Slutredovisning Vargbroskolan



Relevanta dokument
Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus

Detta vill jag få sagt!

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Administrativa uppgifter

Vargbroskolan blev passivhus

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Telefon:

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus

Vad händer på Passivhusfronten?

Frillesås passivhusen blir vardagliga

indata och resultat

Telefon:

Energianalys/energideklaration per byggnad

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter

Fastighetsbeteckning: Hassungared 3:59

Tekniska anvisningar Energi

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energieffektivisering Energideklarationer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Uppdragsnummer ,000. Rapport Effektiv Energi. Brf Hagaparken Vänersborg. Energideklaration. Vänersborg Lars Larsson Anders Malmberg

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Byggnadstypologier Sverige

studenter, anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Värme & ventilation Brf Bågen

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Sätofta 10:1 Höörs kommun

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Sammanställning Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Passivhusförskola Skogslunden

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Energideklaration sammanställning

Rk Rekorderlig Renovering

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Förslag till Examensarbeten våren Linnéuniversitetet

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Kungälv Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

Bilaga B: Kravspecifikation

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

Uppvärmning av flerbostadshus

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 April Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. Fastigheten och dess användning.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Valsätra 11:6.

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

Resultat från energiberäkning

Transkript:

Sida 1 (7) Vargbroskolan 2010-05-31 Stefan Larsson Chef Extern service

Sida 2 (7) Villkorande krav De villkorande kraven enligt beslutet per den 2006-09-20 om ekonomiskt stöd till Vargbroskolan var följande: Programmet för Passivhus och Lågenergihus skall vara involverad i val av leverantörer för ovan nämnda tjänster för att säkerställa en god kvalitet och kunskapsåterkoppling i demonstrationsprojektet. En riskanalys skall utföras, som dokumenterar de känsligaste punkterna i genomförandet för att energiprestandan skall klaras. Dessutom skall det finnas dokumentation hur dessa punkter skall kvalitetssäkras. Ett mät- och utvärderingsprogram utarbetas som syftar till att ge det underlag som krävs för projektrapporten (förlustfaktor för klimatskal, respektive ventilation, systemverkningsgrad för ventilationen (förvärmningen via kulvert) på årsbasis). Effektbehov vid dimensionerande utetemperatur uppmäts eller beräknas utifrån från verifierade data. I rapporten ska investeringskostnaderna för klimatskalet och ventilationen diskuteras jämfört med konventionellt byggd skola. Mål för demonstrationsprojektet 1. Målet är att uppföra en ny skolbyggnad med ett klimatskal enligt passivhusutförande och med en hybridventilation som ger låg energitillgång och bra inneklimat. Föreslagen demobyggnad uppskattas få en årskonsumtion på ca 65kWh/m2. 2. Säkerställa projektstyrningen under byggprocessen, vilket innefattar utbildningsinsatser, information till brukarrepresentanter, samrådsmöten samt täthetsprovning. 3. Genomföra mät- och verifiering av det totala projektet efter inflytt samt ett år senare. Resultaten skall presenteras på Programmets webbplats samt dokumenteras i en rapport. 4. Information om projektet skall spridas med hjälp av seminarier, informationsbrochyrer och internet. Del 1 Teknisk redovisning Administrativ information Byggherre : Storfors kommun Typ av byggnad: Skolbyggnad Byggnadens namn eller fastighetsbeteckning: Vargbroskolan Uppgiftslämnare: Olof Edén Eventuell länk till hemsida för mer information: www.storfors.se

