Enskilda arkiv och offentliga arkivinstitutioner De enskilda arkiven på landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv.

Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Enskilda arkiv och offentliga arkivinstitutioner De enskilda arkiven på landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv Sofia Stangefelt Kandidatuppsats, 10 poäng ht-03 Handledare: Björn Asker ISSN 1651-6087

Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund... 3 Forskningsläge... 4 Syfte... 8 Frågor... 8 Material och metod... 8 Avgränsningar... 10 Undersökningen...11 Policy och regler... 11 ULA: policy och regler... 11 USA: policy och regler... 14 Arkivbestånden... 16 ULA: arkivbestånd... 16 USA: arkivbestånd... 23 Distriktsfördelningen... 25 ULA: distriktsfördelning... 25 USA: distriktsfördelning... 28 Tillgänglighet... 29 ULA: tillgänglighet... 29 USA: tillgänglighet... 32 Analys...33 Sammanfattning...37 Käll- och litteraturförteckning...38 Bilaga 1. Tabeller...40 2

Inledning Om du sparar ett eller ett par papper hemma kan det kallas för ett arkiv. Dessa papper, eller det material du har på din dator för den delen, är ett personarkiv och det tillhör kategorin enskilda arkiv. Förutom personarkiven tillhör t.ex. förenings-, organisations-, gårds-, släkt-, företags- och byarkiven de enskilda arkiven. Med några undantag har vi rätt att göra vad vi vill med dessa arkiv eftersom de idag inte lyder under arkivlagen och därför inte heller skyddas av den som de arkiv som härrör från den statliga eller kommunala sektorn. Privatpersoner och stora företagskoncerner kan göra sig av med sina handlingar om de vill och framtida forskare kan förlora värdefulla källor till forskning. Men arkiven slängs inte bort, inte alltid i alla fall. En del tas omhand antingen av arkivbildaren själv eller av något arkiv, museum eller bibliotek. De statliga och kommunala arkivinstitutionerna intresserar sig för och tar hand om enskilda arkiv, men frågan är vilka och hur avgörs det? Denna uppsats kommer att handla om de enskilda arkivens situation på dessa arkivinstitutioner. Bakgrund Det har under en lång tid bildats arkiv inom den enskilda sektorn. De lagar och bestämmelser som finns inom offentliga sektorn gäller inte för arkivbildningen inom den enskilda sektorn. Undantaget är datalagen och personuppgiftslagen som även gäller för arkivbildare inom den enskilda sektorn. Utöver dessa finns även en rad andra lagar som man har att rätta sig efter beroende på vilken typ av arkiv det rör sig om. Dessa lagar är inte specifikt skrivna med arkiven i åtanke utan rör i första hand andra aspekter av verksamheten. Som exempel på lagar som kan vara tillämpbara kan jag nämna bokföringslagen, som föreskriver hanterandet av ekonomiska handlingar, fastighetstaxeringslagen, lagen om ekonomiska föreningar, preskriptionslagen m.fl. En lag som syftar till att förhindra att äldre arkivhandlingar med betydelse för det nationella kulturarvet förs ut ur landet, Lagen om kulturminnen m.m. kan också tillämpas. Annars kan den som äger en 3

arkivhandling vanligen fritt förfoga över denna. Utöver bristande övergripande lagstiftning för de enskilda arkiven saknas det en organisation som täcker hela den enskilda sektorn. Det finns organisationer för vissa sektorer inom de enskilda arkiven t.ex. Folkrörelsernas Arkivförbund och Näringslivets Arkivråd. 1 Inom den statliga och kommunala arkivsektorn finns, som redan framgått inte enbart statliga och kommunala arkiv utan även s.k. enskilda arkiv. Dessa kommer från bl.a. företag, föreningar och privatpersoner. Både Riksarkivet, de olika landsarkiven och kommuner tar emot enskilda arkiv även om det idag utöver dessa även finns en rad olika arkivinstitutioner som specialiserat sig på olika delar av denna sektor, t.ex. förenings-, folkrörelse- och företagsarkiv. Enskilda arkiv finns även förvarade på museer och bibliotek. Man kan inte dra några definitiva gränser mellan de olika institutionerna när det gäller var en specifik typ av arkiv ska förvaras. Det har varierat vilken institution som tagit hand om arkiven. Detta försvårar för forskare att finna det material de söker och kräver att tydliga och användbara register över arkiven finns från alla arkivinstitutioner. Riksarkivet utför en viktig uppgift på detta område genom att föra ett register över enskilda arkiv oavsett var de förvaras. Registret kallas nationalregistret. 2 Under år 2000 togs initiativ till en statlig utredning, Arkiv för alla, som skulle se över vissa arkivfrågor och ge förslag på åtgärder. I utredningen tas de enskilda arkivens situation upp. Det påpekas att de enskilda arkiven ofta framhålls som en del av det nationella kulturarvet men att detta inte är lagfäst. I arkivutredningen föreslås att det i arkivlagens 3 skrivs in att de enskilda arkiven, så väl som de statliga, är en del av det nationella kulturarvet. Utredarna menar att ett sådant tillägg skulle ha ett stort symbolvärde för att markera och stärka de enskilda arkivens ställning samt deras bevarandeuppdrag och relationer till enskilda arkivbildare. Det föreslås även i utredningen att arkivverkets ansvar för de enskilda arkiven skall tydliggöras och att de skall verka för att dessa bevaras vårdas och tillgängliggörs. 3 Forskningsläge Arkivvetenskapen är som forskningsdisciplin mycket ung. Det har på grund av detta inte forskats lika mycket inom arkivvetenskap som inom andra 1 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000, Arkivlagen Bakgrund och kommentarer s. 53f. 2 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000, s. 54. 3 Arkiv för alla nu och i framtiden, SOU 2002:78, s. 119f. 4

