675 606 Totalt 255 65 5 675 9 Aktiva/aktivitet 5.1.7 Sibbarps skolas gymnastiksal Sibbarps skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 12 x 8 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; badminton, gymnastik, volleyboll och innebandy. Föreningsliv Sibbarps skolas gymnastiksal används främst av Sibbarps GIF, Sibbarps 4H och Sibbarp-Dagsås pensionärer. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Sibbarp skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Sibbarps GIF 28 10 15 9 464 133 597 47 Totalt 38 24 597 13 Aktiva/aktivitet Sibbarp 4H 16 17 15 12 166 144 310 48 Totalt 33 27 310 6 Aktiva/aktivitet 5.1.8 Bläshammar skolas gymnastiksal Bläshammar skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 26 x 16 m golvyta och två omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Föreningsliv Bläshammar skolas gymnastiksal används främst av Tofta GIF, Åskloster IF och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. 15
Fakta föreningar Bläshammar skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Tofta GIF 399 257 202 151 10 466 7 164 17 630 1 581 Totalt 656 353 17 630 11 Aktiva/aktivitet Åskloster IF 106 52 43 11 3 709 1 136 4 845 388 Totalt 158 54 4 845 12 Aktiva/aktivitet 5.1.9 Lindbergs skolas gymnastiksal Lindbergs skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 26 x 16 m golvyta och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och fotboll. Föreningsliv Lindberg skolas gymnastiksal används främst av Valinge IF, Varbergs motorklubb, Tofta GIF och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Lindberg skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Valinge IF 120 174 41 30 886 725 1 611 247 Totalt 294 71 1 611 7 Aktiva/aktivitet Varbergs Motorklubb 517 107 126 37 721 24 745 139 Totalt 624 163 745 5 Tofta GIF 399 257 202 151 10 466 7 164 17 630 1 581 Totalt 656 353 17 630 11 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.10 Derome skolas gymnastiksal Derome skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 18 x 10 m golvyta, två omklädningsrum och bastu. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll och innebandy. Under året har belysning i gymnastiksalen bytts ut. Föreningsliv Derome skolas gymnastiksal används främst av Derome BK, Volleybollklubben Veddige, studieförbundet och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Under 2017 kommer ventilation att uppgraderas till närvarostyrd, vilket skapar ett bättre klimat och är mer energieffektivt. Inga övriga behov föreligger. 16
Fakta föreningar Derome skolas gymnastiksal Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Derome BK 130 68 29 21 512 0 512 108 Totalt 198 50 512 5 Aktiva/aktivitet Volleybollklubben Veddige 7 68 7 60 173 2 999 3 172 397 Totalt 75 67 3 172 8 Aktiva/aktivitet 5.1.11 Kung Karl skolas gymnastiksal Kung Karl skolas gymnastiksal samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 26 x 10 m golvyta, två omklädningsrum och bastu. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll och innebandy. Under året har golvet i gymnastiksalen byts ut till ett nytt ventilerat golv. Föreningsliv Kung Karls skolas gymnastiksal används främst av Kungsäter IF och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Tyvärr har Kungsäter IF inte inkommit med uppgifter om medlemstal och aktiviteter. Utveckling/Behov 2018/2019 kommer en uppfräschning av duschar och duschrum att ske. Inga övriga behov föreligger. 5.1.12 Mariedalshallen Mariedalshallen som är Mariedalskolas idrottshall samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 43 x 22 m golvyta och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Föreningsliv Mariedalshallen används främst av Varbergs GIF friidrott, Capricorn innebandy, Varbergs GIF fotboll, Varbergs Badminton, Lilla Träslövs FF och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Under 2017 kommer renovering av tak och två omklädningsrum att göras. Under 2018 planeras renovering av korridorer i idrottshallen. Inga övriga behov föreligger. 17
Fakta föreningar Mariedalshallen Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs GIF (fotboll) 311 0 149 0 9 313 0 9 313 831 Totalt 311 149 9 313 11 Aktiva/aktivitet Varbergs GIF (friidrott) 136 171 66 106 1 884 3 965 5 849 692 Totalt 307 172 5 849 8 Capricorn (innebandy) 108 28 49 5 2 009 6 2 015 187 Totalt 136 54 2 015 11 Varbergs badmintonklubb 41 30 24 23 1 028 696 1 724 238 Totalt 71 47 1 724 7 Lilla Träslöv FF 607 349 339 266 13 207 8 702 21 909 1 696 Totalt 956 605 21 909 13 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.13 Peder Skrivares idrottshallar På Peder Skrivares gymnasium finns ett idrottshus med två hallar. Idrottshallarna samnyttjas med barn- och utbildnings-förvaltningen. A-hallen har 43 x 22 m golvyta och B-hallen har 25 x 14 m golvyta. Det finns sex omklädningsrum och två bastur. De sporter som idag kan utövas i hallarna är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Takbyte pågår enligt den femårsplan som Serviceförvaltningen har för insatsen på fastigheten. Samtliga omklädningsrum och duschrum är nyligen renoverade. Föreningsliv Peder Skrivares idrottshallar används främst av Varbergs GIF gymnastik, Varbergs basket och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Under 2017 kommer innertak och belysning i idrottshallen att göras. Inga övriga behov föreligger. Då Tresteget Trönninge idrottscentrum står klart efter sommaren 2017 kommer mycket av den gymnastikverksamhet, som idag sker i idrottshallen, att flytta över dit och fler tider att bli disponibla för andra föreningar och klubbar. Fakta föreningar Peder Skrivares idrottshallar Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs GIF gymnastik 137 505 85 272 1 250 10 834 12 084 643 Totalt 642 357 12 084 19 Aktiva/aktivitet Varbergs basket 93 62 64 21 3 486 1 436 4 922 457 Totalt 155 85 4 922 0 Aktiva/aktivitet 18
5.1.14 Rolfstorps idrottshall Rolfstorps idrottshall ligger i anslutning till Rolfstorp skola och samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Gymnastiksalen har 43 x 22 m golvyta, sex omklädningsrum och två bastur. De sporter som idag kan utövas i hallen är; badminton, gymnastik, handboll, innebandy, volleyboll, tennis och inomhusfotboll. Samtliga omklädningsrum och duschrum är renoverade och belysning bytt i idrottshallen. Föreningsliv Rolfstorps idrottshall används främst av Rolfstorps GIF, Tofta GIF, Valinge IF, Skällinge BK, Innebandyvännerna och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov 2018 kommer taket på idrottshallen att bytas. Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Rolfstorps idrottshall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Rolfstorp GIF 234 270 68 70 858 1 852 0 246 Totalt 504 138 2 710 0 Aktiva/aktivitet Tofta GIF 399 257 202 151 10 466 7 164 17 630 1 581 Totalt 656 353 17 630 11 Valinge IF 120 174 41 30 886 725 1 611 247 Totalt 294 71 1 611 7 Skällinge BK 147 108 39 26 3 313 2 362 5 675 606 Totalt 255 65 5 675 9 Innebandyvännerna 17 30 5 14 0 0 0 0 Totalt 47 19 0 Kommer att börja söka Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.15 Tvååker idrottshall Tvååker idrottshall ligger i anslutning till Bosgårdsskolan i Tvååker. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta och fyra omklädningsrum. De sporter som idag kan utövas i hallen är; badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy, bordtennis, tennis, handboll och inomhusfotboll. Föreningsliv Tvååkers idrottshall används främst av Tvååkers innebandyförening och Tvååkers gymnastikförening och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/avveckling Det behövs ett större utrymme vid entrén för utrymning samt kioskförsäljning. Det öppna parti som idag finns mitt emot långsidan på läktaren, behöver sättas igen. Tillgänglighet för rullstolsburna är begränsad, det behövs en entré för rullstolar även på läktarsidan. Kostnad för åtgärderna är ej framtagna. Det saknas dessutom handikapparkering i anslutning till idrottshallen. Under 2017 kommer ny belysning att sättas upp i hallen. En separat utredning pågår om övernattningsmöjlighet i idrottshallen vid tävlingar och läger. Brandutrymning är en viktig fråga som behöver lösas för detta. 19
Fakta föreningar Bosgårdsskolans idrottshall Aktivitetsperiod 2015-07-01--2016-06-30 Antal medlemmar Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och bidragsberättigade aktiviteter deltagare (7-20 år) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Tvååkers innebandyförening 205 90 140 61 8 050 3 138 11 188 986 Totalt 295 201 11 188 11 Tvååkers gymnastikförening 74 149 2 28 100 828 928 64 Totalt 223 30 928 15 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.16 Bua idrottshall Bua idrottshall som ligger i anslutning till Buaskolan på Bua/Väröhalvön, samnyttjas med barn- och utbildnings-förvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta, fyra omklädningsrum, bastu och läktare med 300 sittplatser. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy, tennis och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Förra året byttes belysning i korridorsstråken i anläggningen och närvarostyrd belysning och ventilation kopplades på. Det innebär praktiskt att närvaro behöver upptäckas i idrottshallen för att ventilation och belysning ska fungera optimalt i omklädningsrum och bastu. Föreningsliv Bua idrottshall används främst av Bua IF, en förening som bedriver både fotboll och innebandy. Föreningen har förhoppningar om att öka medlemsantalet i takt med att bostadsbyggandet i området ökar. Bua IF har även en egen utomhusanläggning, Västkustvallen. Hallen används dessutom av Varbergs badminton och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/Behov Under 2017/2018 kommer träpanelen på fasaden att bytas ut. Under 2018 planeras utbyte av belysning i idrottshallen. Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Bua idrottshall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Bua IF 209 91 115 23 6 287 4 769 11 056 970 Totalt 300 138 11 056 11 Aktiva/aktivitet Varbergs badmintonklubb 41 30 24 23 1 028 696 1 724 238 Totalt 71 47 1 724 7 Aktiva/aktivitet 20
5.1.17 Ankarvallen/Ankarhallen Ankarvallen och Ankarhallen ligger i Träslövsläge, intill Ankarskolan. Ankarhallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta Anläggningen består av en idrottshall (Ankarhallen), en 11-manna konstgräsplan och en B-plan för träning. Därutöver ytterligare en gräsyta med två 7-manna gräsplaner. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Föreningsliv Föreningen Träslövsläge IF har sin hemvist vid denna anläggning. Föreningen bedriver verksamhet inom fotboll, innebandy och i viss mån barngymnastik och hyr in sig även i närliggande anläggningar. Träslövsläge har under ett antal år haft stor inflyttning av framförallt barnfamiljer. Det har inneburit en ökning av antalet barn och ungdomar som vill vara med i föreningen. Visserligen satsar Träslövsläge IF även på seniorverksamhet, men har valt att i första hand vara en barn- och ungdomsförening. Ambitionen är att vara en attraktiv förening för de barn och ungdomar som bor i Träslövsläge, där alla får möjlighet att delta oavsett vilken kapacitet de har. Inom området huserar också Läjets Bouleklubb, en pensionärsförening som har en aktiv verksamhet. Utveckling/avveckling Förstudie för ny omklädningsbyggnad vid Ankarhallen har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram har beslutats i kommunfullmäktige, för genomförande 2017-2018. Omklädningsbyggnad placeras längs med befintlig idrottshall och är förberedd för att kunna docka ytterligare en framtida idrottshall. Under 2017 kommer dock befintliga omklädningsrum få viss upprustning då de är slitna men behöver fungera fram tills höstterminen 2018 då ny omklädningsbyggnad står klar. I befintlig idrottshall ligger energiförbrukningen på ca 250 000 kwh/år. Genom att byta ut ventilationsaggregat till ett med mer återvinning av luft och dessutom byta ut lysrör till nya LED så finns en möjlighet att halvera energiförbrukningen. Investeringen ligger på 900 1000 tkr och, trots kort avskrivningstid, så är besparingen god och insatsen klok att göra. Det kan hanteras som äskande till servicenämnden för genomförande av åtgärden och som sedan läggs på hyran. Avskrivningstiden för konstgräset på den nya planen, som stod klar årsskiftet 2013/2014, är satt till sju år vilket innebär att i investeringsplan för 2021 behöver medel beslutas för omläggning av konstgräset. Fakta föreningar Ankarvallen/Ankarhallen Aktivitetsperiod 2015-07-01--2016-06-30 Varav antal bidragsberättigade Fördelning deltagare Antal Antal aktiviteter och medlemmar (7-20 år) aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Träslövsläge IF 391 208 209 162 12 923 8 951 21 874 1 656 Totalt 599 371 21 874 13 Läjets Bouleklubb 25 26 0 0 1 801 1 391 3 192 147 Totalt 51 0 3 192 22 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 21
5.1.18 Väröbacka idrottshall Väröbacka idrottshall, som är från 2012, ligger i anslutning till Väröbacka skola och samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Idrottshallen har 40 x 20 m golvyta (fullstor spelplan), fyra omklädningsrum, bastu och läktare på ena sidan med 300 sittplatser. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Föreningsliv I Väröbacka är det främst Bua IF, Väröbacka GIF, IF Norvalla och Tofta GIF som bedriver verksamhet. Bua IF är en förening med ambition att även fortsättningsvis vara en stark förening med lokal anknytning. Fokus läggs på ungdomsverksamhet men man satsar även på vuxenidrott. På sikt vill man ta in fler idrotter i föreningen. Övriga föreningar har egna fotbollsplaner och nyttjar idrottshallen för inomhusfotboll vintertid. Utveckling/Behov Enligt den åtgärdsvalsstudie som antagits av kultur- och fritidsnämnden i januari 2015 om en ny konstgräsplan, så finns förslag att den ska placeras i anslutning till Väröbacka idrottshall. Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Väröbacka idrottshall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Bua IF 209 91 115 23 6 279 4 777 11 056 970 Totalt 300 138 11 056 11 Väröbacka GIF 276 177 107 77 3 196 889 4 085 366 Totalt 453 184 4 085 11 IF Norvalla 241 194 146 125 2 058 2 902 4 960 534 Totalt 435 271 4 960 9 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.19 Brearedshallen Brearedshallen som är från 2009/2010, har en fullstor spelplan med läktare, fyra omklädningsrum samt ett litet rum för möten/lektioner. Idrottshallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. Då handbollen flyttat över till Varbergs idrottshall, så är nu idrottshallen mer tillgänglig för andra sporter och klubbar, vilka har fått fler träningstillfällen. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Föreningsliv Brearedshallen används främst av Varbergs volleybollförening och Träslövsläge IF (innebandy). Utveckling/behov Parkeringskapaciteten vid anläggningen är ett stort bekymmer vid större arrangemang. När skola, förskola och bostäder planeras i östra Breared så bör fler parkeringsplatser skapas vid idrottshallen. Området nordost om idrottshallen har en färdig detaljplan för fotbollsändamål och är en av de lokaliseringar som utreds för ny konstgräsplan i centrum. Kapacitet på omklädningsmöjligheter och parkering är en viktig aspekt i förstudiearbetet. 22
