Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdagen den 25 januari 2017 kl. 08.30 Plats: Svea Hund i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 3 2 Ändringar i föredragningslistan 3 Dialoger och informationsärenden 2017 2017/2 4 Information från Barn och utbildning 5 Information från Stöd och lärande 6 Internbudget 2017 Stöd och lärande - Familjenämnden 2016/141 4-8 7 Internkontrollplan 2016 - Familjenämnden 2016/22 9-17 8 Intern kontroll 2017 - Familjenämnden 2016/118 18-28 9 Remiss - Biblioteksplan 2017-2021 2017/9 29-51 10 Riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet 2016/49 52-72 inom förskola och skolbarnomsorg 11 Skolutvecklingsgrupp Brösarps skola 2016/154 73-74 12 Svar på remiss av motion - Prao för årskurs åtta och nio 2016/57 75-82 13 Ansökan om verksamhetsstöd 2017 - FreeZonen, 2017/10 83-84 Brottsoffer och Kvinnojouren Sydöstra Skåne 14 Granskning av kommunernas erbjudande om omsorg på 2016/160 85-130 obekväm tid (dnr 400-2014-8430, dnr 43-2015:8430) 15 Årshjul 2017 - Barn och utbildning 2017/8 131-133 1
Tomelilla kommun Familjenämnden 16 Sammanställning kränkande behandling December 2016 - Barn och utbildning 17 Sammanställning kränkande behandling 2016 - Barn och utbildning 18 Redovisning av inkomna synpunkter och klagomål under 2016 19 Sammanställning av anmälningar till Skolinspektionen under 2016 2016/62 134 2016/62 135 2017/18 136 2017/19 137-139 20 Ansökan om statsbidrag lovskola 2017 2017/20 140 Christer Yrjas (C) Ordförande Anna Silver Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-184 10 Anna Silver E-post: kommun@tomelilla.se 2
NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden (2015-2018) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas C 2 Anders Albäck L 3 Daniel Persson M 4 Sven Gunnarsson MP 5 Anders Throbäck S 6 Sara Anheden S 7 Tina Malm SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lena Eriksson C 2 Carina Persson L 3 Ewa Carnbrand M 4 Fatlum Avdullahu C 5 Per Skoog S 6 Linda Ekelund V 7 Paul Lennartsson SD Ja Nej Avstår 3
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 8 Dnr FN 2016/141 Internbudget 2017 - Stöd och lärande Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar anta internbudget 2017, handlingsid: FN 2016.4206, för Stöd och lärande. Ärendebeskrivning Enligt tidplanen för budget 2017, plan för 2018-2019, ska nämnderna besluta om internbudget för sina respektive verksamheter senast den 31 december 2016, (Ksau 69/2016). Verksamhetscontroller Annica Dyverdahl presenterar förslag till internbudget 2017 för Stöd och lärandes verksamhet. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar anta internbudget 2017, handlingsid: FN 2016.4206, för Stöd och lärande. Beslutsunderlag Internbudget 2017 - Stöd och lärande, handlingsid: FN 2016.4206. Beslutet skickas till: Socialchef Madeleine Moberg Verksamhetscontroller Annica Dyverdahl Justerandes sign 4
STÖD OCH LÄRANDE BUDGETFÖRSLAG 2017 500 HVB Väla peng -3 500,0-3 500,0 Kommentarer Intäkter -21 543,2-14 835,0 Övriga verksamhetskostn 18 043,2 11 335,0 Budgetram Kf beslut 56 531,3 53 735,0 uppräkn 1,5 avdrag 5 mnkr Tillkommer fältassistenter 1 113,0 Avgår till vård och omsorg -3 748,0 Ny ram 51 100,0 BUDGET 2016 UTFALL NOV BUDGET 2017 5010 Ledning Stöd och Lärande 3 007,2 2916,0 4 416,2 Verksamhet 13000 Stöd och Lärande 1 963,9 1 508,6 0,0 flyttat till v 700 Intäkter 0,0-3,3 Kostnader för arbetskraft 1 661,9 1 191,3 M, A Övriga verksamhetskostn 302,0 320,6 Verksamhet 13100 Personalkostnader 284,0 613,3 0,0 flyttat till v 700 Kostnader för arbetskraft 115,5 379,4 Övriga verksamhetskostn 168,5 233,9 Verksamhet 70000 Gemensam administration 108,6 170,2 4 040,2 Slag Kostnader för arbetskraft 17,0 0,0 3 144,2 A-L, U flyttat hit Övriga verksamhetskostn 91,6 170,2 896,0 Verksamhet 70500 Familjerådgivning 225,0 286,4 0,0 flyttat till v 700 Slag Övriga verksamhetskostn 225,0 286,4 Verksamhet 76000 Personl.ombud psyk.funkti 365,7 296,4 376,0 Slag Intäkter -757,0-798,8-825,0 Kostnader för arbetskraft 1 050,7 955,2 1 088,0 Övriga verksamhetskostn 72,0 140,0 113,0 Verksamhet 76200 Bollerup transit 60,0 41,0 0,0 upphört Slag Övriga verksamhetskostn 60,0 41,0 5020 Ensamkommande-HVB 0,0 3 684,9 0,0 Verksamhet 76100 Ensamkomm.flyktingbarn 0,0 3 684,9 0,0 baserat på 25 st Slag Intäkter -18 043,2-14 141,0-11 335,0 Kostnader för arbetskraft 13 483,2 13 438,3 8 198,0 Övriga verksamhetskostn 4 560,0 4 387,6 3 137,0 5030 IFO 38 313,0 31 860,3 34 690,1 ramkrav ökad intäkt Verksamhet 13000 Stöd och Lärande 12,0 0,8 0,0 till v 700 Slag Övriga verksamhetskostn 12,0 0,8 5
Verksamhet 13300 Offentl.skydd.anställning 100,0 122,0 0,0 till AME Slag Intäkter -600,0-302,7 Kostnader för arbetskraft 700,0 424,7 Verksamhet 13500 Ferieungdomar 425,0 422,4 0,0 till AME Slag 3 Intäkter 0,0-15,1 5 Kostnader för arbetskraft 425,0 437,5 Verksamhet 70000 Gemensam administration 3 630,8 2 945,5 2 447,3 Slag Kostnader för arbetskraft 2 250,8 1 647,9 1 735,3 Övriga verksamhetskostn 1 380,0 1 297,6 712,0 fördelat ut vissa kostn Verksamhet 70510 Kriscentrum 252,9 237,3 260,6 Slag Intäkter -1 000,0-927,7-1 060,0 Kostnader för arbetskraft 1 038,9 932,8 1 070,4 Övriga verksamhetskostn 214,0 232,2 250,2 Verksamhet 75000 Utredning 9 878,5 7 011,4 9 590,7 Slag Intäkter 0,0-1 195,4 utgår o ingår i schablon Kostnader för arbetskraft 9 568,5 7 607,0 8 907,7 Övriga verksamhetskostn 310,0 599,8 683,0 kostn flyttat från v 700 Verksamhet 75100 Försörjningsstöd 8 095,0 7 301,6 7 800,0 Slag Intäkter -50,0-98,8 0,0 Kostnader/Utgifter 8 145,0 7 400,4 7 800,0 påverkas av AME s verks? Verksamhet 75110 Arbetsmarknad 292,0 260,0 0 till AME Slag Övriga verksamhetskostn 292,0 260,0 Verksamhet 75210 Kontaktperson, sol 400,0 230,8 210,0 Slag Kostnader för arbetskraft 400,0 230,8 210,0 Verksamhet 75220 Avlastningsfamilj, sol 210,0 287,4 260,0 Slag 5 Kostnader för arbetskraft 210,0 287,4 260,0 Verksamhet 75310 Hem f vård el.boende barn 5 200,0 6 966,7 6 280,0 Slag 3 Intäkter -300,0-301,6-420,0 momsbidrag 4 Kostnader/Utgifter 5 500,0 7 268,3 6 700,0 Verksamhet 75320 HVB vuxna missbruk 1 880,0 1 370,5 1 504,0 Slag Intäkter -120,0-113,3-96,0 momsbidrag Övriga verksamhetskostn 2 000,0 1 483,8 1 600,0 Verksamhet 75400 Vård i familjehem 8 157,0 8 390,8 7 940,0 Slag Intäkter -15,0-79,4-30,0 Kostnader för arbetskraft 7 650,0 8 010,4 7 500,0 Övriga verksamhetskostn 522,0 459,8 470,0 Verksamhet 75900 Flyktingmottagning 9,0-62,8 0,0 6
Slag Intäkter -590,3-2 726,8-3 167,0 schablonpeng Kostnader för arbetskraft 534,3 364,0 551,8 Övriga verksamhetskostn 65,0 2 300,0 2 615,2 inkl försörjn.stöd Verksamhet 76100 Ensamkomm.flyktingbarn -229,2-3 681,1-1 026,5 osäkert, anpassat till ram Slag Intäkter -12 614,0-31 530,3-24 715,0 Kostnader för arbetskraft 2 384,8 6 540,0 4 593,3 Övriga verksamhetskostn 10 000,0 21 309,2 19 095,2 76100 Ensamkommande utsluss 0,0 57,0-576,0 Slag Intäkter -2 060,0 Kostnader för arbetskraft 823,0 Övriga verksamhetskostn 57,0 661,0 5040 Socialpsykiatrisk enhet 3 661,3 3 100,9-3 748,0 flyttas till Vård och omsorg Verksamhet 75300 Öppenvård 4,0 Slag Övriga verksamhetskostn 4,0 Verksamhet 75700 Vuxenvårdsenheten 3 657,3 Slag Intäkter 0,0 Kostnader för arbetskraft 3 237,8 Övriga verksamhetskostn 419,5 5080 Resursenh/skolhälsa 11 549,8 10 293,4 11 993,7 Verksamhet 60000 Gemensam administration 1 097,1 962,9 711,5 Slag Kostnader för arbetskraft 922,1 801,1 71,5 U flyttad Övriga verksamhetskostn 175,0 161,8 640,0 flyttat hit lokalkostn Verksamhet 62300 Skolhälsovård 1 892,4 1 997,1 2 500,5 Slag Intäkter -220,0-275,1-222,0 Kostnader för arbetskraft 2 017,4 2 046,2 2 577,5 ny tjänst Övriga verksamhetskostn 95,0 226,0 145,0 Verksamhet 62600 Skolkurator 1 690,6 1 062,1 1 809,9 Slag Kostnader för arbetskraft 1 685,6 938,1 1 763,9 Övriga verksamhetskostn 5,0 124,0 46,0 Verksamhet 62700 Syo-verksamhet 10,0 0,0 0,0 Slag Kostnader för arbetskraft 10,0 0,0 Verksamhet 62900 Övrig elevhälsa 1 888,5 1 547,9 1 874,9 Slag Kostnader för arbetskraft 1 773,5 1 384,8 1 833,9 Övriga verksamhetskostn 115,0 163,1 41,0 flyttat till v 600 Verksamhet 75300 Öppenvård 4 414,9 4 450,5 3 983,9 Slag Kostnader för arbetskraft 3 766,9 3 830,9 3 829,9 Övriga verksamhetskostn 648,0 619,6 154,0 flyttat till v 600 Verksamhet 75600 Fältverksamhet 556,3 272,9 1 113,0 Slag 7
Kostnader för arbetskraft 556,3 207,1 992,0 Övriga verksamhetskostn 65,8 121,0 SUMMA 56 531,3 51 855,5 51 100,0 8
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 9 Dnr FN 2016/22 Internkontrollplan 2016 Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden godkänner rapporten för 2016- års internkontroll för Individ och familjeomsorgen. Familjenämnden godkänner rapporten för 2016- års internkontroll för Barn och Utbildning. Ärendebeskrivning Stöd och omsorg Internkontrollplanen 2016 för verksamheten Stöd och Omsorg, innehåller nio (9) olika granskningsområden, där uppföljning av den interna kontrollen har återrapporterats till familjenämnden månads eller kvartalsvis. 1. Stickprov av 2-4 ärende/ månad görs av enhetschef inom IFO. Syftet med kontrollmomentet är att rutin för bistånd följts. Inga större avvikelser från rutin har funnits i de granskade ärendena. 2. Sammanställning av utbetalt försörjningsstöd görs månatligen, där antalet hushåll har ökat marginellt. Flyktingar med försörjningsstöd har däremot ökat både i antal hushåll såväl som utbetalt försörjningsstöd i kronor. Orsak till ökningen är ett ökat antal anvisade flyktingfamiljer, fördröjd etableringsersättning, samt längre handläggningstider på Migrationsverket, som påverkar att fler familjer återförenas trots anvisning om ensamhushåll. Antal unga hushåll 16-29 år har också ökat något med högre utbetalt försörjningsstöd per månad. Ökning av antalet unga hushåll med försörjningsstöd härleds till ensamkommande som efter avslutad placering och som är fortfarande är i studier uppbär försörjningsstöd, något som återsöks till Migrationsverket 3. Kostnad för placerade barn/unga redovisas månatligen i FN. Övrig redovisning av ärenden enligt delegationsordningen görs till FNau vid övervägande och omprövning var 6:e månad. Justerandes sign 9
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 9 forts 4. Placerade barn, kostnad och placeringsform redovisas månadsvis till FNau. Antal placeringar har ökat något under 2016. 5. Sammanställning av utredningstid går ej att få fram i verksamhetssystemet, Sammanställning av antal utredningar, där utredningstiden överstiger 120 dagar får anses jämförbart. Detta material är sammanställt den 10 januari 2017 och redovisas i FNau 6. Fem (5) lex Sarah Rapporter har inkommit under 2016 i sammanlagt fyra individärenden. Ingen av rapporterna har föranlett vidare utredning, då bedömning har visat på att den enskilde inte utsatts eller riskeras att utsättas för missförhållande. 7. Sammanställning av flyktingsituationen och antalet ensamkommande och placeringsform har löpande redovisats i Familjenämnden. 8. Uppföljning av nulägessituationen i ärende har gjorts månatligen, inget att anmärka trots flera vakanta tjänster, så har enheten hanterat ärende och skyddsbehov har tillförsäkrats. 9. Utfasning av manuell bevakning pågår. En nytillsatt adm assistent inom barn och famij ska som stöd till socialsekreterarna ansvara för bevakning av handläggningstid av förhandsbedömningar, utredningar och övervägande samt omprövningar. Barn och Utbildning Internkontrollplanen 2106 för verksamheten Barn och Utbildning innehåller sju granskningsområden och uppföljning av den interna kontrollen ska återrapporteras till familjenämnden. Årscykel gällande rapporteringsärenden till familjeämnen syftar på de ärenden som ska rapporteras från förvaltningen enligt bestämd tidsplan. Majoriteten av ärendena har rapporterats enligt årscykel. Undantag har gjorts när verksamheten inte varit i fas med årshjulet, när resultat och statistik inte funnits tillgängligt vid rapporteringstidpunkten. En översyn av årshjulet ska göras för att anpassa planen för rapportering utifrån verksamheternas arbete. Uppföljning av avtalshantering ingår i den interna kontrollplanen, med inriktning på en utfasning av manuell hantering och införande av digital Justerandes sign 10
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 9 forts bevakning av avtal. Den manuella hanteringen är på god väg att utfasas och avtal registreras vanligen digitalt. Brister i digital bevakning kan främst härledas till olika system för registrering. Bevakning används inte gällande avtal registrerade i Evolution, vilket bekräftas av stickprov, medan registrering av löptid är obligatorisk vid avtal som hanteras i Visma. Denna punkt bör finnas kvar på förvaltningsövergripande nivå för att få det digitala systemet att fungera. Behörighet till gymnasiet ska redovisas genom en sammanställning i form av en betygskatalog. Behörighet till gymnasiet samt meritvärden har redovisats tillsammans med betygssnitt i olika ämnen för kommunens högstadieelever. Även jämförelser med föregående år har presenterats. Representanter från verksamheten har bjudits in som föredragande. Måluppfyllelse för respektive årskurs (1-9) ska återrapporteras två gånger årligen. Nämnden har fått heltäckande information avseende klass 6-9. Resultaten på de nationella proven för åk 3 har redovisats, men ingen ytterligare information har getts gällande de lägre klasserna, 1-3. Kösituation förskola består av en redovisning av antal barn i kö. Redovisning av aktuell situation sker till nämnden i form av antal inskrivna under föregående månad. Enligt kontrollplanen ska redovisningen även omfatta tid mellan önskad startdag och faktisk startdag, något som inte framgår i nuläget. Nämnden får således en bra bild av antal inskrivna men inga signaler om eventuella framtida behov. Dock har det inte varit ett problem att följa lagstiftningen. Beläggning förskola är ett granskningsområde med syfte att redovisa antal elever per avdelning per förskola. Någon redovisning av antal barn uppdelad per förskola och avdelning har inte gjorts. Information om beläggningen har inte heller framkommit i något dialogärende under året. Denna punkt bör finnas kvar 2017 och utvecklas. Justerandes sign 11
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 9 forts En månatlig ekonomisk uppföljning för verksamheten samt respektive enhet ska göras månadsvis. Resultatuppföljning på både verksamhets- och enhetsnivå har gjorts på varje sammanträde. Avvikelse från budget och troliga orsaker till periodens resultat har redovisats samt en prognos för helåret. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att godkänna rapporten för 2016- års internkontroll för Individ och familjeomsorgen. Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att godkänna rapporten för 2016- års internkontroll för Barn och Utbildning. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 12
Tomelilla den 30 december 2016 Dnr FN 2016/162 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Elin Dofs Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Elin.Dofs@tomelilla.se Familjenämndens arbetsutskott Rapport intern kontroll 2016 Barn och utbildning Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att bedöma att efter 2016:s rapporter anse att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, samt att den interna kontrollen varit tillräcklig och verksamheten bedrivits på ett i övrigt tillfredställande sätt. Ärendebeskrivning Internkontrollplanen 2106 för verksamheten Barn och Utbildning innehåller sju granskningsområden och uppföljning av den interna kontrollen ska återrapporteras till familjenämnden. Årscykel gällande rapporteringsärenden till familjeämnen syftar på de ärenden som ska rapporteras från förvaltningen enligt bestämd tidsplan. Majoriteten av ärendena har rapporterats enligt årscykel. Undantag har gjorts när verksamheten inte varit i fas med årshjulet, när resultat och statistik inte funnits tillgängligt vid rapporteringstidpunkten. En översyn av årshjulet ska göras för att anpassa planen för rapportering utifrån verksamheternas arbete. Uppföljning av avtalshantering ingår i den interna kontrollplanen, med inriktning på en utfasning av manuell hantering och införande av digital bevakning av avtal. Den manuella hanteringen är på god väg att utfasas och avtal registreras vanligen digitalt. Brister i digital bevakning kan främst härledas till olika system för registrering. Bevakning används inte gällande avtal registrerade i Evolution, vilket bekräftas av stickprov, medan registrering av löptid är obligatorisk vid avtal som hanteras i Visma. Denna punkt bör finnas kvar på förvaltningsövergripande nivå för att få det digitala systemet att fungera. 1 (2) 13
Behörighet till gymnasiet ska redovisas genom en sammanställning i form av en betygskatalog. Behörighet till gymnasiet samt meritvärden har redovisats tillsammans med betygssnitt i olika ämnen för kommunens högstadieelever. Även jämförelser med föregående år har presenterats. Representanter från verksamheten har bjudits in som föredragande. Måluppfyllelse för respektive årskurs (1-9) ska återrapporteras två gånger årligen. Nämnden har fått heltäckande information avseende klass 6-9. Resultaten på de nationella proven för åk 3 har redovisats, men ingen ytterligare information har getts gällande de lägre klasserna, 1-3. Kösituation förskola består av en redovisning av antal barn i kö. Redovisning av aktuell situation sker till nämnden i form av antal inskrivna under föregående månad. Enligt kontrollplanen ska redovisningen även omfatta tid mellan önskad startdag och faktisk startdag, något som inte framgår i nuläget. Nämnden får således en bra bild av antal inskrivna men inga signaler om eventuella framtida behov. Dock har det inte varit ett problem att följa lagstiftningen. Beläggning förskola är ett granskningsområde med syfte att redovisa antal elever per avdelning per förskola. Någon redovisning av antal barn uppdelad per förskola och avdelning har inte gjorts. Information om beläggningen har inte heller framkommit i något dialogärende under året. Denna punkt bör finnas kvar 2017 och utvecklas. En månatlig ekonomisk uppföljning för verksamheten samt respektive enhet ska göras månadsvis. Resultatuppföljning på både verksamhets- och enhetsnivå har gjorts på varje sammanträde. Avvikelse från budget och troliga orsaker till periodens resultat har redovisats samt en prognos för helåret. Barn och utbildning Elin Dofs Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Familjenämnden 2 (2) 14