vetenskaper. Kring ämnet enskilda arkiv har det funnits ett intresse och det har skrivits en del om detta tidigare. Jag har funnit några artiklar som behandlar ämnet enskilda arkiv inom statliga arkivinstitutioner. Birger Lundberg skrev 1968 artikeln Enskilda arkiv i landsarkivet i Uppsala. Han skriver här att de flesta enskilda arkiven vid landsarkivet i Uppsala är arkiv som bildats antingen vid ett bruk, en gård, hos en enskild person eller en släkt. Gränserna mellan dessa grupper är oskarpa. Det är omständigheterna kring arkivets tillkomst eller sättet på vilket det förvärvades av landsarkivet som styrt dess placering i gruppindelningen, inte innehållet i arkivet. Lundberg har funnit vissa slag av handlingar som t.ex. bouppteckningsinstrument, brev och räkenskaper i arkiv i var och en av grupperna. Förutom dessa grupper finns även en rad mindre grupper av arkiv från t.ex. affärsbolag, anstalter, föreningar, nämnder och stiftelser, skriver Lundberg. Arkivförteckningarna är uppdelade på Gårds- och bruksarkiv samt Övriga arkiv. 4 Lundberg tar upp exempel på hur de enskilda arkiven förvärvats av landsarkivet. De kan ha kommit in med en statlig leverans och upptäckts vid ordnings och förteckningsarbetet. Ofta har de enskilda arkiven förvärvats genom en gåva från ägaren eller vårdaren av arkivet utan att landsarkivet agerat aktivt. Åtgärder av intresserade forskare, andra personer eller institutioner kan också ha lett till förvärv. Köp av arkivalier har sällan förekommit, skriver Lundberg. 5 Lundberg har även tagit upp de enskilda arkivens fördelning på de län som ingår i landsarkivets upptagningsområde. Mest omfattande till antalet är arkiv från Uppsala län. När det gäller antalet hyllmeter är det istället arkiv från Västmanlands län som kan sägas vara mest omfattande. Anledningen till denna skillnad, skriver Lundberg, är att det från Uppsala län kommit många små arkiv medan det från Västmanland och även Kopparbergs län (nuvarande Dalarnas län, min anm.) har kommit in färre men större arkiv, framför allt bruksarkiv. Några av arkiven kan inte knytas till ett enda län. 6 Lundberg skriver att de statliga arkivinstitutionerna under många år på skilda sätt intresserat sig för de enskilda arkiven. Landsarkivet har med stöd av kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven utfört arkivinventeringar i Uppland, Dalarna och Närke framför allt. Författaren nämner även den satsning som vid den här tiden görs på arkiv från folkrörelsen och folkbildningen. Han skriver vidare att en tillväxt av enskilda 4 Lundberg, Birger, Enskilda arkiv i landsarkivet i Uppsala Arkivvetenskapliga studier 4, 1968, s. 240. 5 Lundberg, Birger, 1968, s. 241. 6 Lundberg, Birger, 1968, s. 241f. 5

arkiv är att vänta efter all den aktivitet och publicitet som denna verksamhet medför. En viss utrymmesbrist tycks råda för landsarkivet. 7 Situationen för de enskilda arkiven vid andra landsarkiv har beskrivits och diskuterats i några artiklar. En artikel publicerad i samma verk som Lundbergs artikel är Enskilda arkiv och samlingar i landsarkivet i Lund skriven av Seved Johnson. Han börjar med att tala om för läsaren att de statliga arkiven enligt författningarna inte bara ska ta emot och vårda arkiv från den offentliga sektorn utan även, i mån av utrymme, göra plats för enskilda arkiv och samlingar. Så har skett sedan början av 1900-talet. Arkivinstitutionernas roll i förvärvandet av dessa arkiv har vid vissa tillfällen varit passiv och vid andra aktiv, skriver Johnson. Den största delen av artikeln är en beskrivning av de enskilda arkiv som finns på landsarkivet i Lund. Johnson anser att åtskilligt av det som ingår i landsarkivets samling borde ha stannat hos donatorn, så varierande är kvalitén på materialet som förvärvats. Landsarkivet har, skriver författaren, på senare år blivit mer restriktivt när det gäller vad man tar in för material. Under 1960-talet har stort arbete lagts ned på att kategorisera, ordna och förteckna de enskilda arkiven och samlingarna på landsarkivet då det innan var mycket svårt att orientera sig i dessa. Läget var sådant att det i slutet av 1965 vid landsarkivet i Lund beslutades att andra arbetsuppgifter temporärt skulle ställas åt sidan till förmån för de enskilda samlingarna. Arbetet gav resultat som var till stor glädje för forskarna. 8 Ytterligare en artikel som tar upp ämnet denna uppsats behandlar, enskilda arkiv inom statliga arkivinstitutioner, är Werner Pursches, Landsarkivet i Vadstena och de enskilda arkiven, i Arkiv, samhälle och forskning från 1992. Han påpekar precis som Seved Johnson, att landsarkiven ända sedan starten har haft som en del av sitt uppdrag att förutom statliga arkiv även ta emot arkiv från t.ex. korporationer, anstalter och enskilda personer inom landsarkivets verksamhetsområde. Författaren redogör för situationen vid Landsarkivet i Vadstena runt 1991 och går in på problematiken när det gäller insamlande, resursfördelning och olika orsaker till att ett visst arkiv hamnar hos en viss arkivinstitution. Landsarkiven har haft fria händer att utforma en egen policy när det gäller att ta emot enskilda arkiv. Pursche skriver att samarbetet mellan bibliotek, museer och arkiv varierat och att olika institutioner tidvis uppträtt som konkurrenter. Han skriver: 7 Lundberg, Birger, 1968, s. 244f. 8 Johnson, Seved, Enskilda arkiv och samlingar i landsarkivet i Lund Arkivvetenskapliga studier 4, 1968, s.201ff. 6

Det bör i sammanhanget ihågkommas, att museer och bibliotek i åtskilliga fall erhållit arkiv som gåvor eller donationer på sådana villkor, att ett överlämnande till annan institution inte varit möjlig. Det skall dock inte heller döljas, att museer och bibliotek med någorlunda lätt hjärta gjort sig av med skrymmande och tråkiga företagsarkiv, medan man behållit och även aktivt bemödat sig med att komma över intressantare och mera lockande gårds- och personarkiv. 9 Pursche gör även en utblick mot framtiden. Näringslivsarkivens tillkomst menar han kan avlasta landsarkiven. Han anser att det med tanke på de enskilda arkivens omfattning borde satsas mer resurser på dem inom landsarkiven. Han ser en risk i uppdelningen av de enskilda arkiven på ett allt för stort antal arkivinstitutioner då detta kunde missgynna den seriösa forskningen som han uttrycker det. 10 I samma tidskrift finns en artikel av Eva-Britta Wallberg med titeln Krigsarkivets enskilda arkiv. I denna artikel beskrivs framväxten av krigsarkivets samling av enskilda arkiv. Författaren går igenom bl.a. hur insamlingsarbetet gått till under olika tider och vilka resurser man haft samt hur resultatet blivit. 11 Artiklar som berör de enskilda arkiven inom kommunala arkivinstitutioner har visat sig svårare att finna. En artikel som rör forskning i det kommunala materialet finns i Arkiv samhälle och forskning från 1985. Den tar tyvärr inte upp hur de enskilda arkiven använts. 12 Jag har inte kunnat finna någon uppsats skriven på C- eller D-nivå som tar upp den problematik som jag tar upp i denna uppsats. Däremot finns det några uppsatser som från andra synvinklar berör ämnet enskilda arkiv. Dessa är av mindre betydelse för min undersökning. Om forskningen kring de enskilda arkiven inom statliga och kommunala arkiv är begränsad så finns det desto mer skrivet med dessa enskilda arkiv och deras innehåll som källor. Exempel är Almqvist & Wiksell Ett boktryckeriföretags historia 1839-1910 från 1979 där material från ULA använts. 13 Ett annat exempel är en bok om Garpenbergs bruks skogar från 1980. 14 En total genomgång av allt som skrivits med utgångspunkt i de enskilda arkiven på ULA och USA är omöjlig att göra inom ramen för denna uppsats och inte heller motiverad. 9 Pursche, Werner, Landsarkivet i Vadstena och de enskilda arkiven Arkiv, samhälle och forskning, 1992:2, s. 29. 10 Pursche, Werner, 1992, s. 34ff. 11 Wallberg, Eva-Britta, Krigsarkivets enskilda arkiv Arkiv, samhälle och forskning, 1992:2, s.7ff. 12 Frisk, Jan, Kommunala arkiv Forskning, förvaring, samordning Arkiv samhälle och forskning, 1985:27, s. 107ff. 13 Almqvist, Sven, Almqvist & Wiksell Ett boktryckeriföretags historia 1839-1910, 1979. 14 Almqvist, Anders - Löfving, Rune - Dehlén, Rune, Garpenbergs bruks skogar - utnyttjande och skötsel genom tiderna, 1980, Uppsala. 7

