σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

Relevanta dokument
Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

Relationer och funktioner

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Daniel Bergh. Lösningsförslag Algebra och kombinatorik

Kap. 8 Relationer och funktioner

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

MITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

MA2047 Algebra och diskret matematik

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

, S(6, 2). = = = =

MA2047 Algebra och diskret matematik

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

Diofantiska ekvationer

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Lösningar till Algebra och kombinatorik

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

Om relationer och algebraiska

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Några satser ur talteorin

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

Kinesiska restsatsen

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Diskret matematik: Övningstentamen 4

IX Diskret matematik

Algebra och kryptografi

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Gruppteori. Ilyas Ahmed och Qusay Naji. 23 maj Tack till professor Dan Laksov I samarbete med Kungilga Tekniska Högskolan (KTH)

Mängder och kardinalitet

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del IV

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

NÅGOT OM KRYPTERING. Kapitel 1

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II

Definitionsmängd, urbild, domän

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 9 mars 2009

Mängder, funktioner och naturliga tal

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet

Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

1. (a) Lös ekvationen (2p) ln(x) ln(x 3 ) = ln(x 6 ). (b) Lös olikheten. x 3 + x 2 + x 1 x 1

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

Grupper och RSA-kryptering

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Efternamn förnamn pnr årskurs

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

3. Bestäm med hjälpa av Euklides algoritm största gemensamma delaren till

1. (3p) Bestäm den minsta positiva resten vid division av talet med talet 31.

Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU

Efternamn förnamn pnr årskurs

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Kimmo Eriksson 12 december Att losa uppgifter av karaktaren \Bevisa att..." uppfattas av manga studenter

729G04 - Diskret matematik. Lektion 3. Valda lösningsförslag

Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. 1 Tillägg till kapitel 1.

RSA-kryptering och primalitetstest

1. (3p) Ett RSA-krypto har parametrarna n = 77 och e = 37. Dekryptera meddelandet 3, dvs bestäm D(3). 60 = = =

Diskret matematik, lektion 2

ARITMETIK 3. Stockholms universitet Matematiska institutionen Avd matematik Torbjörn Tambour

Matematik för språkteknologer

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

7, Diskreta strukturer

Grafer och grannmatriser

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

MA2047 Algebra och diskret matematik

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Transkript:

MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Övningstenta i Algebra och Kombinatorik 7,5 hp 2015-11-24 Exempel på hur tentan skulle kunna se ut om alla uppgifter var från dag 1-7 i kursen. 1. Låt σ = (135)(28746) och låt τ = (18)(27)(36)(45) vara två permutationer i S 8. (a) Beräkna σ 1, τ 1, στ samt τ 1 σ 1. Svara i cykelnotation. (2 p) (b) Bestäm tecknet av σ, τ, σ 1, τ 1, στ samt τ 1 σ 1. (1 p) (c) Hur många permutationer i S 8 är konjugerade med σ? (2 p) (a) Man får inversen av en permutation genom att skriva varje cykel baklänges. Inversen till στ är τ 1 σ 1. Detta (samt lite beräkning) ger σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), στ = (178324)(56), τ 1 σ 1 = (423871)(56). (b) Tecknet av en cykel av udda längd är 1 och tecknet av en cykel av jämn längd är 1. Vi har också att sgn(αβ) = sgn(α)sgn(β). Detta och resultatet från uppgift (a) ger sgn(σ) = 1, sgn(τ) = 1, sgn(σ 1 ) = 1, sgn(τ 1 ) = 1, sgn(στ) = 1, sgn(σ 1 τ 1 ) = 1. (c) Permutationen σ har cykeltyp [3, 5]. Alltså innehåller konjugatklassen av σ enligt formel från kursen. 8! 3 5 = 8 7 6 4 2, 2. Du tjuvlyssnar på Alice och Bob, som använder RSA med den publika nyckeln e = 13 och n = 253, och snappar upp det krypterade meddelandet M = 2 från Bob. (a) Beräkna φ(253). (1 p) (b) Bestäm det dekrypterade meddelandet. Svara på uträknad form. (4 p)

2 (a) 253 = 11 23 så φ(253) = (11 1)(23 1) = 220. (b) Vi vill bestämma d = e 1 modulo φ(253). Vi använder först Euklides algoritm 220 = 16 13 + 12 13 = 1 12 + 1. Vi kan nu använda Euklides algoritm baklänges för att uttrycka 1 i termer av 220 och 13: 1 = 13 12 = = 13 (220 16 13) = 17 13 220. Alltså gäller d = 17. Vi vill nu beräkna M d = 2 1 7 modulo 253. Vi har att 2 8 = 256 så 2 17 2 8 2 8 2 256 256 2 3 3 2 18 (mod 253). Det dekrypterade meddelandet är alltså 18. 3. Låt P vara en mängd bestående av n primtal. Låt M vara mängden av tal som kan skrivas som en produkt av 4 tal i P, d.v.s. M = {x 1 x 2 x 3 x 4 x 1, x 2, x 3, x 4 P }. Observera att faktorerna inte behöver vara olika. (a) Hur många primtal måste P innehålla för att M 5? (1 p) (b) Bestäm M som ett uttryck av n. (4 p) (a) Om P = 1 så är M = 1. Om P = {p 1, p 2 } så är Alltså är svaret 2. (b) Elementen y i M har formen M = {p 4 1, p 3 1p 2, p 2 1p 2 2, p 1 p 3 2, p 4 2}. y = p k 1 1 pk 2 2 pkn n, där k 1 + k 2 + + k n = 4. Vi kan skapa en bijektion mellan M och mängden av sekvenser av ettor och nollor med precis fyra ettor och längd n 1 + 4 = n + 3 genom att till y associera sekvensen 1 } {{ 1} 0 1 } {{ 1} 0 0 } 1 {{ 1}. k 1 ettor k 2 ettor k n ettor Exempelvis: om n = 5 och y = p 2 1 p 3p 4 så svarar y mot sekvensen 11001010.