Tomelilla den 2 januari 2017 Dnr FN Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Madeleine Moberg Socialchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Madeleine.Moberg@tomelilla.se Familjenämndens arbetsutskott Rapport intern kontroll 2016 - Individ och familjeomsorgen Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att godkänna rapporten för 2016- års internkontroll för Individ och familjeomsorgen. Ärendebeskrivning Internkontrollplanen 2016 för verksamheten Stöd och Omsorg, innehåller nio (9) olika granskningsområden, där uppföljning av den interna kontrollen har återrapporterats till familjenämnden månads eller kvartalsvis. 1. Stickprov av 2-4 ärende/ månad görs av enhetschef inom IFO. Syftet med kontrollmomentet är att rutin för bistånd följts. Inga större avvikelser från rutin har funnits i de granskade ärendena. 2. Sammanställning av utbetalt försörjningsstöd görs månatligen, där antalet hushåll har ökat marginellt. Flyktingar med försörjningsstöd har däremot ökat både i antal hushåll såväl som utbetalt försörjningsstöd i kronor. Orsak till ökningen är ett ökat antal anvisade flyktingfamiljer, fördröjd etableringsersättning, samt längre handläggningstider på Migrationsverket, som påverkar att fler familjer återförenas trots anvisning om ensamhushåll. Antal unga hushåll 16-29 år har också ökat något med högre utbetalt försörjningsstöd per månad. Ökning av antalet unga hushåll med försörjningsstöd härleds till ensamkommande som efter avslutad placering och som är fortfarande är i studier uppbär försörjningsstöd, något som återsöks till Migrationsverket 3. Kostnad för placerade barn/unga redovisas månatligen i FN. Övrig redovisning av ärenden enligt delegationsordningen görs till FNau vid övervägande och omprövning var 6:e månad. 4. Placerade barn, kostnad och placeringsform redovisas månadsvis till FNau. Antal placeringar har ökat något under 2016. 1 (2) 15
5. Sammanställning av utredningstid går ej att få fram i verksamhetssystemet, Sammanställning av antal utredningar, där utredningstiden överstiger 120 dagar får anses jämförbart. Detta material är sammanställt den 10 januari 2017 och redovisas i FNau 6. Fem (5) lex Sarah Rapporter har inkommit under 2016 i sammanlagt fyra individärenden. Ingen av rapporterna har föranlett vidare utredning, då bedömning har visat på att den enskilde inte utsatts eller riskeras att utsättas för missförhållande. 7. Sammanställning av flyktingsituationen och antalet ensamkommande och placeringsform har löpande redovisats i Familjenämnden. 8. Uppföljning av nulägessituationen i ärende har gjorts månatligen, inget att anmärka trots flera vakanta tjänster, så har enheten hanterat ärende och skyddsbehov har tillförsäkrats. 9. Utfasning av manuell bevakning pågår. En nytillsatt adm assistent inom barn och famij ska som stöd till socialsekreterarna ansvara för bevakning av handläggningstid av förhandsbedömningar, utredningar och övervägande samt omprövningar Stöd och omsorg Madeleine Moberg Socialchef Beslutet skickas till: Familjenämndens arbetsutskott 2 (2) 16
17
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 35 Dnr FN 2016/118 Intern kontrollplan 2017 - verksamhet Barn och utbildning Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar anta Stöd och lärandes intern kontrollplan för 2017. Familjenämnden beslutar anta Barn och utbildnings intern kontrollplan för 2017. Ärendebeskrivning Se bilaga för riskanalys och förslag till intern kontrollplan. Den interna kontrollplanen har förändrats från att redovisning till nämnden sker gällande resultat till att även innehålla redovisning av analys av resultat och åtgärder vidtagna efter analyser (verksamhetsplan). Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden antar Stöd och lärandes intern kontrollplan för 2017. Familjenämnden antar Barn och utbildnings intern kontrollplan för 2017 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2017-01-16. Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef Bengt Persson Socialchef Madeleine Moberg Justerandes sign 18
19
20
21
Tomelilla den 6 december 2016 Dnr FN 2016/118 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Anna Silver Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Elin.Dofs@tomelilla.se Familjenämnden Intern kontrollplan 2017 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden antar Stöd och lärandes intern kontrollplan för 2017. Ärendebeskrivning Se bilaga för riskanalys och förslag till intern kontrollplan. Den interna kontrollplanen har förändrats från att redovisning till nämnden sker gällande resultat till att även innehålla redovisning av analys av resultat och åtgärder vidtagna efter analyser (verksamhetsplan). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Anna Silver, 2017-01-16 Barn och utbildning Anna Silver Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Familjenämnden Socialchef Madeleine Moberg 1 (1) 22
Intern Kontrollplan med Riskanalys 2017 Ärende FN 2016/118 Riskanalys Familjenämnden, verksamhet Barn och utbildning Verksa mhet Barn och utbildni ng Risk/ Händelse Konsekvens Hur undvika/minimera? Konsekvens Sannolikhet Riskvä rde Löpnum mer Årscykel gällande Årscykeln jämförs med Kännbar Möjlig 2 1 rapporteringsärenden Familjenämndens protokoll till familjenämnden en gång per år. genomförs ej. Årscykeln ska innehålla dessa punkter på kommunnivå där inget annat anges: 1. HLO-resultat förskoleklassen. 2. Måluppfyllelse åk 1-5 samtliga ämnen. 3. Betygsrapportering åk 6-9 samtliga ämnen. 4. Kösituationen på förskolan. 5. Antal tjänster/barn på förskola och fritidshem. Kännbar risk för otillräcklig politisk insyn i verksamheten, vilket leder till bristande beslutsunderlag. Kännbar risk att uppföljningen av elever inte är tillräcklig och att insatser inte sätts in tillräckligt tidigt eller i tillräcklig omfattning vilket ger en lägre måluppfyllelse och risk för utanförskap. Detta kan i sin tur leda till stora ekonomiska konsekvenser för kommunen gällande t.ex försörjningsstöd. 23
Intern Kontrollplan med Riskanalys 2017 Ärende FN 2016/118 6. Kontroll av att tidsrymden för att en nyanländ elev startar grundskolan ska understiga 3 veckor. 7. Analys av verksamhetsresultat och utvärdering av åtgärder föregående läsår. 8. Verksamhetsplan med åtgärder redovisas. Riskvärdering konsekvens Riskvärdering Allvarlig 2 3 4 Kännbar 1 2 3 Lindrig 0 1 2 Försumbar 0 0 1 Mindre sannolik Möjlig Sannolik sannolikhet Risker som bedöms i röd kategori 4 bör åtgärdas omgående 24
Intern Kontrollplan med Riskanalys 2017 Ärende FN 2016/118 Risker som bedöms i röd kategori 3-4 ska följas upp Risker som bedöms i gul kategori 2 bör följas upp Risker som bedöms i grön kategori 0-1 behöver inte följas upp utöver normala rutiner Intern kontrollplan 2017 för Familjenämnden, verksamhet Barn och utbildning Matris nr Process/rutin/syst em Kontrollmoment, vad ska granskas Kontrollansvarig Kontrollmetod Omfattning Kontrollfrekvens och kvantitet Rapportering till Riskbedömning sannolikhet/konse kvens 25
Matris nr FN Intern Kontrollplan med Riskanalys 2017 Ärende FN 2016/118 Process/rutin/syst em Årscykeln gällande rapporteringsärende n till familjenämnden ska innehålla dessa punkter på kommunnivå där inget annat anges: 1. HLO-resultat förskoleklassen. 2. Måluppfyllelse åk 1-5 samtliga ämnen. 3. Betygsrapportering åk 6-9 samtliga ämnen. 4. Kösituationen på förskolan. 5. Antal tjänster/barn på förskola och fritidshem per enhet. 6. Kontroll av att tidsrymden för att en nyanländ elev startar grundskolan ska understiga 1 månad. 7. Analys av verksamhetsresultat och utvärdering av åtgärder föregående läsår. 8. Verksamhetsplan med åtgärder redovisas. Kontrollmoment, vad ska granskas Ärenden som enligt årscykel ska rapporteras till familjenämnden kontrolleras mot nämndens protokoll. Kontrollansvarig Skolchef Kontrollmetod Jämförelse av årscykel mot innehåll i protokoll. Mätning av resultat i Digilys. Mätning av resultat i Infomentor. Betygstatistik från Infomentor. Köredovisning av administrativ assistent. Statistik från lönesystemet och Extens. Statistik administrativ assistent. Skolchef Skolchef Omfattning Kontrollfrekvens och kvantitet En gång per år dec 1 gång per år/ juni 1 gånger per år/juni 2 gånger per år/ juni, dec. 2 gånger per år/ mars, okt. 1 gång per år/ nov. 1 gång per år, juni 1 gång per år, rektorerna och förskolechefer lämnar in analys av resultat samt utvärdering av vidtagna åtgärder för sin enhet för föregående läsår. 1 gång per år, rektorer och förskolechefer lämnar in sina arbetsplaner för enheterna med åtgärder för läsåret. Rapportering till Familjenämnde n jan Sept Sept Aug, feb Mar,okt Nov Aug Sept November Riskbedömning sannolikhet/konse kvens Kännbar risk för otillräcklig politisk insyn i verksamheten, vilket leder till bristande beslutsunderlag. Kännbar risk att uppföljningen av elever inte är tillräcklig och att insatser inte sätts in tillräckligt tidigt eller i tillräcklig omfattning vilket ger en lägre måluppfyllelse och risk för utanförskap. Detta kan i sin tur leda till stora ekonomiska konsekvenser för kommunen gällande t.ex. försörjningsstöd. 26
Intern Kontrollplan med Riskanalys 2017 Ärende FN 2016/118 Process för årlig intern kotrollplan Intern Kontrollplan (enligt Reglemente för intern kontroll) Kommunstyrelsen och nämnderna ska årligen anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen Olika granskningsområden väljs med utgångspunkt från en riskanalys. Kontrollplanerna upprättas per nämnd. Beslutad kontrollplan skickas till kommunstyrelsen. Uppföljning av intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, löpande rapporteras till respektive nämnd. Kontrollansvarig rapporterar på separat granskningsrapport utfallet av kontrollen, verksamhetschefen återrapporterar till nämnd enligt överenskommelse. 27
Tomelilla den 6 december 2016 Dnr FN 2016/118 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Elin Dofs Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Elin.Dofs@tomelilla.se Familjenämnden Intern kontrollplan 2017 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden antar Barn och utbildnings intern kontrollplan för 2017 Ärendebeskrivning Se bilaga för riskanalys och förslag till intern kontrollplan. Den interna kontrollplanen har förändrats från att redovisning till nämnden sker gällande resultat till att även innehålla redovisning av analys av resultat och åtgärder vidtagna efter analyser (verksamhetsplan). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin, 2017-01-02 Barn och utbildning Elin Dofs Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef 1 (1) 28
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 5 Dnr FN 2017/9 Remiss - Biblioteksplan 2017-2021 Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden godkänner förslag till biblioteksplan för Tomelilla kommun 2017-2021 med tillägget att IKT bör lyftas in och översänder densamma till kommunstyrelsen för fastställande. Ärendebeskrivning Planperioden för Tomelilla kommuns biblioteksplan gällande 2013-2016 är nu till ända. En revidering av planen har skett och hänsyn har i denna tagits till samhällsförändringar som kan påverka bibliotekens verksamhet. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden godkänner förslag till biblioteksplan för Tomelilla kommun 2017-2021 och översänder densamma till kommunstyrelsen för fastställande. Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017-2021, handlingsid: FN 2017.16 Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Anna Silver, 2017-01-03 Förslag till beslut under sammanträdet Christer Yrjas (C) föreslår att utskottet beslutar i enlighet med förvaltningens förslag med tillägget att IKT bör lyftas in. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Christer Yrjas (C) förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 29
Förslag till tillägg till Biblioteksplanen Under rubriken SKOLBIBLIOTEK sidan 14 i sista stycken med rubrik Utvecklingsområden för skolbiblioteken. I Barn och utbildnings IKT-plan står det att pedagogernas fokus ska ligga på ett förändrat arbetssätt som ger ett mer likvärdigt och elevaktivt arbetssätt genom gemensamma digitala samarbetsytor. Detta ska bland annat synas genom att Informationsteknik och källkritik tas upp som en naturlig del i alla arbetsområden där det är aktuellt. Källkritik och informationssökning sker i samarbete med t.ex. skolbibliotekarien. Detta är ännu en punkt där skolbibliotekarien bör delta i det pedagogiska arbetet. 30
Biblioteksplan 2017-2021 Tomelilla kommun 31
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord s.3 Syfte och uppdrag s.4 Omvärld s.5 Nuläge s.6 Vision och Värdegrund s.8 Bibliotekets vision s.9 Bibliotekets uppdrag s.9 Bibliotekets verksamhetsmål s.9 Fokusområde s.10 Det tillgängliga biblioteket s.10 Utvecklingsområde det tillgängliga biblioteket s.11 Barn och unga s.12 Utvecklingsområde barn och unga s.13 Skolbibliotek s.14 Vision och mål för skolbiblioteken s.14 Utvecklingsområde skolbibliotek s.14 Utvärdering och revidering s.15 Bilagor s.16 2 32
FÖRORD Idag kan vi se att medborgaren har ett stort behov en öppen och tillgänglig mötesplats. Bibliotekens uppgift är att vara den mötesplatsen som är tillgänglig för alla människor i vårt samhälle. Det globala, nationella och lokala samhället är i ständig förändring och detta avspeglar sig också i bibliotekets verksamhet. Bibliotekets uppdrag är därför idag väldigt annorlunda mot vad det var tidigare. Biblioteket behöver ständigt utveckla sig för att vara en demokratisk och kunskapsförmedlande aktör. Biblioteket är en av de platser i samhället som är tillgängligt för alla att komma till utan att det ställs några motkrav på dig som människa. Biblioteken ska vara en demokratisk och öppen mötesplats och ska ses som en självklar resurs i det livslånga lärandet. I en tid av förändrade informationsvanor och snabb teknikutveckling ställs det stora krav på att biblioteket förutom att verka för kontinuitet även är med i förändringen av samhället. Vi behöver utvecklas i takt med samhället men allra helst hålla oss i framkant så att vi kan vara en resurs när medborgarna behöver det. 3 33
Syfte och uppdrag Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Bibliotekslagen anger att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek för att främja intresset för läsning och tillgång till litteratur. Biblioteket ska avgiftsfritt tillhandahålla litteratur oavsett publiceringsform och utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteket ska tillhandahålla information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Enligt bibliotekslagen ska samtliga kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska ses som ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strategiskt och strukturerat sätt kunna tillvarata befintliga biblioteksresurser, skapa en beredskap för framtidens krav samt stimulera till utveckling. Genom en biblioteksplan kan därför biblioteken utveckla och tydliggöra målsättningarna med verksamheten och planen kan på så sätt peka ut en tydlig riktning för bibliotekets verksamhet. Utifrån biblioteksplanen ska det årligen utarbetas handlingsplaner för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen anger strategiska mål och utvecklingsområden för biblioteksverksamheten i Tomelilla kommun. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt personer med funktionsnedsättning, nationella minoritetsgrupper och personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur anpassad efter deras behov. Ett av målen i bibliotekslagen är att biblioteket och dess personal ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och deltagande i kulturlivet. I 2 kap. 36 skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor. För skolbiblioteken gäller även 6-8 i bibliotekslagen. Biblioteksplanen innefattar Tomelilla kommuns folk- och skolbibliotek och är antagen av kommunfullmäktige. Till grund för planen ligger olika styrdokument som Tomelilla kommuns vision, värdegrund och strategiska målområde, bibliotekslagen, Unescos folkbiblioteksmanifest, barnkonventionen, Regions Skånes kulturplan (avsnitt biblioteksverksamhet), Tomelilla kommuns tillgänglighetsplan 2015-2018 samt medborgarundersökning (SCB: statistik, medborgarundersökning 2014). Biblioteksplanen är reviderad utifrån biblioteksplanen 2014-2016, (antagen i kommunfullmäktige 2013-11-16 KF 185/2013). Revision har skett av kultur och fritidsverksamheten samt av skolverksamheten och har behandlats av kultur- och fritidsnämnden samt i familjenämnden. 4 34
OMVÄRLDSFAKTORER Förutom den allmänna samhällsutvecklingen inom ekonomi och politik finns det ett flertal omvärldsfaktorer som har särskilt stor inverkan på biblioteksverksamheten. På relativt kort tid har samhället genomgått stora förändringar, från industrisamhälle till kunskaps- och informationssamhälle, men även från kommunikationssamhälle till upplevelsesamhälle. Globaliseringen ökar, samhället går mot ökad mångfald samtidigt som det också alltmer präglas av individens önskemål. Den enskilda människan vänder sig i allt högre utsträckning till biblioteket då det är den plats i samhället som alla kan vända sig till oavsett bakgrund, ekonomi, etnicitet m.m. Folkbiblioteken har som uppgift att värna om demokrati och yttrandefrihet, arbeta med läsfrämjande, ge alla möjlighet att ta del av kultur, kunskap och information på en fri och neutral mötesplats. Det livslånga lärandet är en självklarhet, detta gäller såväl det formella som informella lärandet. I hela landet minskar bibliotekens besökssiffror och utlåningsstatistik, alltfler bibliotekstjänster sker via internet. Undersökningar visar på minskat läsande, samtidigt som villkoren för läsning förändras. Ny teknik ger upphov till ett nytt medieutbud som kan ge nya medievanor och nya former av kulturutövning. Tillgången till informations- och kunskapsnät kommer att bli allt viktigare i takt med att samhällsutvecklingen blir alltmer kunskapsberoende varför även kunskap om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och lärande blir en alltmer självklar förutsättning för delaktighet i samhälls- och kulturlivet. Det är en stor utmaning för biblioteken att följa och möta upp biblioteksanvändarnas nya behov. Den medborgarundersökning som presenterades av SCB under hösten 2014 visar på en del utvecklingsbehov i Tomelilla kommun där biblioteket kan medverka till förbättringar bland annat inom utbildning och fritidssysselsättning men också vad gäller information till medborgarna. Utbildningsmöjligheterna bedöms vara färre i Tomelilla i förhållande till de totalt 129 kommuner som deltog i undersökningen. Här fyller biblioteket en viktig funktion genom att verka för ett livslångt lärande och en stärkt digital delaktighet. Med den samlade kompetensen hos personalen, sina samlingar, sina IT-resurser och sin programverksamhet utgör biblioteket en viktig informations- och kunskapsresurs för medborgarna i kommunen. Likaså kan biblioteket genom sin alltmer betydande funktion som mötesplats och upplevelsecentrum medverka till förbättringar avseende det framkomna missnöjet i SCB:s undersökning vad gäller möjligheter till fritidssysselsättning. Till biblioteket är var och en välkommen att använda lokalen och biblioteksresurserna utifrån såväl egna behov som i interaktion med andra vid anordnade aktiviteter. SCB:s medborgarundersökning visar även på att invånarna i Tomelilla upplever en brist på tillgång till kommunal information. Som neutral mötesplats och kunskapscentrum kan biblioteket utgöra en arena där kommunala verksamheter kan presentera information som man vill nå ut med till medborgarna. 5 35