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge en bild av situationen för de enskilda arkiven på en statlig och en kommunal arkivinstitution genom att undersöka de regler som gäller för denna typ av arkivinstitutioners verksamhet gällande enskilda arkiv, arkivbestånden samt tillgängligheten. Genom att undersöka en statlig arkivinstitution och en kommunal arkivinstitution vill jag belysa eventuella skillnader och likheter mellan dessa två typer av arkivinstitutioner. En diskussion rörande huruvida de regler som funnits har påverkat arkivbestånden och tillgängligheten kommer att föras för att beskriva situationen. Arkivinstitutionerna som undersöks är landsarkivet i Uppsala, ULA, och Uppsala stadsarkiv, USA. Frågor Den övergripande frågeställningen är: hur ser situationen ut för de enskilda arkiven inom de statliga och kommunala arkivinstitutionerna? Denna har delats upp i fyra specifika frågor. 1. Hur regleras verksamheten rörande de enskilda arkiven på landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv? 2. Vilken typ av enskilda arkiv finns bevarade på landsarkivet i Uppsala respektive Uppsala stadsarkiv? 3. Har distriktsindelningen som gäller för landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv följts? 4. I vilken utsträckning är de enskilda arkiven på landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv tillgängliga för forskning? Material och metod Materialet som ligger till grund för fråga ett är arkivlagen, förordningar rörande landsarkiven samt arkivreglementen för Uppsala kommun. Materialet som ligger till grund för frågorna två, tre och fyra i uppsatsen är framför allt arkivinstitutionernas egna datoriserade beståndsregister över enskilda arkiv, arkivförteckningarna som förvaras i forskarexpeditionerna samt NAD-skivan från 1998. Genom att använda dessa tre källorna har jag fått fram så kompletta uppgifter som möjligt gällande arkivbestånden som sådana, men också om de ingående arkiven. 8

Material som inte förtecknats och inte hamnat i vare sig beståndsregistren eller på NAD-skivan faller utanför undersökningen. Nyligen inkomna arkiv som levererats till arkivinstitutionen men ännu inte registrerats ingår inte i denna undersökning. I arkivförteckningarna kan man få lite olika information om arkivet i fråga. Det varierar kraftigt eftersom det rör sig om väldigt olika arkiv som förtecknats på olika sätt. I de minst omfattande förteckningarna finns endast information om vad arkivet kallats, inget annat. De mest utförliga liknar mer de förteckningar som finns från den statliga sektorn och som följer allmänna arkivschemat. Från ULA: s beståndsregister har jag hämtat uppgifter om vilken tidsperiod de ingående arkivhandlingarna härrör från, vilket län arkivet kunnat kopplas till, hur många hyllmeter arkivet omfattar samt vilken kategori av enskilda arkiv de klassats som. I USA: s beståndsregister registreras motsvarande uppgifter om tidsperiod, kommun, arkivets omfattning samt kategori. En sammanställning över företagsarkiv gjord av Föreningen näringslivsarkiv i Uppsala län, Var finns arkiven?, har använts för att komplittera informationen angående de företagsarkiv som finns på USA. På NAD-skivan varierar det från arkiv till arkiv vilken information som finns med. För vissa arkiv finns alla de uppgifter jag är intresserad av medan det för andra är mer sparsamt med information. Jag har valt att inte använda mig av den version av NAD som finns tillgänglig via Internet. Dels finner jag den svår att arbeta med vid en undersökning av den här typen då det inte rör sig om att finna ett specifikt arkiv. Dels anser jag att det inte bör finnas något arkiv där som inte också finns i någon av de tre källor, beståndsregister, förteckningar och NAD-skivan 1998, som jag använder mig av. Som komplement till dessa källor har intervjuer gjorts med Karl-Gustaf Andersson, förste arkivarie vid landsarkivet i Uppsala, samt Ingegerd Ström, chef för Uppsala stadsarkiv, och Erik Lindblad, arkivarie vid Uppsala stadsarkiv. Samtliga arbetar med frågor rörande de enskilda arkiven på ULA respektive USA. Uppsatsen bygger till stor del på en kvantitativ undersökning av Landsarkivets i Uppsala och Uppsala stadsarkivs bestånd av enskilda arkiv. En kvalitativ metod har använts för fråga 1 rörande regler och lagar. Genom att gå igenom de båda arkivinstitutionernas beståndsregister, arkivförteckningarna som finns i forskarexpeditionerna samt de arkiv som 9

finns med på NAD-skivan och sedan jämföra dessa har jag fått fram ett antal arkiv och uppgifter om dessa för var och en av de två arkivinstitutionerna. En mer detaljerad beskrivning av metoden finns i början av avsnitten i undersökningsdelen av denna uppsats. Avgränsningar Jag har avgränsat undersökningen till två arkivinstitutioner, en statlig och en kommunal. Detta beror på att jag vill se om det finns någon skillnad mellan stat och kommun och på så sätt bredda undersökningen. Båda arkivinstitutionerna ligger i Uppsala så geografiskt har jag vid valet av arkivinstitutioner avgränsat mig till Uppsala kommun, när det gäller stadsarkivet, och de län som tillhör upptagningsområdet för landsarkivet i Uppsala, nämligen Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Dalarnas län. Fram till 1994 ingick även Stockholms län i ULA:s upptagningsområde och därför ingår även detta län i undersökningen. Tidsmässigt har ingen egentlig begränsning gjorts när det gäller arkiven. Däremot avgränsas undersökningens giltighet till hösten 2003 eftersom den är en lägesrapport och en analys av dagens situation på de två arkivinstitutionerna. Regler och lagar har följts tillbaka till tiden för landsarkivens bildande, omkring sekelskiftet 1900. För kommunernas del är det 1970-talets kommunsammanslagningar som utgör startpunkten för undersökningen. Med enskilda arkiv menas själva arkiven med arkivhandlingar men det kan också vara frågan om arkivinstitutioner. När jag talar om enskilda arkiv är det inte arkivinstitutionerna jag menar utan arkiven och handlingarna däri. 10