3 Vi kan alltså räkna sekvenser av denna typ istället. Vi ska alltså bland n + 3 tecken välja precis 4 som är ettor. Detta kan göras på ( ) n + 3, 4 sätt. 4. (a) Beräkna antalet surjektioner f : N 6 N 4. (2 p) (b) Hur många surjektioner f : N 6 N 4 uppfyller att x < y medför f(x) > f(y) för alla x, y N 6? (1 p) (c) Hur många surjektioner f : N 6 N 4 uppfyller att x y medför f(x) f(y) för alla x, y N 6? (2 p) (a) Antalet surjektioner N 6 N 4 ges av 4! S(6, 4). Stirlingtal uppfyller S(n, 1) = S(n, n) = 1 samt S(n, k) = S(n 1, k 1) + ks(n 1, k). Detta ger S(6, 4) = S(5, 3) + S(5, 4) = S(4, 2) + S(4, 3) + S(4, 3) + S(4, 4) =... = 65. Svaret är alltså 4! 65. (b) Om x < y medför f(x) > f(y) så följer det att f(x) f(y) om x y. Alltså måste f vara en injektion. Men det nns inga injektioner från N 6 till N 4. (c) Låt f : N 6 N 4 vara en surjektiv funktion sådan att x y medför att f(x) f(y). Beteckna talen f(1),..., f(6) med a 1,..., a 6. Mellan varje par av tal a i, a i+1 sätter vi in tecknet = eller > beroende på om a i = a i+1 eller a i = a i+1 +1. Funktionen f är avtagande och surjektiv så dessa är de enda möjligheterna och vi måste ha f(1) = 4 och f(6) = 1. Vi måste använda symbolen > precis 3 gånger. Exempelvis kan vi få sekvensen 4 = 4 > 3 > 2 = 2 > 1. Alltså är det ekvivalent att räkna sekvenser av 5 symboler där precis 3 är > och övriga =. Det nns precis ( ) 5 = 10, 3 sådana sekvenser. 5. Låt M vara mängden av funktioner f : {a, b, c, d, e} {0, 1}. För f, g M, deniera f g om och endast om f(a) = g(a). (a) Visa att är en ekvivalensrelation på M. (4 p) (b) Beräkna storleken av ekvivalensklassen som innehåller funktionen som tar värdet 0 på samtliga element. (1 p)

4 (a) Vi måste visa att är reexiv, symmetrisk och transitiv. Reexivitet: Vi har f f f(a) = f(a). Uppenbarligen gäller f(a) = f(a) så är reexiv. Symmetri: Vi har Alltså är symmetrisk. Transitivitet: Vi har f g f(a) = g(a) g(a) = f(a) g f. f g, g h f(a) = g(a), g(a) = h(a). Men om om f(a) = g(a) och g(a) = h(a) så fäljer det att f(a) = h(a). Alltså implicerar f g och g h att f h så är transitiv. (b) Beteckna funktionen som tar värdet 0 på samtliga element med f. Vi har g f om och endast om g(a) = f(a) = 0. Vi kan alltså fritt välja g's värden på b, c, d och e. Alltså nns det 2 4 = 16 funktioner som är ekvivalenta med f under. 6. Bestäm antalet ord om sex bokstäver som man kan bilda från bokstäverna {A, B, C, D, E, F } så att delorden AB, EF, och EF A inte förekommer i något ord. Varje bokstav får endast förekomma en gång per ord. T.ex. är BACEDF ett tillåtet ord, men ABCEDF är inte tillåtet eftersom delordet AB förekommer i detta ord. (5 p) Beteckna mängden av ord med sex bokstäver man kan bilda av bokstäverna A, B, C, D, E, F med X. Vi har då X = 6! = 720. Beteckna delmängden av X bestående av ord som innehåller delordet AB med X AB. Låt X EF och X EF A ha motsvarande betydelse. Vi kan dock observera att om ett ord innehåller delordet EF A så innehåller det också delordet EF. Alltså behöver vi bara ta bort mängderna X AB och X EF från X. Ett element i X AB kan ses som ett ord med fem bokstäver bildat av bokstäverna AB, C, D, E, F. Alltså gäller På liknande sätt beräknar vi X AB = 5! = 120. X EF = 5! = 120.

5 Ett ord i X AB X EF kan ses som ett ord med fyra bokstäver bildat av bokstäverna AB, EF, C, D. Alltså gäller X AB X EF = 4! = 24. Principen om inklusion och exklusion ger nu X AB X EF X EF A = 120 + 120 24 = 240 24 = 216. Antalet ord som inte innehåller något av delorden AB, EF eller EF A är alltså X X AB X EF X EF A = 720 216 = 504.