Läsminne Read Only Memory ROM

Relevanta dokument
Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F14: Halvledarminnen, Mikrodatorn

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Digital- och datorteknik

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

6. Minnen. Associativt minne

Digital- och datorteknik

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Associativt minne ... A= adress till PM/CM CL = cachelinens storlek CM = cacheminnets storlek. Tag = A/CL = A/2 4 = A(31:4) Adress. K tag.

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

Avkodning av minnen (och I/O)

Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 4

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Avkodning av minnen (och I/O)

Tenta i Digitalteknik

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Avkodning av minnen (och I/O)

Tenta i Digitalteknik

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Digital IC konstruktion

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

EDA Digital och Datorteknik

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Tenta i Digitalteknik

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Grundläggande datavetenskap, 4p

ALU:n ska anslutas hur då?

5:3 Datorn och datorns delar

Tenta i Digitalteknik

Datorteknik Y - Föreläsning 13

Digital- och datorteknik

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Tentamen PC-teknik 5 p

Tenta i Digitalteknik

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL!

Tenta i Digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital- och datorteknik

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

D0013E Introduktion till Digitalteknik

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Digital IC konstruktion

Sekvensnät vippor, register och bussar

Grundläggande digital- och datorteknik

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

F5 Introduktion till digitalteknik

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Laboration i digitalteknik Datablad

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Tenta i Digitalteknik

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Design av digitala kretsar

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration i digitalteknik Datablad

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder

Sekventiella krestar (minne)

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Digital- och datorteknik

Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå

Närliggande allokering Datorteknik

Transkript:

Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har ROM minnet också en Output Enable (OE) ingång 2 m x n ROM A m-1 D A n-1 m-2 D n-2 A 1 A 0 D 1 D 0

Läsminne Read Only Memory ROM Exempel på ett ROM Läsminne: ROM 4M 512k 8 bit CE OE Chip Enable aktiverar chippet Output Enable kopplar in datautgångarna ( annars är dom i Three-state läge )

Litet ROM Möjlig minnesinnehåll A 2 A 1 A 0 8x4 ROM D 3 D 2 D 1 D 0 A 2 A 1 A 0 D 3 D 2 D 1 D 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 1 1 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 1 1 1 0 1 1 0 0 0 0 1 1 1 0 1 0 0 0 0 1 1 0 1 0 0 1 1 1 1 0 0 1 1

ROM Pullup 1 V DD GND Adress Innehåll x 1 x 0 z 3 z 2 z 1 z 0 00 1010 01 0101 10 1100 11 0001 x 0 x 1 0 1 2 3 Ord 0 GND Ord 1 Ord 2 GND Ord 3 OE OE=Output Enable z 3 z 2 z 1 z 0

ROM implementering av kombinatoriska funktioner x n-1 x 1 x 0 f(x n-1,,x 1,x 0 ) z m-1 z 1 z 0 Adress Innehåll x n-1 x 1 x 0 z m-1 z 1 z 0 0 00 1 10 0 01 0 01 1 11 0 01 Ett ROM med n ingångar med m utgångar kan användas för att implementera en kombinatorisk funktion med m utgångar och 2 n min-termer

ROM implementering av sekvenskrets x n-1 x 4 x 3... f(x n-1,,x 1,x 0 ) z m-1 z 4 z 3... Adress Innehåll x n-1 x 3 x 2 x 1 x 0 z m-1 z 3 z 2 z 1 z 0 0 0000 1 0001 0 0001 0 0010 1 1111 0 0000 x 0 z 0 CP En Moore-automat = ett ROM och ett register med D-vippor Mha återkopplingar kan ROMet användas till att generera sekvenser och implementera tillståndsmaskiner

Läs-Skriv-Minne Random Access Memory RAM RAM-minnet har även en Write (WR) ingång som möjliggör att skriva in ett dataord på en given address D n-1 D 0 är alltså både in- och utgångar 2 m x n RAM A m-1 D A n-1 m-2 D n-2 A 1 A 0 OE WR D 1 D 0

Läs-Skriv-Minne Random Access Memory RAM Läs/Skrivminne: SRAM 4M 512k 8 bit RD WR CS RD WR Chip Select aktiverar chippet RD läsning från minnet, datautgångarna är aktiva WR skrivning i minnet ( vid write är datautgångarna i three-state läge )

SRAM Static Random Access Memory Ett SRAM-minne innehåller en matris av SRAM-celler För att skriva används Data som ingång! Sel sätts till 1 och det värdet som läggs ut på Data sparas i cellen Data Sel starkast För att läsa används Data som utgång! Sel sätts till 1, och värdet i cellen hamnar på utgången

SRAM Data 1 Data 0 Sel 0 Man bildar nu en matris av 2 m x n SRAM-celler Sel 1

SRAM-minne Data inputs d n 1 d n 2 d 0 Write För att säkerställa att man bara antingen läser eller skriver används Tristate-buffrar Sel 0 Sel 1 Address a 0 a 1 a m 1 m -to-2 m decoder Sel 2 Sel 2 m 1 Read Data outputs q n 1 q n 2 q 0

DRAM Dynamiskt RAM SRAM minnescellen behöver 4 transistorer och det blir för kostsamt att implementera ett stort minne DRAM minnescellerna använder bara en transistor och en kondensator

