Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

Första boken 1963: Man, Land and Food Grundade Worldwatch Institute 1974 (och ledde det i 26 år) Författare (eller medförfattare) till 50 böcker Publicerad på 40 språk Grundade Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 24 universitet

Senaste boken Plan B 3.0 - Uppdrag: rädda jorden! 2008 Utgiven på 25 språk Presentationen gjord av Addera Förlag och det svenska Plan B-nätverket

Sammanfattning Vår civilisation är illa ute Lärdomar från Kina Tre nya påfrestningar - Oljetoppen - Hotande livsmedelsbrist - Klimatförändringen Kollapsande stater Omslagspunkter Hög tid för Plan B Stabilisera folkmängden, utrota fattigdomen Återställa jordens ekologiska system Plan B-budgeten Stoppa klimatförändringen Koldioxidskatt Bitar i pusslet Vi måste sätta fart Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Vår civilisation är illa ute Världen står inför en mängd svårigheter - som går att hantera med Plan B Snabb befolkningstillväxt, utbredd fattigdom, svält och sjukdomar i många länder Grundvattennivåer sjunker och floder torkar ut Skogar krymper Jordar eroderar och betesmarker förvandlas till öken Arter försvinner och haven fiskas ut Photo Credit: istockphoto / Steven Allan

Lärdomar från Kina Om Kinas inkomst per person når USAs nivå år 2030 (och om kinesernas konsumtionsmönster är likadant som amerikanernas) kommer Kina att: - konsumera dubbelt så mycket papper som världen producerar idag - ha 1100 miljoner bilar (Nu finns det 860 miljoner bilar i världen totalt) - behöva asfaltera en lika stor areal som den som Kina odlar ris på idag - förbruka 98 miljoner fat olja/dag (Hela världen förbrukar idag 86 miljoner fat/dag) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Lärdomar från Kina Vår nuvarande ekonomiska modell kommer inte att fungera för Kina. Om den inte fungerar för Kina kommer den inte att fungera för Indien heller - och inte för resten av de 3 miljarder människorna i utvecklingsländerna. Och i vår värld med globalt sammanhängande ekonomier kommer den inte att fungera för de industrialiserade länderna heller. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Plan A måste överges Dagens bilcentrerade köp-och-släng-ekonomi, som baseras på förbränning av fossila bränslen kommer inte att kunna fungera länge till. Vår civilisation behöver bygga en ny typ av ekonomi: som har ett mångsidigt transportsystem som baseras på förnybara energikällor som återvinner och återanvänder allt Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Tre nya påfrestningar 1. Oljetoppen 2. Hotande livsmedelsbrist 3. Klimatförändringen och alla kan hanteras med Plan B!

Oljetoppen De 20 största oljefälten upptäcktes mellan år 1917 och 1979 Sedan 1981 har oljeutvinningen överstigit de nya upptäckterna med bred marginal Världens reserver av naturlig, lätt utvunnen olja minskar för varje år och är snart förbrukade I en värld där oljeproduktionen inte längre ökar kan ett visst land få mer olja bara om något annat land får mindre. Photo Credit: istockphoto / Brasil2

Hotande livsmedelsbrist Utbudet stagnerar Det finns inte mycket outnyttjad åkermark kvar Potentialen att öka bevattningen är liten Skördarna ökar allt långsammare Efterfrågan ökar Världens befolkning ökar med minst 70 miljoner/år 4 miljarder människor vill flytta uppåt i näringskedjan och äta mer spannmålsintensiva köttprodukter Mat eller bränsle? Ökad biobränsleproduktion betyder att bilar och människor konkurrerar om skördarna Antalet hungriga människor i världen minskade mellan år 1970 och 1990. Nu växer antalet och det kommer att fortsätta att växa om inte dessa trender vänds. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Klimatförändringen Sedan industrialiseringen tog fart har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 277 till 387 ppm Förbränning av fossila bränslen kol, olja och naturgas släpper ut 7,5 miljarder ton kol varje år Avskogning ger utsläpp på 1,5 miljarder ton kol/år El-produktion och transporter står för de största utsläppen av CO 2 - och kolkraftverken är värst När CO 2 ackumuleras i atmosfären stiger temperaturen Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

