Läget på energimarknaderna

Relevanta dokument
Läget på energimarknaderna

Läget på energimarknaderna

Framtidens kretsloppsanläggning

Läget på energimarknaderna

Läget på energimarknaderna

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen

Biokraftvärme isverigei framtiden

Skapa värde tillsammans

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Läget på energimarknaderna

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Den svenska värmemarknaden

Köparens krav på bränsleflis?

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel

Energiläget En översikt

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energiläget 2018 En översikt

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Farväl till kärnkraften?

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Statistikrapport nr

Grön el i Västra Götaland

Växjö

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Energisamhällets framväxt

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Naturskyddsföreningen

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling.

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Kent Nyström Lars Dahlgren

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Biobränslebaserad kraftproduktion.

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

Elåret Diagram ur rapporten

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Elåret Diagram ur rapporten

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Fortum Heat Scandinavia

Ren energi för framtida generationer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Energigas en klimatsmart story

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Energisituation idag. Produktion och användning

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Svar på remiss av Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2019 för elcertifikatssystemet (ER 2018:25)

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Elcertifikat: Kvartalsrapport nr

Transkript:

Läget på energimarknaderna Fasta biobränslen Månad: Februari, 2017 2017-02-14 Sammanfattning De internationella indexen för pellets och flis har gått ned under den gångna månaden uttryckt i SEK/MWh. Aktuella nyheter för området är bland annat att regeringen kommit med ett förslag till klimatpolitiskt ramverk, att energijätten DONG Energy ska fasa ut sin kolanvändning samt att E.ON investerar i en ny kretsloppsanläggning. Denna rapport brukar innehålla information om både biodrivmedel och fasta biobränslen. I detta nummer kommer dock endast information om fasta biobränslen att inkluderas men rapporten Marknaderna för biodrivmedel 2016 har publicerats och ger en översikt av de svenska och internationella biodrivmedelsmarknaderna. Energimyndigheten planerar för att biodrivmedel ska inkluderas igen i denna rapport under 2017. Innehåll Nyheter i korthet 2 Marknadsutveckling 5 Prisutveckling Fasta biobränslen, Cif ARA, sek/mwh Pellets 213 Fasta biobränslen, Cif NWE, sek/mwh Flis 202 Datum för index - 1 februari Läget på energimarknaderna för biodrivmedel och fasta biobränslen publiceras av Energimyndigheten en gång per månad. 1

Nyheter i korthet Samverkan mellan marknaderna för el och fjärrvärme I rapporten El och fjärrvärme, samverkan mellan marknaderna, etapp 2 från forskningsprogrammet Fjärrsyn har studier gjorts på hur ett framtida elsystem med högre andel variabel elproduktion påverkar samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna. Två olika huvudscenarier har definierats som har olika balans mellan planerad och variabel kraft för en given mängd tillkommande förnybar elproduktion till år 2030. I det ena scenariot utgörs nästan all utbyggnad av förnybar kraft till 2030 av vind- och solkraft medan det andra scenariot består av en fördubbling av kraftvärme och industriellt mottryck och endast en mindre ökning av vind- och solkraft. De två huvudscenarierna har sedan beräknats med och utan kärnkraft och med hjälp av modellberäkningar för det nordeuropeiska elsystemet har elpriser kunnat beräknas för de fyra scenarierna enligt figur 1. Figur 1. Elprisernas variation över året för de fyra scenarierna Källa: Energiforsk Resultatet visar att i scenariot med hög andel kraftvärme (RESbio) inträffar låga respektive höga elpriser mer sällan än för scenariot som har en högre andel variabel kraft (RESvind). Den höga flexibiliteten i nordisk vattenkraft och elutbytet mellan regionerna och länder verkar dock dämpande på skillnaderna mellan de båda scenarierna. Dessutom visar scenarierna utan kärnkraft (KK) på klart högre elpriser. Fjärrvärmeproduktionens uppbyggnad varierar mellan olika svenska fjärrvärmesystem och kommer därför svara olika på de elprisscenerier som har beräknats. Utfallet i fjärrvärmeproduktionen kommer enligt beräkningarna inte att skilja så 2