DRAM Minnescell DRAM-cellen består bara av en transistor och en kondensator Skrivning För att ladda cellen ska ordlinjen sättas till 1 Cellen får nu bitlinjens värde Word Line C 1-bit DRAM cell Bit Line

DRAM Minnescell Läsning är mer komplex Man vill inte tappa informationen vid läsning! Bit-linjen sätts på en spänning mellan High and Low För att läsa cellen ska ordlinjen sättas till 1 Bitlinjens justerar nu sin spänning antingen uppåt eller nedåt En extra krets (sense amplifier) detekterar ändringens rikting och skapa en riktig 0:a eller 1:a Även laddningen i kondensatorn C måste återställas! Word Line C 1-bit DRAM cell Bit Line

DRAM Minne Minnesmodul med 8st kapslar Kapsel 256Mbit (32M 8)

SRAM vs DRAM SRAM tar mer plats en DRAM men kräver en enklare accesslogik och är därför snabbare (men också dyrare) DRAM används för RAM-minnen i våra vanliga datorer När man ta bort strömmen försvinner innehållet av SRAM eller DRAM-minnet!

Flyktiga minnen Minnestyper Minnen tappar sin information om man kopplar bort strömförsörjningen static RAM (SRAM) dynamic RAM (DRAM) Icke-flyktiga minnen Minnen behåller sin information om man kopplar bort strömförsörjningen Flash (blockvis skrivning) EPROM, EEPROM (bytevis skrivning) Det behövs en kombination av olika minnen i en elektroteknisk konstruktion!

icke-flyktigt minne Flash-minne låg kostnad och låg effektförbrukning kan suddas och uppdaters, men det tar mycket mer tid än i ett RAM-minne

EPROM Erasable Programmable ROM Programmerbart ROMminne (kan programmeras med en kretsprogrammerare) Erasable kan raderas med hjälp av UV-ljus för att därefter programmeras om. Därav fönstret på chippets ovansida. I moderna elektronikutrustningar slipper Du träffa på EPROM.

Minnesteknologier Teknologi Accesstid Kostnad $/GB SRAM 1 ns 1000 DRAM 50 ns 100 HDD 10 ms 1 Snabba minnen är dyra och billiga minnen är slöa! Principiella mellan tummen och pekfingret siffror.

Logik i mikroprocessorn Det finns både kombinatorisk och sekventiell logik i en processor. Kontrollogiken är en tillståndsmaskin medan ALU:n är mest kombinatorik.

Registerelement Symbol D in WR Clock Dut D in WR > D ut WR / hold WR = 1 synkron skrivning WR = 0 hold 1 logikelement i en FPGA

Register Symbol WR > 32 bitars register är 32 logikelement i en FPGA

Register: hoppadress JA Programräknar-register Jump/Run Clock > 4 Register: programräknare MUX PC ADD 32 bits instruktion Alla processorer har en programräknare som pekar ut var nästa instruktion ska hämtas i minnet. Programminne: Byteadresserat En instruktion är 4 Byte PC, Program Counter räknas upp med 4 efter varje instruktion. Vid programhopp laddas PC med hoppadressen JA (Jump Adress) och fortsätter sedan därifrån.

Register med threestateutgång Symbol WR > OE Symbol dubbelriktat (ingångar och utgångar är nu ihopkopplade) WR > OE

Register och Databuss 0 1 1 0 WR OE WR OE > > Databuss Flera dubbelriktade register med threestateutgångar kan kopplas ihop med varandra för att bilda en gemensam databuss.

Register och Databuss 1 0 0 1 WR OE WR OE > > Databuss Data kan nu styras att kopieras mellan alla register på databussen.

Dubbelport register Symbol WR > OE1 OE2 Flera Dubbelportregister kan kopplas ihop med varandra till två gemensamma utgångsbussar

Mikrodatorn - arkitektur Datorns register. En 32 32 bit dubbelports Register File

Mikrodatorn - add Exempel Add instruktion 1. Instruktion add R1,R2,R3 hämtas från minnet (som binärkod) 2. Instruktionen avkodas

Mikrodatorn - add Exempel Add instruktion 1. Instruktion add R1,R2,R3 hämtas från minnet (som binärkod) 2. Instruktionen avkodas

Mikrodatorn - add Exempel Add instruktion 3. Registren R2 och R3 adderas med ALU:n 4. Resultatet skrivs till register R1

Mikrodatorn - add Exempel Add instruktion 3. Registren R2 och R3 adderas med ALU:n 4. Resultatet skrivs till register R1 Det krävs således flera klockpulsperioder för att genomföra en instruktion. ( man kan kanske ordna med en Pipeline? )

Register file Processorn har en 32 32 bitars register file (med dubbelportsregister). Man kan därför samtidigt läsa från två valfria register eller skriva till ett valfritt register per klockpuls. Datorinstruktionen add, innebär att summan add R1, R2,R3 R2+R3 läggs i R1 En register file med 32 register är 32 2 = 1024 logikelement i en FPGA En 32 bitars adderare är 32 logikelement i en FPGA R0 R31 32 32 bit register file ADD

Möjligt instruktionsformat 32 bitars instruktion add r1, r2, r3 5 bitar 1 av 32 reg 5 bitar 1 av 32 reg 5 bitar 1 av 32 reg Operationskod att vi vill addera