1,5 Gt kol/år Atmosfären 46 % 4,2 Gt kol/år 7,5 Gt kol/år Land 29 % 2,6 Gt kol/år Hav 26 % 2,3 Gt kol/år Fate of Anthropogenic CO2 Emissions (2000-2007) Canadell et al. 2007, PNAS (updated)

Genomsnittlig global temperatur och atmosfärens koldioxidhalt, 1880-2007

Ökande temperatur ger missväxt Jordens temperatur har ökat med i genomsnitt 0,6 C sedan 1970 FNs klimatpanel (IPCC) bedömer att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,1-6,4 C under detta århundrade Ökande temperaturer skapar hårdare stormar och fler värmeböljor som leder till missväxt Photo Credit: istockphoto / dra_schwartz

Issmältning Vattenreservoarerna i bergen försvinner Bergsglaciärerna försvinner snabbt runt omkring i världen Himalayas glaciärer förser de stora floderna i Asien med vatten under den torra säsongen. Dessa floder är nödvändiga för bevattningen av jordbruket i regionen Om avsmältningen fortsätter i nuvarande takt kan floder som Gula floden, Mekongfloden, Ganges, Indus m.fl. bli årstidsberoende vilket skulle minska vete- och risskördarna dramatiskt Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Issmältning Stigande hav Ismassiven på Grönland och i Västantarktis smälter allt fortare Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja världshaven med 12 meter En enda meter skulle lägga 40 % av Bangladesh under vatten En havshöjning med 10 meter skulle översvämma lågt belägna jordbruksområden och tvinga 600 miljoner människor att flytta Risken är överhängande att klimatförändringen skenar bortom all kontroll. Sen kan vi inte längre hindra att stigande temperaturer, smältande is och stigande hav skapar livsmedelsbrist, kaos och gigantiska flyktingströmmar. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Påfrestningarna ökar Bördan av olösta världsproblem växer och nya läggs till listan hela tiden Risken finns att dessa problem hopar sig och att allt fler stater faller sönder på grund av dem Photo Credit: istockphoto / Steven Allan

Kollapsande stater Stater kollapsar när regeringar förlorar kontrollen över hela (eller delar av) sitt territorium och inte längre kan garantera sitt folks säkerhet Snabbt växande befolkning, utarmning av resurser och politisk stress driver fler länder såsom Afghanistan, Haiti och Sudan mot sönderfall. Detta ökar instabiliteten runt om i världen år för år. Hur många stater måste kollapsa innan civilisationen själv faller sönder? Photo Credit: istockphoto / wweagle

Omslagspunkter Hinner vi ta itu med de underliggande orsakerna till att stater kollapsar innan konsekvenserna blir globala? Hinner vi stoppa avskogningen innan Amazonas regnskog torkar ut och riskerar att brinna upp? Hinner vi stänga kolkraftverken innan istäckena på Grönland och i Västantarktis går förlorade? Hinner vi sänka atmosfärens koldioxidhalt innan temperaturen stiger i en ond spiral bortom all kontroll? Att fortsätta som förut fungerar inte längre -det är hög tid för Plan B Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Hög tid för plan B Plan B har fyra mål: 1. Stabilisera folkmängden 2. Utplåna fattigdomen 3. Återställa jordens ekologiska system 4. Stabilisera klimatet Missar vi ett kommer vi troligen missa alla Photo Credit: istockphoto / Joe Gough

Stabilisera folkmängden och utplåna fattigdomen Allmän grundläggande utbildning Avskaffande av analfabetism bland vuxna Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna Reproduktiv hälso- och familjeplanering Allmän grundläggande hälsovård Överbryggande av kondomklyftan Total årlig kostnad = 77 miljarder dollar Dessutom behövs skuldavskrivningar för fattiga länder och borttagna jordbrukssubventioner i rika Photo Credit: istockphoto / Wallenrock

