Skolinspektionen Beslut 2014-03-31 Kristianstads kommun Rektorn vid Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hammars skola i Kristianstads kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(9) Tillsyn i Hammars skola Skolinspektionen genomför tillsyn i Kristianstads kommun under början av år 2014. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Hammars skola besöktes av Skolinspektionen den 29 januari och den 30 januari 2014. Fakta om skolenheten På Hammars skola finns förskoleklasser och årskurserna 1-5 fördelade på fem åldersintegrerade så kallade barnskolor för elever i förskoleklass och årskurserna 1-2 samt fem åldershomogena klasser för elever i årskurserna 3-5. Från och med höstterminen 2014 kommer det även att finnas årskurs 6 på skolan och årskurserna 2 och 3 kommer att omvandlas till åldershomogena klasser medan förskoleklasserna och årskurs 1 kommer att fortsätta arbeta i åldersintegrerade klasser. Skolan har nyligen invigt en ny skolbyggnad som fortsättningsvis kommer att inrymma två skolenheter, grundskola och grundsärskola, ledda av varsin rektor. Grundskolan har totalt 288 elever varav 47 elever i förskoleklass. Tillsynen omfattar endast Hammars grundskola. Skolan redovisar endast resultaten från de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3 från 2009-2012 samt resultaten från de nationella proven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 från 2009 och 2010. Vad gäller nationella proven i svenska i årskurs 3 varierar andelen elever som nått kravnivån under den aktuella perioden mellan 57 och 91 procent. I matematik varierar andelen elever som når kravnivån under samma period mellan 55 och 72 procent. Enligt nationell statistik nådde 87,5 procent av eleverna kravnivån på nationella provet i svenska 2013 och 65,8 procent nådde kravnivån på nationella provet i matematik samma år. Helhetsbedömning Den senaste utbildningsinspektionen av Hammars skola genomfördes 2007 av Skolverket. Den nu genomförda tillsynen visar att skolan vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med flertalet av de brister och förbättringsområden som Skolverket konstaterade, exempelvis vad gäller klargörandet av mål för eleverna. Däremot visar tillsynen att skolan fortfarande inte har en fungerande kunskapsuppföljning på skolnivå i alla ämnen som eleverna undervisas i och att åtgärdsprogrammen behöver bli tydligare vad gäller uppföljning. Det framgår vidare av tillsynen att grupperna i de så kallade barnskolorna upplevs stora och att det finns många barn med särskilda behov, vilket uppges
3(9) göra det svårt att hinna med alla elever. Det framgår av intervjuer med såväl elever som lärare att de elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås inte alltid får den stimulans och ledning som de behöver för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Detta upplevs emellertid fungera bättre i årskurserna 3-5 där grupperna är betydligt mindre. Motsatt förhållande gäller för elevernas inflytande över arbetsformer, arbetssätt och undervisningens innehåll. Beträffande detta område visar tillsynen att man i barnskolorna har ett arbetssätt som gynnar elevernas reella inflytande medan lärarna i årskurserna 3-5 upplever det svårare att släppa in eleverna och att kursplanerna är väldigt styrande, något som bekräftas av intervjuade elever som menar att det nästan alltid är läraren som bestämmer. Tillsynen visar att rektor visserligen är lyhörd och fångar upp behov av kompetensutveckling hos personalen men att det även fmns ett behov av ett tydligare pedagogiskt ledarskap från rektors sida för att stärka och effektivisera det utvecklingsarbete som pågår inom olika områden och även bidra till en större samsyn hos personalen i pedagogiska frågor. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kristianstads kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 11 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling Enligt skollagen ska elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Det framgår av tillsynen att det varierar i vilken utsträckning de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Av intervju med lärare i barnskolan, F-2, framgår att klasserna i barnskolorna generellt sett är stora. Intervjuade lärare uppger att man i stor utsträclaiing delar upp eleverna i olika grupper för att kunna tillgodose deras olika behov och utvecklingsnivåer. Det framkommer emellertid också att det i flera av klasserna i barnskolan finns elever med stora stödbehov och att det av lärarna upplevs svårt att hinna med såväl de elever