Fakta föreningar Brearedshallen Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Volleybollförening 46 75 14 36 57 774 831 166 Totalt 121 50 831 5 Capricorn (innebandy) 108 28 49 5 2 009 6 2 015 187 Totalt 136 54 2 015 11 Träslövsläge IF 391 208 209 162 12 923 8 951 21 874 1 656 Totalt 599 371 21 874 13 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.20 Varbergs Idrottshall Idrottshallen är en gammal anläggning med flera hallar med planer. Idrottshallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. A-hallen, vilken har breddats för att bli godkänd för allsvenskt handbollspel, har en matchplan 39 x 20 m, läktare med 840 sittplatser. B-hallen har 20 x 10 m golvyta och E-hallen 36 x 18 m golvyta. Anläggningen är utrustad med tolv omklädningsrum och bastu. Där finns också en bowlinghall och en judolokal. De sporter som idag kan utövas i idrottshallarna är; handboll, basket, badminton, gymnastik, volleyboll, innebandy, tennis och inomhusfotboll. Anläggningen används främst för föreningslivet men även för större externa arrangemang såsom cuper och tävlingar. Under året har bowlinglokalen fått ny ventilation och ett nytt dörrparti vid entrén. E-hallen har utrustats med nya ljudabsorbenter och ytskikt i ett kommunikationsstråk. Kulturhistorisk klassning: Klass B: Byggnadens exteriör, foajé samt A-hallens läktarbänkar anses vara av stort värde att bevara. Föreningsliv Varbergs idrottshall används främst av HK Varberg. Klubben har ambitioner att vara ett föredöme bland ungdomsföreningar i Sverige. Föreningen förutspår en fortsatt mycket positiv utveckling på ungdomssidan och ser överlag mycket ljust på framtiden. Utveckling/behov Tak och fasad på anläggningen har inventerats och insatser kostnadsberäknats. Serviceförvaltningen hanterar detta behov. Behov att göra åtgärder på tak och fasad på A- och E-hallen föreligger inom tre år. Under 2017 kommer samtliga bänkar på läktaren att demonteras för att slipas och lackas om och i samband med det kommer mattor och golv att bytas ut. Belysning i A-hallen kommer att bytas ut, entrédörrspartier renoveras, allmän elöversyn kommer att ske samt byte av ytskikt i bakre trapphus vid bowling och handbollens kansli. Ev behöver ytor till försäljning ses över. 23
Fakta föreningar Varbergs idrottshall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter HK Varberg 201 147 120 94 5 589 4 550 10 139 1 021 Totalt 348 214 10 139 10 Varbergs Judoklubb 94 31 66 25 2 720 978 3 698 190 Totalt 125 91 3 698 19 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.21 Vidhögehallen Vidhögehallen består av två hallar. A-hallen har 40 x 19 m golvyta och läktare med 300 sittplatser. B-hallen har 16 x 10 m golvyta och totalt finns fyra omklädningsrum till anläggningen. Idrottshallen samnyttjas med barn- och utbildningsförvaltningen. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, handboll, volleyboll, innebandy och inomhusfotboll. Under året har samtliga dörrar till omklädningsrummen bytts ut samt renovering skett av det tre publika toaletterna i entréhallen. Matta bytt på läktare i A-hallen samt uppfräschande målning på läktarpartiet. Föreningsliv Vidhögehallen används främst av Veddige innebandyklubb, Volleybollklubben Veddige, Njord och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/behov Under 2017 kommer ett omfattande ventilationsarbete att göras i hallarna och omklädningsrummen, vilka behöver stängas under tre månader med start v 16. Detta påverkar skolan i stor omfattning och ersättningslokaler behöver snaras identifieras. Byte av belysning i korridor utanför simhall kommer att göras samt renovering av tre toaletter i omklädningsrummen vilket samordnas med ventilationsarbetet. 5.1.22 Flickskolans gymnastiksal (Kv. Gymnastiken) Flickskolans gymnastiksal i kvarteret Gymnastiken är en gammal byggnad som är kulturhistoriskt klassad. Gymnastiksalen har 21 x 12 m golvyta och två omklädningsrum till anläggningen. De sporter som idag kan utövas i hallen är; basket, badminton, gymnastik, innebandy och bordtennis. Föreningsliv Flickskolans gymnastikhall används främst av Varbergs kampsport, Varbergs GIF gymnastik, kommunens förvaltningar, studiefrämjandet och en del övriga föreningar, företag och privatpersoner. Utveckling/behov Inga övriga behov föreligger. Fakta föreningar Flickskolans gymnastikhall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs GIF gymnastik 137 505 85 272 1 250 10 834 12 084 643 Totalt 642 357 12 084 19 Aktiva/aktivitet Varbergs kampsport 36 17 28 13 Totalt 53 41 Söker inga bidrag då de inte hinner det. Aktiv 5-6/vecka Aktiva/aktivitet 24
5.1.23 Övrevi idrottsplats På Övrevi IP finns en 11-manna konstgräsplan, färdigställd 2012/2013. Konstgräsplanen har en läktare med 250 sittplatser. Inom området finns även tre 11-manna-planer av naturgräs, som även används som 7-mannaplaner. A-planen har läktare med 350 sittplatser. Övrevi idrottshall (plasttält) och en beachvolleyplan ingår också i anläggningen. Tvååkers IF arrenderar mark angränsande konstgräsplanen. På ytan har de själva låtit uppföra en 7-manna konstgräsplan. Arrendeavtalet löper till 2022, då planen övergår till kommunen. Det finns sex omklädningsrum på anläggningen. Under 2015 tog förvaltningen tillbaka driften av anläggningen efter att skötselavtalet med föreningen sagts upp. Förhandling pågår om ett nytt avtal med föreningen. Förvaltningen får rapporter från föreningar att uppvärmningen i hallen inte fungerar på ett tillfredsställande vis och att det under vintertid blir kallt. Den tältduk som idag utgör klimatskal på Övrevihallen har under året bytts ut. Den tidigare har suttit på plats sedan 1982. Föreningsliv Det är framförallt Tvååkers IF som bedriver verksamhet på Övrevi. Föreningens målsättning är att utöka ungdomsverksamheten och att bli stabila i seriesystemet vad gäller dam- och herrsenior. I samband med att Tvååkers IF gick upp i division 1 har en översyn gjorts av Övrevi och insatser gjorts för att anläggningen ska vara godkänd av fotbollförbundet, bl a nya avbytarbås. Sedan konstgräset tillkommit åker bl a Träslövsläges IF till Tvååker för att träna. Utveckling/behov Under 2017 kommer omklädningsrum och kommunikationsytan, i anslutning till tältet, att renoveras. Det finns behov av fler förrådsutrymmen då ex innebandysargar och målburar inte får plats. Den maskinhall som idag finns är uttjänt och behöver ersättas. Ett tydligt önskemål som föreningarna framför är en ny idrottshall, och tillägger att en hall av samma modell som Brearedshallen skulle göra det möjligt för föreningarna att ha fler träningstider, göra större arrangemang och utveckla verksamheten. När arrendet för den 7-manna konstgräsplanen, som Tvååker IF låtit uppföra, löper ut 2022 så ska en statusbesiktning och kostnadsberäkning vara gjord för de insatser som kan komma att krävas för att planen ska fungera över tid. Den stora konstgräsplanen behöver även den ha en planering för omläggning av konstgräs. Det är viktigt att åtgärdsval och förstudie görs i tid så projektet är förankrat och finansiering klar. Avskrivningstiden på befintlig konstgräsplan är satt till tio år vilket innebär att 2022 behöver planen läggas om på nytt. Samordning av insatser för bägge planer kan då ske, vilket kan minska kostnaderna något. Tidsplanen är beroende av nyttjande och slitage. Investeringsplan 2022 kommer innefatta investeringsbehovet för denna insats. Fakta föreningar Övrevi Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Tvååker IF 306 171 158 104 9 683 2 726 12 409 1 075 Totalt 477 262 12 409 12 Tvååkers innebandyförening 205 90 140 61 8 050 3 138 11 188 986 Totalt 295 201 11 188 11 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Galtabäck Bollklub Totalt Ej redovisat medlemsantal och ej heller sökt lokstöd Aktiva/aktivitet 25
5.1.24 Östervi idrottsplats Östervi IP är en fotbollsanläggning och ligger centralt med ett stort upptagningsområde. Anläggningen har två 11-manna naturgräsplaner, en 7-manna naturgräsplan samt två omklädningsbyggnader. A-planen har en läktare med 200 sittplatser. Den stora omklädningsbyggnaden har sex omklädningsrum, klubblokal och kansli och den mindre byggnaden har ett omklädningsrum, domarrum, förråd, en mindre cafeteria och biljettlucka. Den mindre byggnaden är i dålig teknisk status. Åtgärdsval behöver genomföras tillsammans med serviceförvaltningen för behov av upprustning och kostnadsuppskattning. Under 2016 har ett nytt stängsel satts upp mellan skolan och fotbollsplanen och träd har fällts. Akut byte av tak på omklädningsbyggnad krävdes p.g.a. storm. Renovering av ytskikt inne i kanslilokalen. Föreningsliv Föreningen som bedriver verksamhet på anläggningen är Lilla Träslöv FF. Utveckling/behov Under 2017 planeras insatser då mer staket behöver bytas och träd tas ner, då dessa växer samman. Utvändig målning av den större omklädningsbyggnaden planeras. Fakta föreningar Östervi Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Lilla Träslöv FF 607 349 339 266 13 207 8 702 21 909 1 696 Totalt 956 605 21 909 13 Aktiva/aktivitet 5.1.25 Lindvallen På Lindvallen i Tofta, som är en fotbollsanläggning, finns idag två 11-manna gräsplaner, A- och B-plan. B-planen uppfyller inte längdmåttet utan används även som två 7-mannaplaner. A-planen har en läktare med 50 sittplatser. Det finns en arrenderad grusplan som används för parkering året runt. Belysning finns idag bara på B-plan. Det finns fyra omklädningsrum och tre duschrum på anläggningen. Föreningsliv På Lindvallen har Tofta GIF sin hemvist. Föreningen bedriver fotboll (78 %), innebandy (14%) och gymnastik (8 %) och är verksam i Varbergs norra närområde. Fokus ligger på breddidrott, främst barn-/ungdomsverksamhet. Föreningen ser med tillförsikt fram emot den kommande utbyggnaden av bostäder och skola i Trönninge där man ser en rekryteringsbas för nya föreningsmedlemmar. Utveckling/behov En förstudie är utveckling av Lindvallen har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram har beslutats i kommunfullmäktige, för genomförande 2017-2018. I projektet ingår ny omklädningsbyggnad, om- och utbyggt klubbhus, belysning till A-plan och automatiserad bevattning av A- och B-plan. 2018 kommer det stängsel som idag finns runt anläggning att bytas ut, dvs de delar 26
som inte ingår i projektet. Uppfräschning av ytskikt på väggar runt de ombyggda delarna i klubbhuset kommer att göras i samband med om- och utbyggnation. Fakta föreningar Lindvallen Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Tofta GIF 399 257 202 151 10 466 7 164 17 630 1 581 Totalt 656 353 17 630 11 Aktiva/aktivitet 5.1.26 Påskbergsvallen Anläggningen är främst en fotbolls- och friidrottsarena. Här finns en fullstor naturgräsplan med två läktare med totalt 1 150 sittplatser, (godkänd för spel i Superettan), två 11-manna och två 7-manna naturgrästräningsplaner och en 11-manna konstgräsplan. Anläggningen har totalt 14 omklädningsrum. Påskbergsvallen har fått en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. Föreningsliv Att antal föreningar använder anläggningen, Varberg BoIS, Varberg GIF fotboll och Varberg GIF friidrott. Varbergs BoIS har som ambition att bygga upp verksamheten underifrån och därigenom skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att utvecklas. Målsättningen för Varbergs GIF friidrott är att bli en av de ledande friidrottsföreningarna i Sverige och ha möjlighet att arrangera SM och internationella tävlingar. Föreningen räknar med att antalet medlemmar kommer att öka när den, nu under byggnation, nya friidrottshallen i Trönninge blir klar hösten 2017. Utveckling/behov Det pågår byggnation för ett nytt speakersbås och låssystemet kommer att bytas ut till Iloq-systemet. Under 2017 kommer fönster att renoveras och en del av taksargen på omklädningsbyggnaden att bytas ut. Portarna till maskinhallarna kommer att bytas ut och önskemål har framförts av verksamheten att se på möjligheten att utöka maskinhallen, i samband med portbytet. Detta hanteras i separat dialog med serviceförvaltningen. Entrédörr till omklädningsbyggnad kommer med att bytas ut. Det pågår en investering och entreprenad på befintlig konstgräsplan där planen breddas, förlängs och får nytt konstgräs. Arbetet beräknas vara klart till årsskiftet 2016/2017. Investeringen innefattar dessutom justering av befintlig C-plan då denna påverkas av konstgräsplanens nya mått. Avskrivningstiden för konstgräs är satt till sju år vilket innebär att 2024 och 2031 behöver planen läggas om på nytt. Investeringsplan för det aktuella året kommer att kompletteras med detta. Frågan om vad som händer med friidrottens verksamhet är väsentlig i förhållande till utvecklingen av framtida Påskbergsvallen. På sikt ska en utomhusanläggning för friidrotten byggas i Trönninge, motsvarande Påskbergsvallen med läktare och en naturgräsplan inom anläggningen. Befintlig friidrottsanläggning har behov att lägga om löparspåren då dessa är slitna och ojämna. Utredning pågår kring detta för att få fram en kostnad för insatsen. Om och när friidrotten lämnar Påskbergsvallen så är det läge att se över arenan, framförallt ur ett tekniskt perspektiv, men också vad gäller praktiska ting som logistik i anläggningen, ökad standard vad gäller materialval, omklädningsrum, duschar, läktare osv. Frågan om naturgräs/konstgräs/hybridgräs på A-plan bör belysas. 27
Fakta föreningar Påskbergsvallen Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Bois FC 481 99 249 74 17 186 3 237 20 423 1 392 Totalt 580 323 20 423 15 Varbergs GIF (fotboll) 311 0 149 0 9 313 0 9 313 831 Totalt 311 149 9 313 11 Varbergs GIF (friidrott) 136 171 66 106 1 884 3 965 5 849 692 Totalt 307 172 5 849 8 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.27 Veddige idrottsplats Veddige idrottsplats består av en 11-manna gräsplan med läktare, en 7-manna gräsplan och en 11- manna konstgräsplan från 2009. Det finns fyra omklädningsrum och ett domarrum, kansli, förråd mm. Delvis samutnyttjas omklädningsrummen med Veddige ishall. Under året har golvet i idrottshusets kök fått nya mattor samt övriga golv renoverats. Fönster har bytts ut vid kontorsdelen. Föreningsliv Anläggningen används främst av Veddige BK. Föreningen har ett avtal med kommunen om att sköta städning av idrottshuset. Även andra föreningar i närområdet hyr anläggningen, främst konstgräsplanen. Utveckling/behov Under vintern 2016/2017 kommer dränering vid hus mot A-plan att genomföras. När det arbetet är klart behöver den fuktangripna väggen torka ut och efter det kommer renovering att ske av duschar och omklädningsrum. I idrottshuset så finns en samlingslokal som hyrs ut till fester, möten mm. Lokalen är i dagsläget begränsad till max 50 personer, enligt räddningstjänsten föreskrifter. Det som behöver göras, för att öka antalet i lokalen, är en komplettering med två brandlarm och en brandlarmscentral med seriekopplat brandlarm, till räddningstjänsten. Vidare utredning sker under 2017 för att beskriva insats och kostnad. Utrymningsvägar är idag godkända. Belysning i omklädningsrum och ytterbelysningen på fasad byts ut. Planering för framtida utbyte av konstgräsplan behöver göras. En rimlig avskrivningstid för en konstgräsplan är sju-tio år beroende på nyttjande och slitage. Det skulle innebära att senast 2019 skulle planen behövas läggas. Besiktning av planens status behöver göras och åtgärdsval och förstudie startas så projektet är förankrat och finansiering klar. Investeringsplan 2019 kommer innefatta investeringsbehovet för denna insats. Fakta föreningar Veddige idrottsplats Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Veddige BK 275 117 175 75 4 584 1 879 6 463 585 Totalt 392 250 6 463 11 Aktiva/aktivitet 28