Sida 3 (7) Bakgrund och allmän orientering av projektet Gamla Vargbroskolan var från 60-talet och hade ett stort underhållsbehov. Skolan bestod då av flera byggnader med en sammanlagd uppvärmd area på ca 7000 kvm. Lokalerna var inte anpassade efter den moderna undervisningen, och stor del av ytan bestod av korridorer och utrymmen som inte utnyttjades effektivt. Nyckeltalet för energianvändningen var på ca 250 kwh/kvm och år. Alternativen var att rusta upp befintliga byggnader, eller att bygga en ny modern skola. Med en ny skola fanns möjlighet till radikalt minskade driftkostnader samt ett mervärde till kommunens innevånare. Bygget påbörjandes augusti 2006 och skolan var inflyttningsklar januari 2008. Den nya Vargbroskolan har en mycket låg energianvändning, vilket dels möjliggörs genom hybridventilation, dels genom ett bra klimatskal. Hybridventilationen är ett fläktförstärkt självdrag där tilluften förvärms i markkulvert. Ventilationsflödet är behovsanpassat till respektive klassrum. Sommartid förkyls luften i kulverten, vintertid förvärms luften i kulverten. Skolan värms med ett vattenburet radiatorsystem med en radiator i varje klassrum. Radiatorn är placerad mot innervägg för att minimera rördragningen. Skolan är ansluten till fjärrvärme. Tappvarmvattnet värms av elberedare som är placerad nära tappstället. Detta för att minska förlusterna. Ventilationslösningen har diskuterats fram med hjälp av engagerad konsult, klimatskalet har Karlstad universitet varit behjälpliga med. Mer detaljerad information om byggnaden, tex isolertjocklekar och dyl. finns i den bifogade rapporten från Karlstad universitet. Medverkande: Byggherre: Storfors kommun Arkitekt: K-konsult VVS-konsult: Delta-te Konstruktör: Granruds konstruktionsbyrå El-projektör: Elektrotekniska byrån Entreprenörer: NCC

Sida 4 (7) Måluppfyllelse Målet är att uppföra en ny skolbyggnad med ett klimatskal enligt passiv hus-utförande och med en hybridventilation som ger låg energitillgång och bra inneklimat. Föreslagen demobyggnad uppskattas få en årskonsumtion på ca 65kWh/m2. Detta övergripande mål är nedbrutet i tre stycken delmål: 1. Säkerställa projektstyrningen under byggprocessen, vilket innefattar utbildningsinsatser, information till brukarrepresentanter, samrådsmöten samt täthetsprovning. Genom en god projektstyrning och utbildningsinsatser till berörda arbetare har kvalitén och prestanda i klimatskalet medgett en låg energianvändning. Utbildningsinsatserna har bland annat syftat till att ge några byggnadsarbetare kunskap om hur plasten ska monteras för högsta täthet. Endast dessa arbetare har fått göra dessa arbeten. Täthetsprovningen genomfördes genom att dela in skolan i flera sektioner och provtrycka en sektion i taget. Resultaten från detta finns att tillgå i rapporten. 2. Genomföra mät- och verifiering av det totala projektet efter inflytt samt ett år senare. Resultaten skall presenteras på Programmets webbplats samt dokumenteras i en rapport. Karlstads universitet har utfört mät- och utvärderingsprogrammet. Resultatet är en rapport som ligger som bilaga. Sammanfattningsvis kan sägas att energiprestanda på bygganden blev bättre än projekterat värde, inomhusklimatet upplevs som gott samt att det finns ytterligare optimeringar att göra i styr och reglertekniken. En expertgrupp har utvärderat skolan, och även deras synpunkter finns med i universitetets rapport. 3. Information om projektet skall spridas med hjälp av seminarier, informationsbroschyrer och internet. Initialt genomfördes ett seminarium på Lungsunds Sporthotell för alla entreprenörer och konsulter engagerade i projektet. I seminariet deltog olika experter avseende, klimatskal, hybridventilation, täthet, sol och vindenergi, energieffektivisering mm. Samtliga aktörer på bygget genomgick en introduktion och utbildning gällande kvalite och noggrannhet i denna speciella typ av byggnad. I samband med invigningen med Tomas Östros besöktes skolan under två dagar av ca 1700 personer. Då detta byggprojekt blev massmedialt uppmärksammat började ganska snart en tillströmning av olika studiebesök. Under perioden från byggstart till årskiftet 08/09 besöktes skolan av en mängd studiegrupper från främst kommuner såväl som andra kategorier. Uppvaktning av media har resulterat i mängder med tidningsartiklar i lokal-, riks- och fackpress. Många byggtidningar har skrivit om skolan liksom Dagens Samhälle och både radio och tv har gjort reportage om skolan. Även fransk tv har gjort reportage inför klimatmötet i Köpenhamn. Vid sökning på nätet får man mer än 5000 träffar när man söker på Vargbroskolan och de flesta av dem rör den energisnåla byggnationen.