Undersökningen Undersökningsdelen av denna uppsats har delats upp utifrån de frågor jag ställt i inledningen och innehåller separata avsnitt som behandlar de två arkivinstitutionerna. Policy och regler ULA: policy och regler Lagstiftningen inom arkivsektorn som helhet består sedan 1991 av arkivlagen som reglerar de statliga och kommunala arkiven. I 13 av arkivlagen står att: Statliga arkivmyndigheter får ta emot arkivmaterial också från enskilda. 15 Denna paragraf legitimerar att statliga arkivmyndigheter tar emot även enskilda arkiv om det anses som befogat och praktiskt och ekonomiskt möjligt. I övrigt regleras inte behandlingen av de enskilda arkiven i arkivlagen. 16 Förutom arkivlagen finns även förordningar utfärdade av regeringen, som reglerar bl.a. landsarkivens verksamhet. Den förordning som gäller idag, SFS 1995:679, behandlar både Riksarkivet och landsarkiven. Tidigare förordningar tillbaka till 1902 års förordning för landsarkiven behandlas i den här uppsatsen. I den inledande texten står att landsarkiven har till uppgift att ta emot arkiv från bl.a. enskilda arkiv. En annan formulering finns längre fram i förordningen. 14 Andra offentliga myndigheter eller inrättningar än de förut nämnda så ock kommuner, korporationer samt enskilda personer och inrättningar kunna till vederbörande landsarkiv, om och i den mån utrymmet medger, öfverlämna eller der deponera arkivalier af betydelse; historiskt eller administrativt hänseende. Förordningen för landsarkiven från 1924 formulerades så här när det gäller de enskilda arkiven: 15 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000, s. 153. 16 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000,. 153. 11

1 Landsarkiven hava i enlighet med vad särskilt är eller varder stadgat till uppgift att, vart för sitt distrikt, dels motta arkivhandlingar från ämbets- och tjänstearkiv, så ock från kommuner, korporationer, anstalter, enskilda personer och inrättningar, ävensom att förvara och ordna dessa handlingar för att vid förefallande behov hållas tillgängliga, dels ock i enlighet med därom givna föreskrifter utöva inspektion av arkiv. 17 Därefter räknas de i distriktet ingående länen upp för vart och ett av landsarkiven. I Uppsala landsarkivs distrikt ingick Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Kopparbergs län (senare Dalarnas län, min anm.). Förordningarna från 1918 som föregick den från 1924, ser likadan ut förutom att det inte nämns något om arkiv från inrättningar och inte något om utövande av inspektioner. Den stora skillnaden är annars distriktsindelningen. Förutom de tidigare nämnda länen ingick 1918 även Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län i Uppsala landsarkivdistrikt. Dessutom finns 1924 förutom denna förordning för landsarkiven separata förordningar för de två länsarkiven. En ännu tidigare förordning finns från 1902 men inte heller den skiljer sig nämnvärt från 1924 års förordning i annat än distriktsindelningen. 18 Nästa förordning för landsarkiven är från 1961 och därefter från 1965 och de skiljer sig inte nämnvärt från varandra i paragrafen om mottagande av arkiv. Några ord har ändrats men inte innebörden. I förordningen från 1965 stod det så här om landsarkiven och de enskilda arkiven: 4 I den omfattning som är möjlig må landsarkiv som deposition eller gåva motta arkivhandlingar från kommunal myndighet eller enskild. 19 5 Landsarkiv skall, med iakttagande i tillämpliga delar av allmänna arkivstadgan och bestämmelser om utgallring, handha arkiv och samlingar som förvaras i landsarkivet. I den mån det är möjligt skall landsarkivet söka fullständiga dess arkiv och samlingar. Arkiven skola ordnas och förtecknas så att varje särskilt arkiv sammanhålles i anslutning till den ordning som uppkommit genom arkivbildarens organisation och verksamhet. 20 I förordningen från 1961 står det Landsarkiven må, i den utsträckning så kan ske 21 istället för som 1965 I den omfattning det är möjligt må landsarkiven 22 Förutom att språket har förändrats märks att mottagandet av kommunala och enskilda arkiv behandlas separat från de statliga. 17 Kunglig Maj:ts Instruktion för landsarkiven, SFS 1924:406, 1. 18 Konglig Maj:ts nådiga instruktion för landsarkiven i Upsala, Vadstena och Lund, SFS 1902:114, 1; Kunglig Maj:ts Förnyade nådiga instruktion för landsarkiven, SFS 1918:883, 1; SFS 1924:406, 1. 19 Kunglig Maj:ts Instruktion för landsarkiven, SFS 1965:743, 4. 20 SFS 1965:743, 5. 21 Kunglig Maj:ts Instruktion för landsarkiven, SFS 1961:593, 6. 22 SFS 1965:743, 4. 12

Nästa förordning kommer 1988 och gäller för landsarkiven och Riksarkivet istället för att det som tidigare fanns två separata förordningar. Paragraferna gällande enskilda arkiv har inte förändrats mycket. Här står det att: 26 Landsarkiven får som deposition eller gåva ta emot arkivhandlingar från kommunala myndigheter eller enskilda. 27 Landsarkiven ska ha hand om de arkiv och samlingar som förvaras i deras lokaler. Härvid skall landsarkivet i lämpliga delar iaktta vad som föreskrivs i allmänna arkivstadgan (1961:590) och i föreskrifter om gallring. 23 Förändringen kommer i förordningen från 1991. I denna står det att Landsarkiven får ge råd till enskilda i arkivfrågor. 24 Denna paragraf ser likadan ut i den nu gällande förordningen från 1995. 25 Paragrafen om mottagande av enskilda arkiv har kortats och paragrafen om omhändertagandet och referensen till arkivstadgan har försvunnit. Anledningen till dessa skillnader är införandet av arkivlagen under 1991. Arkivlagen tar upp det som 1988 fanns med i förordningen men som saknas 1991 och 1995. 26 Tidigare förordningar skiljer sig från den idag gällande men samtliga nämner landsarkivens möjlighet och rätt att ta emot enskilda arkiv. Hur detta ska gå till är sedan upp till de olika landsarkiven att bestämma själva. Landsarkivet i Uppsala, liksom övriga landsarkiv, har som sitt huvudsakliga ansvarsområde de statliga arkiven inom sitt upptagningsområde. Enskilda arkiv tas emot och förvaras antingen som en gåva till landsarkivet eller som en deposition. Skillnaden är att arkivbildaren vid en deposition fortfarande själv äger sitt arkiv. Det finns ingen nedskriven policy som gäller för hanteringen av de enskilda arkiven på ULA. Vid leverans används de mallar för depositions- och gåvoavtal gällande enskilda arkiv som utfärdats av Riksarkivet. 27 Inget arkiv är för litet för att tas omhand av landsarkivet. Det finns inte heller någon utrymmesbrist för de enskilda arkiven på ULA just nu. I de fall enskilda arkiv erbjuds landsarkivet tas de emot. När det är lämpligt slussas 23 Förordning med instruktion för riksarkivet och landsarkiven, SFS 1988:1187, 27. 24 Förordning med instruktion för riksarkivet och landsarkiven, SFS 1991:731, 26. 25 Förordning med instruktion för riksarkivet och landsarkiven, SFS 1995:679, 26. 26 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000, s. 153. 27 Intervju den 9/12 2003 med Karl-Gustaf Andersson, förste arkivarie vid landsarkivet i Uppsala, Uppsala. 13

