PROMEMORIA BANGKOK Landfakta - Thailand 1. Basfakta Officiellt namn: Konungariket Thailand Huvudstad: Yta: 513 115 kvadratkilometer Folkmängd: 67 miljoner Befolkningstillväxt: 0,3 % per år (WB 2014) Officiellt språk: thailändska Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga Statsskick: Monarki Statschef: Kung Maha Vajiralongkorn Bodindradebayavarangkun(Sedan december 2016) Regeringschef: Gen. Prayuth Chan-O-Cha (sedan 22 maj 2014) Utrikesminister: Don Pramudwinai (sedan 23 augusti 2015) Senaste allmänna val: Valen i februari 2014 har ogiltigförklarats 2. Ekonomiska data Valuta: Baht Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. knappt 400 baht(riksbanken, Q4 2016) Ekonomisk tillväxt: 3,5 % 2016. 2,8% 2015. Förväntad 3,5% för 2016(NESDB 2016) BNP: 404,8 miljarder dollar 2014 (WB 2016) BNP/capita: 5,977 USD/capita 2014 (WB 2016) Inflation: -0,9 % (NESDB, Q3 2015) Arbetslöshet: 0,92% (BOT 2016) Viktigaste näringar: Tjänster (49,3%), industri (38,1%), jordbruk (8,3%), bygge och bergsbruk (4,3%) (BOT 2014) Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon, jordbruksprodukter, maskiner och utrustning (NESDB 2014)- första kvartalet 2014 Viktigaste importprodukter: Maskiner och utrustning, oljeoch gas, material av oädel metall, dryck och mejeriprodukter (NESDB 2014)- första kvartalet 2014
Sveriges Ambassad Promemoria 2(13) Största handelspartner: ASEAN 17,74%, Kina 16,2%, Japan 15,93%, EU 9,17 % (NESDB, april 2014) Svensk export till Thailand: 5422 miljoner kr för 2015 (Kommerskollegium 2016) Förkortningar: EIU = Economist Intelligence Unit BOT = Bank of Thailand NESDB = National Economic and Social Development Board WB = The World Bank I. Kort historik De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Thailand uppskattas vara omkring 40 000 år gamla. Metallhantering och keramiktillverkning introducerades troligen runt 2000 f.kr. Vid vår tideräknings början (år 0) beboddes Thailand av monkhmertalande folk. Kring år 1000 e.kr. hade thaifolk vandrat ned från södra Kina och etablerat sig kring floden Chao Praya. Thailand (Siam) grundades 1238 då thailändska ledare gjorde uppror mot khmererna och etablerade ett thailändskt kungarike Sukothai i de norra delarna av flodsystemet. Den förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi, införde theravadabuddism som statsreligion och stiftade lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk tradition som användes i Siam under flera hundra år. Kungariket Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina. År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i området av kung Rama I. Under Rama IV (Kung Mongkut, 1851-68), och Rama V (Kung Chulalongkorn 1868-1910) det moderna Thailands fader etablerade Thailand permanenta kontakter med de europeiska kolonialmakterna i Sydostasien. Thailand är det enda landet i Sydostasien som inte koloniserades. Genom en oblodig kupp år 1932 avskaffades kungens absoluta makt och ersattes av konstitutionell monarki. Sedan dess har landets statsskick präglats av återkommande statskupper och militärregeringar med kortare avbrott av demokratiskt valda regeringar.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(13) Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte minst relationen till USA. Kampen mot det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand varit en aktiv medlem i de flesta stora multilaterala organisationer. Landet är även en aktiv medlem av regionala organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia-Pacific Economic Cooperation(APEC). II. Inrikespolitik Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har i formell mening en mycket begränsad makt men utövar ett informellt inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp genomfördes i september 2006. Kuppmakarna tillsatte General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för en i övrigt civil regering. Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val, som åter vanns av den avsatte premiärministern Thaksins nu omdöpta parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet. Även hans efterträdare (Thaksins svåger) från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av bl.a. Thaksins parti. Kort därefter bildade dåvarande oppositionsledaren Abhisit Vejjajiva en koalition som resulterade i att han blev vald till premiärminister. I ungefär tre år, mellan slutet av 2008 fram till valen 2011, styrdes Thailand av Demokratiska partiet och Abhisit. Partiet har sitt främsta stöd bland s medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai (uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering. Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befann sig i frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption. Trots det har han influerat den thailändska politiken exempelvis genom att ekonomiskt stötta Yinglucks valkampanjer 2011. Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k.