NULÄGE Boende i och kring Tomelilla kommun har tillgång till folkbiblioteket som utgörs av huvudbibliotek i tätorten, samt filialer i Brösarp, Onslunda och Smedstorp. Huvudbiblioteket ligger i det centralt belägna kulturhuset och lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Biblioteket samverkar i stor utsträckning med de övriga verksamheter som bedrivs i kulturhuset; konsthall, kulturskola, jazzarkiv och turistbyrå. Huvudbiblioteket har öppet 42 timmar i veckan. Filialerna är integrerade i de kommunala byskolorna (F-6), vilka ligger centralt och tillgängligt i respektive by. Skolorna är den användargrupp som tenderar att använda filialbiblioteken i störst utsträckning. Filialbiblioteken har öppet förmiddagar och kvällar. Brösarp har öppet totalt 11 timmar/vecka medan Onslunda och Smedstorp har öppet totalt 8 timmar vardera per vecka. Smedstorps skola 110 elever, Onslunda skola 121 elever, Brösarps skola 84 elever. Skolbibliotek i kommunen I kommunen finns det nio skolor: sex F-6 skolor (varav en friskola), en 7-9 skola, en gymnasieskola (friskola) samt en folkhögskola. Tre kommunala skolor har egna skolbibliotek och dessa är bemannade i olika utsträckning. Som nämnts tidigare nyttjar skolan filialbiblioteken i sin verksamhet. Samtliga grundskolor får genom folkbibliotekets läsfrämjandeplan ta del av regelbundna läsfrämjande åtgärder. De kommunala skolbibliotekens bestånd ingår i folkbibliotekets datorsystem. Inköp och gallring sköts huvudsakligen av folkbiblioteket. Beståndet på de kommunala skolbiblioteken är relativt uppdaterat, framförallt vad gäller skönlitteratur. Anslaget för medieinköp fastställs av respektive skolas rektor. Kastanjeskolan är kommunens enda skola för år 7-9. Skolans bibliotek är öppet 20 timmar/vecka, fördelat på tre dagar. Skolbiblioteket bemannas av en biblioteksassistent. Under ht 2016 har Kastanjeskolan 377 elever. Byavångsskolan har öppet ca 17 timmar/vecka, fördelat på 3 dagar. Under ht 2016 har Byavångsskolan 236 elever. Skolbiblioteket bemannas av en biblioteksassistent som arbetar 50%. Övrig tid utöver öppethållande i biblioteket läggs på läsfrämjande arbete i klasserna. Lindesborgsskolan har öppet hela skoldagen och är bemannat 16 timmar i veckan, fördelat på 5 dagar. Under ht 2016 har Lindesborgsskolan 334 elever. Skolbiblioteket bemannas av skolpersonal med avsatt tid för detta uppdrag. Friskolor samt folkhögskola Det finns en friskola i kommunen som bedriver F-6-verksamhet. Där finns ett obemannat skolbibliotek. Under 2016-2017 bygger skolan upp ett enklare biblioteksdatasystem för att administrera böcker, utlåning etc. Biblioteket är alltid tillgängligt för eleverna under skolans öppettider. Friskolan har genom avtal med folkbiblioteket tillgång till de aktiviteter som den läsfrämjande verksamheten innefattar. Friskolan drivs av Tryde friskolas ekonomiska förening. Under ht 2016 har Tryde friskola 138 elever. 6 36
I kommunen finns även en friskola för gymnasieelever, Bollerups naturbruksgymnasium. Biblioteket är bemannat delar under dagen och har inga fasta öppettider. Tjänsten är en kombinerad specialpedagog/skolbibliotekarie-tjänst. Det biblioteksdatasystem som används är Dantek Bibliomatik. Huvudman för gymnasieskolan är Stiftelsen lagmannen Tage Ludvig Sylvans Lantbruksinstitut Bollerup. Under ht 2016 har Bollerups naturbruksgymnasium 230 elever. Österlens folkhögskola har ett skolbibliotek som är bemannat en dag i veckan 8.00-16.00. Bemanningen sköts av två lärare. Eleverna har tillgång till skolbiblioteket under alla tider på dygnet. Man använder ett eget datorsystem. Skolans huvudman är Föreningen Österlens folkhögskola. Under ht 2016 har Österlens folkhögskola ca 300 elever. 7 37
VISION och VÄRDEGRUND Tomelilla 2020 Tomelilla här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! Tomelilla skall vara platsen för inspiration och utveckling. Här bygger vi ett hållbart samhälle för kommande generationer. Livskvalitet är nyckelbegreppet i vår vision och vår värdegrund. Värdegrund Tomelilla livskvalitet i dialog Platsen där du möts av tillit och där delaktighet är en rättighet. Tomelilla livskvalitet för alla Platsen att bo på där alla människor känner trygghet och möts med nyfikenhet, ömsesidig respekt och lika värde. Tomelilla tillväxt för livskvalitet Platsen där vi utvecklar och satsar på skola, natur, företagsamhet och bostäder. Tomelilla livskvalitet med kreativitet och glädje Platsen med en atmosfär som ger livslust. 8 38
BIBLIOTEKETS VISION Biblioteket ska som kulturell mötesplats bidra till individens livslånga lärande. Genom att stödja människors individuella behov av information och lärande kan biblioteken bidra till lokal utveckling och tillväxt samt till individens växande. Ledord är berättelse-mötesplats-folkbildning. Bibliotekets uppdrag I Tomelilla kommun ska det finnas folkbibliotek såväl i tätorten som i byarna, de ska vara öppna och tillgängliga för alla dvs alla kommuninvånare ska kunna nyttja biblioteksservicen såväl fysiskt som digitalt oavsett var i kommunen man bor. Biblioteket ska vara tillgängligt så att människor från alla samhällsgrupper, av alla kön och i alla åldrar kan mötas. Biblioteken har därför en viktig roll att fylla för att motverka alla former av segregation och kunskapsklyftor. Det ska ges möjlighet till fri tillgång till läsupplevelser och kunskapskällor. Såväl det traditionella tryckta mediet som det digitala ska finnas tillgängligt. Det ska vara lätt för användarna att hitta det de söker, därför har biblioteket ett ansvar för systematisering, kvalitet och relevans i sina medier och digitala informationsresurser. Bibliotekens roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Biblioteket ska utvecklas ytterligare som kunskapscentrum med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och för att öka den kulturella kompetensen. Biblioteket ska inbjuda till kulturella möten och verka som en social mötesplats för medborgarna med folkbildning i fokus. Barn och unga är framtiden, därför ska biblioteken arbeta med särskilt fokus på dessa och ska fungera i ännu högre utsträckning som mötesplats för barn och unga, där de har tillgång till datorer, litteratur i alla former, spel, film, musik, sittplatser osv. Biblioteksverksamhetens uppdrag är att tillgängliggöra och bistå med information för medborgaren. Bibliotekets webbplats ska vara interaktiv, dynamisk, informativ och lättillgänglig. Biblioteksverksamheten har en öppen dialog och samverkar med såväl interna som externa aktörer för att kunna erbjuda ett så bra verksamhetsutbud som möjligt. VERKSAMHETSMÅL FÖR BIBLIOTEKET Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun har 31 oktober 2016 för åren 2017-2019 antagit målet: Antalet biblioteksbesökare på landsbygden ska öka. 9 39
FOKUSOMRÅDEN Utifrån kommunens och bibliotekets visioner och uppdrag har arbetet för att utveckla och stärka biblioteksverksamheten i kommunen utmynnat i två fokusområden: Det tillgängliga biblioteket och Barn o Unga. Det tillgängliga biblioteket Det är viktigt att tillgänglighetsaspekten genomsyrar hela biblioteksverksamheten vad gäller lokaler, öppettider, medieformat och tillgång till information. Alla medborgare oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ha tillgång till bibliotek. Biblioteket ska vara en mötesplats med ett allsidigt utbud för kommuninvånarna. Programverksamheten som biblioteket bedriver är bred, kostnadsfri och öppen för alla. Utöver författarbesök och föreläsningar finns det flera återkommande programpunkter, såsom språkcafé, stickcafé och öppen bokcirkel som utgör viktiga sociala mötesplatser. Bibliotekets läsfrämjande verksamhet är en naturlig del och självklar utgångspunkt för såväl dagligt arbete som programverksamhet. Det handlar om alltifrån beståndsarbete, tillgängliggörande och marknadsföring till läsinspirationstillfällen och författarbesök. Biblioteket arbetar med tillgänglighet på flera områden och särskild uppmärksamhet riktas mot personer med särskilda behov, samt personer med annat modersmål än svenska. Detta bland annat genom språkcaféverksamhet samt genom att erbjuda litteratur som är anpassad för dessa gruppers behov, till exempel i olika medieformer eller på olika språk. I Tomelilla finns uppskattningsvis ett 20-tal olika språk. Uppsökande verksamhet bedrivs för att nå dem som beroende av ålder och/eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till biblioteket. Biblioteket har till exempel boken kommer-service och bokdepositioner på äldreboenden. Biblioteket bedriver läsombudsverksamhet för att utöka förmedlingen av litteratur. Detta genom att biblioteket erbjuder fortbildning, stöd och inspiration vid träffar och föreläsningar. Biblioteket erbjuder digital nedladdning eller direktnedladdning av talböcker för låntagare med läshinder. Biblioteket arbetar för att underlätta studierna för de studenter som är bosatta i kommunen, genom bland annat fjärrlån, hjälp med informationssökning och samarbete med distansutbildningar vid universitet och högskolor. Samhälls- och teknikutvecklingen ställer allt högre krav på digital delaktighet. Det är viktigt att biblioteket följer med i teknikutvecklingen och medverkar till att minska den digitala klyftan genom IT- och datorhandledningar samt informationstillfällen. Tillgång till och kunskap om den digitala kommunikationen är en förutsättning för att kunna delta i samhället. Biblioteken och dess personal har även stor betydelse genom att kunna vägleda bland stora informationsmängder. 10 40
Genom samverkan med Region Skåne samt övriga folkbibliotek inom regionen tillgängliggörs ett stort medieutbud genom ett välfungerande och miljöanpassat distributionssystem. Tomelilla bibliotek samverkar med biblioteken i Ystad, Simrishamn, Sjöbo och Skurup för att hålla en bra standard på de alltmer efterfrågade webb- och tekniktjänsterna. Dessa tjänster är övergripande och innefattar all verksamhet på biblioteket. Det är ett pågående och ständigt utvecklingsbart samarbete som gynnar medborgarna i de fem kommunerna. Utvecklingsområden tillgänglighet Integration Mångspråkiga medier är en viktig del av bibliotekets utbud, liksom litteratur och medier som främjar integration och språkträning. För att tillgodose de ökade behov som finns i kommunen ska samverkan ske mellan flera olika aktörer, såväl inom kommunen som över kommungränserna. Utöver en utvidgning av det befintliga mediebeståndet ska biblioteket vidareutveckla integrationsarbetet genom aktiviteter såsom språkcaféer samt tillhandahålla biblioteksinformation på andra språk än svenska. Digital delaktighet Biblioteket ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i samhälls- och kulturlivet. För att motverka digitala klyftor ska biblioteket i ökad utsträckning erbjuda och marknadsföra tjänster såsom individuellt anpassad vägledning i IT- och datoranvändning samt workshops och informationstillfällen. Biblioteket som mötesplats Biblioteket ska verka för att i högre utsträckning fungera som en arena och självklar mötesplats för kommunala verksamheter och medborgare i alla åldrar. Läsfrämjande verksamhet Genom att vidareutveckla och hitta nya former för den läsfrämjande verksamheten vill vi nå ut till nya målgrupper; öppna vägar till litteraturen för dem som inte läser samt ge fler möjlighet till konstnärliga upplevelser genom litteratur och kulturevenemang. Filialer och meröppet Ett viktigt utvecklingsområde för biblioteksverksamheten är att införa meröppet vid kommunens biblioteksfilialer. Meröppet innebär att besökare kan använda biblioteken även under dagar när det inte finns personal på plats, liksom på kvällar och helger. Det ger en ökad tillgänglighet med bibehållen bemanning av biblioteken. Meröppna bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar effektivare en befintlig resurs och kan stärka bibliotekets roll i lokalsamhället. Meröppet kommer att innebära nya arbetssätt för personalen gentemot besökarna på filialerna. 11 41
Barn och unga De tillgänglighetsaspekter som beskrivs i fokusområdet för Det tillgängliga biblioteket är givetvis lika relevanta för den biblioteksverksamhet som riktas mot barn och unga varför detta fokusområde i viss mån är överlappande, men med särskild uppmärksamhet riktad åt just barn och unga. Läsning av skönlitteratur förmedlar insikt och förståelse för människans olika livssituationer och behov, läsningen skapar också lustfyllda upplevelser. Den bidrar till barn och ungas personliga utveckling. Bibliotekens läsfrämjande arbete är viktigt för att väcka lust och inspiration för läsning. Lusten att läsa grundläggs tidigt och det är också under de första åren som barnen lär sig hantera ett eget språk. Barn och unga är en prioriterad målgrupp på Tomelilla bibliotek. Bibliotekets uppdrag är att arbeta med språkutveckling, att främja läsning och att stötta barn och unga i deras sökande efter kunskap och kreativt tänkande. Att stärka berättelsen oavsett medieform eller språk är av stor vikt. Att kunna läsa och förstå en text är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället varför det är av största vikt att erbjuda ett tillgänglighetsanpassat utbud som kommer alla till del. Till exempel erbjuds digital nedladdning eller direktnedladdning av talböcker för låntagare med läshinder. Bibliotekets läsfrämjande verksamhet är även vad gäller barn och unga en naturlig del och självklar utgångspunkt för såväl dagligt arbete som programverksamhet. Tomelilla bibliotek har under lång tid fokuserat på att främja läsning långsiktigt och systematiskt. Förskolorna och skolorna i kommunen är viktiga samarbetspartners när det gäller att nå barnen i det läsfrämjande arbetet och biblioteket verkar både i bibliotekets lokaler och ute i de kommunala verksamheterna. Biblioteket har utarbetat en läsfrämjande handlingsplan som innebär att man har ett fördjupat samarbete med förskolorna och skolorna. I det läsfrämjande arbetet ingår att eleverna får biblioteksvisning i biblioteket och att de får möjlighet att träffa och möta en bibliotekarie. Biblioteket arrangerar också bokprat och författarbesök åt eleverna. I det läsfrämjande arbetet ingår också att biblioteket delar ut bokgåvor till barn och unga. Biblioteket samarbetar med verksamheter i kommunen som vänder sig till barn och unga men också till föräldrar. Biblioteket fungerar som social mötesplats för barn och unga och deras föräldrar. Biblioteket arbetar aktivt för att vara ett stöd åt dessa målgrupper i fråga om språkutveckling, det kan vara att visa vilka böcker som kan vara lämpliga beroende på ålder men det kan också vara av det mer interaktiva slaget att man får delta i en sångstund. I samarbete med BVC bjuds föräldragrupper in till biblioteket med sina barn. Biblioteket är en plats för möten mellan människan och ordet, mellan läsaren och boken, mellan nyfikenheten och kunskapen, mellan fantasi och verklighet. För att utvecklas som människa är det viktigt att du får uppleva med alla sinnen och att få vara delaktig och interagera med andra. Biblioteket, i samverkan med övriga verksamheter i kulturhuset, arbetar förutom med litteratur i alla former också med kulturuttryck som teater, musik, dans, film och konst. 12 42
Utvecklingsområden för barn och unga Barns fritid Biblioteken ska hitta fler vägar för att nå barn och unga på deras fritid. Detta som en del i det läsfrämjande arbetet men även för att utveckla biblioteket som mötesplats för dessa grupper. Fördjupad samverkan ska ske med aktörer inom kommunen men också externt. Integration Biblioteket ska utveckla arbetet med mångspråkig litteratur i samråd med förskola och skola. Biblioteket ska också vidareutveckla integrationsarbetet genom aktiviteter inom programverksamheten. 13 43
SKOLBIBLIOTEK SKOLBIBLIOTEKENS VISION Skolbiblioteken ska främja lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och mänskliga värden. Skolbiblioteken ska ge förutsättningar för elever att utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Elever ska utveckla en vilja att handla också för andras bästa samt visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. MÅL FÖR SKOLBIBLIOTEKEN Genom arbetet på skolbiblioteken ska fler elever nå måluppfyllelse. Skolbiblioteken ska vara en integrerad del av förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans pedagogiska verksamhet. Skolbibliotekarien och medieutbudet ska utgöra pedagogiska resurser i värdegrundsarbetet i skolan, samt ge elever möjlighet att sätta sig in i andra människors situation och se världen från olika perspektiv. Skolbiblioteket ska samordna och tillgängliggöra medier och information. Utvecklingsområden för skolbiblioteken Skolbibliotekariens deltagande i det pedagogiska arbetet på skolan och i samarbetet med skolans personal ska öka, med särskilt fokus på värdegrundsarbete och läsfrämjande aktiviteter. Samverkan mellan folkbibliotek och skolbiblioteken bör utvecklas för ytterligare tillgänglighet. Detta sker redan idag med till exempel bokprat, temaplock, författarbesök och inköp. Skolbiblioteken ska i högre grad rikta sin verksamhet mot fritidshemmen. 14 44
UTVÄRDERING OCH REVIDERING Planens giltighet 2017-2021 Biblioteksplanen ska i samverkan med kommunstyrelsens kultur- och fritidsnämnd och familjenämnden utvärderas och revideras vart femte år. Verksamheten ska utarbeta handlingsplaner kopplade till utvecklingsområdena som årligen ska utvärderas och följas upp i verksamhetsberättelsen. 15 45
Bilagor Tomelilla kommuns övergripande strategiområde I Tomelilla kommun är de övergripande strategiområdena hållbar tillväxt, delaktighet och egenmakt, barn och ungas utveckling, trygghet och hälsa. Hållbar tillväxt MÅLOMRÅDE 1:1 Tomelilla kommun ska arbeta för att öka människors möjlighet till egen försörjning och genom aktiva satsningar förebygga framtida arbetslöshet. Sysselsättningen ska öka och samarbetet med näringslivet och våra grannkommuner ska förstärkas. MÅLOMRÅDE 1:2 Alla kommunala verksamheter ska delta i arbetet med att stärka Tomelillas varumärke och medverka till att hela kommunen blir mer attraktiv för etableringar, besökare samt inflyttning. MÅLOMRÅDE 1:3 För att långsiktigt bevara våra ekosystem samt minska påverkan på natur och människans hälsa ska bästa möjliga resursutnyttjande eftersträvas inom den kommunala verksamheten. Tomelilla kommun ska skapa möjlighet för att invånarna aktivt ska kunna delta i detta viktiga arbete. MÅLOMRÅDE 1:4 Den kommunala ekonomin ska vara långsiktigt hållbar och varje generation ska bära sin del av kostnaden för våra välfärdssystem. MÅLOMRÅDE 1:5 Väl fungerande kommunikationer och en utbyggd digital infrastruktur är en förutsättning för en bra vardag för alla. Tomelilla kommun ska aktivt arbeta för att utveckla infrastrukturen i hela Skåne för att kunna binda samman hela arbetsmarknadsområdet. MÅLOMRÅDE 1:6 En god tillgång på bostäder är en förutsättning för att Tomelilla kommun ska kunna fortsätta att växa. Den kommunala verksamheten ska samverka med bostadsmarknadens aktörer för att underlätta att fler bostäder byggs. Strategiområde 2 Delaktighet och egenmakt MÅLOMRÅDE 2:1 Individer, företag och föreningar ska vara nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service och det ska vara snabbt och enkelt för alla att komma i kontakt med kommunen. Tomelilla kommun ska aktivt arbeta för en enklare vardag för privatpersoner och företag. MÅLOMRÅDE 2:2 Invånarnas möjlighet att påverka sin egen vardag ska öka. Tomelilla kommun ska stärka sin dialog med invånarna inför politiska beslut. Människors möjlighet att välja utförare av olika tjänster ska öka. MÅLOMRÅDE 2:3 Människors ojämlika livsvillkor ska minska och särskilda insatser riktas mot landsbygdens utveckling. MÅLOMRÅDE 2:4 Tomelilla kommun ska göras mer tillgängligt för människor med olika funktionsnedsättningar. MÅLOMRÅDE 2:5 Tomelilla kommun ska vara en professionell och kompetent organisation som attraherar och kan 16 46
