Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering Båda uppdrag har syften mot fysisk planering Ny PBL: 2 kap. 3 : Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter..
Pressmeddelande 18 mars 2010 Miljödepartementet ang. ny PBL För klimat- och miljöarbetet Miljö- och klimataspekter ska beaktas i kommunernas planeringsarbetet. Det gäller både minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Kommunerna ska i planeringen ta hänsyn till miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska målen Även i ärenden om bygglov ska klimatförhållanden beaktas Om byggnader har en betydande miljöpåverkan räcker inte bygglov utan det krävs detaljplan Kommunerna kan som förutsättning för bygglov ställa krav på åtgärder som motverkar översvämning och erosion, liksom markförorening och olyckor.
Länsstyrelsens arbete med Klimatanpassning
Det pågår en klimatförändring Årsmedeltemperaturen i Sverige 1860-2010 ( C) baserat på 37 stationer spridda över landet. Röda staplar visar högre och blå staplar visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp som ungefär motsvarar tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI
Temperaturen i Västmanland Beräknad utveckling av årsmedeltemperaturen i Västmanlands län. Årsmedeltemperaturen 1961-1990 (5,3 C) visas som en horisontell linje. Observerade årsvärden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och observerade lägre årsvärden visas som blå staplar. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Kartan visar den observerade årsmedeltemperaturen 1961-1990 ( C). Källa: SMHI
Vintrarna förändras mest Den beräknade temperaturutvecklingen i Västmanland för vintern. Observerade värden, medianvärden, percentiler, min- och maxvärden visas. Källa: SMHI
Värmeböljor blir vanligare 30-års medelvärden av högsta dygnsmedeltemperatur ( C), observerat för 1961-1990 (vänster) och beräknad för 2069-2098 (höger). Källa: SMHI
Det blir blötare Förändring i årsmedelnederbörd (mm) jämfört med 1961-1990 beräknat för 2021-2050 (vänster) och 2069-2098 (höger). Källa: SMHI
Skyfall vanligare I Skandinavien kan extrem nederbörd som inträffat vart 20:e år i framtiden ske vart 8:e år. (SMHI) 30-årsmedelvärden av största 1-dygnsnederbörd (mm). Vänster kolumn visar observerade värden för perioden1961-1990 och höger kolumn beräknade medianvärden för perioden 2069-2098. Källa: SMHI
Slutsatser klimatförändringar i Västmanland 1.Klimatberäkningarna visar en successiv och tydlig ökning av årsmedeltemperaturen under det innevarande seklet. Temperaturuppgången är mest framträdande för vintern. 2.Det regionala temperaturmönstret över länet, med varmare förhållanden i Mälardalen och svalare på de mer höglänta områdena, kvarstår även i framtiden. 3.Årsmedelnederbörden ökar med ca 20% till seklets slut. Den tydligaste nederbördsökningen ses för vintern. Liksom i dagens klimat kommer störst nederbördsmängder att falla i nordväst och mindre mängder i områdena runt Mälaren. De kraftiga regnen beräknas öka. 4.Vattenföringens variation under året förändras mot högre höst-vinterflöden och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden. 5.Det beräknade framtida 100-årsflödet ser ut att minska något under seklet för Arbogaån, Hedströmmen, Kolbäcksån, Sagån och Köpingsån i jämförelse med referensperioden 1963-1992. Svartåns 100-årsflöde ser ut att bli i stort sett oförändrad under stora delar av seklet.
Exempel på klimatparametrar Temperatur Medel/Max, Värmeböljor, Nollgenomgångar, Värmebehov Kylbehov Nederbörd Mycket/Lite/Intensitet, Underkylt Grundvattenförhållanden Vegetationsperiod Vegetationsperiodens start/längd, tröskelnivå Snö, Islossning, Tjäle Vind Solinstrålning Luftfuktighet och temperatur ( Mögelindex,.)
och de möter samhället Höjda havsnivåer Översvämningsrisker Avledning av dagvatten Ras och skredrisker Skador på infrastruktur Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner Mobilisering av markföroreningar Vattenmiljö och vattenkvalitet Hälsofrågor smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc Fukt och mögel Frostsprängning Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm Biologisk produktion Nya/Fler [skade-] organismer m.m
Exempel på systempåverkan -byggnadskonstruktioner Systemtyper Ytterväggar Tak Grund Fönster Dörrar Klimatfaktorer Nollgenomgångar Medeltemperatur Nederbörd Luftfuktighet Snölast Byvind Vindriktning Soltimmar
Kommunbesök Förvaltningar (Centralt) Fysisk planering Fokus: PBL: Naturolycksrisker och Dagvatten Råd, seminarier och vägledning Risk och sårbarhetsanalyser Samhällsviktig verksamhet Klimatsamband Lantbruk Länsstyrelsens arbete 1 (2) Lantbruksrådgivare LRF-avdelningar
Länsstyrelsens arbete 2 (2) Skogsbruk Forskningsprojekt-MISTRA Informationsmaterial till samtliga skogsägare Biologisk mångfald GIS-planering Vägledning och underlag Fysisk planering f o f Klimatanalys/Naturolyckskartläggning
Budgetproposition för 2013 Vi kommer också att ge Länsstyrelserna i uppdrag att utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning och följa upp klimatanpassningsarbetet i kommunerna, säger miljöminister Lena Ek.