Sveriges Ambassad Promemoria 4(13) gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de factoockupation av centrala delar av. Händelserna kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades och hundratals skadades när armén sattes in för att återställa ordningen. Under senhösten 2013 ledde gatudemonstrationer och ockupation av regeringsbyggnader till att premiärminister Yingluck upplöste parlamentet och utlyste nyval i februari 2014. Regeringen övergick till att bli en expeditionsministär. Valen blockerades emellertid av oppositionen vilket ledde till att de ogiltighetsförklarades av landets valkommission. Efter ett drygt halvår av fortsatta demonstrationer och ockupationer i PDRC:s regi (förenklat kallat gulskjortorna), med tidigare biträdande premiärministern Suthep Thaugsuban som ledare, utropade arméchefen general Prayuth Chan-O-Cha den 20 maj militärt undantagstillstånd i hela landet. Två dygn senare, den 22 maj 2014, övertog en grupp bestående av arméchefen, överbefälhavaren, rikspolischefen samt de två övriga vapengrenscheferna makten. Expeditionsministären avsattes och det så kallade National Council for Peace and Order (NCPO) tog över makten i landet. Under hösten 2013 diskuterades flitigt huruvida en revidering av grundlagen med hänvisning till den omdiskuterade lèse-majesté-lagstiftningen (högmålsbrott) var möjlig. Inga ändringar gjordes. Antalet arresteringar med hänvisning till högmålsbrott har ökat på sistone. NCPO har sedan maktövertagandet 2014 offentliggjort vad de kallar en vägkarta mot demokrati, som bland annat inkluderar utarbetandet av en ny konstitution och kommande allmänna val. Tidtabellen för en återgång till demokrati har dock flera gånger skjutits på framtiden och val beräknas som tidigast hållas i slutet av 2017. Omfattande begränsningar av yttrande-, informations och församlingsfriheten råder för tillfället i Thailand. Såväl EU som USA med flera västländer kritiserade det militära maktövertagandet 2014. EU fördömde det och uppmanade till snar återgång till demokrati i sina i ministerrådets slutsatser från juni 2014. De flesta grannländer har uttryckt sig mindre kritiskt.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(13) Kung Bhumibol Adulyadej satt på tronen i 70 år. Han gick bort i oktober 2016. Regeringen har utlyst en officiell sorgeperiod på ett år (13 oktober 2017). Enligt successionsordningen tar kronprinsen över tronen omedelbart. Kronprinsen valde dock att avvakta för att sedan officiellt tillträda tronen den 1 december, men hans position som kung gäller retroaktivt sedan 13 oktober då hans far gick bort. Under perioden mellan oktober och december utsågs tidigare premiärminister och militärchef Prem Tinsulanonda som tillfällig regent. I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla) finns en malaymuslimsk minoritet, som strävar efter ökat självstyre. Separatistgrupper organiserade i decentraliserade nätverk använder väpnad kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras om attacker med dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser och militärer, men även mot lärare. I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk och social utveckling samt om respekt för den malaymuslimska minoritetens rättigheter. Regeringen i införde 2005 särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna, dessa gäller ännu. Lagarna har kritiserats av organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Konflikten är i högsta grad aktiv. Regeringen inledde under 2013 en dialogprocess med företrädare för separatistgrupperna. Samtalen beskrevs inte som regelrätta förhandlingar utan snarare som förberedande diskussioner och förblev utan uppenbara resultat. Sedan det militära maktövertagandet i maj 2014 har armén återtagit ansvaret för att hantera situationen och inledande förhandlingar har förts med en paraplyorganisation för de olika grupperna. Ur ett genderperspektiv har Thailand gjort framsteg under de senaste åren. Global Gender Gap Report för 2015 placerade Thailand på plats 60 av 145 länder. Det finns en del politiska och juridiska ramverk för att främja kvinnors rättigheter. Kvinnor har rätt att ärva egendom och företag samt att själva välja efternamn efter att ha ingått äktenskap. Studier visar på jämn könsfördelning i grundskola och högre kvinnligt deltagande vid gymnasial och eftergymnasial utbildning. Av 188 länder rankades Thailand på plats 93 i Gender Inequality Index för 2014. Trots dessa framsteg finns det en hel del att förbättra. Kvinnliga migranter, kvinnor som tillhör etniska minoriteter samt de som bor i gränsområdena möter vanligtvis mer