behålla duktiga medarbetare. Alla anställda ges möjlighet att växa i organisationen utifrån sina egna unika förutsättningar. Strategiområde 3 Barn och ungas utveckling MÅLOMRÅDE 3:1 Förskolan i Tomelilla kommun ska hålla hög kvalitet och förskoleplats ska erbjudas inom skälig tid. Det ska vara en stimulerande och trygg plats för barnen. MÅLOMRÅDE 3:2 Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar för att klara minst godkända resultat i skolan och bli behöriga för gymnasiestudier. MÅLOMRÅDE 3:3 Tomelilla kommun har ett ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet, näringslivet och kommunala bolag verka för att fler barn och ungdomar får en mer meningsfull fritid. MÅLOMRÅDE 3:4 Barn och ungas välmående ska stärkas. Alla har rätt till en uppväxt utan att bli mobbad eller kränkt på något sätt. De som behöver extra stöd för sin utveckling ska få det och i den omfattning som krävs. MÅLOMRÅDE 3:5 Barn och ungdomar ska tidigt och regelbundet få nödvändig kunskap om arbetsmarknaden och näringslivet för att underlätta framtida yrkesval. Tomelilla kommun ska erbjuda ferieplatser till unga mellan 16-17 år som inte själva kan ordna sommarjobb. Strategiområde 4 Trygghet och hälsa MÅLOMRÅDE 4:1 I Tomelilla kommun ska alla känna sig trygga och säkra. Den offentliga miljön har en betydande roll och ska vara estetiskt tilltalande, ren och fri från skadegörelse. MÅLOMRÅDE 4:2 Tomelilla erbjuder en trygg och god omsorg för äldre och människor i behov av stöd. Möjligheterna för brukare av kommunens välfärdstjänster att själva påverka sin vardag ska öka och kvaliteten på omsorgen ska höjas. MÅLOMRÅDE 4:3 Tomelilla kommun ska stödja barn och unga och tillsammans med andra aktörer ska vi arbeta med att underlätta föräldraskapet. Kommunen ska sträva efter att ha en god kunskap om barns och ungas vardag. MÅLOMRÅDE 4:4 Tomelilla kommun ska, i samverkan med andra aktörer, stödja förenings- och kulturlivet för en fortsatt positiv utveckling. Invånare och besökare ska vara nöjda med kultur- och fritidsutbudet. MÅLOMRÅDE 4:5 Tomelilla kommun ska i samverkan med polis, föreningar och frivilligorganisationer aktivt motarbeta missbruk av spel, alkohol, narkotika och dopingpreparat samt minska användningen av tobak. MÅLOMRÅDE 4:6 De kommunala verksamheterna ska främja invånarnas möjligheter till fysisk aktivitet och stötta sunda livsvanor. 17 47
Bibliotekslagen (Bil. 1) http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/30/02/1374993b.pdf Skollagen (Bil. 2) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/05/unesco.pdf Barnkonventionen https://unicef.se/barnkonventionen Regionala kulturplanen http://utveckling.skane.se/publikationer/strategier-och-planer/regional-kulturplan-forskane-2016-2019/ Tomelilla kommuns tillgänglighetsplan http://www.tomelilla.se/fileadmin/tomelilla/public/planer_och_program/tillg%c3%a4n glighetsplan/tillg%c3%a4nglighetsplan%202011%20-%202014.pdf SCB: statistik, medborgarundersökning 2014 http://www.scb.se/siteseeker/find 364592.aspx?defst=True&q=medborgarunder s%c3%b6kningen+tomelilla&resid=1035911917&ss=t&uaid=32ee6279986731250b D5B308E22C55F8%3a38352E33302E3138362E33%3a5246877765982457395 18 48
Bilaga 1 Bibliotekslagen 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. sjukhusbibliotek, 5. högskolebibliotek, 6. lånecentraler, och 7. övriga offentligt finansierade bibliotek. Syfte och ändamål 2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. De ska också främja information, upplysning, utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksservice ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen. 4. För sjukhusbibliotek vid sjukhus med kommunalt huvudmannaskap ansvarar landstingen. 5. För högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 6. För lånecentraler och övrig biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser är en uppgift för staten ansvarar staten. Biblioteksplaner 4 Kommunerna och landstingen ska anta planer för sin biblioteksverksamhet. Paragrafen motsvarar 7 a andra stycket i 1996 års bibliotekslag och någon ändring i sak avses inte. Övervägandena finns i 3.5. Folkbibliotek 5 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till kommuninvånarnas behov. Folkbibliotekens utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska särskilt främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Prioriterade grupper 6 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur anpassad till deras behov. 7 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att erbjuda litteratur anpassad till deras behov. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 19 49
1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Avgiftsfrihet 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Trots första stycket får folkbiblioteken ta ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Det som anges om folkbibliotek i 6 8 gäller även skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 Varje landsting bör bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska, inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan, svara för biblioteksservice samt i övrigt bistå och samverka med övriga delar av det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med vad som anges i 14 och 15. Lånecentraler 13 För en kompletterande medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. 15 Regional biblioteksverksamhet samt högskolebibliotek, lånecentraler och andra statligt finansierade bibliotek ska 1. avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande, och 2. i övrigt samverka med folkbiblioteken och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Folkbiblioteken får ställa litteratur till förfogande för andra offentligt finansierade bibliotek. Uppföljning 16 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick och ansvara för samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med kommunerna och landstingen följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som antagits har utformats och hur de används. 20 50
Ikraftträdandebestämmelse Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013, då bibliotekslagen (1996:1596) ska upphöra att gälla. Enligt bestämmelsen träder den nya lagen i kraft den 1 juli 2013. Samtidigt ska bibliotekslagen (1996:1596) upphöra att gälla Skollag (2010:800) 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 21 51
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 6 Dnr FN 2016/49 Riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar anta riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg i Tomelilla kommun. Ärendebeskrivning Ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en stiftelse eller en enskild individ har möjlighet att bedriva enskild förskola eller skolbarnsomsorg (fritidshem) i kommunen och få bidrag till verksamheten under förutsättning att lagkraven för verksamheten uppfylls. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott beslutar anta riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg i Tomelilla kommun. Förslag till beslut under sammanträdet Christer Yrjas (C) föreslår att utskottet beslutar i enlighet med förvaltningens förslag med föreslagna ändringar. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att familjenämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med Christer Yrjas (C) förslag. Justerandes sign 52
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 6 forts Beslutsunderlag Regler för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg, 2017-01-03 Blanketter för ansökan ht 16, 2017-01-03 Etableringskontroll innan en ny verksamhet startar, 2017-01-03 Förstagångstillsyn och regelbunden tillsyn, 2017-01-03 Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2016-01-04 Beslutet skickas till: Skolchef Bengt Persson Justerandes sign 53
2017-01-13 Regler för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg Ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en stiftelse eller en enskild individ har möjlighet att bedriva enskild förskola eller skolbarnsomsorg (fritidshem) i kommunen och få bidrag till verksamheten under förutsättning att beslutade krav för verksamheten uppfylls. Ansökan och godkännande Ansökan om att starta och driva förskola och skolbarnsomsorg i enskild regi i Tomelilla kommun ska vara inlämnad minst 5 månader före det datum verksamheten önskar starta, dock under förutsättning att de krav kommunen ställer är uppfyllda. Ansökan sker på särskild blankett för godkännande av anordnare av pedagogisk verksamhet finns på kommunens hemsida. Godkännande blir automatiskt ogiltigt om anordnare inte kommit igång med verksamheten efter ett år efter att godkännande beviljats eller om verksamheten legat nere under två år. Godkännandet bygger på följande utgångspunkter: Att verksamheten ska vara öppen för alla som ska erbjudas motsvarande kommunal verksamhet med vissa undantag (Skollagen 2 kap.) Att avgifterna inte är oskäligt höga. Att verksamhetsform anges tydligt Att insyn i verksamheten tillförsäkras. Att verksamheten ska följa gällande lagstiftning Att sökande lämnar uppriktiga och korrekta uppgifter. Att kvalitets- och säkerhetskraven ska vara goda. I verksamheten ska finnas legitimerad personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Personalen ska ha genomgått lämplighetsprövning som innebär registerkontroll. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning. För att bedriva förskola och skolbarnsomsorg ska lokalerna vara ändamålsenliga och godkända av brandskyddsmyndighet samt miljö och hälsoskyddsmyndighet. Förskoleverksamhet För godkännande av enskild förskola ska följande kriterier vara uppfyllda: Förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för barn. Förskolan ska bedömas utifrån att den är ett första steg i utbildningssystemet. Förskolan ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola. 1 (4) 54
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål enligt nationella riktlinjer. Förskolan ska aktivt arbeta med inflytande såsom föräldrasamverkan och samråd med barn och vårdnadshavare där löpande information om barnet ges. Den som leder verksamheten ska genom utbildning och erfarenhet ha en god pedagogisk insikt. Skolbarnomsorg För godkännande av enskilt fritidshem ska följande kriterier vara uppfyllda: Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola både tids- och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska vara öppet för alla barn som ska erbjudas fritidshem och så nära som möjligt den skolenhet där barnet får sin utbildning. Fritidshemmet ska arbeta utifrån läroplanen för grundskolan. Fritidshemmet ska erbjuda barnen rekreation och meningsfull fritid samt stimulera utveckling och lärande. Den ska utformas så att allsidiga kontakter och social gemenskap främjas. Fritidshemmet ska aktivt arbeta med inflytande såsom föräldrasamverkan samt samråd med barn och vårdnadshavare. Den som leder verksamheten ska genom utbildning och erfarenhet ha en god pedagogisk insikt. Återkallande av godkännande Kommunen kan återkalla verksamhetens tillstånd om anordnaren inte uppfyller de krav som ställs av lagstiftningen eller kommunen. Om verksamheten helt eller till väsentliga delar ändras eller flyttas ska beslut om godkännande upphävas. Lagar och regler som styr verksamheten Anordnaren ska driva verksamhet i enlighet med: Skollagen, socialtjänstlagen och andra tillämpliga lagar och förordningar FN:s barnkonvention Förskolans läroplan Allmänna Råd för familjedaghem/fritidshem Övriga politiskt beslutade styrdokument 2 (4) 55
Huvudmannens ansvar för personal Huvudmannen ansvarar för att regler och bestämmelser för sekretesslagstiftning samt tystnadsplikt följs. Huvudmannen ansvarar för att lämplighetsprövning som innebär registerkontroll genomförs. Ersättning för pedagogisk verksamhet Enskilda verksamheter som beviljats tillstånd får barn- och elevpeng för sin verksamhet. Beslut om kommunens barn- och elevpengsmodell togs 2015 för år 2016. För 2017 har pengen räknats upp och kommer åter att revideras inför 2018. Bidrag betalas endast för barn som är folkbokförda i Tomelilla kommun. Bidrag för barn i behov av särskilt stöd kan som tilläggsbelopp betalas ut efter ansökan hos Barn och Utbildning. Om barnet är placerat i mer än en verksamhetsform, t.ex. i både pedagogisk omsorg och förskola, beräknas bidrag proportionerligt mellan verksamheterna. Det totala bidraget kan dock inte överstiga maximalt belopp för bidrag. Kommunen godkänner och betalar bidrag för högst två enskilda huvudmän för varje barn. Bidrag utbetalas för placerade barn under innevarande månad. Avgifter Avgifter betalas till huvudmannen av vårdnadshavare, för årets alla månader och baseras på kommunalt beslutad taxa. Regler om avgifter och information om taxa finns på kommunens hemsida. Huvudmannen ansvarar för att avgiften tas ut korrekt och att beloppet inte överskrider taxa för motsvarande kommunal verksamhet. Delad avgift Om barnet/barnen ingår i flera verksamhetsformer, t.ex. både förskola och pedagogisk omsorg, ska vårdnadshavarnas avgift delas mellan huvudmännen. Den sammanlagda avgiften för vårdnadshavaren får inte överstiga den kommunalt beslutade taxan. Vid delning av avgift mellan olika huvudmän ska utbildningsförvaltningen kontaktas för handläggning. Allmän förskola Från den 1 september, det år barn fyller 3 år, erbjuds avgiftsfri allmän förskola 15 timmar per vecka (525 timmar per år). Information om allmän förskola och avgifter för förskola och fritidshem finns på kommunens hemsida. Barn till föräldralediga och arbetssökande Under tiden föräldrar uppbär föräldrapenning för yngre syskon har äldre förskolebarn rätt till förskoleverksamhet 15 timmar per vecka. När föräldrar uppbär arbetslöshetsersättning gäller samma regler med förskoleverksamhet 15 timmar per vecka. För dessa barn ska avgift tas ut enligt kommunalt beslutad taxa, fram till höstterminen då barnen fyller 3 år och omfattas av allmän förskola. Under tiden föräldrar uppbär föräldrapenning för yngre syskon eller uppbär 3 (4) 56
arbetslöshetsersättning, har barn i skolåldern inte rätt till placering i fritidshem. Kö-administration Tomelilla kommun hanterar kön till alla förskolor i kommunen, fristående och kommunala Tillsyn och årsredovisning Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och ta del av upplysningar, information och de handlingar som tillsynen kräver. Tillsynen ska ske av enskild verksamhet i enlighet med Barn och Utbildnings beslut. Rapportera antal närvarande barn Barn som är inskrivna i verksamheten ska rapporteras till utbildningsförvaltningen varje månad enligt särskilda rutiner. Besvärshänvisning Överklagan av beslut kan tillsändas Länsrätten i Skåne tre veckor efter delgivet beslut. Skrivelsen ska dock skickas till Familjenämnden i Tomelilla kommun. I skrivelsen ska tydligt framgå vilket beslut som överklagas och vilken ändring den klagande begär. 4 (4) 57
2017-01-13 Etableringskontroll innan en ny verksamhet startar Innan en ny förskola öppnar eller flyttar in i nya lokaler, eller innan en ny dagbarnvårdare tar emot en barngrupp gör Barn och Utbildning en etableringskontroll. Etableringskontrollen genomförs av tjänsteman från Barn och Utbildning. Denna form av tillsyn är till för att se att den planering som huvudmannen har presenterat i sin ansökan går att genomföra. Etableringskontrollen sker så nära inpå verksamhetsstart som möjligt. Det är den enskilde huvudmannen som ansvarar för att i god tid innan verksamhetsstart kontakta Barn och Utbildning så att tid för etableringskontroll bokas in. Inga barn får skrivas in i en ny verksamhet innan etableringskontrollen är genomförd. Om verksamheten bedöms följa gällande lagar och föreskrifter fattar Familjenämnden beslut om att avsluta etableringskontrollen. Granskning vid etableringskontroll hos en ny dagbarnvårdare /nytt familjedaghem Etableringskontroll hos en ny dagbarnvårdare/nytt familjedaghem innebär att Barn och Utbildning granskar att huvudmannen för den enskilda pedagogiska omsorgen kan bedriva verksamheten i enlighet med de föreskrifter och riktlinjer som gäller. Granskningen sker dels skriftligt genom att huvudmannen skickar in ett fullständigt ifyllt formulär gällande aktuell etableringskontroll och dels genom besök i verksamheten där det bland annat ingår en intervju med dagbarnvårdaren/personalen. De föreskrifter och riktlinjer som Tomelilla kommun utgår ifrån vid tillsynen är de som gäller för pedagogisk omsorg: Skollagen Förskolans läroplan, som är vägledande för pedagogisk omsorg Skolverkets allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg Barn och Utbildnings riktlinjer för beslut om rätt till bidrag för enskilt bedriven pedagogisk omsorg Språklagen, som innehåller bestämmelser som är tillämpbara för pedagogisk omsorg Huvudmannen för den enskilda pedagogiska omsorgen ska vid 1 (3) etableringskontrollen bland annat redovisa att följande förutsättningar är uppfyllda: 58
Huvudmannen för den enskilda pedagogiska omsorgen ska vid etableringskontrollen bland annat redovisa att följande förutsättningar är uppfyllda: Det finns anställd personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Det finns färdigställda och ändamålsenliga lokaler i respektive dagbarnvårdares bostad. Giltigt kontrakt ska uppvisas i samband med etableringskontrollen. Vid behov ska bygglov kunna uppvisas. För huvudman med flera dagbarnvårdare/familjedaghem ska det i respektive dagbarnvårdares bostad, finnas material med tillräcklig variation och omfattning för att stimulera barnens utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt lärande. Barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i respektive dagbarnvårdarers barngrupp. Det finns rutiner för barnsäkerhet, utflykter, utevistelse, kriser och katastrofer. Det finns en aktuell planering utifrån styrdokumenten för hur verksamheten ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt lärande. Verksamhetens öppettider är i överensstämmelser med Tomelilla kommuns riktlinjer. Det finns en klagomålshantering. Granskning vid etableringskontroll av en ny förskola Etableringskontroll av en ny förskola innebär att Barn och Utbildning inom ramen för tillsynsprocessen granskar att huvudmannen kan bedriva verksamheten i enlighet med de föreskrifter som gäller. De föreskrifter och riktlinjer som Tomelilla kommun utgår ifrån vid tillsynen är de som gäller för förskola: Skollagen Förskolans läroplan Skolverkets allmänna råd med kommentarer om förskolan Språklagen, som innehåller bestämmelser som är tillämpbara för förskola 2 (3) 59
Huvudmannen för förskolan ska vid etableringskontrollen bland annat redovisa att följande förutsättningar är uppfyllda: Det finns färdigställda lokaler som är ändamålsenliga så att syftet med utbildningen kan uppnås. Det finns utrustning och material så att syftet med utbildningen kan uppnås. Samtliga lokaler, utrustning och utemiljö är godkända av miljöförvaltningen samt att det finns rutiner för egenkontroll enligt miljöbalken samt för brandskydd. Dessutom ska beviljade bygglovshandlingar uppvisas. Det finns rutiner för barnsäkerhet, utflykter, utevistelse, kriser och katastrofer. Barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Det finns anställd förskolechef, förskollärare och annan personal. Det finns en aktuell planering utifrån styrdokumenten för hur verksamheten ska bedrivas för att syftet med utbildningen ska uppnås. Öppettider Klagomålshantering 3 (3) 60