5.1.28 Håstens idrottsplats Håstens idrottsplats är en fotbollsanläggning med fyra 11-mannaplaner, tre 7-mannaplaneräktare, läktare och två omklädningsbyggnader med totalt 8 omklädningsrum. Trönninge BK hyr en av omklädningsbyggnaderna av kommunen. Anläggningen ligger i direkt närhet till Varbergs ishall och Håstens simhall, strategiskt i ett område med flera andra kommunala anläggningar; skola och ungdomsgård. Även motionsspår och Hälsans stig ligger i nära anslutning. Det finns goda kommunikationer till/från anläggningen och även goda parkeringsmöjligheter. Under året har duscharmaturer i den stora omklädningsbyggnaden bytts ut och i den mindre är det söderliggande fönster och dörrar, bytta. Stängslet runt anläggningen är lagat och nytt stängsel uppsatt mot Håstenskolan. Föreningsliv Anläggningen används främst av Trönninge BK som har sin hemvist vid Håstens IP. Föreningen har ambitioner att utöka sina satsningar på ungdomsidrotten. Satsningarna görs på både pojk- och flicklag. I övrigt är det flera andra fotbollsföreningar från centrum som bedriver träning på anläggningen, bland annat Varberg Bois och Varberg GIF. Även Varberg GIF s friidrott är här och tränar sommartid. Utveckling/behov Under 2017 planeras viss uppfräschning av ytskikt i ytorna vid omklädningsrummen. Ytterbelysning och närvarostyrning av belysning i omklädningsrummen kompletteras. Ventilationen står inför ett utbyte som planeras 2018-2019. En förstudie startas inom kort upp för att se på möjligheter att bygga en konstgräsplan i centrum. Håstens naturgräsplan A-plan och B-plan är föreslagna att ses som möjliga att ersätta med konstgräs. En bättre lösning kan vara att även förstudera den grusplan som finns på Håstens IP och se om det enklare går att omvandla den ytan till konstgräsplan. Det ger fler träningstillfällen för centrumklubbarna. Fakta föreningar Håstens IP Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Trönninge BK 165 11 82 10 5 419 270 5 689 536 Totalt 176 92 5 689 11 Aktiva/aktivitet 29
5.1.29 Simstadion Simstadion, ytterligare en ikon och anrik anläggning, är till viss del omodern och med stort upprustningsbehov. Det är en utomhusanläggning som består av tre bassänger inkl. en 50-metersbassäng, ett damomklädningsrum och ett herromklädningsrum, och med tillhörande duschar. Simstadion är enbart öppen sommartid, juni-augusti. Viss förlängning av öppethållandeperioden kan vara möjlig men det påverkar driftskostnad för uppvärmning av bassängvatten och fler timmar för teknisk personal. Under året har taket på herravdelningen lagts om, duschrummet fått nya ytskikt, fler hängrännor bytts ut samt en renovering av gradängerna påbörjats. Föreningsliv Anläggningen används främst för Varberg Sim sommartid. Även Varberg Handikappidrott har träningar och tävlingar. I övrigt är det mycket simskolor (i kommunal regi) och en hel del allmänhet som använder anläggningen. Utveckling/behov När nu beslut fattats om nybyggnation av ny bad- och simanläggning på Håsten kommer simstadion under byggtiden 2018-2020 fungera som evakuering för den verksamhet som kan styras till denna anläggning. Under evakueringstiden är det av vikt att beslut tas om vad som händer med Simstadion när evakueringstiden är över, då anläggningen är i stort behov av att rustas upp. Under 2017-2019 kommer taket till damernas omklädningsbyggnad och personalutrymmen, samt asfalten runt bassängen att renoveras. Fortsatt renovering av gradängerna. Vissa arbetsmiljö- och miljöåtgärder kommer att göras. Översyn av de ytor som olika kemikalier hanteras i ses över och säkras i hantering. Fakta föreningar Simstadion Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Sim 828 855 512 509 12 981 13 873 26 854 2 798 Totalt 1 683 1 021 26 854 10 Varbergs Handikappidrott 106 90 106 90 1 413 1 047 2 460 268 Totalt 196 196 2 460 9 Varbergs Livräddningssällskap 29 32 11 18 72 243 315 26 Totalt 61 29 315 12 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 30
5.1.30 Veddige simhall Veddige simhall ligger i samma byggnad som idrottshallen som består av en A- och en B-hall. Simhallen består av en 25-metersbassäng. Det finns även ett mindre gym i anläggningen som drivs av kultur- och fritidsförvaltningen. Teknikdelarna i simhallen är gamla och i behov av upprustning. Under året har toaletter renoverats, dörrar in till idrottshallen målats och renoverats och bytts ut. Uppdatering har skett av styrsystem för larmhantering gällande vattenrening mm. Föreningsliv Simhallen används främst av Simföreningen SK Njord. Varbergs Sim har även viss verksamhet där. Anläggningen hyrs sporadiskt ut till andra verksamheter. Förvaltningen har ökat antalet klasser i simskolan för att beta av simskolekön, huvuddelen av dessa har förlagts till Veddige simhall. Utveckling/behov När nu beslut fattats om nybyggnation av ny bad- och simanläggning på Håsten kommer Veddige simhall att, under byggtiden 2018-2020, fungera kan som evakuering för föreningslivet. Om anläggningen klarar ytterligare nyttjande kan även allmänhetens simning i viss mån tillåtas. Insatser för ökad vattenrening kommer att ske under 2018. Under evakueringstiden är det av vikt att frågan om vad som ska hända med Veddige simhall kvarstår och en fortsatt utredning kring denna behövs. Under 2017 kommer ny cirkulationspump att installeras, vilket är ett krav för de andra anpassningarna som kommer att göras 2018 då simhallen kommer att få uppgraderad vattenrening med nya sandfilter och UV-ljus. Kostnaden för detta hanteras som en lokalanpassning och äskas via servicenämndens anpassningskonto. Teknisk och övrig utrustning som kan återanvändas från Håstens simhall flyttas till Veddige om denna är bättre, mer effektiv eller modernare än befintlig. Fakta föreningar Veddige simhall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Sim 828 855 512 509 12 981 13 873 26 854 2 798 Totalt 1 683 1 021 26 854 10 Simklubben Njord 58 67 35 47 167 525 692 114 Totalt 125 82 692 6 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.31 Håstens simhall Anläggningen består av en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng. I anläggningen finns även ett gym och gruppträningslokaler där en extern entreprenör (Actic) bedriver verksamhet. Det finns även kontor och café i anläggningen. Under året har de skarvar i klinkerplattor som var en skaderisk, i omklädnings- och duschrum, blivit utbytta och åtgärdade. Föreningsliv Framförallt är det Varberg Sim som tränar och tävlar i Håstens simhall men där finns också Varbergs Handikappidrott och Varbergs Livräddningssällskap. Även barn- och utbildningsförvaltningen använder anläggningen flitigt. 31
Utveckling/avveckling Förstudie för ny bad- och simanläggning har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram för genomförande har beslutats i kommunfullmäktige. Projektering påbörjas januari 2017 och en ny anläggning, hopbyggd med ishallen, planeras invigas januari 2021. Tidsplanen är att simhallen stängs sommaren 2018. Viss utrustning kan troligen flyttas över till Veddige simhall och simstadion för viss uppgradering av den anläggningen. Fakta föreningar Håstens simhall Aktivitetsperiod 2015-07-01--2016-06-30 Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Sim 828 855 512 509 12 981 13 873 26 854 2 798 Totalt 1 683 1 021 26 854 10 Varbergs Handikappidrott 106 90 106 90 1 413 1 047 2 460 268 Totalt 196 196 2 460 9 Varbergs Livräddningssällskap 29 32 11 18 72 243 315 26 Totalt 61 29 315 12 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.32 Sjöaremossen Sjöaremossens isbana är en utebandybana med läktare, omklädningsrum, och duschar. Anläggningens tekniska status är god efter flera års investeringar, bland annat i banbelysning, kylaggregat, maskinhall och speakerbås. Dock finns det behov av upprustning/nybyggnation när det gäller omklädningsbyggnaden. En åtgärdsvalsstudie är framtagen för detta, vilken är antagen av kultur- och fritidsnämnden. Det bör dock kompletteras med att byggnaden bör vara gemensam entrébyggnad med biljettkassa, omklädningsrum, servering, sliprum och materialförråd (15 20 m²). Förstudie ska påbörjas för att få en kostnadsuppfattning till investeringsram för att besluta om finansiering. Skötselavtal finns med Sjöaremossens Isbaneförening (Sunvära BK och Frillesås BK). Enligt ett beslut från kommunfullmäktige 2009 skall anläggningen överföras från kultur- och fritidsnämnden till servicenämnden. Detta är ännu inte fullt ut genomfört då insatser behöver ske innan serviceförvaltningen tillfullo kan ta över drift- och underhållsansvaret. Anläggningen är en gemensam angelägenhet med Kungsbacka kommun där Varberg och Kungsbacka delar 60/40 på Sjöaremossens kapitalkostnader. Kungsbacka har önskat att kliva ur avtalet och de ekonomiska åtagande de har för anläggningen. Serviceförvaltningen har uttryckt ett önskemål om att den gränsdragning som idag ligger på anläggningar bör efterlevas även på denna anläggning. Föreningsliv På Sjöaremossens isbana spelar och tränar bandyföreningarna Sunvära BK och Frillesås BK (tillhör Kungsbacka kommun). Även skolor från Varberg och Kungsbacka bokar in sig och har idrottslektioner på anläggningen Utveckling/behov Banbädden och kylslingor har ett behov att inom de närmsta tio åren bytas ut. En kostnadsbedömning och åtgärdsval kommer att göras under 2017. Stolpar vid läktare är undermåliga och trämaterial kommer att behövas bytas ut. 32
Fakta föreningar Sjöaremossen Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Sunvära BK 253 182 112 102 2 459 1 834 4 293 500 Totalt 435 214 4 293 9 Aktiva/aktivitet 5.1.33 Varbergs Ishall I anläggningen finns en fullstor isrink samt läktare för 500 personer. Möjlighet finns att låna hjälm och skridskor. Stort fokus ligger på att göra anläggningen tillgänglig för allmänhet och skolor samt locka flickor till anläggningen. På våning två finns en kombinerad konferenslokal med mindre cafeteria. Det kvarstår en del åtgärder att slutföra i anläggningen som härrör till byggnation och garantiåtagande. Samhällsutvecklingskontoret tillsammans med serviceförvaltningen driver garantiärendet vidare. Föreningsliv I första hand är det ishockeyföreningen Varbergs Vipers som tränar och spelar sina matcher i anläggningen och under 2015 utökades verksamheten med Varbergs konståkningsklubb. Utveckling/behov I och med att investering är beslutad för ny bad- och simanläggning på Håsten så berörs även denna anläggning. Is- och simhall kommer att byggas samman för ökad tillgänglighet och nyttjande av anläggningens utrymmen och faciliteter. Gemensam cafeteria skapas i nybyggnation och inblick in till isrink skapas från den gemensamma entrén och serveringsytan. Det oinredda utrymmet på våning två i ishallen kommer att iordningställas för kansli, gruppträningslokal och administrativa ytor för förvaltningens personal. Fakta föreningar Varbergs Ishall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Hockey 557 87 274 58 12 136 255 12 391 957 Totalt 644 332 12 391 13 Varbergs konståkningsklubb 1 35 1 27 19 242 261 31 Totalt 36 28 261 8 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 5.1.34 Veddige ishall Veddige ishall har läktare och en förhållandevis nybyggd cafeteria, sex omklädningsrum och duschar. Under 2016 har domarrummet renoverats, nytt golv lagts i omklädningsrum 1 och stenläggningen runt sargen har gjorts om. Under 2016 har en akutinsats krävts i kylrummet. Kompressorer och styrsystem för dessa, har bytts ut då tidigare hade brister. 33
Föreningsliv Varberg Vipers spelar och tränar i Veddige ishall. Även bandyklubben Sunvära BK tränar i Veddige ishall på hösten innan det finns is på Sjöaremossens isbana. Även klubbar från Kungsbacka, både bandy, hockey och konståkning tränar i Veddige ishall då och då. Utveckling/behov Under de närmaste åren kommer energieffektivisering av värmepump att göras. Befintlig värmepump nyttjar inte sin fulla kapacitet. Byte av belysning framförallt på utsidan men även i kommunikationsytor. Fakta föreningar Veddige ishall Aktivitetsperiod Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och 2015-07-01--2016-06-30 medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Varbergs Hockey 557 87 274 58 12 136 255 12 391 957 Totalt 644 332 12 391 13 Sunvära BK 253 182 112 102 2 459 1 834 4 293 500 Totalt 435 214 4 293 9 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Övriga idrottsanläggningar Förutom alla de kommunala idrottsanläggningar som beskrivits ovan finns ett stort antal föreningar med barn- och ungdomsverksamhet som i olika omfattning finansierar, äger och driver anläggningar i egen regi. Ridsport och skytte är generellt sett två idrotter inom denna kategori. Inom Varbergs kommun finns det för närvarande åtta ridklubbar och cirka femton skytteföreningar. Även inom bordtennis, tennis, golf motorsport och segling är det vanligt att föreningar äger sina anläggningar. Det är viktigt att förstå att de kommunala anläggningarna som beskrivs i lokalförsörjningsplanen bara är en del av alla idrottsanläggningar som finns i Varberg. Det finns en mängd anläggningar som drivs i privat regi. De anläggningarna är också i behov av upprustning emellanåt. För föreningar med egna anläggningar finns särskilda bidrag att söka, investeringsbidrag och anläggningsbidrag. Ridsport Av alla de verksamheter som radas upp ovan, så har vi valt att beskriva ridsporten i det här dokumentet. Anledningen till det är den utredning om ridsportens förutsättningar i Varberg som gjordes hösten 2014. 1 När det gäller ridsport så finns det idag åtta ridklubbar registrerade i Varbergs kommuns föreningsregister: Himledalens ridklubb Jonstaka ridklubb Varbergs ridklubb Olsegårdens ridklubb 1 Ridsportens förutsättningar i Varberg (KFN 2014/0053-6) 34