mycket åt mellan elsystemscenerierna men elintäkterna blir lägre i de fjärrvärmesystem som har en hög andel kraftvärme. Källa: energiforsk.se DONG Energy upphör med koleldning från 2023 Energibolaget DONG Energy har beslutat att från och med år 2023 helt upphöra med kol som bränsle i sina kraftanläggningar. DONG Energy bildades 2006 genom hopslagning av sex danska energibolag och var vid den tiden ett av Europas mest kolintensiva företag. Fram till idag har företaget reducerat sin kolanvändning med 73 procent. Det har skett genom ett antal nedläggningar samt att bolaget börjat använda biomassa istället för kol i flera av sina anläggningar. Pellets- och träflisanvändningen har sedan succesivt ökat under åren för DONG Energys del. Under 2016 konverterades anläggningarna Studstrup och Avedøre till att fullt ut eldas med pellets och halm och under 2017 kommer även anläggningen i Skærbæk kunna eldas med träflis till 100 procent. När Skærbæk är igång 2017 kommer DONG Energys bränslebehov av pellets och träflis uppgå till cirka 2,7 miljoner ton per år enligt Bioenergitidningen. Bränslet kommer främst att komma från norra Europa. Beslutet att upphöra med kolanvändningen 2023 innebär att företaget nu inleder den sista fasen i konverteringen till biomassa i de två kvarvarande produktionsanläggningarna i Asnæs och Esbjerg. Dialog pågår med kunderna om att börja använda träflis istället för kol när de nuvarande avtalen för dessa anläggningar går ut i slutet av 2017 respektive 2019. Källa: dongenergy.com, bioenergitidningen.se E.ON investerar 2,5 miljarder i Upplands-Bro E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning i Högbytorp i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Planen är att integrera material- och energiåtervinning på en och samma plats. De material som inte går att återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar biogödsel som jordbruket kan använda och askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Fjärrvärmenätet i Upplands-Bro och Järfälla kommun kommer samtidigt att byggas ihop och de tre äldre anläggningarna i Kungsängen och Bro kommer läggas ner när det nya kraftvärmeverket tas i drift. Planerad driftstart är 2018 för biogasanläggningen och 2019 för kraftvärmeanläggningen. Källa: eon.se 3

Regeringen lämnar förslag på nytt klimatpolitiskt ramverk Den 2 februari i år lade regeringen fram ett förslag på ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Ramverket baseras på överenskommelsen mellan S, MP, M, C, L och KD (och i vissa delar V) inom Miljömålsberedningen och syftar till att skärpa klimatpolitiken i Sverige. Förslaget skickas nu till Lagrådet innan det lämnas i form av en proposition till riksdagen i mars. Det nya klimatpolitiska ramverket består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Förslaget medför att Sverige för första gången har en klimatlag. Den är tänkt att träda i kraft 1 januari 2018 och innebär en skyldighet för nuvarande och framtida regeringar att föra en klimatpolitik som utgår från de antagna klimatmålen samt tydligt redovisa hur arbetet fortskrider. Likaså innebär ramverket att Sverige får långsiktiga klimatmål bortom 2020 och ett råd som oberoende ska granska klimatpolitiken. Källa: regeringen.se Världens skogsareal ska öka Den 20 januari antog FN:s Skogsforum (UNFF, UN Forum on Forests) en strategisk plan för världens skogar för perioden 2017 2030. Planen baseras på de rekommendationer som forumets arbetsgrupp sammanställt och ska bidra med globala ramar för ett hållbart skogsbruk på alla nivåer. Den strategiska planen innehåller ett antal mål och delmål som medlemsländerna i FN:s Skogsforum ska arbeta mot. Ett av de övergripande målen är att förlusten av skogsmark ska upphöra och istället öka med 3 procent globalt till 2030. Det motsvarar 120 miljoner hektar och ska ske genom att främja ett hållbart skogsbruk, restaurering och återplantering. Målet är också att stärka de ekonomiska förutsättningarna i skogsbruket och främja en miljömässigt hållbar utveckling av skogsbruk. Den strategiska planen syftar till att bidra till utvecklingen för övriga internationella överenskommelser, så som bland annat Parisavtalet. Källa: un.org/esa/forests/ 4

Marknadsutveckling fasta biobränslen Internationellt Figur 2. Pelletspris enligt cif ARA, SEK/MWh, löpande priser. Källa: Argus Media 2017. Januari inleddes med ett pelletspris enligt cif 1 ARA 2 på 220 SEK/MWh. Under månaden fortsatte priset succesivt ner till 209 SEK/MWh för att den första februari noteras på 213 SEK/MWh. De amerikanska producenterna har det fortsatt svårt på spotmarknaden. Prisnivåerna är historisk låga och för många producenter ligger priserna långt under deras produktionskostnader vilket inte skapar något incitament att producera ytterligare volymer utöver de avtalade. Prisuppgången under sista veckan i januari följer av den uppåtgående trenden för de europeiska indexen för pellets från baltiska och portugisiska producenter. Efter en längre tid av överutbud har tillgången på spotvolymer balanserats. Det har bland annat skett genom att en del av den industriella pelletsen har gått till den europeiska villamarknaden där behovet har ökat och priserna höjts tack vare det kalla vädret. 1 CIF står för Cost, Insurance, Freight dvs kostnader för transport och försäkring ingår i priset. 2 ARA står för Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen dvs ARA anger platsen där varan/priset noteras. 5

Figur 3. Flispris enligt cif NWE, SEK/MWh, löpande priser. Källa: Argus Media 2017. I början av januari var flispriset 206 SEK/MWh enligt cif NWE 3 och noterades vid månadens utgång på 202 SEK/MWh. Nedgången under perioden beror i största utsträckning på valutakursförändringar. 3 NEW står för North West Europe 6