Tomelilla kommun 2016-12-21 Barn och Utbildning Förstagångstillsyn och regelbunden tillsyn Förstagångstillsyn - efter sex till åtta månader Normalt gör Barn och Utbildning en förstagångstillsyn ungefär sex till åtta månader efter att en ny verksamhet inom enskild pedagogisk omsorg eller en ny förskola har startat. Denna tillsyn görs på samma sätt som en regelbunden tillsyn. Regelbunden tillsyn - vart fjärde år Barn och Utbildning gör regelbunden tillsyn av förskolor och dagbarnvårdare minst vart fjärde år. Den regelbundna tillsynen kan även ske oftare än vart femte år. När det är dags för tillsyn får huvudmannen ett brev från Barn och Utbildning där det finns mer information om tillsynen och vilket eller vilka datum som är aktuella. Tillsynsbesök genomförs av tjänstepersoner från Barn och Utbildning. Inför ett tillsynsbesök skickar Barn och Utbildning ut ett formulär med frågor om verksamheten som huvudmannen ska fylla i och skicka in innan besöket. Tillsynsbesök för enskild pedagogisk omsorg och förskola går till på olika sätt. Om verksamheten bedöms följa gällande lagar och föreskrifter fattar Familjenämnden beslut om att avsluta tillsynen i annat fall ska bristerna åtgärdas för att verksamheten ska få behålla sitt bidrag. Tillsynsbesök Under ett tillsynsbesök på en förskola/pedagogisk omsorg observerar tjänstepersoner från Barn och Utbildningen verksamheten och tittar på det material som finns tillgängligt för barnen. Före tillsynsbesöket skickar Barn och Utbildning ut ett schema för dagen till huvudmannen. Tjänstepersonerna pratar med förskolechef, huvudman, personal och vårdnadshavare. Barn och Utbildnings tjänstepersoner vill också kunna ta del av verksamhetens rutiner, handlingsplaner, dokumentationer och annat skriftligt material. 61
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen Ansökan om godkännande av fristående förskola Namn på förskoleenheten Ange planerat startdatum Ange totalt antal platser på förskoleenheten En fristående förskola är en förskola som inte är kommunal utan drivs av en privat anordnare, som till exempel ett bolag eller en förening. Den som driver den fristående förskolan kallas enskild huvudman. Förskolans läroplan och skollagens bestämmelser om förskolan styr förskolans verksamhet. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Om ansökan avser utökande av befintlig verksamhet, ange hur många platser som finns på förskoleenheten idag. Fullständigt ifylld ansökan om att godkännas för att bedriva fristående förskola ska tillsammans med bilagor skickas till Tomelilla kommun Barn och Utbildning Gustafs torg 16 237 80 Tomelilla Förvaltningen strävar efter att handläggningstiden ska vara fem månader efter att en ansökan inkommit. Det är Familjenämnden som fattar beslut i ärendet gällande ansökan om godkännande att bedriva fristående förskola. Om sökanden bedöms ha de förutsättningar som krävs för att följa de föreskrifter som gäller för utbildning enligt 2 kap 5 Skollagen, får sökande beslut om ett godkännande för att driva den fristående förskolan. Det är sökanden, som i ansökan ska visa att förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, finns. En ansökan ska vara formulerad så att den klargör och visar sökandens insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och sökandens förmåga att skapa förutsättningar så att verksamheten kan uppfylla samt nå författningarnas krav och mål. Barn och Utbildnings krav är inte att en ansökan ska beskriva vad som ska uppfyllas i verksamheten eftersom detta redan finns angivit i de nationella styrdokumenten. I ansökningsblanketten ges under respektive avsnitt en direkt hänvisning till de nationella styrdokumenten. Härutöver anges under varje avsnitt att sökanden ska beskriva hur sökande avser att uppfylla författningarnas krav. I ansökan ska det framgå hur sökanden tänkt utforma och förverkliga verksamheten så att den uppfyller författningarnas krav samt hur verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande. I det ligger att sökanden ska uttrycka hur utbildningen kommer att utgå från barnets bästa och skollagens värdegrund. Vidare ska sökanden i ansökan, bland annat, kunna ange hur förskolan ska ledas och bemannas, hur kravet på ändamålsenliga lokaler och dess utrustning ska uppfyllas samt hur 1 62
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen sökanden avser att genom ett systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sökandens förutsättningar prövas genom bedömning av ansökningshandlingar och intervju med den/de sökanden/a. Eventuella beslut från tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga verksamhet kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid handläggningen inhämtas upplysningar om sökandes ekonomiska status via bland annat kreditupplysningsföretag. Beslutet om godkännande upphör automatsikt om huvudmannen inte har startat förskolan inom två år efter beslut om godkännande. Därefter krävs en ny ansökan. Även vid väsentliga förändringar av verksamheten, såsom ny huvudman, byte av lokal och/eller utökande av antalet platser krävs en ny ansökan. UNDERTECKNANDE Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan är sanna. Ort och datum Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökande Namnförtydligande Kontaktperson Namnuppgifter Kommunicering av handlingar samt beslut i ärendet kommer att ske till sökandes nedan angivna adress. Vid evt. adressändring ska Barn och Utbildning omgående kontaktas. Sökandes namn (namn på tex fysisk person, aktiebolag, förening) Telefonnummer Sökandes utdelningsadress Postadress Ort Sökandes e-postadress Webadress Organisationsform Företagsform/föreningsform Bankgiro/postgiro Ombud om sådant finns (fullmakt att företräda sökanden ska bifogas ansökan) Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Ombudets namn Telefonnummer Utdelningsadress Postadress Ort E-postadress Övriga uppgifter om huvudmannen Är sökanden huvudman för andra företag? Om ja, redovisa vilka företag huvudmannen ingår i: Driver sökanden eller styrelseledamot/vd annan förskoleverksamhet? Om ja, i vilken annan kommun? Ja Ja Nej Nej 2 63
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen Har sökanden eller styrelseledamot/vd tidigare drivit förskoleverksamhet? Om ja, i vilken kommun? Ja Nej Beskriv verksamhetsidé, värdegrund, öppenhetskrav, måltider och daglig utevistelse Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjud en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå ifrån en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utveckling. Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola (1 kap 5 8 kap 2, 18 och 19 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2.1 och 2.2 ). Beskriv den värdegrund som uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Undervisningen vid fristående förskolor ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt (1 kap 7 skollagen). Beskriv konkret hur verksamheten ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Av beskrivningen ska framgå arbetssätt och arbetsformer, ge exempel på hur man ska arbeta med angivna mål i läroplanen förskolan, såsom t.ex. språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap. Beskriv vilken värdegrund som ska prägla verksamheten. Av beskrivingen ska framgå hur förskolan ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Beskriv hur öppenhetskravet ska tillgodoses, d.v.s. hur förskolan kommer att vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola enligt skollagen. Av beskrivningen ska det framgå ev. urvalsgrunder som tillämpas om det finns fler sökanden än platser. Beskriv hur villkoren avseende att måltider servaras på regelbundna tider, samt att det är varierade och näringsriktiga, ska uppfyllas. Beskriv hur villkoren avseende daglig utevistelse ska uppfyllas. Om utbildningen ska ha konfessionell inriktning, beskriv hur villkoret att undervisningen i förskolan ska vara ickekonfessionell. Beskriv även hur villkoret att endast utbildningen får ha en konfessionell inriktningska uppfyllas. Beskriv även hur villkoret att deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt ska uppfyllas. 3 64
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen Villkor för godkännande 1. Lokal, utrustning och utemiljö Lokaler och utrustning ska finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap 35 skollagen)huvudmannen ska se till att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (6 kap 8 skollagen). Utomhusvisteksen bör ge möjlighet till lek och aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1). Det är viktigt att förskolans miljö är utformade så att det både stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet. Lokaler, miljö och material behöver vara utformade på ett sätt som främjar lek och lärande av olika slag som och som ger möjlighet till alltifrån skapande och livliga aktiviteter till vila och lugn aktiviteter. Miljön ska även vara söker och hälsosam. ( Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan SKOFS 2013:179 kap 1 punkt 4.) En förutsättning för att godkännas som huvudman är att förskolan kommer att ha ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet. Detta innebär även om lokalfrågan inte ör löst vid ansökningstillfället, ska ett eller flera lokalalternativ som kan komma att bli aktuella presenteras i ansökan. Barn och Utbildning har tillsynsansvar och kommer vid en etableringskontroll att granska lokalerna inför verksamhetsstart. Huvudmannen ska vid verksamhetsstart visa att lokalerna, utrustningen och utemiljön är godkänd och anmäld till miljöförvaltningen och att det finns rutiner för egenkotroll enligt miljöbalken sant för brandskydd. Det ska även finnas bygglov för förskola Beskriv hur villkoren avseende en ändamålsenlig lokal, inklusive utemiljön och dess utrustning ska uppfyllas. Ange uppgifter om förskolans lokal om sådan finns vid ansökningstillfället Förskolans namn Mobilnummer Förskolans utdelningsadress Postnummer Ort E-postadress Webbadress 2. Huvudmannens ansvar för utbildningen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen, förskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 skollagen). 4 65
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 3. Förskolechef Det pedagogiska ansvaret vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef som särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas. Som förskolechef får endast den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap. 11 skollagen). Det innebär bland annat att förskolechefen ska ha pedagogisk högskoleutbildning (se Skolinspektionens bedömning PM 2014-04-02). Förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen och andra författningar. ( 2 kap.10 skollagen) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas 4. Förskolans personalsammansättning Huvudmannen ska för undervisningen använda förskollärare som har en utbildning avsedd för den undervisning som förskollärare ska bedriva (2 kap. 13 skollagen). Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap.14 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas Antal barn per årsarbetare i barngrupp (förskollärare, barnskötare, pedagog). Uppgifterna ska stå i överenskommelse med det angivna antalet tjänster i budgeten. Barn/årsarbetare: Ange antal årsarbetare vad gäller förskollärare: Ange antal årsarbetare vad gäller övrig personal i barngruppen: 5. Registerkontroll av personal Huvudmannen ansvarar för att registerutdrag lämnas av all personal som erbjuds anställning inom verksamheten (2 kap. 31-33 skollagen) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas 6. Tystnadplikt Den som är eller har varit verksam inom en fristående förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap.14 skollagen). Huvudmannen ansvarar för att all personal har kunskap om innebörden av tystnadsplikt. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas 5 66
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen 7. Anmälningsplikt Huvudmannen ansvarar för att all personal i verksamheten har kunskap om sin skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. ( 14 kap.1 socialtjänstlagen 2001:453). Det innebär att misstanke om vanvård, övergrepp och andra brister och försummelser ska anmälas. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas 8. Barngruppens sammansättning Barngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek (6 kap.3 skollagen). Faktorer att ta hänsyn till vid barngruppens sammansättning och storlek, är bland annat personalens kompetens, lokalernas storlek och uteoch innemiljöns utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund, ålder och försutsättningar att i övrigt tillgodogöra sig utbildningen. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 9. Särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen se till att det barnet ges ett sådant stöd (8 kap. 9 skollagen) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivnigen ska det framgå hur barnets behov av stöd systematiskt identifieras och åtgärdas. 10. Barnsäkerhet Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap, 2 skollagen). Huvudmannen är ansvarig för barnens säkerhet. Huvudmannen ansvarar för att rutiner för tillsyn, barnsäkerhet, utflykter, utevistelse, brand, kriser och katastrofer finns och är uppdaterade och att dessa är kända för personalen. Rutinerna bör vara dokumenterade. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivningen ska det framgå hur rutinerna kommer att utarbetas, uppdateras och de är kända av personalen. 6 67
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen 11. Kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att personalen vid förskolan ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att personal vid förskola har nödvändiga insikter de föreskrifter som för verksamheten (2 kap.34 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 12. Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen/verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollag och andra föreskrifter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (4 kap. 3-7 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivningen ska det framgå huvudmannens och förskolechefens ansvar gällande det systematiska kvalitetsarbetet samt hur krav, mål och riktlinjer ska följas upp. Vidare ska det anges vilka som ges möjlighet att delta i arbetet och hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer att dokumenteras. 13. Rutiner för klagomål Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på ett sådant sätt att de blir kända av dem som vill lämna klagomål, exempelvis på huvudmannens hemsida samt anslag i förskolans lokaler eller som riktad information vid inskolning. Av den informationen bör det även framgå att den som vill lämna klagomål kan vända sig till Tomelilla kommun, Barn och Utbildning. ( 4 kap, 7 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivnigen ska det framgå huvudmannens rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen, och var information om rutinerna finns tillgängliga. 14. Språk Svenska ska vara huvudspråk i verksamheten. Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska (4,6,14 och 15 språklagen 2009:600, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2:2) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 7 68
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen 15. Modersmål Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska för möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap.10 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 16. Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering Huvudman eller personalen får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar för att genom målinriktat arbete motverka kränkande behandling av barn. Vidare ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att ban utsätts för kränkande behandling ( 6 kap. 1-11 skollagen). Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska det varje år upprättas en likabehandlingsplan. Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) övervalar reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolinspektionen och DO är tillsynsmyndigheter. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. 17. Barnets bästa samt barns inflytande I all utbildning ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap. 1+ skollagen). Barn ska ges inflytande över utbildningen och ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd (4 kap.9 och 14 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2:3) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivningen ska framgå hur barnen kommer att få inflytande över sin egen utbildning och vilka forum för samråd som kommer att finnas för barnen. 18. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Barns vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande i förskolan. Vid varje förskoleenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen och vårdnadshavarna. Förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd (4 kap 13 skollagen) och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgärs. Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (4 kap.12-14 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2:4) Beskriv hur villkoren ska uppfyllas gällande både informations- och samrådsskyldigheten. 8 69
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen 19. Samverkan För att underlätta övergång mellan skolformer ska rutiner finnas för att samverka mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem (Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2:5). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas 20. Barn och Utbildnings regler för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg Av Barn och Utbildnings regler för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg framgår de regler som gäller för bland annat öppettider, maxtaxa och föräldraavgifter. Beskriv hur villkoren i reglerna gällande öppettider, maxtaxa och föräldraavgifter ska uppfyllas. 9 70
Tomelilla kommun Ansökan om godkännande av fristående förskola Enligt 2 kap 5 Skollagen Bilagor Checklista För handlingar som ska bifogas ansökan om godkännande. Samtliga bilagor krävs för att påbörja utrednigen. Handlingar som styrker sökandandens rättsliga handlingsförmåga ska därför bifogas ansökan. Bilagor Kryssa här Registerutdrag från Skatteverket ska ges in av enskild firma. Utdraget ska visa att sökande är godkänd för F-skatt. Registreringsbevis från Bolagsverket respektive Länsstyrelsen eller Kammarkollegiet för AB, HB, KG, ekonomisk förening respektive stiftelser eller trossamfund. För AB och enskild firma ska det framgå att förskoleverksamhet ska bedrivas. Föreningens stadgar för ekonomisk förening/ideellförening samt för trossamfund. Bolagsavtal ska ges in för HB och KB. Det ska framgå att förskoleverksamhet ska bedrivas. Personbevis ska ges in för enskild firma. Stiftelseorförande ska ges in för stiftelse. Ekonomisk kalkyl för första verksamhetsåret. Schema över dagliga rutiner Vid utökning av verksamheten ska även dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan ges in. Försäkringsskydd för barn. Bilaga nummer Nedanstående bilagor krävs där lokal finns angiven i ansökan, i annat fall ska bilagor ges in i god tid inför en etableringskontroll. Kryssa här Hyreskontrakt/överenskommelse för hyra/försäljning av lokal. Skalenliga ritningar, m2, där verksamhetsdisposition anges. Bygglov och slutbevis för förskola. Godkännande från auktoriserad brandkonsult. Barnsäkerhetsrond, protokoll från genomförd rond före verksamhetsstart. Kopia på anmälan till Miljöförvaltningens hälsoskyddsavdelning för godkännande av lokal. Kopia på anmälan till Miljöförvaltningens livsmedelskontroll för hantering av livsmedel. Bilaga nummer 10 71