Sida 5 (7) Skolan har sedan byggstart haft mer än 60 dokumenterade studiebesök fram till mars 2009. Skolan har också haft besök från Norge och Danmark. Under bygget riggades också två st Webbkameror, som löpande visade bygget på internet via hemsidan. Mer än 16 000 bilder är lagrade vilket medför att hela byggprocessen finns väl dokumenterad. Kommunen har löpande följt den mediaplan som upprättats och har vid ett flertal tillfällen haft offentliga fördrag för allmänheten i Storfors och kranskommuner. På dessa offentliga föredrag har olika företag och experter som varit engagerade i bygget medverkat. En speciell informations-cd har upprättats med bilder, bakgrund till bygget (Power Point), Webbfilmerna från bygget mm. Dessa delas ut vid studiebesöken eller sändes till intresserade. Det finns även en CD med alla byggritningar att rekvirera (förfrågningsunderlaget för bygget). Använda leverantörer Fönsterleverantör har varit Elitfönster.

Sida 6 (7) Byggnadsprestanda BRA, m 2 A temp+garage: Om bostadshus, ange Är byggnaden större än 300 m 2 BRA, ange: antalet lägenheter, lgh m 2 BOA m 2 LOA 4030 4150 Finns solfågare installerade? Om ja ange storlek, kwh (och ev. även m 2 ), samt hur stor andel av energibehovet för tappvarmvattnet dessa täcker: Finns solceller installerade? Om ja ange storlek, kwh (och ev. även m 2 ), samt hur stor andel av totala elbehovet dessa täcker: 131 m2, 15 500 kwh/år, 16 % av årsbehovet av el Beräknat energibehov uppvärmn., kwh/m 2 A temp: Fönster och dörrars andel av uppvärmd area, %: 35 fjv + 21 el (tappvv + verksamhetsel) 11 % Köpt energi för uppvärmning, kwh/m 2 A temp+garage (exklusive verksamhetsel/hushållsel): El Fjärrvärme Egen biopanna Övrigt, ange vad 35 Köpt energi för tappvarmvatten, kwh/m 2 A temp+garage El Fjärrvärme Egen biopanna Övrigt, ange vad 2 Fastighetsel inkl fläktar, kwh/m 2 A temp+garage: 2 Verksamhets-/hushållsel, kwh/m 2 A temp+garage: 19 Ber. effektbehov enligt DUT 20, W/m 2 A temp+garage: 15 (köpt energi) SFP (specific fan power ), kwh/m 3 /s Om FTX finns, ange systemverkningsgrad, % < 0,5 Byggnadens tidskonstant, h: Om VP finns, ange COP uppdelat på; VV värme Uppskattad till 100 tim Alternativt VV + värme; U-värde (medelvärde) för olika byggdelar, W/m 2 K Ytterväggar Tak Golv (mot mark) Fönster och dörrar 0,11 0,08 0,12 1,1

Sida 7 (7) Övrig information Fuktsäkerheten har säkerställts genom att huset har byggts extremt tät. Detta har i sig åstadkommits genom utbildning på plats med berörda byggarbetare, för att säkerställa kvalitén i arbetet. Byggnaden har därefter provtryckts med högst tillfredställande resultat. Endast ett fåtal med särskild utbildning fick utföra tätningsarbetet. En enkätundersökning enligt Örebromodellen, med berörda brukare genomfördes en tid efter att skolan sattes i drift. Denna finns att tillgå i sin helhet i Karlstads universitets rapport.