Sveriges Ambassad Promemoria 6(13) diskriminering än övriga kvinnor. Våldtäkt inom äktenskap betraktas som ett brott, men trots detta uppskattas fyrtio procent av alla kvinnor ha utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner. Våld inom äktenskap är ett stort problem och många kvinnor är ovetande om sina juridiska rättigheter. Kvinnor och män har lika rösträtt i Thailand. I politik och på högre politiska poster är kvinnor underrepresenterade. Andel kvinnor i parlamentet år 2015 var 6 %. Ministerposterna domineras av män då endast 4 % består av kvinnor (Global Gender Gap Report 2015). Kvinnor kan söka jobb i de väpnade styrkorna och år 2016 lanserade Royal Thai Air Force det allra första rekryteringsprogrammet för kvinnliga piloter. Enligt UNICEF uppgår mödradödligheten till 20/100 000 (statistik från 2015). Medellivslängden för kvinnor är 69 år respektive 63 för män. Mammaledigheten i Thailand består av 90 dagars betald ledighet, varav hälften av ledigheten är fullt betald. Resterande lediga dagar erhåller modern 50 % av sin lön. Muslimska kvinnor i Thailands sydligaste provinster styrs av muslimska arv- och äganderegler. Civilsamhällesorganisationer har rapporterat om könsdiskriminering i dessa lagar och regler, men frågan är svår att handskas med på grund av den pågående konflikten i södra Thailand. III. Utrikespolitik Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra länderna inom ASEAN och regionala stormakter. ASEANsamarbetet gör framsteg inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur. Under senare år har Thailand stärkt sin internationella profil och bidragit med fredsbevarande trupper i Östtimor, Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Amerikanska staternas organisation och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och var medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter under tiden
Sveriges Ambassad Promemoria 7(13) 2010-2013. Under det första av de tre åren innehade man dessutom ordförandeposten i rådet. Relationen mellan Thailand och grannlandet Myanmar har den senaste tiden förbättrats till följd av det förändrade politiska läget i Myanmar. Thailand har stora ekonomiska intressen, bl.a. kopplade till import av naturgas och till gemensamma infrastruktursatsningar. Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte skrivit under FN:s flyktingkonvention. Flera tusen muslimska rohingyas från Myanmar har på senare år sökt en fristad i Thailand. I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2) är fortfarande inte avgjord. Sedan regeringen Yingluck Shinawatra tillträdde har länderna inlett en dialog om området, men frågan är inte slutligt löst. Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner migrantarbetare, framförallt från grannländerna Myanmar, Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik, bl.a. när FN:s rapportör för traffickingfrågor besökte landet 2012 och efter att USA nedgraderade Thailand i deras så kallade Trafficking in Persons-rapport från 2014. EUkommissionen utfärdade den 1 april 2015 ett gult varningskort mot Thailand vad gäller illegalt, underrapporterat och oreglerat fiske (IUU). Enligt International Organization for Migration (IOM) är närmare en femtedel av arbetskraften illegal, många är offer för människosmuggling. Regeringen har visat att den avser prioritera frågan. De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser. EU och Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och ett politiskt avtal som när de träder i kraft kommer knyta Europa och Thailand närmre varandra. Förhandlingarna ligger emellertid på is efter det militära maktövertagandet.