Tomelilla den 4 januari 2017 Dnr FN 2016/49 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Bengt Persson Skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Anna.Silver@tomelilla.se Familjenämndens arbetsutskott Riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott beslutar anta riktlinjer för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg i Tomelilla kommun. Ärendebeskrivning Ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en stiftelse eller en enskild individ har möjlighet att bedriva enskild förskola eller skolbarnsomsorg (fritidshem) i kommunen och få bidrag till verksamheten under förutsättning att lagkraven för verksamheten uppfylls. Beslutsunderlag Regler för att starta och driva enskild verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg, 2017-01-03 Blanketter för ansökan ht 16, 2017-01-03 Etableringskontroll innan en ny verksamhet startar, 2017-01-03 Förstagångstillsyn och regelbunden tillsyn, 2017-01-03 Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2016-01-04 Barn och utbildning Bengt Persson Skolchef Beslutet skickas till: Skolchef Bengt Persson 1 (1) 72
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 7 Dnr FN 2016/154 Skolutvecklingsgrupp Brösarps skola Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar godkänna sammansättningen av arbetsgruppen för skolutveckling på Brösarps skola. Ärendebeskrivning Syftet med en skolutvecklingsgrupp med inriktning mot Brösarps skola är att utreda hur skolan fortsatt kan utvecklas för att därigenom höja sin attraktionskraft. Skolchef föreslår följande sammansättning av skolutvecklingsgrupp: Rektor Ann-Kristin Montán, pedagogerna Anette Löfstedt och Maria Andersson från Brösarps skola, från civilsamhället Sven G Petersson, projektledare Ulrika Ahrlin, utvecklingsledare Ann-Margret Månsson, socialchef Madeleine Moberg, kommunikationschef Helene Grafman. Dessutom föreslår skolchef att Christer Yrjas, Anders Ahlbäck och Anders Throbäck från familjenämndens arbetsutskott ska ingå i arbetsgruppen. Starten för arbetsgruppen blir första veckan i Februari där vi beslutar om arbetsformerna, mötes frekvens och uppgiftsfördelning. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar godkänna sammansättningen av arbetsgruppen för skolutveckling på Brösarps skola. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, skolchef Bengt Persson, 2017-01-02 Beslut familjenämnden, Fn 152/2016. Beslutet skickas till: Skolchef Bengt Persson Justerandes sign 73
TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 december 2016 Fn 152 Dnr FN 2016/154 Skolutvecklingsgrupp Brösarps skola Familjenämndens beslut Familjenämnden beslutar ge skolchef i uppdrag att föreslå sammansättningen av och formerna för en skolutvecklingsgrupp som ska undersöka hur attraktiviteten för Brösarps skola kan höjas för att på så sätt öka dess elevantal. Uppdraget ska redovisas vid familjenämndens sammanträde den 25 januari 2017. Ärendebeskrivning Brösarps skola är en av de mindre skolorna i Tomelilla kommun. Skolans elever uppvisar mycket goda skolresultat vilket är positivt. Elevantalet är dock lågt och behöver ökas för att skolans överlevnad ska säkras på längre sikt. Genom att satsa på ytterligare utveckling av skolan kan skolans attraktionskraft höjas och fler elever kan tänkas att söka sig dit. En utvecklingsgrupp bör därför utreda hur skolan fortsatt kan utvecklas för att därigenom höja sin attraktionskraft. Förslag till beslut under sammanträdet Christer Yrjas (C) föreslår att familjenämnden beslutar ge skolchef i uppdrag att tillsätta en skolutvecklingsgrupp som ska undersöka hur attraktiviteten för Brösarps skola kan höjas för att på så sätt öka dess elevantal. Uppdraget ska redovisas vid familjenämndens sammanträde den 1 mars 2017. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att nämnden beslutar i enlighet med Christer Yrjas förslag. Beslutet skickas till: Skolchef Bengt Persson Justerandes sign 74
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 november 2016 Fnau 310 Dnr FN 2016/57 Remiss av motion om prao för årskurs åtta och nio Familjenämndens arbetsutskotts beslut Familjenämndens arbetsutskott överlämnar ärendet till familjenämnden utan ställningstagande. Ärendebeskrivning Arbetsmarknadskunskap ska bidra till en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv och stimulera ungdomarnas studielust tidigt. Det ska skapa tidigare och tydligare matchningar, där ungdomar väljer utbildningar som på sikt leder till arbete. Stärka arbetsgivarnas förutsättningar att få sina kompetensbehov tillfredsställda och minska andelen socioekonomiska och könsstereotypa val bland ungdomar gällande utbildning och arbete. Beskriva och tydliggöra samhällets och arbetsmarknadens framtida kompetensbehov och höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar. Kastanjeskolans arbetsmarknadsprojekt (Västeråsmodellen) startades läsåret 15/16 för elever i åk.9 och bygger på inspirationsföreläsningar för elever, vårdnadshavare och personal. Föreläsningarna har fått ett positivt genomslag och medfört att ungdomar i Tomelilla kommit in på sina förstahandsval till gymnasieskolan i högra utsträckning än tidigare år. Arbetsmarknadskunskapsutbildning på Kastanjeskolan fortgår enligt följande tidslinje: Vt-2017 Inspirationsföreläsningar för elever i åk.8. Ht-2017 Betyg, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadskunskap. Information från arbetsmarknadsenheten till elever i åk.9. Ht-2017 (senare delen) genomförs arbetsmarknadsorienterad verksamhet/arbetsplatsbesök/praktik (prao) för elever i åk.9. Ht-2018 (tidigare delen) genomförs arbetsmarknadsorienterad verksamhet/arbetsplatsbesök/praktik (prao)för elever i åk.9. Justerandes sign 75
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 november 2016 Fnau 310 forts Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa att elever i Tomelillas grundskolor ges möjlighet till yrkespraktik och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, skolchef Bengt Persson, handlingsid FN 2016.3885 Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 86/2016: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera motionen till familjenämnden samt till kommunledningskontoret (personalavdelningen) för yttrande. Familjenämndens arbetsutskott 116/2016: Familjenämndens arbetsutskott beslutar att villkoret om max en vecka ska strykas och ger förvaltningen i uppdrag att införa prao, samt föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Familjenämnden 65/2016: Familjenämnden beslutar att villkoret om max en vecka ska strykas och ger förvaltningen i uppdrag att införa prao, samt föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Kommunfullmäktige 134/2016: Kommunfullmäktige beslutar att återremittera motionen till familjenämnden. Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef Bengt Persson Justerandes sign 76
Tomelilla den 9 november 2016 Dnr FN 2016/57 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Familjenämndens arbetsutskott Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Bengt Persson Skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Bengt.Persson@tomelilla.se Remiss av motion om prao för årskurs åtta och nio Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa att elever i Tomelillas grundskolor ges möjlighet till yrkespraktik och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Arbetsmarknadskunskap ska bidra till en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv och stimulera ungdomarnas studielust tidigt. Det ska skapa tidigare och tydligare matchningar, där ungdomar väljer utbildningar som på sikt leder till arbete. Stärka arbetsgivarnas förutsättningar att få sina kompetensbehov tillfredsställda och minska andelen socioekonomiska och könsstereotypa val bland ungdomar gällande utbildning och arbete. Beskriva och tydliggöra samhällets och arbetsmarknadens framtida kompetensbehov och höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar. Kastanjeskolans arbetsmarknadsprojekt (Västeråsmodellen) startades läsåret 15/16 för elever i åk.9 och bygger på inspirationsföreläsningar för elever, vårdnadshavare och personal. Föreläsningarna har fått ett positivt genomslag och medfört att ungdomar i Tomelilla kommit in på sina förstahandsval till gymnasieskolan i högra utsträckning än tidigare år. Arbetsmarknadskunskapsutbildning på Kastanjeskolan fortgår enligt följande tidslinje: Vt-2017 Inspirationsföreläsningar för elever i åk.8. Ht-2017 Betyg, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadskunskap. Information från arbetsmarknadsenheten till elever i åk.9. Ht-2017 (senare delen) genomförs arbetsmarknadsorienterad verksamhet/arbetsplatsbesök/praktik (prao) för elever i åk.9. Ht-2018 (tidigare delen) genomförs arbetsmarknadsorienterad verksamhet/arbetsplatsbesök/praktik (prao)för elever i åk.9. 1 (2) 77
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, skolchef Bengt Persson 2016-11-09 Barn och utbildning Bengt Persson Skolchef Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef Bengt Persson 2 (2) 78
Vårtermin åk 8 Ht åk 9 genomförs arbetsmarknadsorienterande verksamhet/arbetsplatsbesök(prao) genomförs arbets- med stora delar av åk 9. Marknadskunskap Detta sker under samma period inom ramen för Västeråsprojektet Tidigt Ht 2017 Tidig del av Ht 2018 Vt 2017 Senare del av Ht 2017 Höstterminen åk 9 genomförs betyg, Vt åk 9 genomförs arbetsmarknadsorienterande verksamhets/platsbesök(prao) studie och yrkesvägledning och med resterande del av åk 9 arbetsmarknadskunskap Detta sker under samma period 79
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 31 oktober 2016 Kf 134 Dnr KS 2016/83 Svar på motion - Prao för årskurs åtta och nio Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera motionen till familjenämnden. Ärendebeskrivning Sara Anheden (S), Anders Throbäck (S) och Per Skoog (S) lämnade den 26 februari 2016 in en motion om prao för årskurs åtta och nio med följande lydelse: En praktikplats i högstadiet är förmodligen första tillfället att få kontakt med arbetsmarknaden och en inblick i hur vardagen ser ut på ett företag, en myndighet eller annan organisation. En lyckad praktikperiod ökar också möjligheten till ett sommarjobb. Under hösten genomfördes DUA-projektet där en grupp ungdomar intervjuade andra ungdomar som saknar sysselsättning. I sammanställningen framkommer att många av de svarande efterfrågar större koppling mellan skola och arbetslivet, bland annat framhålls att man vill ha utökad praktik. Respondenterna menar att praktiken är ett bra sätt at få livskunskap och inblick i arbetslivet. De menar vidare att skolan har svårt att på ett naturligt sätt koppla skolämnena till arbetslivet och att meningsfullheten saknas. Praktiken kan också vara ett sätt för eleverna att hitta nya intressen som bland annat kan underlätta framtida val av gymnasieutbildning. Sedan en tid tillbaka har praktiken för åttor och nior på Kastanjeskolan tagits bort. Vi menar att DUA-rapporten på ett mycket tydligt sätt visar att det finns ett behov av att återinföra praktiken på Kastanjeskolan. Familjenämnden beslutade 2016-02-24 att införa arbetsmarknadskunskap i skolan med syfte att knyta näringslivet närmare skolan. Detta är en bra och välkommen satsning, men vi anser att den behöver kompletteras med att praktiken för årskurs åtta och nio återinförs. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att Tomelilla Kommun återinför praktik för elever i årskurs åtta och nio från och med höstterminen 2016 Justerandes sign 80
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 31 oktober 2016 134 forts. Tf. skolchef Ulrika Ahrlin framförde i huvudsak följande i en tjänsteskrivelse den 4 maj 2016: När Arbetsmiljöverket förändrade sina regler i för praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och arbetsplatsförlagd utbildning (APU) februari 2013 var det många grundskolor som valde att ta bort sin prao utifrån att det blev mycket svårt att leva upp till kraven, Kastanjeskolans prao upphörde läsåret 2012/13. En annan orsak var att det var svårt att få praktikplatser. Förvaltningen anser inte att det är möjligt att låta eleverna ha mer än en veckas arbetsplatsförlagd praktik under sin högstadietid utifrån att timplanen behöver följas. För att praktik ska vara möjligt behövs noggranna förberedelser varför att en praktik tidigast kan erbjudas elever vt 2017 eventuellt inte förrän ht 2017. Villkor för att Arbetsplatsförlagd praktik ska genomföras: Det blir max 1 vecka under en elevs högstadietid. Samverkan med kommunens Arbetsmarknadsenhet måste påbörjas för att hitta praktikplatser. Kontakt med Arbetsmiljöverket måste tas och de måste godkänna våra lösningar för säkerheten för eleverna på praktikplatserna. Familjenämnden beslöt (FN 65/2016) att villkoret om max en vecka skulle strykas och gav förvaltningen i uppdrag att införa prao. Familjenämnden föreslog även att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med familjenämndens redan beslutade åtgärder. Beslutsunderlag Motion - Prao för årskurs åtta och nio, handlingsid: KS 2016.695. Kommunstyrelsens arbetsutskott 255/2016, handlingsid: KS 2016.3015. Familjenämnden 65/2016, handlingsid: KS 2016.3034. Kommunstyrelsen 204/2016, handlingsid: KS 2016.3977. Justerandes sign 81
TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 31 oktober 2016 134 forts. Tidigare behandling Kommunfullmäktige 29/2016: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 86/2016: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera motionen till familjenämnden samt till kommunledningskontoret (personalavdelningen) för yttrande. Familjenämndens arbetsutskott 116/2016: Familjenämnden beslutar att villkoret om max en vecka ska strykas och ger förvaltningen i uppdrag att införa prao, samt föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Familjenämnden 65/2016: Familjenämnden beslutar att villkoret om max en vecka ska strykas och ger förvaltningen i uppdrag att införa prao, samt föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Kommunstyrelsens arbetsutskott 255/2016: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan ställningstagande. Kommunstyrelsen 204/2016: Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med familjenämndens redan beslutade åtgärder. Förslag till beslut under sammanträdet Inger Åbonde (S) och Christer Yrjas (C) yrkar att motionen ska återremitteras till familjenämnden. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Inger Åbondes och Christer Yrjas förslag. Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef Bengt Persson Balanslista/Sara Håkansson Justerandes sign 82
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 10 Dnr FN 2017/10 Ansökan om verksamhetsstöd 2017 - FreeZonen, Brottsoffer och Kvinnojouren Sydöstra Skåne Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar att bevilja 218 000 kr i verksamhetsbidrag till Freezonen, Brottsoffer och Kvinnojouren i Sydöstra Skåne för verksamhetsår 2017. Ärendebeskrivning FreeZonen, Brottsoffer och Kvinnojouren Sydöstra Skåne har bedrivit sin verksamhet sydöstra Skåne sedan 1991. FreeZonen är beroende av att söka medel för sin verksamhet och letar aktivt bidrag att söka via Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Dessa medel är oftast projektmedel som i regel innebär att de kan inte användas till befintliga personal eller till den ordinarie verksamheten. Därför ansöker FreeZonen om fortsatt verksamhetsbidrag från samverkanskommunerna motsavande 218 000 sek per kommun. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar att bevilja 218 000 kr i verksamhetsbidrag till Freezonen, Brottsoffer och Kvinnojouren i Sydöstra Skåne för verksamhetsår 2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, 2017-01-03 Beslutet skickas till: Socialchef Madeleine Moberg Justerandes sign 83
84
TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 11 januari 2017 Fnau 36 Dnr FN 2016/160 Information gällande skolinspektionens rekommendationer efter kvalitetsgranskning om omsorg på obekväm tid (dnr 400-2014-8430, dnr 43-2015:8430) Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden ger förvaltningen i uppdrag att kontinuerligt bevaka behovet av omsorg på obekväm tid. Ärendebeskrivning Skolinspektionen rekommenderar kommunen att planera för att tillhandahålla omsorg på obekväm tid. Bedömningen gör de på det underlag man inhämtat från kommunens hemsida, genom webbenkät och en telefonintervju med en representant för kommunen. Förvaltning har vid två tillfällen 2016 gjort enkäter via mail och telefon, vid båda tillfällen visade enkäterna att behovet av omsorg på obekväm tid var litet. För att ytterligare säkerställa huruvida behovet av omsorg på obekväm tid ser ut kommer förvaltningen under våren -17 att bjuda in de vårdnadshavare som har gett utryck för ett sådant behov till en personlig intervju. Förvaltningen kommer att revidera blanketterna för ansökan om förskoleplats för att göra behovsbilden tydligare. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden ger förvaltningen i uppdrag att kontinuerligt bevaka behovet av omsorg på obekväm tid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, skolchef Bengt Persson, 2016-01-12. Beslutet skickas till: Familjenämnden och skolchef Bengt Persson Justerandes sign 85
Publiceringsår 2016 Omsorg på obekväm tid Om föräldrars möjlighet till omsorg när förskolan är stängd 86
2 (42) Kvalitetsgranskning 2016 Diarienummer: 43-2015:8430 Foto: Ryno Quantz 87
3 (42) Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Skolinspektionens viktigaste iakttagelser... 5 Inledning... 7 Granskningens avgränsningar... 8 Rapportens disposition... 8 Kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid... 9 Stor variation i antalet inskrivna barn hos kommunerna... 9 Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga behovet... 12 Risk för att föräldrar saknar kännedom om kommunernas erbjudande... 13 Kommunerna behöver öka tillgängligheten för föräldrar... 15 Kommunernas regler riskerar att försvåra för föräldrar... 17 Personalen behöver få tillgång till kompetensutveckling... 20 Kommunerna behöver utvärdera omsorg på obekväm tid... 21 Flera kommuner strävar inte efter att erbjuda omsorg på obekväm tid... 23 Avslutande diskussion... 25 Erbjudandet kan i högre grad anpassas efter föräldrarnas behov... 25 Kommunerna behöver säkerställa god kvalitet och att barnen är trygga... 26 Erbjudandet bör i större utsträckning utgå från ett jämställdhets- och ett integrationsperspektiv. 27 En svårtolkad lag innebär stora skillnader för föräldrar... 28 Referenser... 29 Bilaga 1 - Bakgrund, syfte och frågeställningar... 30 Bilaga 2 - Metod och genomförande... 31 Bilaga 3 Statistikbilaga... 32 88