arkiv från näringslivet i Uppsala län vidare till Föreningen Näringslivsarkiv i Uppsala län, NA, i vilken ULA är en av intressenterna. 28 Det finns inte någon nedskriven policy när det gäller enskilda arkiv på landsarkivet i Uppsala. På landsarkivet i Härnösand finns det däremot en och för att visa hur en sådan kan se ut tar jag upp den här. Den gäller alltså för landsarkivet i Härnösand, inte Uppsala. Policyn inleds med en kort genomgång av landsarkivens möjligheter att ta emot enskilda arkiv enligt arkivlagen. Därefter tas öppenheten i de enskilda arkiven upp och vikten av att arkiven är tillgängliga för forskning understryks. Arkiv som levereras till landsarkivet i Härnösand skall vara öppna för allmänheten på lika villkor för samtliga medborgare. Detta gör att villkor där bara en viss grupp forskare eller medlemmar ur en familj ges tillåtelse att använda materialet inte bör godkännas av landsarkivet. Förutom detta tas mottagandet av enskilda arkiv upp samt möjligheterna till gallring. Denna policy som är omkring tre A4 sidor lång, finns tillgänglig på landsarkivets i Härnösand hemsida. 29 Landsarkiven har med stöd av arkivlagen från 1991 och förordningen från 1995 möjlighet att ta emot enskilda arkiv från sitt distrikt. Så har det varit sedan landsarkivens start vid förra sekelskiftet. Vissa förändringar har gjorts i distriktsindelningen och med införandet av arkivlagen på 1990-talet men innebörden av reglerna och därmed situationen för de enskilda arkiven på statliga arkivinstitutioner har inte förändrats på grund av lagar och förordningar. USA: policy och regler Genom årens lopp har arkivverksamheten inom kommunerna varit reglerad på olika sätt och genom olika lagar. Den nuvarande kommunala organisationen är från 1860-talet men det var i och med förändringarna 1937 i offentlighetslagstiftningen som också det kommunala materialet kom att lyda under denna. Kommunsammanslagningar gjordes på 1950-talet och 1970-talet och båda gångerna gjordes förändringar i regleringen av de kommunala arkiven. Arkivverksamheten har hela tiden varit en kommunal angelägenhet. Kommunallagen från 1977 gav kommunerna stor frihet att själva bestämma över sin arkivvård och meddela föreskrifter vilket skedde genom lokala arkivreglementen. Riksarkivet har tidigare och ska fortsätta ge allmänna råd i arkivhantering till kommunerna. 30 28 Intervju den 9/12 2003 med Karl-Gustaf Andersson, förste arkivarie vid landsarkivet i Uppsala, Uppsala. 29 Policy för mottagande av enskilda arkiv, 2002. 30 Gränström, Claes- Lundquist, Lennart- Fredriksson, Kerstin, 2000, s. 51ff. 14

Uppsala kommuns första arkivstadga fastställdes av kommunfullmäktige 1975. I själva stadgan nämns inte de enskilda arkiven. 31 I instruktionen för stadsarkivet från samma år som antas av kommunstyrelsen står att: Företag, föreningar, enskilda personer med flera vilkas verksamhet är eller har varit av betydelse för kommunen får i den utsträckning så kan ske, som deposition eller gåva, överlämna sina arkivhandlingar till stadsarkivet. 32 En utredning gjordes av arkivvården inom Uppsala kommun 1978 och i denna gavs ett förslag på nytt arkivreglemente. I detta ingår oförändrad den paragraf angående de enskilda arkiven som tidigare fanns i instruktionen för stadsarkivet. Förslaget antogs som arkivreglemente för Uppsala kommun under 1979. 33 Det nu gällande arkivreglementet är från 1995 och ska tillämpas på kommunens myndigheter. Exempel på kommunala myndigheter är kommunfullmäktige och kommunala nämnder. Till största delen handlar detta arkivreglemente om hanteringen av arkiven från dessa kommunala myndigheter. Det reglerar ansvaret för arkivets vårdande, förteckning och arkivbeskrivning, gallring, överlämnande av arkiv, beständighet och förvaring för att nämna några. Arkivreglementet beskriver bl.a. stadsarkivets roll i arkivhanteringen i kommunen. I 12 står det att: Stadsarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande funktion samt arkivdepå för Uppsala kommun. 34 Arkivreglementet beskriver i 14 vilka uppgifter stadsarkivet har: Stadsarkivet skall Följa arkivväsendets utveckling Genom rådgivning, utbildning, och information främja tillgången till allmän handling Främja en ändamålsenlig gallring I övrigt fullgöra de uppgifter som enligt detta reglemente och andra föreskrifter ankommer på stadsarkivet. 35 Det finns en paragraf i arkivreglementet som är mycket viktig för de enskilda arkiven. Paragrafen reglerar stadsarkivets möjligheter att ta emot enskilda arkiv. 31 Arkivstadga för Uppsala kommun, 1975. 32 Instruktion för stadsarkivet, 1975, 2. 33 Arkivreglemente för Uppsala kommun, 1979, 23. 34 Arkivreglemente för Uppsala kommun, 1995, 12. 35 Arkivreglemente för Uppsala kommun,1995, 14. 15