Ryttarkamraterna i Varberg Viskadalens ridklubb Skultagårdens ridklubb Tvååkers kör- och ridklubb Det finns totalt ca 1050 registrerade medlemmar i Varbergs ridklubbar varav 550 är i åldern 7-20 år och därmed berättigade till kommunalt föreningsstöd. Detta gör ridning till den fjärde största ungdomsidrotten i Varbergs kommun, efter fotboll, innebandy och gymnastik/friidrott 93 % av ridföreningarnas medlemmar är flickor/kvinnor. För ridklubbarna med egna anläggningar är det tydligt att underhållet på flera ställen är undermåligt och upprustningsbehovet är stort och i vissa fall akut. Framförallt är det stora brister när det gäller basfaciliteter som vatten, avlopp, toaletter, plats för samvaro under tak, utrymme för parkering av ekipage etc. I budgeten som antogs av kommunfullmäktige i november 2015 riktas särskilda medel, en miljon om året de kommande tre åren, till ridföreningarna och deras anläggningar. Tanken är att dessa medel ska hanteras likvärdigt med det traditionella investeringsbidraget. 5.3.1 Statistik för ridklubbar: Ridklubbar Aktivitetsperiod 2015-07-01--2016-06-30 Antal Varav antal Fördelning deltagare Antal aktiviteter och medlemmar bidragsberättigade aktiviteter deltagare Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Deltagare Antal aktiviteter Himledalens ridklubb 8 69 2 28 0 275 275 75 Totalt 77 30 275 4 Jonstaka ridklubb 10 20 4 3 0 0 0 0 Totalt 30 7 0 0 Varbergs ridklubb 51 533 13 292 21 3 020 3 041 463 Totalt 584 305 3 041 7 Olsegårdens ridklubb 0 0 0 0 0 198 198 43 Totalt 0 0 198 5 Ryttarkamraterna i Varberg 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 Ej lämnat uppgifter Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet Viskadalens ridklubb 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 Ej lämnat uppgifter Aktiva/aktivitet Skultagårdens ridklubb 3 71 3 16 27 459 486 70 Totalt 74 19 486 7 Tvååker kör- och ridklubb 3 45 0 29 0 0 0 0 Totalt 48 29 0 Aktiva/aktivitet Aktiva/aktivitet 35
5.3.2 Tränings- och tävlingsanläggning för ridsporten Förutom att ridsporten har svårigheter med att driva och utveckla sin verksamhet, kopplat till slitna och omoderna anläggningar, så delar alla föreningar upplevelsen av komplexiteten i att arrangera tävlingar. För att arrangera tävlingar ställs krav på utrymmen i form av tävlingsbana, framridningsbanor, parkering och utrymmen för publik. Säkerhetsaspekten är viktig och innebär att hästar och publik ska vara separerade, vilket i sin tur kräver stora ytor. Alla föreningar ska arrangera eller vara medarrangör av minst en tävling per år för att kunna ställa ut tävlingslicenser till sina medlemmar. Med anledning av ovanstående har ridklubbarna, i form av en nybildad Ryttarallians, uppvaktat kultur- och fritidsnämnden med en önskan om att kommunen ska hjälpa till att skapa en gemensam tränings- och tävlingsanläggning för alla ridklubbar i Varberg. Man ser helst att kommunen äger och driver denna anläggning. En fullgod tävlings- och träningsanläggning, som också kan bedriva ridskoleverksamhet bör innehålla följande: Stall för ridskolehästar Hagmark för ridskolehästar Utomhus paddock/framridningsbana Utomhus tävlingsbana Två ridhus varav ett med tävlingsmått för nationella tävlingar, inklusive utrymmen som cafeteria, läktare, domartorn, omklädningsrum, kontor mm Parkeringsytor med tillgång till el Preparerade ytor för tillfällig uppstallning Kommunen ser positivt på Ryttaralliansens idéer kring gemensam ridanläggning, och när de mest akuta åtgärderna kring underhåll och fastighetsinvesteringar är genomförda bör dessa idéer lyftas upp och utredas vidare. Konstgräs/hybridgräs Enligt tidigare års ambitioner i kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget och i framtida investeringsplan så planeras för viss utbyggnad av konstgräsplaner även de kommande åren. Den stora fördelen med konstgräsplaner är att de kan användas betydligt längre tid på året, men också oftare per dag än naturgräsplaner. Detta märks speciellt på nordliga breddgrader där naturgräsplaner inte kan användas alls vintertid. Nästa konstgräsplan som är på gång att anläggas är i centrumområdet och finansieras via Sparbankstiftelsen. Tre olika lägen har identifierats och förstudie kommer inom genomföras för de olika alternativen. Parallellt pågår arbetet att finna mark till ytterligare en konstgräsplan, med trolig placering vid Väröbacka idrottshall. Åtgärdsvalsstudie är gjord och förstudien ska påbörjas så snart markfrågan är löst. Tänkt placering kräver markförvärv då kommunen idag inte har lämplig mark i området. I investeringsplan 2017-2020 ligger medel för detta på åren 2018-2019. En nyhet som kommer mer och mer runt om i Sverige är hybridgräs, ett naturgräs som är förstärkt med konstgräsfibrer för att öka naturgräsets hållbarhet. Enligt intresseföreningen Svensk Elitfotboll (SEF) kommer de flesta elitföreningar att spela på sådant underlag om några år och man tror att hybridgräset kommer att slå ut det traditionella konstgräset. Grusplaner Det råder otydlighet över ansvar och nyttjande av kommunala grusplaner, ofta i närhet till skolor. Tidigare år har dessa planer varit träningsytor för föreningar men de är idag slitna och har gammal teknik och utrustning. Det finns exempelvis belysningsstolpar som börjar bli uttjänta och i vissa fall har föreningar utrustat planerna med bl. a. mål. Dialog kommer att påbörjas med barn- och utbildningsförvaltningen om var ansvaret för dessa grusplaner ska ligga. Planerna nyttjas frekvent i lägen bredvid skolor, på raster och för spontanidrott i och omkring skoltid. 36
Övernattningsmöjligheter i samband med cuper och tävlingar En del av kommunens skolor har klassrum som är godkända för övernattning. Uthyrning sker via fritidsavdelningen vilka svarar för debitering och iordningställande. De skolor som i dagsläget är möjliga objekt för övernattning är; Ankarskolan, Mariedalsskolan, Påskbergsskolan, Håstensskolan och Almers skola. Gymnastiksalarna i Håstenskolan är även de iordningställda för att klara övernattning. 6 Investeringar idrottsanläggningar Pågående investeringar förstudie eller genomförande Konstgräsplan, placering Väröbacka (förstudie påbörjas när markfråga är löst) Tresteget Trönninge idrottscentrum (klar juli 2017) Bad- och simanläggning, Håsten (genomförande 2017-2020) Ny- och ombyggnad av Lindvallen (genomförande 2017-2018) Omklädningsbyggnad Ankarvallen (genomförande 2017-2018) Omklädningsbyggnad Sjöaremossen (avvaktar förstudie) Ny konstgräsplan i centrum, finansiering via Sparbanksstiftelsen Framtida investeringsprojekt som diskuteras (ej beslutade) Ytterligare investeringar på Sjöaremossen Ytterligare en idrottshall vid Ankarhallen, Träslövsläge Träningshall vid Övrevi som ersättning plasttält Konstgräsplan, okänd placering Utbyte av konstgräs på Veddige IP (2019) Utbyte av konstgräs på Övrevi, Tvååker (2022) Utbyte av konstgräs på Ankarvallen, Träslövsläge (2021) Utbyte av konstgräs på Påskbergsvallen (2024-2026) Tränings- och tävlingsanläggning ridsporten 37
7 Kulturanläggningar ObjektnByggnad / Fastighet Hyrd BRA m² Del av totalyta Totalyta, m² Teknisk status Kommentar Kulturavdelningen 0 72001 Komedianten (kulturhus) 4 849 100% 4 849 5 72002 Varbergs Teater 1 002 100% 1 002 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A 73111 Hamnmagasinet 251 100% 251 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A 72003 Societen, musikpaviljong 63 100% 63 3 Byggnadsminnesförklarad park 71044 Rolfstorps bibliotek 112 100% 112 3 71061 Kungsäter bibliotek 85 100% 85 3 71004 Träslövsläges bibliotek 339 100% 339 5 72051 Tvååkers bibliotek 382 100% 382 3 71081 Veddige bibliotek 335 100% 335 3 72091 Bua bibliotek 198 100% 198 Extern inhyrning VBAB 74771 Bolsestugan 0 100% 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A 74772 Rya kvarn 0 100% 0 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B Lokalbedömningar kulturanläggningar 7.1.1 Kulturhuset Komedianten 7.1.1.1 Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket fick när kulturhuset Komediantens byggdes nya ytor och verksamhetsområden 2012. Lokalerna är fortfarande fräscha och ändamålsenliga. Dock behöver golv och belysning ses över i biblioteksdelen då det är slitet och ojämn kvalitet på belysningen. Fakta besökande stadsbiblioteket Män 59 699 25% Kvinnor 159 225 67% Institution 18 721 8% Totalt 237 645 Utveckling och behov Önskemål finns om att skapa förutsättningar och placeringar för vepa-fästen på fasad. Insatsen kräver dock bygglov. Under 2017 kommer ett antal belysningar att bytas ut samt räcke på trappan vid baksidans personalingång. 38
7.1.1.2 Lilla teatern Lilla Teatern byggdes i samband med byggnation av Kulturhuset Komedianten. Det är en mindre teaterlokal för max. 100 personer. Där bedrivs främst barnarrangemang och mötes-/föreläsningsverksamhet och konferenser. Dörrmekaniken mot entrén bytt. Anpassning har skett av ventilationsstyrning för att bättre svara mot verksamhetens krav. Fler bord har köps in för att förbättra möjligheterna till konferenser. Utveckling och behov Skyltning till Lilla teatern ska förändras så att besökare lättare kan finna entré till lokalen. Likaså ska viss förbättring av scenljus ske för att än mer svara mot de olika arrangemang som sker inom lokalen. 7.1.1.3 Varbergs konsthall Konsthallen är en lokal för uppdraget att presentera samtidskonst i ett nationellt och internationellt perspektiv. Konsthallen är utrustad för vägg-, tak- och golvplacerade konstverk. Rumsligheten innefattar en yta för även mindre utställningar parallellt med den större hallen. En ny LED-baserad och styrbar utställningsbelysning har installerats i delar av konsthallen under 2015. Här finns också en receptionsdisk, kokvrå och handikapptoalett. Fakta besökande Varbergs konsthall Besökare Varbergs Konsthall, antal personer 23 792 Stickprov Män/Kvinnor Män 499 44% Kvinnor 632 56% Utveckling och behov Konsthallen saknar allmänbelysning som dels kan fungera som arbetsbelysning och dels som komplement vid utställningar (jämn väggbelysning m m). Därför finns det behov för fortsatt investering av LED-baserad belysning för golvpartier. Det är en viktig effektiviseringsåtgärd och energibesparande insats. Ett framtida önskemål är att det datoriserade belysningssystemet kan bli tillgängligt för styrning och tekniska åtgärder för personalen inom avdelningen. Idag är det en extern firma som har den möjligheten, vilket innebär högre kostnader för drift. För hantering av belysning i ett Connex-system krävs, behörighet och spetskompetens. 7.1.1.4 Konstverkstaden Verkstaden för konstpedagogisk verksamhet ligger i inre del av konsthallen på plan 1 och blev byggd i samband med tillkomst av kulturhuset Komedianten. Lokalen är utrustad med vatten och avlopp, skåpförvaring, väggmaterial för enklare uppsättning av arbeten och ändamålsenlig arbetsbelysning. Verkstaden har tillgång till belysningsramper, elförsörjning och andra komplement för att driva en verkstadsinriktad verksamhet. 39
Utveckling och behov Tillgängligheten till konstverkstaden behöver ses över med utgångspunkt att den kan nås även från biblioteksdelen på vån 1. Idag är det inte möjligt p.g.a. ett insatt larmsystem som inte tillåter en sådan lösning utan kontakt med nyckelutlämningsfunktionen på serviceförvaltningen. Problemet är att den personalen arbetar dagtid och konstverkstaden kan användas på annan tid. Rutiner för detta bör skapas under 2017. Detta möjliggör att Konstverkstaden kan användas separat utan att Konsthallen är öppen. En särskild väggbelysning för utställning saknas. 7.1.1.5 Personalutrymmen, förråd och garage Administrativa ytor, bokmagasin, förråd, packnings- och postrum samt andra faciliteter för verksamheterna i kulturhuset Komedianten förstärktes i samband med byggnationen. Det innebar även ett garage för en bokbuss. Utrymmen innehåller tillfredställande status för personalens behov. Dock har ventilationssystemet och värme fallerat periodvis och viss översyn har skett av Serviceförvaltningen/fastighetsansvarig. Test pågår med att byta ventilationsdon för att se om klimatet kan förbättras. Ett tillfälligt när-förråd för kommunens konstsamling har skapats efter omställning av de befintliga förrådsutrymmena i bottenvåningen. Det är varken säkerhets- och klimatmässigt acceptabelt för konstförvaring, men ansågs bättre och mer tillgängligt än det tidigare förrådet i konsthallen Hamnmagasinet. Utveckling och behov Det finns synnerliga behov av att utöka personalutrymmen för den verksamma och tillkommande personalen inom kulturavdelningen. Analys har gjorts och den visar på avsaknad av bl.a. kontorsplatser för den personal som arbetar i bibliotekstjänst såväl med området allmänkultur. I en nära framtid bör en utredning ske för ett säkerhets- och klimatklassificerat konstmagasin ske inom kommunen/centralorten. Ett uppslag är att det sker i samarbete med Hallands Kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Hallands föreslagna eventuella sammanslagning och lokalbehov inom Varberg. Behovet är ca 200 m² med rätt klimat och säkerhet i lokalen. 7.1.1.6 Varbergs teater Varbergs teater har över tid restaurerats i omgångar. Teatern är sammanbyggd med kulturhuset Komedianten, vilket gör att teatern har en annan utvecklingspotential än tidigare. Större underhållsåtgärder har genomförts av Serviceförvaltningen såsom yttertak, ventilation, renovering av tak i teatersalong samt ny scenbelysning. Kulturhistorisk klassning Klass A. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad. Samråd måste alltid ske med Länsstyrelsen i samband med alla typ av förändringar både exteriört och interiört. Utveckling och behov Förstudie för varumottagning och logistik på teaterns baksida, stolsutbyte och tillgänglighetsanpassning har antagits av kultur- och fritidsnämnden och investeringsram för genomförande har beslutats i kommunfullmäktige. En invändig renovering och en tillbyggnad för varumottagning, förråd och lasthiss planeras starta 2017. I samband med denna investering ska även nya stolar för salongen och första parkett köpas in. Likaså ska fortsatt investering ske för fler uppgraderingar av teaterljus och salong (LED-belysning) samt investeringar i ny PA-anläggning. Det finns idag två loger tillhörande teatern. Den ena renoveras för närvarande. Båda loger är i behov av renovering och den andra logen ingår i renovering 2017. 40
