Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE

Relevanta dokument
Etiska aspekter inom ST-projektet

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Dnr UmU Översyn av forskning inom ekologi, miljöoch geovetenskap vid Umeå universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

Etiska aspekter inom ST-projektet

Ulf Sandström

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

85/18 Två ledamöter till beredningsgruppen för utseende av elektorer och ersättare till forskningsrådens elektorsförsamling 2018

Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.

APPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC

Beslutslista Rektors beslutsmöten (REB)

Hearing i Östhammars kommun 13 febr. 2018

Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08

Kärnavfallsrådet i kompletteringsfasen

Vetenskapsrådet Stockholm

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

Masterprogram i biologi 2016/2017

LiTH Syllabus Ver 2.0 1

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Utbildningsplan Masterprogram i biologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar

Masterprogram i biologi 2015/2016

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Fud Kristina Vikström Samhällsvetenskaplig forskning

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Protokoll fört vid sammanträde med forskarutbildningsnämnden S den 5 april 2019

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Naturvetenskaplig masterexamen i Geografisk informationsvetenskap och fjärranalys för modellering och miljöövervakning

Särskilda villkor för beviljade medel till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse avseende INFRASTRUKTURENS NAMN

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Examen!!! Grundnivå. OBS för Filosofie kandidatexamen 180 hp behövs inte andra naturämnen utan endast 90 hp i huvudämnet inkl exjobb + 90 hp valfritt.

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

UU i korthet. Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

Angående delegationer - utdrag ur: Integrerad Arbetsmiljö- och miljöplan - Institutionen för ekologi och geovetenskap

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

PROTOKOLL3 Sammanträdesdatum Utseende av ledamot att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Polarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna

Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet

Information till kursdeltagare i Marina Ekosystem BIO260, HT 2012

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

SUNET:s strategi SUNET:s strategigrupp

Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. att i enlighet med samarbetsavtalet inrätta ett Centrum för primärvårdsforskning

Forskande och undervisande personal

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

Utvecklingsplan 2050

Gemensam näringslivsutveckling i Tanum

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Anslutningsavtal till Huvudöverenskommelse om fördjupat samarbete för att stödja biobanksinfrastruktur för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Infrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017

Fud 2007 Samhällsforskning. Kristina Vikström

Sakkunniga vid artbestämning av djur och växter t.o.m. den 31 oktober 2009.

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest

Uppsala universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Förbundsstyrelsen föreslår

Biologiprogrammet. Biology programme

SUNETS VERKSAMHETSPLAN 2016

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Umeå universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet naturkunskap

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Biologiprogrammet. Biology programme

Status för rekryteringsärenden i HSV

Industriell plattform för leverantörer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL nr 3 Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Sammanträdesdatum

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Biologibibliotekets styrgrupp

Etiska aspekter inom ST-projektet

Transkript:

Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE Lennart Persson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2011-05-04

Historik: 2006-10-20 Undertecknande som under ett flertal år har arbetat inom beredningsgruppen för ekologi och systematik har alltmer uppmärksammat problemet med att ekologisk forskning på större tids- och rumsmässigt skalor blivit mer och mer underrepresenterad i den av Vetenskapsrådet stödda ekologiska forskningen. Denna situation kan kontrasteras mot att de grundvetenskapliga frågor som ekologer ställer generellt berör processer på långa tidsskalor och stora rumsliga skalor. Detta problem påpekades redan i Vetenskaprådets underlag till forskningspropositionen 2005-2008 (Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap). Vid en internationella jämförelse, främst gentemot Nordamerika, har vi funnit att en bidragande orsak till denna allvarliga svaghet inom svenska ekologisk forskning är avsaknaden av infrastruktur för att bedriva ekologisk experimentell forskning på större skalor. Inom svensk miljöforskning pågår, som framgår av KFI:s kartläggning av forskningsinfrastruktur, en relativt omfattande monitoringverksamhet. Denna verksamhet är av stort värde för ekologisk forskning, men har svagheten att den i stort saknar de experimentella perturbationer som är nödvändiga för att bl a kartlägga kritiska mekanismer för ekologiska processer. För att undersöka intresset bland svenska ekologer för att bygga upp en infrastruktur för långsiktiga ekologiska studier tog undertecknade under våren kontakt med ett antal ledande svenska ekologer-ämnesföreträdare och institutionsföreståndare. Vi fick ett mycket starkt stöd för detta initiativ. Dessa kontakter resulterade i den bifogade skrivelsen. Den viktigaste slutsatsen i denna är att en utredning bör görs om hur och i vilken form en uppbyggnad av en forskningsinfrastruktur för långsiktiga ekologiska experiment ska göras. Ett förslag för den vidare gången i denna för svensk ekologisk forskning kritiska fråga ges nedan. Vi menar att det är angeläget att KFI överväger detta förslag i de diskussioner som förs kring prioriteringar av utredningar kring större infrastruktursatsningar inom svensk forskning. Vi önskar dessutom att ha ett möte med representanter för KFI för att diskutera den nedanstående skrivelsen och den vidare gången i denna för ekologiska forskning vitala fråga. Umeå och Lund Lennart Persson Professor akvatisk ekologi Ordförande beredningsgruppen för ekologi och systematik email: Lennart.Persson@emg.umu.se telefon 090-7866316 Per Lundberg Professor teoretisk ekologi Ledamot beredningsgruppen för ekologi och systematik Anders Tunlid Professor mikrobiell ekologi Ledamot i NT-rådet