13 Företag, föreningar, enskilda personer med flera vilkas verksamhet är eller har varit av betydelse för kommunen kan efter samråd med stadsarkivet överlämna sina arkivhandlingar dit. 36 Det är dessa två rader som gör att stadsarkivet kan ta emot enskilda arkiv. Innebörden är mycket lik den från 1975. Hade denna paragraf inte funnits med i arkivreglementet hade de enskilda arkiven inte omfattats av någon reglering överhuvudtaget och dess situation hade då varit en annan. Det är enskilda arkiv från Uppsala kommun som kan tas emot av Uppsala stadsarkiv. De ska även vara från arkivbildare vars verksamhet är eller har varit av betydelse för kommunen. 37 Det är en bedömningsfråga vad som är av betydelse för kommunen men det bör egentligen inte utgöra något hinder vid mottagande av arkiv. Den kommunala arkivverksamheten som helhet har varit mindre reglerad än den statliga. Den har inte heller varit lika i alla kommuner på grund av det stora självbestämmandet som kommunerna har haft när det gäller arkivfrågor. Arkivreglementet tillsammans med arkivlagen reglerar arkivverksamheten i Uppsala kommun. Enskilda arkiv från Uppsala kommun får tas emot av stadsarkivet men utöver detta regleras inte hanteringen av de enskilda arkiven alls i arkivreglementet. Arkivbestånden ULA: arkivbestånd På ULA finns en rad olika arkiv och de klassificeras på olika sätt. Dels finns det en klassificering i de pärmar med arkivförteckningar som står uppställda i forskarexpeditionen dels finns en klassificering i NAD och sedan finns en i ULA: s eget datoriserade beståndsregister. Till stor del överensstämmer klassificeringen av arkiven men ibland har ett och samma arkiv fått olika klassificering i t.ex. arkivförteckningen och i beståndsregistret. I pärmarna i forskarexpeditionen finns dessa 11 klasser av enskilda arkiv: 1. Bruk 2. Byar 3. Elektrisk distributionsförening 4. Förening och organisation 5. Företag 36 Arkivreglemente för Uppsala kommun,1995, 13. 37 Arkivreglemente för Uppsala kommun,1995, 13. 16

6. Gårdar 7. Person 8. Samlingar 9. Sjukkassor 10. Släkter 11. Tingshusbyggnadsskyldige Även i det egna beståndsregistret finns en liknande uppdelning men kategorierna är något fler och annorlunda: 1. Bank 2. Bruk 3. By 4. Elektrisk distributionsförening 5. Förening 6. Förening, organisation 7. Företag 8. Gård 9. Hantverksämbete 10. Läkare 11. Person 12. Sjukkassa 13. Sjukvårdsinrättning 14. Skola 15. Släkt 16. Stadens äldste 17. Tingshusbyggnadsskyldige 18. Övriga enskilda De arkiv som finns med på NAD-skivan klassificeras efter något färre kategorier: 1. Förening 2. Företag 3. Gård 4. Person (släkt) 5. Samlare 6. Övriga 17

Det finns uppenbarligen olika behov av att dela in arkiven i olika klasser. Att det finns fler i det egna förteckningssystemet gör det lättare för personalen att hjälpa forskare. I utredningen Öppenhet och minne, Arkivens roll i samhället från 1988 redovisas siffror över de enskilda arkiven i ULA: s bestånd. Av det totala beståndet på ULA utgjorde då, 1988, de enskilda arkiven 9 %. Av dessa var 75 % företagsarkiv, 8 %, personarkiv, 4 % föreningsarkiv och 13 % utgjordes av övriga enskilda arkiv. 38 I denna undersökning har jag valt att följa den indelning som ULA använder i sitt eget beståndsregister. Ett par av kategorierna har slagits samman. Materialet som finns i de enskilda arkiven, såväl som i de statliga och de kommunala, används som källor av olika forskare. En intressant fråga är i detta sammanhang vilken spridning som finns när det gäller den tid de enskilda arkiven härstammar från och därigenom kan ge information om. Jag har valt att presentera det århundrade från vilket de tidigaste handlingarna i arkivet är. Ett arkiv hamnar bara i en grupp även om det i arkivet ingår handlingar från flera århundraden. Ett arkiv med handlingar från 1700-, 1800- och 1900-talet räknas endast till gruppen för 1700-talet. En beräkning av hur många arkiv i varje kategori som har ett visst antal hyllmeter material har också gjorts. Här ingår alla arkiv men för en stor del finns ingen uppgift om antalet hyllmeter material. När det gäller den totala omfattningen i hyllmeter för varje kategori utgår jag från de uppgifter som finns i beståndsregistret. Där finns inte alla arkiv med men jag anser att andelen är tillräckligt stor för att det ska kunna ge en bild av situationen. För att få en siffra över antalet hyllmeter för samtliga arkiv som ingår i denna undersökning vore det nödvändigt att gå in i arkiven och det finns det inte tid till. Arkiven på ULA har delats upp i grupper beroende av hur många hyllmeter material de omfattar. Indelningen har gjorts vid mindre än en hyllmeter material, en till fem hyllmeter, fem till tio samt över tio hyllmeter material. Denna indelning ger en överblick över hur stora arkiven är. Resultaten redovisas i tabell 2 och tabell 3 i bilaga 1 samt i texten nedan. Bankarkiven är 5 stycken till antalet om man inte räknar de olika lokalkontoren som egna arkivbildare. Mest omfattande är arkivet efter Uplands Enskilda bank och dess lokalkontor med totalt c:a 57 hyllmeter material. Samtliga bankarkiv berör antingen 1800- eller 1900-talet, när det gäller Uplands enskilda bank finns handlingar från båda. 39 38 Öppenhet och minne, Arkivens roll i samhället, (SOU 1988:11), s.121f. 39 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 18

Bruksarkiven är en relativt stor grupp till antalet, 69 stycken, men det är mängden material som finns i dessa arkiv som troligtvis gjort att de bildat en egen kategori. Av de 69 finns 53 stycken i beståndsregistret och totalt omfattar dessa omkring 1450 hyllmeter handlingar, vilket är bara några hundra hyllmeter mindre material än alla de övriga enskilda arkiven i beståndsregistret tillsammans. 40 I ULA: s beståndsregister finns vissa bruksarkiv redovisade med alla ingående arkivbildare medan det i andra inte redovisats. Jag har därför valt att räkna de större och inte separera de ingående arkivbildarna. Av 69 bruksarkiv består 9 stycken av 40 hyllmeter material eller mer. Störst är Österby bruks arkiv med 247 hyllmeter material och Ramnäs bruks arkiv med 230 hyllmeter. Klosters bruks arkiv och Ferna bruks arkiv är ungefär lika stora med 133 respektive 130 hyllmeter material. I stor kontrast till detta står de 28 % av bruksarkiven som innehåller mindre än en hyllmeter handlingar. 41 Den största andelen bruksarkiv, 25 stycken (36 %), har inga handlingar äldre än 1800-talet. De äldsta handlingarna i bruksarkiven är från 1500-talet och finns i två stycken (3 %) av arkiven. Siffrorna för 1600- och 1700-talen är 14 stycken (20 %) respektive 18 stycken (26 %). 42 Byarkiven på ULA är 17 stycken till antalet. Av dessa har ett arkiv handlingar från 1500-talet, 4 stycken innehåller handlingar från 1600-talet, 9 stycken från tidigast 1700-talet och 3 stycken från 1800-talet. De omfattar inte några stora mängder material. Av de 17 arkiven består hela 13 av mindre än en hyllmeter material. 43 På ULA har det inte gjorts någon skillnad mellan föreningars och organisationers arkiv. Det finns c:a 122 förenings/organisationsarkiv förvarade på ULA. Utöver dessa finns 29 stycken arkiv efter elektriska distributionsföreningar. Dessa har klassificerats som just sådana, inte som föreningar, vilket kan bero på att de är så pass många till antalet. 44 Det totala antalet hyllmeter för förenings/organisationsarkiven är 482 hyllmeter. Därtill kommer 34 hyllmeter material från de elektriska distributionsföreningarna, vilket ger en sammanlagd summa av 516 hyllmeter. Det är nästan dubbelt så många hyllmeter som person/släktarkiven omfattar. Några fler än hälften av förenings/organisationsarkiven, 65 stycken (53 %), omfattar mindre än en hyllmeter handlingar. Ett arkiv som omfattar 40 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 41 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 42 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 43 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 44 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 19