Ytskikt och belysning behöver ses över i förråd- och uppehållsutrymmen (Greenroom), då dessa idag är väldigt slitna. Det finns en möjlighet att belägga de målade betonggolvet med en matta. Kostnad för detta är inte i dagsläget finansierad. 7.1.1.7 Övre Teaterfoajén Utrymmet på plan 1 inom Varbergs Teater är sedan byggnationen av kulturhuset Komedianten tillgängligt från våningsplanet där den sk Evenemangsplatsen befinner sig. Det är också vägen till övre parkett för funktionshindrade genom att hiss etablerades (omplacerades) i den nybyggda delen. Foajén används dels som pausutrymme vid föreställningar/konferenser el dyl. och kan hyras för mindre sammanhang (upp till 40 personer) som del i utveckling av ex. kreativa konferenser. P.g.a tillsyn av brandutrymningsvägar har dörr mot Evenemangsplats vänts så att det finns två utrymningsvägar möjliga. Ena avstängningen vid evenemangsplatsen är alltid öppen och verksamheten svarar för att ingen obehörig går in i biblioteket. Rörelsedetektor sitter idag i den konstant öppna passagen och larm går till vaktbolag eller räddningstjänsten. Verksamheten som nyttjar evenemangsplatsen ansvarar för att ingen obehörig passerar. Utveckling och behov Lokalen behöver förstärkas med fler fasta installationer gällande elförsörjning, annan belysning för ex konferensverksamhet och arrangemang där ex projicering för film/data kan ske. Nedre foajén behöver kompletteras med fler eluttag. Dörrarna mot gatan behöver en översyn och biljettrummet behöver bättre skydd mot stölder. Fönstren kommer att ses över i samband med fasadrenovering som behöver göras inom två år. Troligen 2018/2019. Societetsparkens scen (s.k. musikpaviljong) Societetsparkens scen används idag inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Det är främst i samband med nationaldagsfirandet och parkmusiken på somrarna som scenen och parken nyttjas. Scenen är i nuvarande skick inte optimal. Behov föreligger interiört för wc, dusch, loge och ev litet pentry samt uppfräschning av ytskikt. Under året har byggnaden renoverats, målats och taket tvättats. Scenportarna har rustats upp till viss del. Scenen som sådan är inte tillräcklig för de externa hyresgästernas sommarkonserter. Om det fortsatt ska engageras större artister till Varberg krävs en uppgradering av hela scenen alternativt en utpekad yta för dessa artister att bygga sin egen scen. Det blir allt vanligare att just detta görs. Fakta besökande vid Societetsscenen EVENEMANG, antal personer Nationaldagen 4 000 Parkmusiken 18 650 Change Music Festival 1 403 Totalt 24 053 Kulturhistorisk klassning Klass A. Byggnaden är inte klassad men den ligger inom byggnadsminnesförklarad yta. Samråd måste därför alltid ske med Länsstyrelsen i samband med förändringar exteriört. Utveckling och behov Belysning på scenen behöver uppgraderas genom att s.k trossar installeras i taket. Parkbänkarna behöver framöver att bytas ut till en mer lätthanterlig modell som dessutom är stapelbar för att 41
minimera behov av förvaringsutrymme under vintern. Scenen är heller inte tillgänglighetsanpassad för rullstolsburna akter eller gäster. Hamn- och gatuförvaltningen har gjort en förstudie för parkens behov och de insatser som behöver göras enligt ovan kommer att arbetas in i deras förstudie inför investeringsplan 2018. Konsthallen/Hamnmagasinet Inom kulturavdelningens verksamhetsansvar används idag våning 3 i Hamnmagasinet för utställningsverksamhet i ett samarbete mellan kulturavdelningen, region Halland och Varbergs Konstnärsförening. En del används nu som förråd för produktionsbaserat material och förvaring av transportlådor, emballage etc. Under året har samtliga fönster på framsidan målats och justerats. Fakta besökande Konsthallen/Hamnmagasinet Besökare Konsthallen/Hamnmagasinet, antal personer 7 108 Stickprov Män/Kvinnor Män 1 638 41% Kvinnor 2 402 59% Kulturhistorisk klassning Klass A. Valet av byggtekniska lösningar bör tas fram med serviceförvaltningen. och frågor av byggnads- och kulturhistoriska frågor skall beaktas. Utveckling och behov Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även i framtiden kommer att hållas i denna del av Hamnmagasinet. Det behövs en översyn av golv och väggar (nya ytskikt eller ev ommålning) och allmänbelysning i samtliga lokaler inkl det wc som finns i trapphuset, där även porslinet behöver bytas ut. Fler eluttag behövs, och medieteknik som behövs i verksamheten. Förråd är underdimensionerade för ändamålet. Tillgänglighetsinventering behöver göras för att skapa en bättre, publik lokal. Lokalbiblioteken 7.4.1 Rolfstorps bibliotek Biblioteket har under 2015 genomgått en ombyggnation för att förbättra tillgängligheten för allmänheten med egen entré, nya toaletter, större golvyta och ett kontor för bibliotekspersonalen. Fakta besökande Rolfstorps bibliotek Män 3 173 19% Kvinnor 7 656 46% Institution 5 660 34% Totalt 16 489 42
Utveckling och behov Inga behov föreligger i dagsläget 43
7.4.2 Kungsäter bibliotek (Kung Karls skola) Kungsäters bibliotek, som är kommunens minsta, har under åren genomgått vissa förändringar. I dag är entrén gemensam med skolans vilket gör att du passerar ett kapprum anpassad för skolverksamhet på din väg in. Fakta besökande Kungsäter bibliotek Män 1 952 22% Kvinnor 4 786 54% Institution 2 156 24% Totalt 8 894 Utveckling och behov Kungsäters bibliotek behöver få till en egen och separat entré så att allmänheten inte behöver gå genom skolans lokaler. Tillgängligheten för funktionsnedsatta är i nuläget inte tillfredsställande. Insatser behöver göras för att främja bibliotekets utveckling och skapa förutsättningar för en utveckling mot meröppet bibliotek samt uppfylla krav på tillgänglighet för alla. 7.4.3 Träslövsläges bibliotek Träslövsläge bibliotek har flyttat in i nya lokaler i Ankarsskolan. Fakta besökande Träslövsläges bibliotek Män 11 862 30% Kvinnor 22 340 57% Institution 4 989 13% Totalt 39 191 Utveckling och behov Inga behov föreligger i dagsläget. 7.4.4 Tvååkers bibliotek Väggpartier i biblioteket har inte målats om på flera år och upplevs slitna. Fakta besökande Tvååkers bibliotek Män 8 555 25% Kvinnor 20 723 61% Institution 4 476 13% Totalt 33 754 Utveckling och behov Dialog behöver föras med serviceförvaltningen under 2017 för att planera för när uppfräschning av väggar kan genomföras. 44
7.4.5 Veddige bibliotek Biblioteket i Veddige har bara en toalett som används av både personal och allmänhet. I AFS 2009:2 skrivs det att I regel är det inte lämpligt att upplåta personaltoaletter till allmänheten. Detta är särskilt viktigt där det finns uppenbar risk för smitta eller kraftig nedsmutsning.* 2 En personaltoalett behöver därför byggas för att uppfylla dessa krav. Sommartid är det varmt i lokalen och går inte att öppna fönstren för bättre cirkulation. Vissa väggpartier är i behov av uppfräschning. Fakta besökande Veddige bibliotek Män 6 778 20% Kvinnor 18 326 55% Institution 8 281 25% Totalt 33 385 Utveckling och behov Serviceförvaltningen har ett uppdrag att ta fram en bra lösning för möjliggöra en god arbetsmiljö och en kostnadsindikation för insatsen. Åtgärder planeras under 2017 och finansieras via äskande från servicenämndens anpassningskonto. 7.4.6 Bua bibliotek I slutet av 2015 öppnade Bua bibliotek, som första biblioteket i kommunen, sin meröppna verksamhet vilket ger allmänheten en utökade service. Lokalerna hyrs in av Varbergs Bostads AB. Fakta besökande Bua bibliotek Män 3 446 17% Kvinnor 14 982 75% Institution 1 608 8% Totalt 20 036 Utveckling och behov Inga behov föreligger i dagsläget Det är högst troligt att kulturavdelningens verksamhet med lokalbibliotek även i framtiden kommer att hållas i ovan nämnda lokaler. Om beslut fattas för fler meröppna bibliotek inom biblioteksverksamheten, innebär det framtida investeringsbehov för tekniska installationer och ev ombyggnationer av entréer mm i bibliotekslokalerna. 2 https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformningforeskrifter-afs2009-2.pdf 45
8 Ungdomsanläggningar ObjektnByggnad / Fastighet Hyrd BRA m² Del av totalyta Totalyta, m² Teknisk status Kommentar Ungdomsavdelningen 0 71001 Rosenfredsskolan, kulturskola 1 640 100% 1 640 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A 71008 Centralen - "ungdomens hus" 317 100% 317 3 Kulturhistorisk klassning: Klass A 71001 Ungdomsgård STN432 170 100% 170 3 Kulturhistorisk klassning: Klass B 72291 Bua ungdomsgård 284 100% 284 Extern inhyrning VBAB 72201 Håstens ungdomsgård "Mittpunkten" 269 100% 269 5 73353 Tvååkers ungdomsgård 1 014 100% 1 014 2 Kulturhistorisk klassning: Klass B 71081 Veddige ungdomsgård 295 100% 295 2 Rivet 2016. Ungdomsgård flyttar Nya Veddige ungdomsgård 178 100% 178 2 Omställd förskola till ungdomgård 73406 Träslövsläges ungdomsgård 542 100% 542 Extern inhyrning Ny ungdomsgård Träslövsläge 533 100% 533 5 Lokalbedömning ungdomsanläggningar 8.1.1 Rosenfredsskolan Rosenfredsskolans lokaler samnyttjas med Peder Skrivares gymnasiums Estetiska programmet och kultur- och fritidsförvaltningens ungdomsavdelning. Ungdomsavdelningen representeras genom Kulturskolan, Centralens ungdomsverksamhet, ungdomsgård STN432 och administrativa lokaler. Verksamheterna delar på hyran och har delat upp lokalerna i huset men förväntas samnyttja några gemensamma rum såsom danssal, blackbox och aula. Estetiska programmet förlägger sin undervisning mellan 08.00 och16.00, medan Kulturskolan har sin huvudsakliga undervisning mellan 13.00 och 20.00. Centralen har under hösten haft öppet caféet tisdag och torsdag 11,00-21,00 och fredag 13,00 till 21,00. Övrig tid nyttjas av ungdomar som bedriver egna projekt. Rosenfredsskolan omfattar 5 plan. Plan 1 omfattar ca 1 000 m² och består av pannrum, black box, en liten danssal, omklädningsrum, och ett musikrum som delas med Estetiska programmet. Här bedriver Centralen sin verksamhet och det finns också en lokal för ungdomsgård. Plan 2 omfattar ca 850 m². På plan 2 finns kulturskolans bildsal, personalrum, kopieringsrum, fikarum, danssal, administration och slagverksrum. Plan 3 omfattar ca 850 m². Plan 3 används av Estetiska programmets lärare för musikundervisning. På plan 3 finns också studio, aula, en bildsal och en liten danssal. Aulan är en sal som lämpar sig för akustiska konserter. Aulan rymmer 333 personer (varav 48 personer på läktaren). Salen används idag som undervisningsrum och är den bästa salen på skolan för konsertträning, elevaftnar, konserter och sammankomster. Aulan lämpar sig mindre bra för elektroniskt förstärkta instrument och slagverk. Plan 4 omfattar ca 850 m². Detta plan används huvudsakligen av Kulturskolans lärare som undervisningsrum för individuell instrumentalundervisning. Här finns aulans övre del, läktare. På våningsplanet finns också en bildsal som används av Estetiska programmet. Plan 5 omfattar ca 300 m². Tidigare hade Estetiska programmet ett fotorum som nu har tagits över av ungdomsavdelningen som mötesrum/googlerum/spontanaktivitetsrum. Det finns dessutom ett par kontorsarbetsplatser för ungdomsavdelningen. Resterande ytor på våningsplanet är vind och fläktrum. 46
Utveckling/avveckling Ungdomsavdelningen har mer lokalbehov än vad som finns tillgängligt i dagsläget. Behov finns av tre förråd á 10 m² = 30 m², två större salar för gruppundervisning á 50 m² = 100 m², 2 mindre salar för gruppundervisning á 30 m² = 60 m², undervisningsrum för piano 20 m², vilrum 10 m² totalt ca 220 m². En tanke är att se på möjligheten att göra en ombyggnation av vindsytan på plan 5 för att skapa nya ytor. Det kräver dock att ett åtgärdsval startar för att kunna förstudera möjligheterna i denna byggnad för dagsljus mm och får en kostnadsindikation. Parallellt behöver en översyn av hela angöringssidan göras och en renodling ske av hur denna nyttjas. Idag är det låsta parkeringsplatser till Asia Spa, privatpersoner mm och det finns behov för verksamheten att nyttja ytan för funktioner som förråd, parkering, utemiljö ungdomsgård mm. 8.1.2 Kulturskolan Lokalerna på Rosenfredsskolan är specialbyggda för undervisning i estetiska ämnen. Samtliga rum för musikundervisning är uppbyggda med ljudisolerade väggar, tak, golv och dörrar för att inte störa omkringliggande verksamhet inne i huset, kringboende grannar samt för att lärare och elever ska få en acceptabel arbetsmiljö. Lektionstiderna varierar mellan 20 min och 90 min beroende på ämne, ålder och nivå på eleven. Utöver dessa lektionstillfällen ges gruppundervisning. Det finns också en informatör, en handläggare och en chef med kontorsplatser på Rosenfredsskolan. Barn och ungdomar mellan 5-20 år får sin undervisning på kulturskolan. Kulturskolan har behov av fler grupprum. Eventuellt kommer verksamheten samverka med ungdomsgårdarna i kommunen för att tillgodose detta behov. Dialog förs med barn- och utbildningsförvaltningen för att möjliggöra samverkan om lokaler på kommunens skolor. Fakta Kulturskolan 2015-07-01--2016-06-30 Antal arrangemang 51 Deltagande pojkar 333 38% Deltagande flickor 552 62% Besökare 6 556 Antal elever Pojkar 828 36% Flickor 1 502 64% Totalt 2 330 Antal sökande Pojkar 355 34% Flickor 676 66% Totalt 1 031 47
8.1.3 Centralen Centralen utgår från plan 1 på Rosenfredsskolan. Där finns ett café, kontor, projekt- och musikrum samt tillgång till aula, danssal och black box. Centralens verksamhet arbetar med att tillgängliggöra lokaler gentemot vår målgrupp och har infört ett bokningssystem (med brickor/taggar) för samnyttjande av lokaler i Rosenfredsskolan. Målgruppen är ungdomar mellan 15 och 25 år. Aulan på Rosenfredsskolan hyrs ut vid en del utomstående arrangemang och vid samarbeten mellan kulturskola och olika aktörer. Orkesterföreningen, Ung i kör och Fredsbaskrarna är några exempel. Rosenfredsskolan är delvist tillgängligt för funktionsnedsatta. För full tillgänglighet krävs att fler trösklar tas bort samt att dörrar och toaletter anpassas Fakta Centralen och MUVE 2015-07-01--2016-06-30 Centralen Besökande pojkar 3 482 53% Besökande flickor 3 066 47% Besökande totalt 6 548 Producerande pojkar 1 071 56% Producerande flickor 858 44% Producerande totalt 1 929 Muve 0 Besökande pojkar 1 936 61% Besökande flickor 1 258 39% Besökande totalt 3 194 Producerande pojkar 408 58% Producerande flickor 297 42% Producerande totalt 705 Utveckling/avveckling Mycket positivt kan komma ur ett samnyttjande av Rosenfredsskolan. De olika verksamheterna kan samarbeta och platsen i sig kan bli tydligare för målgruppen barn och ungdomar i Varberg, som ett nav i staden för kultur- och fritidsaktiviteter och en plats att vara verksam utifrån. Serviceförvaltningen har gjort en översyn av de lokaler som nyttjas av kulturskolan. Trapphus, entré och korridorer har slitage på dörrar och lister. En del väggar behöver renoveras. När detta kommer att planeras in är oklart. 48