4(9) som är långt framme som de som är tysta/ inte kräver lika mycket uppmärksamhet. Intervjuade elever i F-2 uppger att man ofta övergår till valfritt eget arbete om man är snabbt klar istället för att göra en svårare uppgift. Av intervjun med lärare i årskurserna 3-5 framgår att det nu, sedan de övergick till åldershomogena klasser, upplevs lättare att hinna med att tillgodose alla elevers behov eftersom grupperna är mycket mindre. Rektor medger att de stora grupperna kan vara en bidragande orsak till skillnaderna. Mot denna bakgrund ska rektor se till att alla elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. 3 kap. 3 andra meningen skollagen Grundläggande värden och inflytande Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att eleverna har ett reellt inflytande på undervisningens innehåll Av skolförfattningarna framgår att eleverna ska ha ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. Det framgår av tillsynen att det varierar i vilken utsträckning eleverna har ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. Av såväl elevintervjuer som lärarintervjuer framgår att det upplevs som mer vanligt förekommande och lättare att få till elevinflytande över det faktiska innehållet i undervisningen i barnskolan än i årskurserna 3-5. Intervjuade elever i årskurserna 3-5 uppger att det mest är läraren som bestämmer över innehållet i undervisningen, även om det också ges exempel på något ämne där medinflytandet är något större. Bilden bekräftas i lärarintervjuerna där barnskolans personal ger goda exempel på hur de tar tillvara elevemas intressen och nyfikenhet, medan lärare i årskurserna 3-5 menar att även om de lyssnar in eleverna och låter dem vara med och bestämma om exempelvis redovisningsformer så anser de att läroplanen styr mycket och de upplever det som svårare att få till ett reellt elevinflytande över innehållet i undervisningen. Mot denna bakgrund ska eleverna ges ett reellt inflytande på undervisningens innehåll.
5(9) 4 kap. 9 skollagen, Lgr 111 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar Särskilt stöd Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att studiehandledning på modersmålet ges till de elever som har behov av det Se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds Se till att åtgärdsprogrammen anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas Av skolförordningen framgår att studiehandledning på modersmålet ska ges till de elever som har behov av det. Vidare framgår av skollagen att rektorn ska se till att en elevs behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Av skollagen framgår också att det av ett åtgärdsprogram ska framgå hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I intervjuer med lärare och rektor harnkommer att sradiehandleclning på modersmålet inte ges i tillräcklig omfattning och inte heller fungerar tillfredställande på skolan. Det framgår vidare av intervju med rektorn att det är modersmålsenheten som "äger" frågan, det vill säga fördelar resurserna, och rektor menar att det är ett problem i hela kommunen. Studiehandledning på modersmålet uppges vara ett prioriterat område i skolans kvalitetsarbete. Det framgår också av intervju med lärare, elevhälsan och rektorn att vissa utredningar som kräver tillgång till skolpsykolog inte görs tillräckligt skyndsamt på grund av att det är så svårt att få tillgång till skolpsykolog. Skolpsykologerna är enligt uppgift centralt placerade i det kommunövergripande elevhälsoteamet. Av intervju med elevhälsan framgår vidare att åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas regelbundet. I de åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av saknas dock i flera fall uppgifter om när och på vilket sätt uppföljning och utvärdering ska ske. Mot denna bakgrund behöver huvudman och rektor se till samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet får sina behov tillgodosedda.