mer än 10 hyllmeter har 6 stycken (5 %) föreningar/organisationer lämnat efter sig. Några få föreningar/organisationers arkiv omfattar stora mängder material. Exempel på sådana är Stockholms läns hushållningssällskap med runt 65 hyllmeter material samt Uppsala ärkestifts stiftsråd med 113 hyllmeter handlingar. 45 Av de 29 elektriska distributionsföreningarna omfattar 20 stycken (69 %), mindre än en hyllmeter material. Endast en förening, Dalby elektriska distributionsförening, har efterlämnat ett arkiv med mer än 10 hyllmeter material, närmare bestämt 12 hyllmeter. 46 En övervägande majoritet av föreningarnas arkiv har handlingar som är från 1800- och 1900-talen som tidigast. De flesta föreningsarkiven, 50 stycken (41 %), har inga handlingar äldre än 1800-talet. Föreningsarkiv med handlingar som sträcker sig tillbaka till 1900-talet, utgör 59 stycken (48 %), av förenings/organisationsarkiven som helhet. De tidigaste handlingarna i föreningsarkiv på ULA, är från 1700-talet. Siffran ligger på 5 stycken (4 %) föreningar. 47 Företagsarkiven har på ULA delats upp i ett antal olika kategorier. Naturligtvis finns en kategori som benämns just företagsarkiv. Dessutom finns kategorierna bankarkiv och bruksarkiv som presenterats tidigare. De arkiv som klassas som företagsarkiv är 52 stycken. Almqvist & Wiksells arkiv är störst med 129 hyllmeter handlingar följt av Anders Diös arkiv som omfattar 69 hyllmeter handlingar. De små företagsarkiven dominerar på ULA. Arkiv omfattande mindre än en hyllmeter material utgör 24 stycken (46 %), av företagsarkiven. Fler än hälften av arkiven, 29 stycken (56 %), har inga handlingar äldre än 1800-talet. Därtill kommer 16 stycken (31 %) arkiv från 1900-talet. 48 Två kategorier som kan vara svåra att skilja åt är gårds- och byarkiven. Gårdsarkiven är fler till antalet än byarkiven, 59 stycken. Inte heller här rör det sig om några stora arkiv i allmänhet. Fem arkiv omfattar mer än 10 hyllmeter handlingar. Ett av dessa är Högsjö säteris arkiv som omfattar 54 hyllmeter. Den största delen av gårdsarkiven, 38 stycken (64 %), omfattar mindre än en hyllmeter material. Handlingarna i gårdsarkiven på ULA härstammar till stor del från 1600-talet och framåt men det finns tre arkiv med handlingar från 1500-talet också. Arkiv med handlingar från tidigast 1600- talet utgör 12 stycken (20 %), 1700-talet 20 stycken (34 %) och 1800-talet 18 45 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 46 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 47 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 48 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 20

stycken (31 %) av det totala antalet gårdsarkiv. I förteckningarna går det i vissa fall att utläsa vilken typ av gård som arkivet kommer från. I de flesta fallen, 34 %, finns bara benämningen gård men 29 % benämns som herrgårdar och 19 % som säterier. Här finns även en kungsgård och ett häradshövdingeboställe. 49 Ett litet antal arkiv, 8 stycken, kommer från hantverksämbeten. Samtliga omfattar mellan 0,1 och 0,3 hyllmeter material. Tre av arkiven har handlingar från 1600-talet och medan 5 har handlingar som är tidigast från 1700-talet. 50 Läkararkiven på ULA är 13 stycken och de omfattar totalt c:a 120 hyllmeter material. Av dessa 13 är 11 från 1900-talet och två saknas det uppgift om. Mängden material varierar en aning. Ungefär hälften, 7 stycken, omfattar mellan en och fem hyllmeter material. Ett arkiv utmärker sig när det gäller materialets mängd och det är Riddarhälsans arkiv med 55 hyllmeter handlingar. 51 På ULA finns idag 147 registrerade person och släktarkiv. Här kan man se hur klassificeringen skiljer sig mellan olika källor. Jag utgår från beståndsregistrets kategoriindelning. Av dessa 147 arkiv klassas 78 enbart som just person och/eller släktarkiv. En stor grupp går under benämningen samlare i NAD. Av personarkiven är 4 stycken företagsarkiv enligt NAD och 11 stycken är gårdsarkiv. 52 Person- och släktarkiven omfattar totalt c:a 260 hyllmeter material. Det varierar kraftigt mellan olika arkivbildare hur mycket material som arkivet består av. Allt ifrån ett par handlingar i de allra minsta arkiven, upp till 20-30 hyllmeter för de allra största arkiven. Hela 96 stycken (65 %) består av mellan 0-1 hyllmeter material, medan 30 stycken (20 %) består av 1-5 hyllmeter, 3 stycken (2 %) 5-10 hyllmeter och 6 stycken (4 %) mer än 10 hyllmeter material. De allra flesta kan därmed sägas vara små arkiv. Av de största arkiven är t.ex. 3 stycken arkiv efter före detta ärkebiskopar. 53 En stor del av person/släktarkiven på ULA, 35 stycken (24 %), har jag inte lyckats få någon uppgift om vilken period de behandlar. När det gäller de övriga arkiven är de tidigaste handlingarna från 1500-talet och det är endast 4 stycken (3 %), av person/släktarkiven som innehåller så gamla handlingar. Från 1600-talet finns handlingar i 19 stycken (13 %), av arkiven, samma procentsiffra gäller för 1700-talet. Av person/släktarkiven är det 42 stycken 49 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 50 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 51 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 52 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 53 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 21