Ungdomsgårdar Kommunalt drivna ungdomsgårdar finns på sex olika platser. Gårdarna har i snitt öppet minst 2,5 kvällar i veckan för målgruppen. Utöver det sker projekt för slutna grupper på de olika gårdarna. De fungerar som mötesplatser där de unga kan fika, samtala och delta i olika kultur och fritidsaktiviteter. Varje gård har sin unika profil och de är öppna för alla i målgruppen 12-19 år i Varbergs kommun. Antal besök under perioden 2015-07-01 2016-06-30 var 20 280 ungdomar, varav pojkar 11 950 (59 %) och flickor 8330 (41%). Både tjejer och killar är med och påverkar lokalernas utseende och funktion, något ungdomsgårdarna hela tiden arbetar med. Det är viktigt att lokalerna liksom verksamheten är utformade ur ett jämställdhetsperspektiv. Alla ungdomsgårdarna har ramper och toaletter för åtkomst med rullstolar, förutom ungdomsgården i Träslövsläge som saknar toalett i dagsläget men kommer att ha denna funktion i sin nya lokal. Utveckling/avveckling Personalen på ungdomsgårdarna arbetar aktivt med att nå fler flickor med sin verksamhet. Bland annat genom att fokusera på aktivitetsbaserade mötesplatser, där ungdomar möts utifrån gemensamma intressen. Tag-system för att möjliggöra att målgruppen själva kan nyttja lokaler bör utvecklas. Läger, övernattningar och LAN är mycket populärt bland de unga och det skapar stora problem varje gång verksamheten skall genomföra dessa aktiviteter. Därför är det av vikt att vid flytt till nya lokaler undersöka möjligheterna till övernattning. Ungdomsgårdarna bör ligga i områden där det rör sig många människor och inte i ytterområden i ett samhälle, då det lätt blir revirtänk samt att vissa i målgruppen kan känna sig otrygga att ta sig till och från platsen när det är mörkt. 8.2.1 STN432 STN432 har flyttat in i en omställd och renoverad lokal på bottenvåningen av Rosenfredskolan. Den tidigare ungdomsgården var belägen i Sörse, då i en externt inhyrd lokal. Byggnaden fick lämnas när fastighetens skulle rivas och tomten bebyggas med bostäder. Den nya lokalen är i ett attraktivare läge med bättre förutsättningar för att arbeta med jämställd verksamhet. Fakta STN432 (tidigare Sörse ungdomsgård) Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 1 286 64% Flickor 722 36% Totalt 2 008 Utveckling/behov Inga behov föreligger i dagsläget. 49
8.2.2 Mittpunkten Ungdomsgård belägen i Håsten i närhet till sim- och ishall och som innehåller café, pingis, klättring och soffhörna i en gemensam lokal. Ett mindre mötesrum och ett kontor finns. Fakta Mittpunkten (Håstens ungdomsgård) Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 2 002 59% Flickor 1 404 41% Totalt 3 406 Utveckling/avveckling Behov av fler rum, för att kunna ta emot olika grupper av ungdomar utifrån deras intressen. I nuläget finns en mindre yta för lugnare aktiviteter, all annan verksamhet bedrivs i en öppen lokal. Bristen på mindre rum gör det svårt att tillgodose tjejer och killars behov samtidigt. Gården får hållas stängd för övriga besökare de dagar det bedrivs tjejverksamhet. Det pågår en dialog med serviceförvaltningen för att få till utebelysning vid entrén. 8.2.3 Träslövsläge ungdomsgård Ungdomsgården är idag belägen i externt inhyrda lokaler i ett rivningshus. Det är svårt att bedriva bred verksamhet med hänsyn till grannar. Fakta Träslövsläges ungdomsgård Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 2 430 56% Flickor 1 910 44% Totalt 4 340 Utveckling/avveckling Gamla Ankarskolan är under ombyggnation för att möjliggöra en ny ungdomsgård och en lokal för socialförvaltningens, daglig verksamhet. Under sommaren 2017 kommer de nya lokalerna att vara klara för inflyttning. Den nya lokalen är utformad på ett bra sätt, med övernattningsmöjlighet vid läger mm, separat rep-lokal för musik och en utemiljö som möter verksamhetens behov. Fokus här ligger på graffiti och skate. 8.2.4 Veddige ungdomsgård Veddige ungdomsgård var belägen i Videgården i Veddige. Denna byggnad har rivits till förmån för ny förskola för 120 barn. Ungdomsgården är evakuerad till källarplan i Vidhögeskolans D-byggnad. Fakta Veddige ungdomsgård Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 2 161 66% Flickor 1 135 34% Totalt 3 296 50
Utveckling/avveckling När förskolan står klar i maj 2017 kommer den byggnad som idag är förskola, att ställas om till ungdomsgård. Utemiljö skapas för ungdomsverksamhet och fokus på ungdomsgården är musik och dans. En möjlighet finns att fortsätta att hyra den evakueringslokal som idag används som ungdomsgård och skapa rep-lokal för musik och dans och även för Kulturskolans verksamhet i Veddige. 8.2.5 Tvååkers ungdomsgård Ungdomsgården är placerad i ett gammalt hus som är kulturhistoriskt klassat. Lokalerna är välutnyttjade men är dåligt planerade för verksamheten, slitna och kalla. Det finns ytor som inte kan nyttjas överhuvudtaget. Källare är iordninggjord, men kan inte användas p.g.a. att brandlarmet har för svag signal. Fakta Tvååkers ungdomsgård Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 2 478 58% Flickor 1 768 42% Totalt 4 246 Utveckling/behov Ett åtgärdsval kommer att påbörjas under 2017 för att se på möjligheten att flytta över verksamheten till Kyrkskolan som ligger i anslutning till Bosgårdsskolan. Det möjliggör att nå ungdomar utanför orten eftersom de åker skolskjuts från skolan och hinner inte ta sig till befintlig gård. Det finns dessutom en större samverkansmöjlighet med skolverksamheten. Det pågår ett projekt för ombyggnation av Bosgårdsskolan och tanken är att samla all skolverksamhet i skolbyggnaden. Det innebär att Kyrkskolan kommer att bli vakant. Det krävs inte så stora insatser för att ställa om lokalen till ungdomsgård, dock kommer internhyran att ökas något, om detta val görs att flytta över verksamheten. 8.2.6 Bua ungdomsgård Ungdomsgården ligger i lokaler inhyrda av Varbergs Bostad i Bua Centrum. Lokalerna är rymliga och med möjlighet till många olika verksamheter och aktiviteter för målgruppen. Fakta Bua ungdomsgård Period 2015-07-01--2016-06-30 Totalt Pojkar 1 593 53% Flickor 1 391 47% Totalt 2 984 Utveckling/behov Inga behov föreligger i dagsläget. 51
Varbergs kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll 2016-12-15 17 Sn 210 Dnr SN 2016/0272 Lokalförsörjningsplan socialförvaltningen 2017 Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna socialförvaltningens lokalförsörjningsplan för 2017. Reservation ViviAnne Johansson (C), Anna-Karin Gustavsson (C) och Mikael Karlsson (C) reserverar sig mot beslutet när det gäller den delen som avser ersättning av fastigheten Åkaren. Johanna Palmelid (SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har tagit fram en lokalförsörjningsplan för 2017. Syfte med lokalförsörjningsplanen är att beskriva behov av lokaler och boenden för socialnämndens olika målgrupper. Planen beskriver det kortsiktiga behovet för 2017 men även det långsiktiga behovet fram till 2030 där det är möjligt. Socialnämndens lokalförsörjningsplan är en del av Varbergs kommuns lokalförsörjningsplan. Beslutsunderlag Socialnämndens arbets- och planeringsutskotts protokoll den 5 december 2016, 204 Socialförvaltningens beslutsförslag den 3 november 2016 Socialförvaltningens lokalförsörjningsplan 2017 Övervägande Förvaltningen kommer att använda lokalförsörjningsplanen som ett planeringsverktyg i det årliga budgetarbetet i enlighet med Varbergs kommuns investeringsprocess. Protokollsutdrag: Serviceförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Handläggaren Justeran. de. s signatur / c~ ~- i? Datum
Reservation mot skrivningen i socialförvaltningens lokalförsörjningsplan avseende 11 Framtida behov", Ersättning av fastigheten Åkaren. Skrivningen "Om fastigheten skall avvecklas..." är en olycklig skrivning då behovet av bostäder inom överskådlig tid är stort och ersättningslägenheter inte finns att tillgå för lång tid framöver. Fastigheten Åkaren har brister som behöver åtgärdas, men att avveckla 27 bostäder utan att se var dessa kan ersättas är inte rätt väg att gå med den brist på bostäder som Varbergs kommun har. Lokaler som lämnas våren 2017 av beroendeenhetens besöksverksamhet och socialpsykiatrins boendestöd kan efter renovering användas för andra behov tex vara mötesplats med husvärd eller liknande. Eftersom bristen på alla slags bostäder är stor (bostad först och tak över huvudet, hemlösa) bör kommunen som helhet, nämnd och förvaltning utveckla möjligheterna att i kvarteret Åkaren möjliggöra verksamheter och boende på ett för dessa grupper fördelaktigt sätt.
1/2 Reservation från Sverigedemokraterna, Socialnämnden 161215, Beslut om lokalförsötjningsplan socialförvaltningen 2017: Dnr: SN 2016/0272 Det finns flera saker att anmärka på i lokalförsörjningsplanen. Dels har de styrande inte lyckats presentera prognos för bostadsförsörjning åt ensamkommande ungdomar och nyanlända, dels är det otydligt hur demensboenden samt äldreboenden skall lösas för framtida behov. I planen står också specificerat att det finns behov för lågtröskelboenden/härbärge. Det är lagstadgat att kommunen skall erbjuda bostadslösa kommuninvånare tak över huvudet. Att ta pengar ifrån befintlig verksamhet och låta föreningar som har som främsta inriktning att stötta EU-migranter ta över verksamheten är att försämra för Varbergs hemlösa. Sverigedemokraterna kan inte vara för en plan som kan innebära att inrätta härbärgen/lågtröskeboenden för EU-migranter. Att inrätta härbärge skulle dessutom innebära en klar kvalitetsförsämring. Idag har socialtjänsten avtal med flera olika aktörer för att klara tak över huvudet garantin vilket bör innebära att förvaltningen har god översikt på vilka personer som bor var och har kunskap om vilka som klarar av att bo tillsammans och på så vis kan förebygga oroligheter, våld, stök och bråk genom god planering. Det är ett kvitto på misslyckande att upprätta härbärgen för hemlösa, något som också skulle försämra för en redan mycket utsatt grupp. Det är helt enkelt oanständig och oansvarigt att planera för att försämra för Varbergs hemlösa, det är bättre att satsa på långsiktiga lösningar och hjälpa människor ifrån gatan än att permanenta bostadslöshet med snabba, billiga och temporära lösningar som härbärgen. Det kan inte tolkas på annat vis än att kommunen försöker hitta billiga lösningar för Varbergs hemlösa eftersom de styrande har undantagit hundratals bostäder till nyanlända och ensamkommande ungdomar som istället borde ha gått till kommunens invånare.,j""? d-) _A( l ' 17. y
2/2 Sverigedemokraterna kan inte se plan för inrättande om härbärge som något annat än att de styrande har kapitulerat i frågan om att skaffa anständiga, hållbara kvalitativa lösningar för att hjälpa bostadslösa i Varbergskommun. Med anledning av ovan nämnda anledningar reserverar jag mig mot beslut om att godkänna lokalförsörjningsplanen. Johanna Palmelid (SO)
Socialförvaltningens lokalförsörjningsplan 2017 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-88000 212000-1249 sn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg Varberg www.varberg.se
UTREDNING 1 (10) 2016-11-24 Dnr: Innehållsförteckning Socialförvaltningens lokalförsörjningsplan 2017... 1 1 Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 2 Förutsättningar... 3 2.1 Demografisk utveckling... 3 2.2 Varbergs kommuns bostadsförsörjning... 3 2.3 Socialnämndens mål... 4 3 Boenden och lokaler för socialnämndens målgrupper... 4 3.1 Definitioner på olika lokaler och boende... 4 3.1.1 Särskilt boende... 4 3.1.2 Bostad med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).... 5 3.1.3 LSS gruppbostad... 5 3.1.4 LSS servicebostad... 5 3.1.5 Annan särskild anpassad bostad för vuxna... 5 3.2 Övriga boenden/bostäder... 5 3.3 Lokaler... 5 3.4 Blockförhyrda lägenheter... 6 3.5 Trygghetsbostäder... 6 4 Behov av lokaler och bostäder för socialnämndens målgrupper... 6 4.1 Särskilt boende... 6 Framtida behov... 6 4.2 Bostad med särskild service enligt LSS... 7 4.2.1 LSS gruppbostad... 7 Framtida behov... 7 4.2.2 LSS servicebostad... 7 Framtida behov... 7 4.3 Övriga boende... 8 Bryggaregatan... 8 Boende för ensamkommande flyktingbarn... 8 Framtida behov... 8 4.4 Lokaler... 8 4.5 Blockförhyrda lägenheter och planering av bostäder... 9 Ersättning till fastigheten Åkaren... 9 4.6 Trygghetsbostäder... 9
UTREDNING 2 (10) 2016-11-24 Dnr: 1 Inledning 1.1 Syfte Syfte med lokalförsörjningsplanen är att beskriva behov av lokaler och boenden för socialnämndens olika målgrupper. Planen beskriver det kortsiktiga behovet för 2017 men även det långsiktiga behovet fram till 2030 där det är möjligt. Socialnämndens lokalförsörjningsplan är en del av Varbergs kommuns lokalförsörjningsplan. Den behovsanalys som tas fram på socialförvaltningen är ett av underlagen till lokalförsörjningsplanen. I behovsanalysen tas bl. a hänsyn till den demografiska utvecklingen, förändringar i lagstiftning och andra nationella styrdokument samt den politiska viljeinriktningen. I lokalförsörjningsplanen beskrivs även behovet av nya lokaler utifrån standard på befintligt lokalbestånd. Nedan visas förvaltningens årshjul för planeringsprocessen.
UTREDNING 3 (10) 2016-11-24 Dnr: 2 Förutsättningar 2.1 Demografisk utveckling Samhällsutvecklingskontoret tar årligen fram en prognos över befolkningsutvecklingen kommande femtonårsperiod. Den senaste prognosen lämnades i april 2016 och visas i tabellen nedan. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 0-6 år 4979 4995 4994 5056 5166 5215 5331 5472 5586 5693 5791 5924 6055 6181 6311 6446 07-12 år 4214 4274 4422 4473 4476 4567 4556 4544 4544 4602 4706 4775 4901 5041 5156 5271 13-17 år 3102 3263 3311 3432 3518 3565 3618 3737 3835 3882 3908 3966 3968 3942 3993 4092 18-19 år 1309 1208 1195 1229 1259 1318 1389 1391 1403 1464 1462 1516 1581 1624 1628 1579 20-24 år 3582 3511 3471 3361 3326 3313 3344 3432 3589 3653 3743 3907 4010 4107 4226 4343 25-29 år 3686 3800 3851 3929 3974 3913 3906 3955 3967 4012 4065 4203 4346 4506 4630 4774 30-39 år 6743 6881 7037 7210 7348 7530 7714 7881 8109 8285 8428 8644 8854 9031 9234 9401 40-49 år 7829 7797 7694 7644 7636 7662 7667 7733 7821 7861 7944 8138 8355 8574 8778 9021 50-59 år 7887 7898 7996 8103 8202 8296 8431 8497 8513 8555 8642 8700 8698 8726 8799 8910 60-64 år 3855 3946 4043 4024 4059 4063 3992 4016 4090 4220 4289 4410 4518 4590 4603 4678 65-69 år 4292 4174 4073 4012 3980 3978 4070 4174 4176 4224 4246 4214 4261 4349 4491 4580 70-74 år 3562 3852 4037 4181 4198 4179 4080 4001 3959 3944 3955 4062 4172 4190 4252 4295 75-79 år 2347 2431 2553 2748 2976 3242 3504 3672 3808 3831 3823 3753 3694 3671 3669 3694 80-84 år 1751 1781 1811 1891 1967 1973 2050 2155 2329 2528 2754 2980 3127 3247 3277 3282 85-89 år 1177 1203 1228 1205 1221 1238 1264 1294 1353 1411 1422 1488 1573 1707 1861 2031 90- år 715 732 754 777 783 829 847 869 867 875 911 935 965 996 1033 1059 61030 61746 62470 63275 64089 64881 65763 66823 67949 69040 70089 71615 73078 74482 75941 77456 Fram till år 2030 förväntas befolkningen i Varbergs kommun öka med drygt 16 000 personer eller 27 procent. De största ökningarna kan noteras för åldersgrupperna över 80 år, där befolkningen förväntas öka med ca 2 700 personer eller 75 procent fram till år 2030. Ökningen är som störst efter år 2023. Ovanstående prognos inkluderar inte mottagande av ensamkommande barn eller nyanlända. Detta kan ha stor påverkan på utvecklingen i enskilda åldersgrupper. 2.2 Varbergs kommuns bostadsförsörjning Bostadsbristen är stor i Varbergs kommun och detta påverkar socialnämndens målgrupper i stor omfattning. I nämndens uppdrag ingår att erbjuda människor som inte har förmåga att skaffa bostad på egen hand tak över huvudet. En egen bostad är en viktig utgångspunkt i det sociala arbetet. Om denna grundläggande trygghet saknas är det svårt för de insatser som beviljas att bli verkningsfulla. Om socialnämnden inte kan verkställa beslut om särskilt boende för äldre eller bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning inom tre månader kan socialnämnden åläggas vite.