Sveriges Ambassad Promemoria 8(13) IV. Ekonomiska huvuddrag Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna uppvisat god tillväxt. Antalet fattiga har minskat i snabb takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon, datorer och elektronik) står för en betydande del av ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig, särskilt fiske- och risexporten. Exporten motsvarar nu hela sjuttiofem procent av bruttonationalprodukten och är motorn i tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick, med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av BNP. I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked 2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. 2011 påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig tillväxten snabbt, en utveckling som fortsatte under början av 2013 för att sedan avstanna och stagnera under första halvåret 2014. Sedan 2014 har ett flertal stimulansåtgärder lanserats i syfte att få igång den avstannade ekonomin. Dessa har dock präglats av kortsiktighet och tillväxttakten i Thailand ligger idag under ASEAN-genomsnittet. År 2015 låg tillväxttakten på 2,8 % och världsbankens prognos för 2016 ligger i dagsläget på 2,5 %. 2015 byttes hela den ekonomiska ledningen ut i ett försök att möta de stora prognostiserade nedgångarna i både tillväxt och export. Landets exportberoende, hushållens stora skuldsättning, den starkt reglerade tjänstesektorn och det delvis bristfälliga thailändska utbildningssystemet pekas ut som några av de hinder som ligger i vägen för Thailands ekonomiska tillväxt. De ekonomiska klyftor som finns i landet påverkar också, och många i Thailand har inte marginaler för att börja konsumera eller bidra till skattebasen. Den demografiska utvecklingen - med en åldrande befolkning - tillhör också landets strukturella utmaningar. Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, dvs. ASEAN och Kina. Under 2009, när den thailändska exporten och importen i spåren av den internationella finanskrisen sjönk med drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna trend än mer markant. En femtedel av Thailands totala handel sker nu med ASEAN.
Sveriges Ambassad Promemoria 9(13) Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, är av fortsatt stor betydelse. EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand, särskilt som exportmarknad. Thailand överväger idag att äntra förhandlingarna för två andra stora frihandelsavtal. Det ena är Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP), ett avtal som skulle ge Thailand tillgång till både Kinas och Indiens stora marknader. Det andra är Trans-Pacific Partnership (TTP) med medlemsstater som USA, Kanada och Japan. Thailands hållning i frågan är fortfarande avvaktande. Thailand som land för investeringar och handel har förbättrats om än i långsam takt, särskilt om man tar hänsyn till utvecklingen i regionen. Landet tappade därför två placeringar på Världsbankens Ease of Doing Business Index för 2015. Den 31 december 2015 trädde Sydostasiens inre marknad ASEAN Economic Community (AEC) i kraft. Det är en fortsättning på frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam marknad kräver omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk på handelsområdet mellan ASEAN-länderna. Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk. Denna första inledande fas innebär inga större förändringar, men förhoppningarna är att Thailand tack vare sin storlek och placering kan komma att bli ett ekonomiskt nav i ASEAN. För att uppnå detta diskuteras flera stora infrastruktursatsningar i Thailand, men förhandlingarna går långsamt. Minimilönen har varit oförändrad och legat på 300 baht/dag mellan 2014 och 2015. Effekterna på inflation och arbetslöshet blev begränsade. Grundlagen tillåter ett underskott på 60 % av BNP, en skuldsättningsnivå man i nuläget inte är i närheten av. De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %. Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn. V. Sveriges relationer med Thailand De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna. Tyngdpunkten i samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger
Sveriges Ambassad Promemoria 10(13) i den omfattande turismen och ökande migrationsströmmar länderna emellan. Handelsrelationerna är relativt omfattande men har framför allt en betydande potential. En gemensam handlingsplan undertecknades i Stockholm i mars av premiärminister Yingluck Shinawatra och statsminister Fredrik Reinfeldt. Avtalet är en paraplyöverenskommelse under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts. Enligt officiell inresestatistik sammanställd av Ministry of Tourism and Sport reste ca 323 000 svenskar in i Thailand under 2015. Relationerna mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda. Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1990), investeringsskydd (2000) samt polissamarbete (2013). Senast svenska officiella besök till Thailand: 2012 Utrikesminister Carl Bildt Barn- och äldreminister Maria Larsson Statssekreterare Gunnar Oom Riksdagens andre vice talman Ulf Holm Senast thailändska officiella besök till Sverige: 2013 Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars 2013. I premiärministerns delegation deltog även: utrikesminister Surapong Tovichakchaikul finansminister Kittirat Na Ranong handelsminister Boonsong Teriyapirom hälsominister Pradit Sintawanarong industriminister Prasert Boonchaisuk I slutsatserna från EU:s ministerråd efter det militära maktövertagandet 2014 fastställdes att det officiella, politiska besöksutbytet med Thailand tills vidare suspenderas.