(29 %) respektive 29 stycken (20 %), som har handlingar från 1800- och 1900-talet och senare. 54 En annan kategori av enskilda arkiv som finns på ULA är sjukkassorna. De är 7 stycken till antalet och innehåller handlingar från 1800- och 1900- talen. Arkiven omfattar mer än 10 hyllmeter material i 4 fall, mellan 5 och 10 hyllmeter i 3 fall. Dessa arkiv är uppdelade på olika sjukkassor och har förtecknats länsvis. Tre arkiv från Stockholms län har placerats bland förening/organisationsarkiven i ULA:s beståndsregisterregister och ingår därför här i kategorin förening/organisation. 55 Arkiv efter sjukvårdsinrättningar finns det 9 stycken som klassas som enskilda arkiv på ULA. Ett av dem skulle även kunna vara två separata läkararkiv. Det handlar här återigen om material från 1800- och 1900-talen. Störst är Samariterhemmets arkiv som omfattar 59 hyllmeter handlingar. 56 Fem stycken skolarkiv finns bland de enskilda arkiven på ULA. Två har handlingar från 1800-talet medan de tre övriga inte har några handlingar äldre än 1900-talet. Två av arkiven har mer än 10 hyllmeter handlingar. 57 Man har vid ULA valt att göra en egen kategori för arkiv från stadens äldste. De är än så länge bara tre stycken och innehåller handlingar som går tillbaka till 1700-talet. Ett av arkiven innehåller 4,5 hyllmeter handlingar medan två omfattar mindre än en hyllmeter material. 58 En annan lite udda kategori arkiv är tingshusbyggnadsskyldiges arkiv. Dessa är 18 till antalet på ULA och omfattar totalt 17 hyllmeter material. Majoriteten, 61 %, har inga handlingar äldre än 1900-talet. Av de 15 arkiv som det finns en uppgift om mängden arkivmaterial innehåller 9 stycken (50 %) 1-5 hyllmeter material och 6 stycken (33 %) mindre än 1 hyllmeter material. 59 Den sista kategorin enskilda arkiv är övriga enskilda. Här har 8 arkiv placerats som inte passar i någon av de övriga kategorierna. De innehåller material från så långt tillbaka som 1600-talet i två av arkiven medan ett arkiv bara har handlingar från 1900-talet. Totalt omfattar den här kategorin c:a 11 hyllmeter material. Hälften av arkiven består av mindre än en hyllmeter handlingar. 60 54 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 55 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 56 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 57 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 58 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 59 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 60 Arkivförteckningar enskilda arkiv, ULA; Beståndsregister enskilda arkiv, ULA; NAD 1998. 22

Därtill kommer att vissa arkiv spänner över flera århundraden och detta gör att det finns mest material från de senaste två hundra åren. Detta är inte i sig särskilt konstigt när man tänker på vad som kan hända med handlingar under årens lopp. För ULA dominerar arkiven med handlingar från tidigast 1800- och 1900- talen men ungefär 10 % av arkiven har handlingar från 1500- eller 1600-talen. En majoritet av arkiven är små och innehåller mindre än en hyllmeter material. Några mycket stora arkiv finns och dessa är ofta bruksarkiv. USA: arkivbestånd På Uppsala stadsarkiv finns enskilda arkiv och dessa har delats in i ett antal olika kategorier. I den arkivguide som finns delas arkiven in i följande grupper: 1. Personer 2. Företag 3. Föreningar och sammanslutningar 4. Övriga. Denna indelning gäller även de arkiv förvarade på USA som finns med på NAD-skivan från 1998. I de pärmar där arkivförteckningarna förvaras i forskarexpeditionen står arkivförteckningarna i alfabetisk ordning efter arkivbildare och delas inte upp i de olika grupperna. I det egna datoriserade beståndsregistret som finns på USA kan man bland de enskilda arkiven söka på: 1. Person 2. Förening 3. Företag 4. Gård Vid genomgången av arkivförteckningarna och beståndsregistret på USA upptäcktes stora skillnader mellan antalet arkiv. Det är betydligt fler arkiv i registret än vad det finns arkivförteckningar. Det totala antalet enskilda arkiv är 239 stycken. Det finns 100 arkivförteckningar tillgängliga i forskarexpeditionen. 61 Resultatet av denna del av undersökningen presenteras nedan i texten samt i tabell 4 och tabell 5 i bilaga 1. I tabellen redovisas århundradet för att en jämförelse med ULA ska underlättas. Arkiven på USA har även de delats 61 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 23

upp i grupper beroende av hur många hyllmeter material de omfattar. Ett stort antal mycket små arkiv påträffades vilket gjort att indelningen är något annorlunda den som gjorts för ULA. Indelningen har gjorts vid mindre än en halv hyllmeter material, en halv till en hyllmeter, en till fem hyllmeter samt över fem hyllmeter material. Det finns 50 stycken personarkiv på USA. Av dessa finns 35 stycken, hela 70 %, endast i det beståndsregistret. Inget av dessa arkiv har i registret några av de uppgifter jag är intresserad av och faller därför inom gruppen ingen uppgift. Av de återstående 15 arkiven består 6 stycken av mindre än en halv hyllmeter material. Av dessa 15 personarkiv är 4 stycken fotosamlingar. Endast ett arkiv omfattar mer än en hyllmeter material och det är arkivet efter handlaren Frans Otto Törnlund även kallat den Törnlundska donationen. 62 Av de 15 arkiven härrör 4 stycken från 1860-talet och ytterligare 2 stycken från 1880-talet. Ett arkiv innehåller handlingar som är från år 1780. Två arkiv är från 1910-talet och ett från 1960-talet. 63 Av de totalt 112 arkiven efter föreningar som finns på USA är 53 stycken, 47 %, förtecknade. 10 arkiv finns endast med på NAD-skivan. Dessa arkiv kan ha flyttats till någon annan arkivinstitution sedan 1998 då NAD-skivan gjordes. Jag har valt att ta med dessa arkiv i undersökningen. 64 För de arkiv som enbart finns med i beståndsregistret finns inga uppgifter om omfattningen i hyllmeter. Av de 53 arkiv med tillhörande arkivförteckning omfattar 68 %, 36 stycken, mindre än en halv hyllmeter material. Almunge eldistributionsförening och Uppsala skyttegille II är de två föreningar som omfattar mer än 5 hyllmeter handlingar. 65 Övervägande delen, 64 %, av de förtecknade föreningsarkiven på USA härrör från första halvan av 1900-talet. Arkiv med handlingar från 1930-talet och senare utgör 19 % av arkiven. Ett arkiv innehåller handlingar som är från 1500-talet. 66 Företagsarkiven på USA är 52 stycken till antalet. Av dessa finns det arkivförteckningar för 22 stycken. Ytterligare 22 stycken finns i den skrift som getts ut av Föreningen Näringslivsarkiv i Uppsala län, NA. I denna finns uppgifter om arkivets omfattning när det gäller både tid och antalet hyllmeter. Av det totala antalet arkiv, 44 stycken, innehåller 45 % mindre än en halv hyllmeter handlingar. Arkiv med mer än 5 hyllmeter material utgör 14 % av 62 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 63 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 64 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 65 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 66 Arkivförteckningar enskilda arkiv, USA; Beståndsregister, USA; NAD 1998. 24