UTREDNING 4 (10) 2016-11-24 Dnr: 2.3 Socialnämndens mål Socialnämnden har fastställt sex prioriterade utvecklingsmål för mandatperioden 2016-2019. Några av dessa påverkar lokalbehovet. Stödja äldre personer till att leva ett tryggt och självständigt liv. Bostadsbehoven hos de personer som socialnämnden har särskilt ansvar för ska tillgodoses. För att nå dessa mål har socialförvaltningen tagit fram två övergripande förhållningssätt: Hälsofrämjande arbetssätt Förväntas ge ökad möjlighet till kvarboende vilket kan förändra nuvarande konsumtion och eventuellt senarelägga behovet av särskilt boende. Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi är teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv. Konceptet inkluderar bl. a digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt e- tjänster. Den nya välfärdstekniken kan användas i olika boendeformer. Satsningen på välfärdsteknologi ställer krav på bredband som kanal för den digitala trafiken. Bredband är en förutsättning för att i framtiden kunna använda digitaliseringens möjligheter på våra boenden. 3 Boenden och lokaler för socialnämndens målgrupper 3.1 Definitioner på olika lokaler och boende Nedan beskrivs de olika typer av boenden och lokaler som socialförvaltningen hyr. Definitionen på trygghetsboende finns dock med även om inte socialnämnden står som hyresvärd. 3.1.1 Särskilt boende Särskilt boende är en boendeform för personer med somatisk funktionsnedsättning eller demenssjukdom som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Varje enhet i ett gruppboende består av ca åtta- tio
UTREDNING 5 (10) 2016-11-24 Dnr: mindre lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen för måltider och samvaro. 3.1.2 Bostad med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En bostad med särskild service för vuxna kan vara utformad på olika sätt men finns tre huvudformer kan urskiljas. gruppbostad servicebostad och annan särskild anpassad bostad För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem samt att den inte skall ha en institutionell prägel. 3.1.3 LSS gruppbostad En gruppbostad enligt LSS är ett mindre boende med fem-sex lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa ett eget hem. 3.1.4 LSS servicebostad En servicebostad enligt LSS består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är oftast anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast samlade i samma hus eller kringliggande hus. Servicebostaden är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad. 3.1.5 Annan särskild anpassad bostad för vuxna En bostad med viss grundanpassning för personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. 3.2 Övriga boenden/bostäder Till övriga boenden räknas kategoriboende som ex. boende för personer med psykiatrisk diagnos, ungdomsboende eller boende för ensamkommande barn som erhålls som ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. 3.3 Lokaler En lokal kan innehålla en verksamhet som ex. dagverksamhet, besöksverksamhet eller administrativ verksamhet.
UTREDNING 6 (10) 2016-11-24 Dnr: 3.4 Blockförhyrda lägenheter Kommunen kan blockförhyra ett antal lägenheter av en fastighetsägare för socialnämndens räkning som i sin tur kan hyra ut lägenheter till personer i andra hand som har svårt att kvalificera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. 3.5 Trygghetsbostäder Hyreslägenhet med god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal och bovärd. Privat eller kommunal fastighetsägare. Personer över 70 år som är folkbokförda i Varbergs Kommun har möjlighet att ställa sig i kö till ett trygghetsboende utan behovsprövning Socialförvaltningen är inte inblandad i uthyrningen av trygghetsbostäder. Fastighetsägare kan ansöka om ett stimulansbidrag från socialnämnden för att täcka en del av kostnaden för gemensamhetslokal och bovärd. 4 Behov av lokaler och bostäder för socialnämndens målgrupper 4.1 Särskilt boende Beslutade/pågående förändringar Under hösten 2016 har boendet på Fogdevägen 1C i Tvååker omvandlats från korttidsboende till särskilt boende för att kunna möta upp behovet av särskilda boendeplatser. Ett nytt särskilt boende med 54 lägenheter ska uppföras i Breared av en privat fastighetsägare. Boendet planeras stå färdigt tidigast i slutet av 2018 och socialförvaltningen räknar med att köpa platser på detta boende. En förstudie om nytt särskilt boende i centralorten Varberg med 60 lägenheter är inledd och beräknas vara klar i februari 2017 och projekteringen beräknas pågå under 2017. Beslut om investering kommer att tas av kommunfullmäktige i juni 2017. Boende beräknas vara färdigställt 2019. Framtida behov Mellan 2021 och 2030 är bedömningen att det behövs ytterligare tre särskilda boenden (180 platser) för att tillgodose framtida behov. Nedanstående tabell är hämtad från Uppdragsavdelningens behovsanalys för 2016.
UTREDNING 7 (10) 2016-11-24 Dnr: År Planerat tillskott av lägenheter Totalt antal lägenheter Prognos behov 75 år-w Behov lägenheter ackumulerat Över/ underskott 531 2016-2020 121 652 72 603 49 2021-2025 60 712 91 694 18 2026-2030 120 832 139 833-1 Prognosen utgår från senaste befolkningsprognos samt nyttjandegrad under 2015 ( andel personer 75 år och äldre som bor i särskilt boende) 4.2 Bostad med särskild service enligt LSS 4.2.1 LSS gruppbostad Beslutade/pågående förändringar Inventeringen av statusen på befintliga gruppbostäder pågår. Åtgärdsval planeras att påbörjas 2017. Ökningen av barn med funktionsnedsättning inom autismspektrum visar sig redan idag genom fler beslut om korttidsvistelse. Trycket på förvaltningens korttidsboenden är idag högt. Förvaltningen bedömer att behovet av korttidsvistelse kan tillgodes genom lägerverksamhet för vissa ungdomar. Detta kommer att avlasta befintliga korttidsboende på kort sikt och löser behovet de närmaste året. Framtida behov Det kommer att finns behov av att ordna boende i form av gruppbostad för yngre personer med omfattande omvårdnadsbehov inom några år. Bedömningen är att personer med olika diagnoser och behov av speciell pedagogik kan dela boende och ändå uppnå goda levnadsvillkor. Behovsanalys pågår vilket år gruppbostaden behöver stå klar. 4.2.2 LSS servicebostad Framtida behov Eftersom bostadsbristen i Varberg är stor för alla kommuninnevånare, så får även personer med olika funktionsnedsättningar allt svårare att få en egen bostad. Detta kan leda till att ansökningar om bostad med särskild service ökar. Vi ser ett behov av nya servicebostäder inom en 5-10 års period.
UTREDNING 8 (10) 2016-11-24 Dnr: 4.3 Övriga boende Beslutade/pågående förändringar Bryggaregatan Boendet för personer med psykiatrisk diagnos på Bryggaregatan har plats för sex personer men flera av de boende delar toalett och kök. Boendet ska byggas om och kommer efter ombyggnationen innehålla sex mindre fullvärdiga lägenheter, gemensamhets- och personallokaler. Fastighetsägare Varbergs Bostads AB beräknar att ombyggnationen kan påbörjas under 2017. Boende för ensamkommande flyktingbarn Utifrån Migrationsverkets prognos av ensamkommande barn som Varbergs ska ta emot är HVB (hem för vård och boende) tillgodosett. Framtida behov De ungdomar mellan 18-21 år som erhållit permanent uppehållstillstånd bor i lägenheter som hyrs in av socialförvaltningen. Verksamheten stöttar dessa personer i arbetet med att leta bostäder med första handskontrakt och inkluderas i gruppen övriga nyanlända som har behov av bostäder. I dag ansvarar socialnämnden för ca 160 ensamkommande barn. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur många av dessa barn/ungdomar som kommer att få permanent uppehållstillstånd och har behov av en egen lägenhet. En uppskattning är det behövs ca 30 lägenheter inom en fem-års period för denna målgrupp. Boendeformer för personer med missbruksproblematik Det finns behov av olika former av boende, dels för personer med behov av visst stöd under öppenvårdsbehandling och dels för personer med samsjuklighet (personer med ex psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik). Socialförvaltningen kommer att utreda behovet av olika former av stöd för dessa målgrupper. I dagsläget saknas boendeformer för målgruppen och socialförvaltningen köper därför externa platser på behandlingshem. 4.4 Lokaler Beslutade/pågående förändringar Bolmen Beroendeenhetens besöksverksamhet och socialpsykiatrins boendestöd flyttar från Åkaren till nya ombyggda lokaler på Bolmen våren 2017 tillsammans med Familjeresurs som flyttar från PS Hus 11. Framtida behov Det finns behov av mötesplatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Många personer har ett begränsat nätverk och en lokal för detta ändamål skulle öka livskvalitén för denna målgrupp.
UTREDNING 9 (10) 2016-11-24 Dnr: 4.5 Blockförhyrda lägenheter och planering av bostäder Beslutade/pågående förändringar Bostadsbristen i Varbergs kommun är stor. För nyanlända erbjuder kommunen i dagsläget huvudsakligen genomgångsboende med korta hyreskontrakt. Om de inte lyckas ordna egen bostad efter detta är risken stor att socialförvaltningen får ta över ansvaret med att ordna tak över huvudet. I dagsläget finns det ca 70 platser på genomgångsboende på Solbacken och på Eja-Märtas gård. Inhyrning av ytterligare 60 platser planeras under 2017. Framtida behov Ersättning till fastigheten Åkaren Om fastigheten på Åkaren ska avvecklas behöver platserna på akutboendet och lägenheterna ersättas. Det finns idag 12 mindre lägenheter som används till akutboende. Fastigheten innehåller dessutom 15 lägenheter som socialförvaltningen hyr ut i andra hand till personer som beviljas sociala hyreskontrakt. För vissa av socialnämndens målgrupper är bristen på bostäder extra svår då de har problem att på egen hand skaffa bostäder. Konsekvensen blir att behoven av boendeformer för olika målgrupper ex, personer med missbruksproblematik, sociala och ekonomiska problem ökar. Dessa boende behöver inte vara placerade i staden, de kan ligga i någon av serviceorterna, men det behöver finnas tillgång till allmänna kommunikationer. Det är inte lämpligt att blanda personer med missbruksproblematik med andra bostadslösa personer och personer med barn på samma boende. Därför behövs det flera olika typer av boende. Det behövs även s.k. lågtröskelboende/härbärge för de personer som socialförvaltningen inte kan ordna boende till. Dessa boende behöver inte drivas i kommunal regi. De 15 lägenheter på Åkaren som socialförvaltningen hyr ut i andra hand behöver ersättas med bostäder hos fastighetsägare som bygger i nyetablerade områden där kommunen ska tilldelas 10 % av lägenheterna (Falkenbäck, Mandarinen och Marmorlyckan). Socialförvaltningens önskemål är att dessa 10 % inte bara är nyproducerade lägenheter då dessa blir för dyra för socialnämndens målgrupper. 4.6 Trygghetsbostäder Beslutade/pågående förändringar På Marmorlyckan kommer det att byggas ett nytt trygghetsboende. Beräknas stå klart under hösten 2018.
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 5 (10) 7. Internkontroll 2016 Dnr: SVN 2016/0013-3 Handläggare: Jenny Lindborg Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden 2017-02-28 Internkontroll 2016, återrapportering Förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta 1. Anta återrapporteringen av internkontroll 2016. Beskrivning av ärendet I enlighet med beslut i servicenämnd har följande kontrollområden granskats: RVA (16p är Kontrollområde max) Beställningsprocessen 12 Kontroll av återläsning från backup efter flytt av backup till nya serverhallar 12 Säkra MSK från projekt till förvaltning 12 Orsak till sjukfrånvaro 12 Förebygga och förhindra bisysslor som kan anses vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens verksamheter 9 Bygga en stark servicekultur på kundservice 9 Att alla involverade medarbetare har kännedom och kunskap om processen och att processen efter följs 9 Detaljbudget på objektsnivå, månadsbokslut kontinuerligt arbete med uppföljning och effektiviseringar 9 Alla nyanställda på Serviceförvaltningen har gått den kommungemensamma introduktionsdagen 9 Uppföljning och återrapportering sker till servicenämnden årsvis. Återrapportering redovisas sammanställt med riskområden, kontrollområden, åtgärder, processoch kontrollansvarig. Återrapporteringen finns sammanställd i bilagan Handlingsplan IK Återrapportering_2016 Beslutsunderlag Handlingsplan IK återrapportering_2016 Övervägande Inga överväganden har inkommit.