Sveriges Ambassad Promemoria 11(13) VI. Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är import till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik, kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex miljarder är export till Thailand av telekommunikations- och maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och transportmedel samt försvarsmateriel. Thailand är ett av de länder dit Sverige har exporterat Gripen. Bland större svenska företag med närvaro i Thailand märks Volvo, Electrolux, Ericsson, HM, Scania, Saab och IKEA. Volvo lastvagnar har en sammansättningsfabrik för tunga lastvagnar på plats. Scania etablerade sig mer varaktigt 2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggdes ytterligare en fabrik. IKEA öppnade sitt första varuhus i Thailand i nov 2011 och öppnandet av ett andra är planerat. Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 70 och flera är på väg att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades 1989 i och firade sitt 25-års jubileum 2014. En svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige 1897. VII. Utvecklingssamarbetet Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Asien från. Utgångspunkten för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan tematiskt fokus ligger på miljö och klimat samt demokrati och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt utvecklingssamarbete. Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen; Thailand berörs direkt av samarbetet med dessa organisationer. Andra exempel finns
Sveriges Ambassad Promemoria 12(13) inom forskningssamarbetet där thailändska universitet och forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av forskningskapacitet i regionen. En stor del av de regionala organisationer som Sverige har valt att samarbeta med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens roll för samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment Institute och Raul Wallenberginstitutet. Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera med ett bredare mandat. Thailands National Human Right Commission är medlem i Asia Pacific Forum (APF) som stöds av Sverige. APF stödjer uppbyggnad och utveckling av NHRIs genom utbildning och nätverkande. Thailands NHRC har också deltagit ut utbildningar genomförda av Raul Walleberg Institutet (RWI) som en del av utvecklingssamarbetet. Sverige stöder också Asia Forum for Human Rights and Development (Forum Asia) som är en medlemsbaserad regional människorättsorganisation, där Thailand ingår, med målet att bygga upp kapacitet och samordna civila samhällets aktörer för att främja respekt för mänskliga rättigheter. Sverige stöder ett regionalt forskningsnätverk inom demokrati och mänskliga rättigheter som koordineras av Mahidol Universitetet i i samarbete med ASEAN University Network. VIII. Sveriges ambassad i Ambassadens bemanning i utgörs av ambassadören och utsända från UD, Migrationsverket, Sida, polisen, Försvarsmakten och Kemikalieinspektionen. Två utsända präster från Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verkar i respektive Phuket. Business Sweden har också representation i landet.
Sveriges Ambassad Promemoria 13(13) Ambassadören är sidoackrediterad i Laos och Myanmar. Ambassaden har ett sektionskansli i Yangon, Myanmar, med fem utsända och fem lokalanställda. Det totala antalet medarbetare på ambassaden inklusive sektionskansliet uppgår till omkring 60. (Ungefär hälften av dessa sysslar med migration, konsulärt stöd eller utvecklingssamarbete). 2015 behandlade ambassaden cirka 11 900 ansökningar om besöksviseringar och ca 7 900 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. Inkluderat i statistiken för uppehålls- som arbetstillstånd är cirka 4 100 ansökningar för bärplockare. Ambassaden handlade 804 konsulära fall samt 1,381 passärenden 2015. Ambassaden finns representerad på Facebook och Twitter (vilket också gäller ambassadören).