Infrastructure for Analysis and Experimentation on Ecosystems ANAEE

Modellering Montpellier ecotrons Experimentella facilititeter Rothamsted Brodbalk wheat experiment ANAEE 4 komponenter Ekotroner Analytiska platformar

Infrastructure for Analysis and Experimentation on Ecosystems ANAEE Varför experiment? Nödvändigt för att reda ut de mekanismer som driver dynamik och strukturerar system Varför behov av experimentell infrastruktur? Rumslig och temporal skala

Ecology: Physics of intractable systems 1. Hög grad av icke linjära interaktioner 2. Hög grad av komplexitet i antalet noder 3. Hög grad av komplexitet i noder 4. Relevanta svar på lång tidskala (>20 år) 5. Relevanta svar på stor spatiell skala

Resource (g/l) Juvenile prey (g/l) Adult prey (g/l) Predator (g/l) Hög grad av icke linjära interaktioner 0.006 Persistence Invasion 0.005 0.004 0.003 0.002 P 0.001 0.000 0.006 0.0015 0.005 0.004 0.0010 0.0005 0.003 0.002 0.001 C 0.0000 0.000 0.0-10 0 10 20 0.015 0.010 0.005 R 0.000 0.00 0.01 0.02 0.03 Maximum resource density (g/l)

Hög grad av komplexitet i antalet noder

Hög grad av komplexitet i noder

Relevanta svar på lång tidskala (>20 år) Relevanta svar på stor spatiell skala

Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE Infrastruktur hög kostnad förväntat utbyte måste vara högt Infrastrukturens användande icke exkluderande och användandet baseras på vetenskaplig excellens ( excellent, outstanding ) Infrastruktur måste vara adekvat för de grundläggande frågor som ställs. För stora kompromisser reducerar snabbt utbytet Internationell och nationell vetenskaplig nod VETENSKAPLIG VISION

Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE Vision internationell forskningsinfrastruktur för experimentell ekologisk forskning av högsta vetenskapliga klass på de långa tidsskalor och stora rumsskalor som är relevanta för förståelsen av dynamiken i hela ekosystem och ekologiska samhällen. Forskningsinfrastrukturen skall vara en nationell och internationell tillgång med bred förankring i forskningssamhället. Sverige har i Europa unika förutsättningar för storskalig experimentverksamhet i sjö- och skogsekosystem. Tidshorisonten ANAEE utgår för närvarande från en uppbyggnadstid på flera år och en fullskalig driftperiod år 2015-2035. Samlokalisering sjö- och skogsforskning? (återkopplingar på landskapsnivå, praktiska och ekonomiska vinster, intellektuellt utbyte mellan terrestra och akvatiska forskare, lämpliga områden tillgängliga).

CERN - European Organization for Nuclear Research

Omfång CERN har för närvarande ungefär 2 600 heltidsanställda. Ungefär 8 000 forskare och ingenjörer (som representerar 500 universitet och 80 nationaliteter), ungefär hälften av världens partikelfysiker, arbetar med experiment som genomförs vid CERN. Medlemsländerna betalar 2008 omkring 1 076 miljoner CHF (ungefär 6,9 miljarder svenska kronor, 2010-12-17) till CERN.

Barro Colorado Island (Panama) 15000 ha

Experimental lake area (Canada) 58 lakes, 1-84 ha

Hubbard Brook Experimental Forest

Vad ligger framför oss 1. Intresseförfrågan (gått ut) 2. Intresseanmälan (31:e maj) 3. Samla intressenter under skrivfas 4. Vidareutveckla nordiska och europeiska kontakter 5. Selektion av område(n) 6. Färdigställa ansökan

Stödjande personer/avdelningar (under utveckling) David Bastviken, Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet Stefan Bertilsson, Peter Eklöv, Lars Tranvik avd för limnologi, EBC, Uppsala universitet Ann Kristin Bergström, Sebastian Diehl, Mats Jansson, Jan Karlsson, Lennart Persson, Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Christer Brönmark, Ville Graneli, Lars-Anders Hansson, avd för limnologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet Per Bengtsson, Anders Tunlid, Håkan Wallander, avd för mikrobiell ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet Roger Finlay, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala Leif Klemedtsson, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Anders Lindroth, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet David Wardle, Skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå

Experimentell infrastruktur Hög grad av trofisk komplexitet (icke linjära interaktioner, komplexitet i antalet noder, komplexitet i noder) Lång tidskala Stor spatiell skala