Återställa jorden Trädplantering för att minska översvämningar och bevara jordlager Trädplantering för att ta upp koldioxid Skydd av matjord på odlade arealer Återställande av betesmarker Återställande av fiskbestånden Skydd av den biologiska mångfalden Stabilisering av grundvatten Total årlig kostnad = 113 miljarder dollar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

Plan B budget Årlig kostnad (miljarder dollar) Grundläggande sociala mål 77 Återställande av jorden 113 Total budget 190 Detta motsvarar en sjättedel av världens militärutgifter! Photo Credit: istockphoto / prill

Stabilisera klimatet Kapa världens CO 2 utsläpp med 80 % till 2020, för att förhindra att koldioxidhalten i atmosfären överstiger 400 ppm. (Den är cirka 387 ppm idag.) Photo Credit: istockphoto / Grafissimo

Stabilisera klimatet Tre delar: 1. Öka energieffektiviteten och lägga om transportsystemen 2. Byta ut fossila bränslen mot förnybar energi 3. Stoppa avskogningen och plantera miljardtals träd för att binda koldioxid Med dessa tre metoder kan världen bli kvitt alla kolkraftverk - de 2400 som redan finns och de 1370 som planeras fram till 2020. Photo Credit: istockphoto / Grafissimo

Öka energieffektiviteten Byggnader Bättre isolering och effektivare utrustning kan minska energiförbrukningen med 20 50 % Belysning Om hela världen bytte ut glödlamporna mot lågenergibelysning skulle elförbrukningen minska med 12 %, vilket motsvarar 700 kolkraftverk Apparater och vitvaror Om länder i allmänhet krävde att alla nya apparater hade bästa kända teknik skulle ytterligare 700 kolkraftverk kunna stängas Photo Credit: istockphoto / IsotopeStudios

Öka energieffektiviteten Industri Ökad energieffektivitet inom koldioxidutsläppens tungviktare (kemi, petrokemi, stål och cement) ger stora möjligheter att minska efterfrågan på energi Transporter Omstrukturering av transporter mot tåg, spårvagn och snabba bussystem, skulle spara energi och göra det säkrare för cyklister och gångtrafikanter Överflyttning från oljebaserade till elbaserade transporter skulle ge stora vinster (bl.a. Plug inhybrider) Photo Credit: istockphoto / IsotopeStudios

En förändrad bilism Plug-in-hybridbilar som drivs främst av koldioxidfri vind-el och sol-el kan användas för korta sträckor Om man kombinerar plug-in-hybrider med kraftigt utbyggd vindkraft kan man ladda bilbatterierna på natten till mycket låg kostnad Photo Credit: istockphoto / mm88

Energieffektiviseringen i Plan B 1 Exajoule =10 18 joule = 1 triljon joule

Byta ut fossila bränslen mot förnybar energi Vind Sol Geotermisk Småskalig vattenkraft Tidvatten Vågkraft Biobränsle Photo Credit: istockphoto / Gary Milner

Vindkraft Hörnstenen i Plan B - finns i överflöd och blåser gratis - kan utnyttjas i olika stora kraftverk Går att bygga ut fort Blir allt billigare Plan B mål: klara 40% av världens elbehov med vindkraft Världens samlade installerade vindkraftskapacitet 1980 2007 (megawatt)

Solkraft Världens samlade solcellsproduktion 1975 2007 (megawatt) Tekniken innefattar solceller, solvärmekraftverk och solfångare för värme och varmvatten Solljuset som träffar jorden under 1 timme skulle räcka åt hela världsekonomin i 1 år Photo Credit: istockphoto / katyakatya

Geotermisk energi Jordskorpans översta 10 kilometer innehåller 50 000 gånger den energi som finns i världens oljeoch gasreserver Plan B mål: öka den geotermiska uppvärmningen och den geotermiska elproduktionen Photo Credit: istockphoto / Animean

Världens fördelade elproduktion år 2006 och Plan B ekonomins 2020 Procent Vattenkraft 15,8 Kärnkraft 15 Naturgas 19,7 Förnybar utom vattenkraft 3,4 Biomassa 5,8 Sol 11,4 Vind 38,8 Geotermisk 6,5 Olja 6,2 Kol 39,9 Vattenkraft 21,5 Kärnkraft 11,5 Naturgas 4,6 Källa: EPI och IEA