4 (42) Förord Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i utbildning och pedagogisk verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Syftet med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar är att bidra till utveckling utifrån alla barns och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Regeringen gav Skolinspektionen under åren 2015 2017 i särskilt uppdrag att på olika sätt granska svenska förskolors kvalitet och måluppfyllelse. Granskningen ingår i denna satsning men tar sikte på den omsorg som kommunerna erbjuder när förskolan är stängd. Syftet har varit att granska om kommuner strävar efter att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid i den omfattning som behövs med hänsyn till barns och föräldrars behov. I granskningen ingår 70 slumpmässigt utvalda kommuner. Därutöver har en enkät gått ut till landets samtliga kommuner. Avsikten med rapporten är att bidra till hur kommuner ytterligare kan utveckla kvaliteten i sitt erbjudande av omsorg på obekväm tid. Genom att lyfta fram utvecklingsområden och goda exempel avser rapporten även att bidra med kunskap till de kommuner som inte har granskats. Projektledare har varit Lars Thornberg. I projektledningen har även Johan Juffermans ingått. Helén Ängmo Generaldirektör Tommy Lagergren Avdelningschef 89
5 (42) Sammanfattning Förskolan är i regel öppen dagtid, måndag till fredag. 1 Samtidigt arbetar många föräldrar tider som sträcker sig långt utanför de tider som förskolan har öppet. Omsorg utanför förskolans ordinarie öppettider benämns i skollagen omsorg under tid då förskola inte erbjuds. 2 För att män och kvinnor ska ges samma möjligheter till arbete och ekonomiskt oberoende krävs att samhället ger stöd till dem som arbetar inom yrken som utförs på udda tider. 3 Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm tid, men skollagen anger att kommunerna ska sträva efter att erbjuda detta. 4 Mot denna bakgrund har Skolinspektionen granskat med vilken kvalitet kommuner strävar efter att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid i den omfattning som behövs med hänsyn till barns och föräldrars behov. Granskningen omfattar barn i åldrarna 1 5 år. De tre huvudfrågorna i granskningen är: 1. Har kommunen en beredskap för att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid om behov skulle uppstå? 2. Erbjuder kommunen en tillgänglig omsorg på obekväm tid som motsvarar barns och föräldrars behov? 3. Ger kommunen tillräckliga förutsättningar för att omsorg på obekväm tid håller den kvalitet som skollagen föreskriver? Under våren 2016 genomförde Skolinspektionen en enkätundersökning som gick ut till landets samtliga kommuner. Därutöver genomfördes intervjuer med 70 kommuner, varav 36 kommuner som har inskrivna barn och 34 kommuner som inte har inskrivna barn i omsorg på obekväm tid. Skolinspektionens viktigaste iakttagelser Totalt har 70 procent av landets kommuner svarat att de tillhandahåller omsorg på obekväm tid. Av de kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid har drygt var tredje kommun fattat ett beslut om att inte erbjuda detta. Det finns också flera kommuner som inte har någon beredskap för att erbjuda omsorg på obekväm tid om ett behov skulle uppstå. Skillnaderna mellan kommunernas erbjudanden innebär att föräldrar i en kommun har möjlighet att arbeta morgnar, kvällar, helger och nätter och få hjälp med omsorgen, samtidigt som föräldrar i andra kommuner inte har denna möjlighet. De olika tillämpningarna av skollagen innebär stora skillnader för de familjer som bor i en kommun där de inte har någon möjlighet att få omsorg på obekväm tid. Kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid anpassas inte alltid efter föräldrarnas behov. Det kan handla om begränsade öppettider eller att kommuner inte erbjuder skjuts mellan förskolor och omsorg på obekväm tid. Dessa omständigheter innebär att föräldrar inte kan använda verksamheten i den utsträckning som de har behov av. Dessutom ställer flera kommuner krav på föräldrarna för att de ska få en plats i verksamheten. Ett exempel är kravet på att föräldrarnas behov av omsorg ska vara regelbundet och kontinuerligt; ett krav som exempelvis sällan går att kombinera med en timanställning eller ett vikariat. Det finns även i enstaka kommuner en lång kötid för att få en plats i verksamheten. Följden blir att föräldrar inte kan utnyttja kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid. 1 8 kap. 3 skollagen. 2 25 kap. 5 skollagen. 3 Prop. 2009/10:165 s. 531. 4 25 kap. 5 skollagen. 90
6 (42) Det finns en risk att en del kommuner inte arbetar tillräckligt för att tillförsäkra att verksamheten håller en god kvalitet. Detta då det finns kommuner som inte har några krav på personalens utbildning eller erfarenhet och som dessutom inte erbjuder någon kompetensutveckling, handledning eller studiedagar. Det är också flera kommuner som inte följer upp och utvärderar verksamheterna. Dessa är som regel kommuner som bedriver omsorg på obekväm tid i form av pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet, vilket är verksamheter som ofta består av endast en anställd. Följden blir att oerfaren personal lämnas ensam med att ansvara för och utveckla små barn utan något stöd från kommunen. Då detta är verksamheten som bedrivs i hemmet under obekväma tider, där andra vuxna inte är närvarande, bör kommunerna säkerställa att kvaliteten är god och att barnen är trygga. Det finns en risk att kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid inte är anpassat utifrån de föräldragrupper i samhället som har störst behov. Två av dessa grupper är ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Detta är föräldrar som i högre grad arbetar på obekväm tid och där kommunernas verksamheter bland annat innebär möjligheter till ekonomiskt oberoende, utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn. 5 Detta innebär att de positiva effekter som verksamheterna kan ha på områden som jämställdhet och integration kan gå förlorade. Utifrån granskningens resultat vill Skolinspektionen lyfta fram följande utvecklingsområden för att kommunerna ska kunna höja kvaliteten i erbjudande av omsorg på obekväm tid: Kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid kan genomföra kartläggningar för att undersöka vilket behov som finns hos föräldrar. Kommunerna behöver även ha beredskap för att kunna erbjuda omsorg på obekväm tid om ett behov skulle uppstå i framtiden. Flera kommuner kan bli bättre på att göra sina verksamheter tillgängliga för föräldrar. Detta arbete bör omfattas av en kartläggning som visar vilka föräldrar i kommunen som inte har möjlighet att använda kommunens verksamhet på grund av bristande tillgänglighet. Kommunerna kan bli bättre på att säkerställa att kvaliteten i omsorg på obekväm tid är god. Kommunerna behöver därför genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete som fångar de frågor som är specifika för verksamheten. Ett sådant exempel är omsorg på kvällar och nätter. Kommunen ska även erbjuda stöd till personalen, exempelvis genom kompetensutveckling. Kommunerna kan i högre grad anpassa sitt erbjudande utifrån ett jämställdhets- och integrationsperspektiv. Detta för att erbjudandet inte ska förbise de grupper som är i störst behov av omsorg på obekväm tid. 5 Prop. 2009/10:165 s 531 91
7 (42) Inledning För att män och kvinnor ska ges samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn, krävs det att samhället ger stöd till dem som arbetar inom yrken som utförs på udda tider. 6 Förskolan är i regel öppen dagtid, måndag till fredag. 7 Samtidigt har arbetsplatser arbetstider som sträcker sig långt utanför de tider som förskolan har öppet. Som ett exempel kan arbetstiderna vara av sådan karaktär att ett barn både behöver plats i förskola och vissa veckor eller dygn även plats i sådan omsorg som bedrivs på andra tider. Omsorg utanför förskolans ordinarie öppettider benämns i skollagen omsorg under tid då förskola inte erbjuds. 8 Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm tid, men skollagen anger att kommunerna ska sträva efter att erbjuda detta. 9 Behovet av omsorg på obekväm tid kan bland annat härledas till att ensamstående föräldrar kan ha behov av barnpassning på udda tider och att samhället i stort efterfrågar service under dygnets alla timmar. 10 I skollagens förarbeten framgår att en viktig utgångspunkt är att det i ett modernt samhälle ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. 11 I Sverige är det knappt 40 procent av de sysselsatta som arbetar obekväm tid, 12 vilket i vanliga fall avser helger samt vardagar mellan klockan 19.00 06.00. 13 Men trots att en så stor andel av befolkningen arbetar på udda tider är det endast cirka 3 300 barn i åldrarna 1 5 år inskrivna i verksamheter som erbjuder omsorg på obekväm tid. 14 Skolverkets enkätundersökning Föräldrars val och inställningen till förskola och fritidshem 2012 15 visar att det finns föräldrar vars behov av omsorg på obekväm tid inte är tillgodosett. Skolverket kartlade huruvida föräldrar till barn i 1 5 års ålder efterfrågade omsorg på obekväm tid och sju procent av de medverkande föräldrarna uppgav att de efterfrågade omsorg på sådan tid. Anspråket var dock betydligt större hos ensamstående föräldrar än hos gifta och samboende föräldrar. Cirka 18 procent av alla ensamstående föräldrar uppgav att de var i behov av omsorg på obekväm tid medan 6 procent av de gifta eller samboende uttryckte att de hade det behovet. Ensamstående föräldrar hade dessutom ett större behov räknat i antal timmar jämfört med gifta eller samboende föräldrar. Föräldrar med gymnasial utbildning hade också ett större behov av omsorg på obekväm tid jämfört med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Utlandsfödda föräldrar uppgav sig därutöver ha en större efterfrågan än föräldrar födda i Sverige. Skolverkets undersökning visar att omsorg på obekväm tid kan ha en positiv påverkan på områden som jämställdhet och integration. Detta då ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund är två av de föräldragrupper som har extra stort behov av omsorg då förskolan är stäng. Omsorg på obekväm tid fyller därför en viktig funktion i samhället, exempelvis genom att verksamheterna möjliggör för människor som tidigare inte haft möjlighet att ta ett steg in på arbetsmarknaden att göra det. Omsorg på obekväm tid erbjuds i en majoritet av Sveriges kommuner. 16 Men erbjudandet varierar mellan kommuner och det är oklart i vilken utsträckning erbjudandet anpassas till de behov som finns. Exempelvis saknas det kunskap om hur tillgänglig omsorgen på obekväm tid är för föräldrar och barn. 6 Prop. 2009/10:165 s. 531. 7 8 kap. 3 skollagen. 8 25 kap. 5 skollagen. 9 25 kap. 5 skollagen. 10 Magnusson (2000): Den tredje industriella vågen. 11 Prop. 2009/10:165 s. 531. 12 SCB (2013): Arbetad tid 2012 Hur mycket arbetar vi och när? 13 Uppgiften är hämtad från Skolverkets information om stadsbidrag för omsorg på obekväm tid. 14 Uppgiften är hämtad från Skolverkets officiella statistik för omsorg på obekväm tid. 15 Skolverket (2013): Föräldrars val och inställningen till förskola och fritidshem 2012. 16 Skolverkets statistik för år 2014. 92
8 (42) Därutöver är det oklart varför flera kommuner har valt att inte erbjuda omsorg på obekväm tid. Skolinspektionen ser även några riskbilder med en verksamhet som ofta bedrivs av personal i hemmiljö under kvällar och nätter tidpunkter när de flesta barn är hemma hos sina föräldrar. Här är behovet att säkerställa barnens trygghet och omsorg stort. Mot denna bakgrund har Skolinspektionen valt att granska om kommuner strävar efter att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid i den omfattning som behövs med hänsyn till barns och föräldrars behov. Granskningens avgränsningar Omsorg på obekväm tid omfattar barn mellan 1 12 år. Skolinspektionen har dock valt att avgränsa granskningen till barn i åldrarna 1 5 år. Skälet till detta är att granskningen ingår som en del i den treåriga förskolegranskning med fokus på barn i förskoleåldern som Skolinspektionen genomför under 2015 2017. I granskningen ingår att undersöka kvaliteten i kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid. Vi har däremot inte bedömt den faktiska kvaliteten i omsorg på obekväm tid. Rapportens disposition I nästföljande kapitel presenteras granskningens resultat. Varje avsnitt inleds med ett kort avsnitt gällande kommunernas ansvar inom respektive område. Därefter följer en sammanfattning av Skolinspektionens viktigaste iakttagelser. Detta följs av en mer detaljerad beskrivning av granskningens resultat. Rapporten avslutas med ett kapitel där resultaten knyts samman, diskuteras och problematiseras. Granskningens bakgrund, syfte och frågeställningar finns i Bilaga 1 och en beskrivning av granskningens metod, urval och genomförande finns i Bilaga 2. I Bilaga 3 finns fördjupande resultat från den enkätundersökning som Skolinspektionen har genomfört. 93
9 (42) Kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid Granskningen visar att många kommuner kan bli bättre på att kartlägga behovet hos föräldrar och informera föräldrar om omsorg på obekväm tid. Flera kommuner kan även bli bättre på att göra verksamheterna mer tillgängliga, exempelvis för föräldrar som har ett långt avstånd till verksamheten. Många kommuner har även regler som kan innebära svårigheter för föräldrar som är i behov av omsorg på obekväm tid. Därutöver är det flera kommuner som använder oerfaren och outbildad personal, inte erbjuder personalen någon kompetensutveckling och inte följer upp och utvärderar verksamheterna. Rapporten inleds med en beskrivning av hur omsorg på obekväm tid anordnas i landet. Därefter följer granskningens resultat. Stor variation i antalet inskrivna barn hos kommunerna Enligt förarbeten till skollagen kan kommunerna själva bestämma hur omsorgen på obekväm tid ska organiseras i kommunen. Det kan ske via nattöppna förskolor, pedagogisk omsorg eller barnvårdare i det egna hemmet. Omsorgen kan även anordnas i flerfamiljslösningar och andra former. 17 Utöver detta kan omsorgen på obekväm tid även organiseras av fristående aktörer med kommunens godkännande. Granskningen visar att det är 70 procent av landets kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid. Den vanligaste platsen för kommunerna att bedriva sådan omsorg är via en förskola, vilket görs i 80 procent av kommunerna. Samtidigt är det sammanlagt 35 kommuner som bedriver omsorg på obekväm tid via en pedagogisk omsorg eller via en barnvårdare i hemmet. Detta är verksamhetsformer som färre föräldrar har erfarenheter av, något som kan innebära ett hinder för en del föräldrar att placera sitt barn i verksamheten. Granskningen visar att de kommuner som bedriver omsorg på obekväm tid via en förskola ofta har fler inskrivna barn än de kommuner som bedriver omsorg på obekväm tid via pedagogisk omsorg eller barnvårdare i hemmet. Enligt Skolinspektionens enkät är det 70 procent av landets kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid. I en jämförelse mellan kommuner visar resultaten att ju fler invånare en kommun har desto högre sannolikhet är det att kommunen erbjuder sådan omsorg. I kommuner med över 60 000 invånare är det cirka 90 procent av kommunerna som erbjuder sådan omsorg i jämförelse med kommuner med under 10 000 invånare, där endast cirka 40 procent erbjuder detta. Resultaten visar även att det är färre turism- och besöksnäringskommuner och glesbygdskommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid. 18 Den vanligaste formen av omsorg på obekväm tid är via en nattöppen, morgonöppen, kvällsöppen eller helgöppen förskola. I de kommuner som erbjuder verksamhet på obekväm tid är det sammanlagt 17 Prop. 2009/10:165 s. 532. 18 Se statistikbilaga. 94
10 (42) 80 procent av kommunerna som bedriver omsorg på detta sätt (diagram 1). Den näst vanligaste verksamhetsformen är pedagogisk omsorg, som finns i 24 procent av kommunerna. 19 Alternativet att ha omsorg på obekväm tid med barnvårdare i hemmet erbjuds i 15 procent av kommunerna. Även om en stor majoritet av kommunerna enbart erbjuder en verksamhetsform, finns det i cirka var femte kommun mer än en form för omsorg på obekväm tid, exempelvis både förskola och pedagogisk omsorg. Skolinspektionen enkät visar också att det i elva procent av kommunerna finns en verksamhet som bedrivs av en fristående huvudman. I totalt fyra procent av kommunerna finns det enbart verksamheter som bedrivs av fristående huvudmän. Andelen fristående verksamheter har ökat kraftigt de senaste åren, dock från en relativt låg nivå. 20 Diagram 1: Hur vanliga de olika verksamhetsformerna är i kommunerna uppdelat på huvudman. Obs. Vissa kommuner erbjuder flera verksamhetsformer, därmed blir summan större än 100 % Skolinspektionens enkät visar att kommunens invånarantal till viss del samvarierar med vilken form för verksamheten som kommunen har (diagram 2). Att anordna omsorg på obekväm tid via en förskola görs i något mindre grad i små kommuner. 21 Omsorg på obekväm tid via pedagogisk omsorg är mer vanligt i små och mindre kommuner och mindre vanligt i stora kommuner. Barnvårdare i hemmet används i störst utsträckning i mellanstora kommuner och i minst utsträckning i små kommuner. Sammantaget finns det vissa skillnader i vilken verksamhetsform som kommunerna använder men alla verksamhetsformer är representerade oavsett storlek på kommunen. 19 Personalen i pedagogisk omsorg går under namnet dagbarnvårdare och kallas ibland för dagmamma. Verksamheten bedrivs i dagbarnvårdarens hem. I en del kommuner benämns denna verksamhet som familjedaghem. 20 Statistik hämtad från skolverket.se. 21 Kommunstorleken utgår här från antalet invånare i kommunen enligt följande: Små = upp t.o.m. 10 000 invånare; Mindre = 10 001 20 000 invånare; Mellanstora = 20 001 60 000 invånare; Stora = över 60 000 invånare. 95
11 (42) Diagram 2: Andel kommuner som erbjuder respektive verksamhetsform uppdelat per kommunstorlek 22 En relativt stor andel kommuner 35 stycken har valt att endast förlägga omsorgen hos en verksamhet som bedriver pedagogisk omsorg eller en dagvårdare i hemmet. 23 Detta är verksamhetsformer som färre föräldrar har erfarenhet av än av förskolan. Bland annat är det endast två procent av alla barn i landet mellan 1 5 år som är inskrivna i pedagogisk omsorg och det är ännu färre som har erfarenhet av barnvårdare i hemmet. 24 Den begränsade erfarenheten av pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet skulle kunna vara ett hinder för en del föräldrar att placera sitt barn i verksamheten. Detta i jämförelse med förskolan som många föräldrar har erfarenhet av. Kommuner som använder sig av omsorg på obekväm tid via pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet kan därför ha särskilda skäl att informera föräldrar om hur verksamheterna fungerar. Skolinspektionen har inte i enkäten samlat in information om hur många barn som är inskrivna i omsorg på obekväm tid i respektive kommun. Däremot har de 70 kommuner som deltagit i en intervju lämnat denna information. Resultaten visar att de kommuner som använder sig av omsorg på obekväm tid via en förskola har klart fler inskrivna barn än de kommuner som använder sig av omsorg på obekväm tid via pedagogisk omsorg eller barnvårdare i hemmet. Av de kommuner som använder sig av formen förskola och deltog i intervjustudien är det en majoritet som har mellan 20 och 50 barn mellan 1 och 5 år i verksamheten. 25 Men det förekommer även att de kommuner som använder sig av förskola har färre än tio inskrivna barn. Av de kommuner som enbart använder sig av formen pedagogisk omsorg har nästan alla kommuner färre än tio barn inskrivna. För de kommuner som använder sig av barnvårdare i hemmet har samtliga utom en kommun mellan ett och sex barn inskrivna i verksamheten. En kommun avviker här med 24 inskrivna barn. 22 Små = upp t.o.m. 10 000 invånare; Mindre = 10 001-20 000 invånare; Mellanstora = 20 001-60 000 invånare; Stora = över 60 000 invånare. 23 Totalt är det 29 kommuner som endast har omsorg på obekväm tid via en pedagogisk omsorg eller en dagvårdare i hemmet. Därutöver är det sex kommuner som anordnar omsorg på obekväm tid via både pedagogisk omsorg och en dagvårdare i hemmet. 24 Skolinspektionen (2016) Barnens lärande i pedagogisk omsorg Den lilla gruppens möjligheter och begränsningar. 25 I nästan samtliga kommuner består verksamheten för omsorg på obekväm tid av barn mellan 1 13 år. Denna granskning tittar endast på barn som är i förskoleåldern, dvs. mellan 1 5 år, även om kommunerna i sin verksamhet även har äldre barn. Den kommun som deltog i intervjustudien med flest inskriva barn hade totalt 108 barn varav 59 var mellan 1 5 år. 96