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 6 (10) Ekonomi och verksamhet Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Samråd Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Joakim Dissler TF Avd chef kundservice Protokollsutdrag Avd chef kundservice Controller serviceförvaltningen
Handlingsplan Förutsättningar Återrapportering av 2016 års internkontrollplan Roller Processansvarig den/de funktioner som har ett ansvar att se till att risken inom området minimeras. Kontrollansvarig den/de funktioner som har ett ansvar att kontrollera att processansvariga minimerar risken. Den kontrollansvariga ansvarar även för att föreslå förbättringar och se till att dessa genomförs. Deadline Internkontroll ska vara en integrerad del i Servicenämndens löpande verksamhet. 23 februari: Återrapportering internkontroll 2016. 23 februari: Förslag till beslut gällande internkontroll innevarande år 1
Handlingsplan 2016 Bilaga Risk_Nr Riskområde Kontrollområde Kontrollmetod Processansvarig Kontollansvarig Deadline 9 Rätt pris för rätt vara/tjänst Stickprov Avdelningschef och respektive förvaltare 12 Säkra MSK från projekt till förvaltning 9 Detaljbudget på objektsnivå, månadsbokslut, kontinuerligt arbete med uppföljning och effektiviseringar. 9 Att alla nyanställda på Serviceförvaltningen har gått den kommungemensamma introduktionsdagen Genom avstämningar i projektet och därefter löpande avstämningar mellan IT och Kundservice Månadsbokslut Redovisning från förvaltningens chefer till kontrollansvarig. AC kundservice och AC IT AC kost och städ och controller 23 feb 23 feb 23 feb Chef HR - konsult 23 feb 12 Orsak till sjukfrånvaro Samtal/Intervju Chef HR-konsult 23 feb 12 Beställningsprocessen Stickprov AC fastighet 23 feb 12 Kontroll av återläsning från backup efter flytt av backup till nya serverhallen. EC, IT-service 23 feb 9 Bygga en stark servicekultur på kundservice Återläsning av filer regelbundet varje månad. En stor återställning av databaskrasch under 2016 Genom avstämningar i kundservice AC kundservice 23 feb 2
9 Att alla Involverade medarbetare har kännedom och kunskap om processen och att processen efterföljs enligt gällande rutin 9 Förebygga och förhindra bisysslor som kan anses vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens versamheter. styrgrupp, säkerställa att planerade aktiviteter genomförs. Stickprovsgranskning av ärendetypen Problem samt kontinuerlig uppföljning. Dokumentgranskning av rutiner En uppföljningsblankett för chefer där de ska dokumentera, vem innehar bisyssla, typ av bisyssla, om den är tillstyrkt eller avslagen, när den diarieförts och chefens namn. EC, IT-Service 23 feb Chef/HR HR konsult 23 feb 3
Återrapportering Kundservice Kontrollområde: Bygga en stark servicekultur på kundservice Processansvarig: AC Kundservice Kontrollansvarig: AC kundservice Förutsättningar: Medarbetare arbetar väl inom sin grupp men för bättre servicekultur krävs samarbete över hela avdelningen. Kontrollmetod: Genom avstämningar i kundservice styrgrupp, säkerställa att planerade aktiviteter genomförs. Utfall/analys av kontrollområde: Under 2016 har två tillfällen bokats för värdskapsutbildning för alla medarbetare på kundservice samt en två dagars konferens med fokus på internt samarbete och lära känna varandra. På kundservice har de flesta medarbetare deltagit i värdskapsutbildningen. Förslag på åtgärder: 4
Kontrollområde: Orsak till sjukfrånvaro Processansvarig: Serviceförvaltningens chefer Kontrollansvarig: HR-konsult Återrapportering HR-konsult Förutsättningar: För att kontrollera sjukfrånvaron och dess orsaker inom serviceförvaltningen görs analys av korttidssjukfrånvaron. Att långtidssjukfrånvaron inte undersöks beror på att långtidssjuka har en sjukdom, en diagnos som är känd. Korttidssjuka vet man däremot inte alltid vad orsaken är. Kontrollmetod: Alla som har fyra eller fler korttidssjukfrånvarotillfällen i Hypergene utan känd diagnos, sjukdom eller orsak intervjuas. HR-konsult är kallad att delta i intervjuerna. HR gör sedan sammanställning. Utfall/analys av kontrollområde: Sjukfrånvaron har ökat från 7,65 % 2015 till 7,81 % 2016. Den totala sjukfrånvaron ökar med åldern, största ökningen är från 40-årsåldern och uppåt, men med korttidsjukfrånvaron är det precis tvärt om. Här minskar korttidssjukfrånvaron markant från 50- årsåldern. Orsaker till många korta sjuktillfällen varierar. Förutom vanliga förkylningar, olycksfall och andra vanligt förekommande sjukdomar finns också småbarnsföräldrar som inte får sin vardag att gå ihop och medarbetare som inte är speciellt motiverade att arbeta inom nuvarande yrke. Fastighet 7 personer med = > 4 sjuktillfällen, samtal med 5 Kost och städ 65 personer med = > 4 sjuktillfällen, samtal med 20 (här borde det vara fler samtal) IT 1 person med = > 4sjuktillfällen, samtal med 1 Kundservice 2 personer med = > sjuktillfällen, samtal med 2 Förslag på åtgärder: Serviceförvaltningen tillsammans med Kommunhälsan och personalkontoret fortsätter arbetet med pågående satsningar. Kost och städavdelningen tar kontakt första dagen eller senast andra dagen med samtliga nya sjukanmälda medarbetare. I intervjuer försöker arbetsgivaren och medarbetaren hitta på individuella lösningar som underlättar för medarbetaren inom ramen för arbetsskyldigheten och verksamhetens behov. Kost och städ ska bättre följa överenskommelsen om samtal/intervju vid fyra eller fler sjuktillfällen. De som inte är motiverade att arbeta inom nuvarande yrke erhåller information om medarbetarcoaching på personalkontoret och eller hänvisas till syokonsulenter på Campus eller arbetsförmedlingen för att få en förändring till stånd. 5
Återrapportering Fastighet Kontrollområde: Rätt pris för rätt vara/tjänst Processansvarig: Förvaltare, fastighet Kontrollansvarig: Avdelningschef och respektive förvaltare Förutsättningar: För att kontrollera att upphandlade ramavtal följs har inköp och leverans av varor/tjänster analyserats. Detta för att kontrollera att rätt pris har debiteras för varan/tjänsten och att det är rätt vara/tjänst som levererats. Kontrollmetod: Stickprov Kontrollen av ramavtalsentreprenörerna är gjord av förvaltarna genom löpande attest av fakturor med avstämning av pris och leverans. Vidare har stickprovskontroller gjorts av avdelningschefen för att förbättra kontrollen. Utfall/analys av kontrollområde: Vi har i vår kontroll funnit vissa avvikelser i leverns och pris från ett par ramavtalsentreprenörer. Detta har resulterat i att vi har blivit krediterade för överdebitering och att ramavtalsentreprenörerna vet att vi gör kontroller. Förslag på åtgärder: Förslag på åtgärder är att fortsätta med en god kontroll av leveransen. Detta genom att förvaltarna är noggranna i sina attester och att avdelningschefen fortsatt gör stickprovskontroller. Pågår - löpande. Ett nära samarbete med upphandlingsavdelningen för att upprätta en god dialog med ramavtalsentreprenörerna. Löpande möten med entreprenörerna. 6
Återrapportering HR-Konsult Kontrollområde: Att alla nyanställda på Serviceförvaltningen har gått den kommungemensamma introduktionsdagen Processansvarig: Respektive AC Kontrollansvarig: HR konsult/verksamhetsutvecklare Förutsättningar: Kost och Städ har enbart fokuserat på fastanställd personal och inte vikarier, trots detta var det många som inte kunde gå eftersom introduktionen är på förmiddagar och då har personalen svårt att gå ifrån då verksamhetens behov går före. Serviceförvaltningen har påpekat detta och man hoppas att i framtiden ha introduktionen förlagt även på eftermiddagen. Kundservice har fokuserat på tillsvidareanställd personal och vikarier, inte inhyrd personal. Nyanställda på fastighetsavdelningen anmäls till Kommungemensam introduktion för nyanställda som en del i introduktion av nyanställda. Kontrollmetod: Redovisning från förvaltningens chefer till kontrollansvarig. Redovisning vid två tillfällen (hel- och halvår) från förvaltningens chefer till kontrollansvarig. Utfall/analys av kontrollområde: Fastighet: 5 nyanställda har gått introduktionen under 2016. IT: 3 nyanställda har gått introduktionen under 2016 Kost och städ: 11 nyanställda har gått introduktionen under 2016. Flera var anmälda men dessa har tvingats lämna återbud då introduktionen är bara under förmiddagar. Det är svårt att ordna med vikarier. Kundservice: 6 nyanställda har gått introduktionen under 2016. Ledning: Ingen nyanställd under 2016. Förslag på åtgärder: För att ha bättre möjlighet för vår personal att kunna gå utbildningen behövs utbildningstillfällen på eftermiddagarna då kost och städ verksamheten inte är lika sårbar. Detta har påpekats vid flertal tillfällen. 7
Återrapportering Kost och Städ Kontrollområde: detaljbudget på objektsnivå, månadsbokslut, kontinuerligt arbete med uppföljning och effektiviseringar Processansvarig: AC Kontrollansvarig: Controller/AC kost och städ Förutsättningar: Kost och Städ-avdelningen hade redovisat negativt utfall mot budget i två år och prognosticerade ett underskott på 3 mkr för 2015. Därför beslutades det att följa det ekonomiska utfallet i internkontrollen. Kontrollmetod: Månadsbokslut Noggrannare detaljbudget infördes och budgetansvaret spreds längre ner i organisationen. Detaljerade månadsuppföljningar med enhetscheferna samt uppföljningar på enhetsnivå infördes. Utfall/analys av kontrollområde: För 2016 gör kost och städ ett positivt resultat med 4,0 mkr gentemot budget. Den noggrannare kontrollen visade sig väldigt effektiv och även uppskattad ute i verksamheten då samtliga enheter kunde se sitt ekonomiska utfall mot det budgeterade. Förslag på åtgärder: Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen även 2017 och förhoppningen är att även fortsättningsvis ha en budget i balans. 8
Återrapportering IT-avdelningen Kontrollområde: Kontroll av återläsning från backup efter flytt av backup till nya serverhallen Processansvarig: Kontrollansvarig: EC, IT-service Förutsättningar: IT-avdelningen har under 2016 flyttat över i ytterligare en serverhall och har nu två, skilda från varandra. Bakgrunden till detta beslut var att man avvecklade kommunens telefonväxel och istället kör denna i servrar. Dessa måste dubbleras och finnas på olika ställen. Därutöver flyttades backupen så att den inte står i samman serverhall som system som säkerhetskopieras. Kontrollmetod: Återläsning av filer regelbundet varje månad. En stor återställning av databaskrasch under 2016. Utfall/analys av kontrollområde: Efter flytten till den nya serverhallen har ett flertal återläsningar skett, både av enstaka filer men också av databaser. Utöver detta har en utbildningsdag genomförts tillsammans med personal från Microsoft där man övat på återläsning vid olika scenarier. Förslag på åtgärder: Bedömningen är att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas eftersom återläsning sker med viss regelbundenhet då användarna beställer detta. Dock får kontrollpunkten stå kvar ytterligare ett år. 9
Återrapportering IT-avdelningen och Kundservice Kontrollområde: Säkra MSK från projekt till förvaltning Processansvarig: Kontrollansvarig: AC kundservice och AC IT Förutsättningar En ny växellösning infördes i Varbergs kommun i början av oktober 2016. Ambitionen var ursprungligen att införande projektet skulle övergå i driftsfas i slutet av samma månad. I efterhand kan man konstatera att detta var aningens för optimistiskt. Projektorganisationen och driftorganisationen bestämde då gemensamt att driva införandeprojektet vidare. Kontrollmetod: Utfall/analys av kontrollområde: Projekt som är så omfattande och berör de flesta delarna av kommunens förvaltning kommer att ta tid. Detta måste man ta hänsyn till i framtida tidsuppskattningar när man har större projekt. Förslag på åtgärder:. Överenskommelse har gjorts att införandeprojektet upphör och överlämnas till förvaltning i månadsskiftet mars/april 2017 10
Återrapportering Fastighetsavdelningen Kontrollområde: Beställningsprocessen Processansvarig: Förvaltare, fastighet Kontrollansvarig: AC fastighet Förutsättningar: För att kontrollera att beställningsprocessen efterlevs. Den infördes 2016 och ska säkerställa att en beställning inte blir fel. Risken är att en beställning inte blir beställt enligt behovet, det blir fel pris. Detta leder då till att kunden blir missnöjd. Kontrollmetod: Stickprov En kontroll har gjort på beställningar genom stickprovskontroller som genomförts av avdelningschefen för att förbättra kontrollen. Utfall/analys av kontrollområde: Vi har följt beställningsprocessen och funnit förbättringsförslag. Förslag på åtgärder: Vi har förbättrat processen genom att införa mallar och lagt till ett steg som heter slutredovisning. 11
Återrapportering IT-avdelningen Kontrollområde: Att alla involverade medarbetare har kännedom och kunskap om processen och att processen efterföljs enligt gällande rutin. Processansvarig: Kontrollansvarig: EC, IT-service Förutsättningar Som ett led i att tydligt definiera olika typer av ärende och hur dessa ska hanteras har man tagit fram rutiner för incidenthantering, dvs mindre störningar som åtgärdas direkt, och problem, dvs störningar som är av mer grundläggande karaktär och som i de flesta fall omfattar flera användare. Kontrollmetod: Stickprovsgranskning av ärendetypen Problem samt kontinuerlig uppföljning. Dokumentgranskning av rutiner. Utfall/analys av kontrollområde: Alla incidenter som definieras som problem skickas till enhetschefen på IT-avdelning. Hon följer sedan upp ärendet med sin personal och de diskuteras också på de dagliga morgonmöten som hålls tillsammans med kundservice till dess att de är åtgärdade. Vid kontroll med personal både på IT-avdelningen och på Kundservice upplever alla att det fungerar och efterföljs. Förslag på åtgärder:. Inga ytterligare åtgärder bedöms som nödvändiga. 12
Återrapportering HR-konsult Kontrollområde: Förebygga och förhindra bisysslor som kan anses vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens verksamheter. Processansvarig: Kontrollansvarig: HR -konsult Förutsättningar: För att förhindra bisysslor som kan vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens verksamheter ska chefer inom serviceförvaltningen undersöka vid nyanställningar och årligen vid medarbetarsamtal om medarbetaren har någon bisyssla. Cheferna ska följa de rutiner som finns i kommunen. En blankett i chefernas samarbetsrum ifylls senast december varje år och skickas till HR för sammanställning. Kontrollmetod: Information om bisyssla och rutin finns inlagt i samarbetsrummet för chefer inom serviceförvaltningen. En uppföljningsblankett för dokumentation finns, i villken cheferna sammanställer en gång per år vem som innehar bisyssla, typ av bisyssla, om den är tillstyrkt eller avslagen, när den diarieförts och chefens namn. Utfall/analys av kontrollområde: Under 2016 har följande bisysslor anmälts: Kost och städ = 16 IT = 1 Kundservice = 0 Fastighet = 2 Ledning = 4 Alla bisysslor var tillstyrkta. Förslag på åtgärder: Utvärdera om den nya rutinen med blanketten för årlig sammanställning fungerar tillfredställande. I annat fall utarbeta en annan rutin. 13
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 7 (10) 8. Internkontroll 2017 Dnr: SVN 2017/0023-1 Handläggare: Jenny Lindborg Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden 2017-02-28 Internkontroll 2017 Förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att följande kontrollområden skall undersökas under år 2017: 1. Förebygga och förhindra bisysslor som kan anses vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens verksamheter. (Prioritering 9 av 16) 2. Alla nyanställda på Serviceförvaltningen har gått den kommungemensamma introduktionsdagen. (Prioritering 9 av 16) 3. Orsak till korttidssjukfrånvaro. (Prioritering 12 av 16) 4. Förhindra att arbetstagare utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier eller mobbing. (Prioritering 12 av 16) 5. Inköp inom kost och städ. Andelen digitala beställningar av det totala antalet beställningar. (Prioritering 9 av 16) 6. Öka kunskapen om informationssäkerhet inom kommunen. (Prioritering 12 av 16) 7. Kontroll av återläsning från backup efter flytt av backup till den nya serverhallen. (Prioritering 12 av 16) 8. Trafiksäkerhet återrapportering av utförd besiktning. (Prioritering 9 av 16) 9. Beställningsprocessen fastighetsavdelningen, rätt pris för rätt vara/tjänst. (Prioritering 9 av 16) 10. Många ärenden till kronofogden på SER. (Prioritering 12 av 16) Beskrivning av ärendet Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive förvaltning. Inom förvaltningens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen, eller av honom/henne utsedd, för att konkreta regler och anvisningar är utformade så att en god intern kontroll kan upprätthållas. Inom detta ansvar ligger att vederbörande skall leda arbetet med att åstadkomma och upprätta en god internkontroll. Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande riktlinjer för internkontroll. Serviceförvaltningen har följt riktlinjerna och processen kring att ta fram plan för internkontroll.
Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen 2017-03-06 8 (10) Planen för internkontroll består av identifiering av kontrollområden, risk- och väsentlighetsanalys, kontrollansansvarig för respektive kontrollområde samt uppföljning/återrapportering. Risk- och väsentlighetsanalysen (RVA) består dels av en riskinventering dels av en prioritering (bedömning av väsentlighetsgrad och sannolikhet på en skala 1-4). De olika delkomponenterna multipliceras med varandra och ger då en slutsiffra mellan 1-16. Intervallet 9-16 tas med i nämndens internkontrollplan. För processer som får 12 poäng och högre bör direkta förbättringsåtgärder sättas in för att minimera risken. Ett riskområde är en process med en väsentlig risk någonstans i flödet. Processen kan omfatta flera verksamheter. Ett kontrollområde identifierar vad inom riskområdet som är kritisk och behöver undersökas. Uppföljning och återrapportering sker till Servicenämnden årsvis. Återrapportering redovisas sammanställt med riskområden, kontrollområden, åtgärder, process- och kontrollansvarig. Beslutsunderlag Sammanställning Internkontroll 2017. Övervägande Inga synpunkter har inkommit från andra förvaltningar. Ekonomi och verksamhet Beslut medför inga ekonomiska konsekvenser. Samråd Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Joakim Dissler TF Avd chef kundservice Protokollsutdrag Avd chef kundservice Controller serviceförvaltningen
Sammanställning av risker 2017 Strategisk målinriktning/strategisk inriktning: Kommunen som attraktiv arbetsgivare Huvudprocess: Förebygga och förhindra bisysslor som kan anses vara arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med kommunens verksamheter. Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Det finns många olika bisysslor och många är tillåtna: fackliga, politiska, ideella och även bisysslor som inte är arbetshindrande, förtroendeskadliga eller konkurrerande med ordinarie arbete. Men sjukfrånvaro på grund av stress och psykisk ohälsa ökar stadigt. Därför är det bra att vi stannar upp och funderar om vi hinner med allt vi vill göra. (Bisyssla kan vara arbetshindrande i större utsträckning än vad vi vill inse). Risk för utbrändhet. Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter 3 3 9 Kännbar/Möjlig Vid medarbetarsamtal, vid nyanställning. Dokumentation. Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Förbättrad dokumentation. HR utarbetar en blankett för årlig sammaställning. Ansvarig HR