6(9) Vidare behöver huvudmannen se till att utreclningar om särskilt stöd sker skyndsamt i de fall då det krävs psykologiska insatser. Slutligen behöver åtgärdsprogrammen ange på vilket sätt åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 5 kap. 4 skolförordningen 3 kap. 8 och 9 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Kristianstads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att det pedagogiska arbetet vid skolenheten leds av rektorn Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor som särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas. Vidare ska det på skolenheten bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbnclningen. Intervjuade lärare uppger att den pedagogiska utvecklingen drivs av arbetslagen och leds av pedagoger. Det upplevs vidare som att rektorn leder eller deltar i de pedagogiska diskussionerna i mycket liten utsträckning vilket sägs medföra att det skapas informella ledare som drar i olika riktningar. Det uppges vidare att även om rektor är lyhörd för förslag till utvecklingsinsatser så tar det enligt lärarnas uppfattning ofta väldigt lång tid innan det fattas ett beslut som gör att de kan komma vidare i frågan och att de inte sällan stannar upp i diskussioner som blir ineffektiva. Exempel som ges är att resultatet av kompetensutvecklingsinsatser stannar hos individer eller i en liten grupp utan att det sprids i personalgruppen, vilket inom vissa områden leder till bristande samsyn. Intervjuade lärare har också uppfattningen att rektor i väldigt liten utsträckning är ute i klassrummen och att man saknar återkoppling i form av samtal kring pedagogik och undervisningsformer. Rektor bekräftar delvis bilden och uppger att hon försöker delta så ofta hon kan i pedagogiska diskussioner och att hon är ute i klassmmmen men att hon skulle kunna göra det oftare. Det framgår också av intervjun med rektor att hon inte är helt medveten om de skillnader som i denna tillsyn konstaterats mellan stadierna inom be-
7(9) dömningsområdet imdervisning och lärande. Att rektorn är lyhörd för förslag till utvecklingsinsatser bekräftas av rektor som också framhåller att allt deltagande i utbildning föregås av diskussioner med henne för att säkerställa att syftet med utbildningen är utvecklande för verksamheten i stort. Det framgår vidare att rektors tid också upptagits av den nybyggnation på skolan som pågått under lång tid och som först vid tillsynsbesöket färdigställts samt att hon också har deltagit i rektorsutbndningen som avslutades i december 2013. Beträffande det systematiska kvalitetsarbetet framgår det av intervjuer och den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av att det görs uppföljningar och utvärderingar av måluppfyllelsen inom en rad områden. Vidare sker en analys av måluppfyllelsen som sedan utmynnar i ett antal förbättringsåtgärder. Det framgår emellertid också av såväl intervjuer med lärare och rektor som den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av att det inte finns någon sanrnianställning av kunskapsresultaten i alla ämnen. De kunskapsresultat som sammanställs och diskuteras är framförallt resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3. Eftersom saimnanställningar av kunskapsresultat inte finns i alla ämnen görs inte heller någon analys av måluppfyllelsen 1 samtliga ämnen. Mot denna bakgrund behöver det pedagogiska arbetet i högre utsträckning ledas av rektorn. Vidare behöver det systematiska kvalitetsarbetet omfatta kunskapsresultaten i samtliga ämnen. 2 kap. 9 första stycket, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och rrtrtlinjer, Rektorns ansvar 4 kap. 4 första stycket skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Kristianstads kommun en anmärkning. Trygghet och studiero Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedönmingsområdet Trygghet och studiero. Planen mot kränkande behandling innehåller inte en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts
8(9) Enligt skollagen ska planen mot kränkande behandling ange de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och under det aktuella året samt innehålla en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Den plan mot kränkande behandling som Skolinspektionen tagit del av för Hammars skola innehåller en redogörelse för åtgärder som utifrån en kartläggning på skolan behövs för att förhindra kränkande behandling långsiktigt och under det aktuella året. Vad gäller föregående års åtgärder framgår endast av planen på vilket sätt föregående års åtgärder har utvärderats, men det saknas en redogörelse för vad som framkommit av dessa utvärderingar. Mot bakgrand av att tillsynen ger vid handen att skolan i övrigt har ett arbete mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar huvudmannen och skolan en anmärkning. 6 kap. 8 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Yvonne Brogaard Nelson och utredare Annika Mullaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Michael Erenius Undervisningsråd Maria Nyman (J Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2014-03-31 9(9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevemas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbndning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömnmgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedönmingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.