Stoppa avskogningen och plantera träd Nettoavskogningen står idag för utsläpp av koldioxid som motsvarar 1,5 miljarder ton kol/år Med trädplantering och bättre jordbruksmetoder kan vi öka upptagningen av koldioxid och minska jorderosionen. (Ett träd i tropikerna binder 50 kg per år i 20-50 år mot 13 kg i Sverige) Lägger man detta till målen om förnybar energi skulle koldioxidutsläppen minska med 80 % till 2020. Photo Credit: istockphoto / AVTG

Koldioxidskatt Problem: priset på fossila bränslen motsvarar inte deras kostnader för klimatförändringen. Marknadspriset talar inte ekologisk sanning. Lösning: skatteväxling Plan B förslag: Global skatt på koldioxidutsläpp med 20 dollar/ton. Skatten ökas varje år tills den uppgår till 200 dollar/ton år 2020. Använd denna intäkt till att reducera inkomstskatterna. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Snabb omställning av ekonomin är möjlig När USA trädde in i andra världskriget omstrukturerade man ekonomin totalt på bara några månader. Denna kraftansträngning genomfördes för att skydda USA. Att rädda civilisationen kommer att kräva en lika brådskande, men mycket större insats. Vi har teknikerna och resurserna att genomföra Plan B! Vad som krävs nu är att skapa den politiska viljan. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Bitar i pusslet Länder och städer runt om i världen kan ge en försmak av vad som är möjligt: I Köpenhamn cyklar 36% av pendlarna till arbetet. Iran minskade sin befolkningsökning år 1980 2006 med hjälp av nationella program för läskunnighet, hälsovård och familjeplanering antalet barn per familj sjönk från 7 till 3! Kina har 40 miljoner solfångare på taken, vilket motsvarar 54 kolkraftverk. Japans höghastighetståg flyttar hundratusentals passagerare varje dag - utan förseningar. Photo Credit: istockphoto / sandernagel

Bitar i pusslet Sydkorea, som var nästan helt trädlöst efter Koreakriget, har idag skog på 65 % av arealen. I Filippinerna får 19 miljoner människor sin el från geotermiska värmekraftverk. I Tyskland har en systematisk skatteväxling från arbete till energi reducerat de årliga koldioxidutsläppen med 20 miljoner ton och skapat 250 000 nya arbetstillfällen mellan år 1999 och 2003. Danmark får 20 % av sin el från vind och siktar mot 50 % I USA har man sedan år 2007 bordlagt förslag om 90 nya kolkraftverk. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Vi måste sätta fart Att rädda jorden är ingen åskådarsport. Vad kan du göra? Lär dig mer om miljöfrågor och gör stegvisa ändringar i ditt liv Hjälp till att informera: skicka insändare, använd Internet osv Aktivera dig inom ett område som är viktigt för dig, t.ex. att motarbeta kolkraft och avskogning eller jobba för skatteväxling Bli politiskt engagerad: se till att våra politiskt valda förstår vad som är viktigt Vad bör Sverige göra? Visa vägen! Införa en växande koldioxidskatt med skatteväxling Öka biståndet och utforma det rätt Styra in Vattenfall på förnybar energi (genom riksdagsbeslut) Satsa på att bli koldioxidneutralt Photo Credit: istockphoto / Denisenko

Valet är vårt! Skall vi fortsätta med business-as-usual, d.v.s. med en ekonomi som förstör naturens ekosystem tills vi utplånar oss själva? Eller... skall vi använda Plan B och bli den generation som lade om riktningen och valde en väg med hållbar utveckling? Valet är vårt, men det kommer att vara avgörande för livet på jorden i all framtid. Photo Credit: istockphoto / kycstudio

Läs mer på www.earthpolicy.org www.planb3.se och det svenska Plan B-nätverket Addera Förlag samt svenska Plan B nätverket