12 (42) Avslutningsvis, många kommuner har startat en verksamhet det senaste åren samtidigt som andra kommuner har haft en fungerande verksamhet sedan 1980-talet. 26 Naturligtvis innebär det att verksamheterna ofta skiljer sig markant åt samt att det är stora skillnader i vilka erfarenheter och kunskaper som finns ute i landet av att bedriva omsorg på obekväm tid. Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga behovet Kommunernas ambition måste vara att tillhandahålla omsorg under obekväm arbetstid åt familjer som har behov av det. 27 Kunskap om hur medborgarnas arbetstider är förlagda över dygnets timmar är därmed en nödvändighet för att kommunen ska kunna planera sin verksamhet och erbjuda en omsorg som motsvarar föräldrars behov. Många yrkesgrupper, t.ex. inom kulturområdet, har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter och helger. 28 För att kommunen ska få kännedom om föräldrars behov av omsorg på obekväm tid krävs det att kommunen genomför kartläggningar. Flera kommuner skulle behöva bli bättre på att kartlägga behovet för att kunna erbjuda en omsorg på obekväm tid som motsvarar föräldrars behov. Granskningen visar att en minoritet av kommunerna gör kartläggningar via föräldraenkäter för att få reda på behovet. I många fall har kartläggningen genomförts endast vid ett tillfälle. Andra kommuner förlitar sig på att de ska få en bild av behovet genom att sammanställa ansökningar eller förfrågningar som kommer från föräldrar. Dock visar granskningen att det i många kommuner inkommer ett mycket litet antal ansökningar och förfrågningar. Det finns därför en risk att kommunernas kännedom om föräldrars behov stundom är bristfällig. Skolinspektionens enkät visar att drygt tre fjärdedelar av kommunerna undersöker behovet av omsorg på obekväm tid. Bland de kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid respektive de som inte erbjuder detta, är det en lika stor andel som har undersökt behovet. Den vanligaste formen av undersökning som genomförs är att sammanställa de förfrågningar och ansökningar som kommer in till kommunen, vilket 76 procent av de kommuner som kartlägger uppger att de gör. Dock framkommer det i de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört att många kommuner endast får in ett fåtal förfrågningar och ansökningar per år. Detta innebär att kartläggningar som begränsas till att titta på ansökningar och förfrågningar kan ge en mycket begränsad bild av behovet. Skolinspektionens enkät visar också att 42 procent av kommunerna har gjort en mer omfattande kartläggning genom att skicka ut en enkät till föräldrar. I intervjuer med kommunerna framkommer att enkätundersökningen ofta går ut till samtliga föräldrar i kommunen som har sina barn i förskolan. Men det är även relativt vanligt att en sådan undersökning endast genomförs när kommunen planerar att starta en ny verksamhet och att den därefter inte upprepas. I intervjun framkommer även att enkätundersökningen oftast visade på ett större behov, det vill säga att fler föräldrar uppgav eller anmälde ett intresse, än vad som blev resultatet när kommunen senare startade verksamheten. Dock säger flera kommuner att antalet barn efter något eller några år ökade vartefter verksamheten blev mer känd. Detta visar att det tar tid för föräldrar att hitta till och få förtroende för verksamheten. Det är ett par 26 Den kommunen med längs erfarenhet av att anordna verksamhet på obekväm tid, som Skolinspektionen har stött på i granskningen, startade verksamhet år 1978. 27 Prop. 2009/10:165 s. 532. 28 Prop. 2009/10:165 s. 531. 97
13 (42) kommuner som deltog i intervjuerna som gör upprepade kartläggningar av behovet i syfte att kunna planera verksamheten. Exempelvis var det en kommun som inte har någon verksamhet men som utför enkätundersökningar vartannat år för att undersöka om det finns ett behov hos föräldrar i kommunen. Skolinspektionens enkät visar att en mindre andel, 18 procent, av kommunerna har genomfört en kartläggning genom att fråga förskolecheferna om behovet. Ett annat sätt att kartlägga behovet är att fråga de arbetsgivare som har arbete på obekväm tid, som exempelvis sjukhus, äldreboende och industrier. Men endast en procent av kommunerna har gjort detta. Att så få kommuner vänder sig till de verksamheter i kommunen som borde ha kännedom om föräldrars behov förskolan och arbetsplatser visar att det finns möjligheter för kommunerna att utveckla sina sätt att kartlägga. Varannan kommun som har en verksamhet uppger i intervjun att behovet av omsorg på obekväm tid har ökat de senaste året. Som kontrast är det endast var åttonde kommun som har en verksamhet som säger att behovet har minskat. Anledningen till att behovet har ökat beror enligt kommunerna på att verksamheten har blivit mer känd och fått ett bra rykte. Andra anledningar är att kommunerna har marknadsfört verksamheten. Det är även några kommuner som säger att föräldrasituationen har förändrats under de senaste åren och att fler ensamstående kvinnor arbetar samtidigt som det är svårare att få vänner och släkt att ställa upp med barnpassning. Resultaten visar att när kommunen väl har startat en verksamhet, och den har blivit etablerad och välkänd, ökar sannolikheten att föräldrar söker sig till verksamheten. Framför allt om kommunen bedriver ett aktivt arbete för att göra verksamheten mer känd. Risk för att föräldrar saknar kännedom om kommunernas erbjudande För att föräldrar ska få möjlighet att nyttja kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid krävs att föräldrarna har kännedom om att det går att ansöka om omsorg på obekväm tid. Detta gäller framförallt de kommuner där det finns en verksamhet. Men även de kommuner som i dagsläget inte har en verksamhet ska ta emot ansökningar och göra bedömningar som tar hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt. 29 Kommunerna behöver därför på olika sätt informera föräldrar att de kan ansöka om omsorg på obekväm tid. Kommunerna behöver informera mer. Granskningen visar att många kommuner bedriver ett brett arbete för att informera föräldrar i kommunen om verksamheten för omsorg på obekväm tid. Men en tredjedel av de kommuner som Skolinspektionen har intervjuat saknar tillgänglig information på hemsidan. Det är även många kommuner som inte aktivt informerar föräldrar via förskola eller via arbetsgivare. Detta innebär att en del kommuner lägger över ansvaret på föräldrar att skaffa kunskap om omsorg på obekväm tid. En möjlig risk är att vissa grupper, som exempelvis föräldrar som nyligen har flyttat till Sverige, har svårare att få kännedom om kommunens verksamhet. I förlängningen kan detta innebära att det är färre föräldrar som söker till kommunernas omsorg på obekväm tid. 29 Prop. 2009/10:165 s. 532. 98
14 (42) Att informera om omsorg på obekväm tid är betydelsefullt för att föräldrar i kommunen ska få kännedom om verksamheten. Totalt var det 79 procent av kommunerna i Skolinspektionens enkät som svarade att de på något sätt informerar föräldrar i kommunen om omsorg på obekväm tid. Av de 21 procent som svarade att de inte informerar är detta framför allt kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid. Kommunernas hemsida är en central informationskanal till medborgarna. Av de kommuner som svarade på enkäten uppgav en majoritet, 59 procent, att de informerar om omsorg på obekväm tid på kommunens hemsida. Skolinspektionen har granskat hemsidan hos samtliga kommuner som deltog i intervjustudien (totalt 70 kommuner). Av de kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid är det drygt två tredjedelar som har tydlig och lättillgänglig information på hemsidan där det framkommer var verksamheten ligger och vilka öppettiderna är. En del kommuner har även lagt ut de regler som finns för att få en plats i verksamheten samt en ansökningsblankett för föräldrar som vill ansöka. Några enstaka kommuner har även information om verksamhetens lokaler och vilka personer som arbetar i verksamheten. Det är dock få kommuner som har information på något annat språk än på svenska. En tredjedel av de kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid saknar lättillgänglig information på sin hemsida. 30 I dessa kommuner måste föräldrarna på något annat sätt söka information om verksamheten. Konsekvensen av kommunernas bristfälliga information innebär att det är svårare för föräldrar att få kännedom om verksamheterna. Detta kan innebära att föräldrar inte söker sig till verksamheten, eftersom de saknar kunskap om den. Vidare visade granskningen av hemsidorna att endast var tionde av de kommuner som inte har någon verksamhet har information på sin hemsida om omsorg på obekväm tid. Informationen är här begränsad till att föräldrar kan ta kontakt för individuella lösningar eller att kommunen har vissa möjligheter att erbjuda omsorg när förskolan är stängd. Någon kommun informerar även att de inte erbjuder omsorg på obekväm tid. Detta visar att kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid inte heller informerar föräldrar om möjligheten att lämna in en ansökan. Nästan hälften av kommunerna som svarade på enkäten, 48 procent, svarade att de informerar om omsorg på obekväm tid via förskolan. I intervjuer med kommunerna visade det sig dock att kommuner vanligtvis inte aktivt informerar via förskolan. Istället är det först på en förfrågan från en förälder som personalen berättar om omsorg på obekväm tid. Dessutom var det endast tre procent av kommunerna som i enkäten svarade att de informerar föräldrar via arbetsgivare. Resultaten visar att många kommuner inte aktivt informerar föräldrar om omsorg på obekväm tid. Dessutom är det några kommuner som uppger att de förlitar sig på att information sprids via mun-till-mun. Resultaten indikerar att en del kommuner lägger över ansvaret på föräldrarna att skaffa kunskap om omsorg på obekväm tid. En risk är att föräldrar som är nyinflyttade i kommunen, föräldrar som nyligen flyttade till Sverige eller föräldrar som har svagare sociala nätverk, i lägre utsträckning får information om kommunens verksamhet. Detta får i så fall även konsekvenser för likvärdigheten i kommunernas erbjudande. Det finns flera goda exempel på hur kommunerna arbetar för att öka kunskapen om verksamheten hos föräldrar. Det var exempelvis sju procent av kommunerna som i enkäten svarade att de har genomfört en annonskampanj. I intervjuer uppgav kommunerna att kampanjen genomfördes i samband med uppstarten av verksamheten där syftet var att marknadsföra verksamheten. En kommun hade även i samband med öppnandet bjudit in media för att skapa uppmärksamhet. En del kommuner har även valt att bedriva ett aktivt informationsarbete i förskolan för att öka kunskapen och få in fler an- 30 I hälften av dessa kommuner saknas information på hemsidan. I den andra hälften är informationen svårtillgänglig eller otydlig. Exempelvis att omsorg på obekväm tid endast omnämns i dokument som behandlar riktlinjer i förskolan eller avgifter och regler i förskola. 99
15 (42) sökningar. I intervjuerna framkom att dessa kommuner informerar föräldrar via förskolan genom informationsbrev eller e-post. Andra kommuner har ett samarbete med socialtjänsten som tar kontakt om de ser ett behov hos föräldrar. Det förekommer även att kommuner använder sig av barnavårdscentralen och familjecentralen för att sprida information. Exemplen visar hur kommuner aktivt kan arbeta för att öka kännedomen för verksamheten hos föräldrar. Kommunerna behöver öka tillgängligheten för föräldrar Kommunernas ambition måste vara att tillhandahålla omsorg under obekväm arbetstid åt de familjer i kommunen som har behov av det. Utgångspunkten bör vara att omsorgen ska erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt. 31 Detta innebär också att ambitionen ska vara att verksamhetens öppettider ska stämma överens med föräldrars behov. För att föräldrar som har ett behov ska utnyttja kommunernas omsorg på obekväm tid måste även verksamheten vara placerad i kommunen så att dessa föräldrar kan utnyttja verksamheten, alternativt att kommunen på ett annat sätt underlättar för föräldrar att utnyttja verksamheten. Om föräldrarnas arbete sträcker sig över de timmar som förskolan har öppet kan föräldrar behöva hjälp med att anordna skjuts mellan förskolan och verksamheten. Flera kommuner behöver se över möjligheterna att göra verksamheten mer tillgänglig för föräldrar i kommunen. Granskningen visar att många kommuner har en god tillgänglighet till sina verksamheter. Men det finns också omständigheter som minskar tillgängligheten för föräldrar. Bland annat har flera kommuner begränsade öppettider som inte är anpassade efter behovet. Dessutom visar Skolinspektionens intervjuer att barn i var tredje kommun måste vara inskrivna på samma förskola eller pedagogisk omsorg som verksamheten delar lokaler med och att endast var femte kommun erbjuder skjuts mellan förskolan och omsorg på obekväm tid. Dessa omständigheter innebär enligt flera kommuner att det finns föräldrar som inte kan använda verksamheten på grund av de begränsade öppettiderna och det långa avståndet. I Skolinspektionens intervjuer framkom att kommunernas verksamhet för omsorg på obekväm tid vanligtvis är centralt placerad i den kommunala tätorten. En anledning till denna placering var möjligheten till goda kommunikationsmöjligheter för medborgarna, så som buss och pendeltåg. En annan anledning var att det sedan tidigare fanns befintliga lokaler i form av förskolor som kunde utnyttjas för verksamheten. Ett fåtal kommuner har anpassat verksamhetens placering efter var föräldrar med störst behov bor och arbetar. En kommun har exempelvis placerat verksamheten vid en större bro, där många föräldrar som var i behov av omsorg på obekväm tid passerade till och från arbetet. En annan kommun har valt att placera verksamheten i ett område där en stor del av de boende har utländsk bakgrund. Anledningen var dels att kommunen sett att det fanns ett större behov hos denna grupp, dels att det var en fördelaktig placering för att underlätta för personer med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Detta genom att förbättra möjligheterna att kunna arbeta. En annan kommun har valt att öppna en verksamhet nära ett sjukhus eftersom detta var den största arbetsgivaren i kommunen för föräldrar som arbetar obekväm tid. Av samma anledning har en kommun valt att placera verksamheten i anslutning till ett äldreboende. Även om dessa kommuner är i minoritet visar deras val av verksamhetens 31 Prop. 2009/10:165 s. 532. 100
16 (42) placering att det är möjligt att göra en mer omfattande analys. Detta för att anpassa och underlätta för de föräldrar som är i störst behov av omsorg på obekväm tid. Verksamheternas öppettider är centrala för att föräldrar ska kunna använda kommunernas verksamheter. Av de 36 kommuner som har en verksamhet och som deltog i Skolinspektionens intervjuer är det totalt 25 som har en nattöppen verksamhet. I 15 av dessa har verksamheten öppet alla dagar på året vid de tider när förskolan är stängd. En del kommuner kallar detta för dygnet-runt-öppet, vilket innebär att de erbjuder omsorg oavsett dag och tid. Det var även fem kommuner som har öppet dygnet runt men stängt under storhelger, så som under jul och midsommar. Fyra kommuner har utöver storhelger även stängt några veckor under sommaren. Därutöver var det en kommun som har öppet dygnet runt på vardagar och stängt på helger. De generösa öppettiderna hos merparten av kommunerna visar att det finns goda möjligheter för föräldrar som arbetar obekväm tid att utnyttja verksamheten oavsett när på dygnet de arbetar. Bland de elva kommuner som inte bedriver verksamhet på natten var det fyra kommuner som har öppet morgon och kväll vardagar samt dagtid under helger. Fyra kommuner har öppet på morgon och kväll på vardagar och två kommuner har endast öppet kvällstid vardagar. Därutöver var det en kommun som under fyra månader på vintern har en öppen verksamhet dagtid under helger. 32 En del kommuner uppgav att anledningen till de begränsade öppettiderna var att det fanns en låg efterfrågan vid de tider som verksamheten var stängd. Här hänvisar kommunerna till det låga antalet ansökningar som kommer in från föräldrar i kommunen. Det var dock flera kommuner som menade att öppettiderna berodde på bristande resurser i kombination med att verksamheten har höga kostnader. Det var även en del kommuner som uppgav att de har anpassat öppettiderna efter när flest föräldrar har behov, men att det samtidigt innebär att det finns föräldrar i kommunen som inte kan nyttja verksamheten. I Sverige arbetar knappt 40 procent av de sysselsatta under obekväm tid. Av dessa arbetar var tredje person på helger och var sjätte person arbetar på nätter, enligt Statistiska Centralbyrån. 33 Statistiken, tillsammans med utsagor från intervjuerna, visar att begränsade öppettider innebär att en del av de föräldrar som arbetar under udda tider inte kan utnyttja kommunernas verksamheter. Avstånd till verksamheten och bristen på skjuts leder till minskad tillgänglighet I intervjuerna uppgav knappt var tredje kommun att det finns föräldrar som inte kan utnyttja verksamheten på grund av avståndet från hemmet till verksamheten. En av orsakerna är att det endast finns en verksamhet i kommunen. Men även kommunernas regler om i vilken förskola barnen måste vara inskrivna och avsaknad av skjuts bidrar till minskad tillgänglighet för föräldrar. I en majoritet av kommunerna får barnen plats i verksamheten för omsorg på obekväm tid oavsett vilken förskola eller pedagogisk omsorg de är inskrivna i. Men i drygt var tredje kommun som har deltagit i intervjustudien finns en bestämmelse som innebär att barnen måste vara inskrivna i den förskola eller pedagogisk omsorg som verksamheten delar lokaler med. Enligt kommunerna beror detta på att det är en bra lösning utifrån ett barnperspektiv och innebär en bättre möjlighet att följa barnen under hela dagen. Dessutom slipper kommunen transporter och överlämningar. Någon kommun uppgav även att det underlättade för bemanningen av verksamheten. I dessa kommuner är föräldrar tvungna att byta till den anvisade förskolan eller pedagogisk omsorg om de ville nyttja omsorg på obekväm tid. I intervjuerna framkom att det har funnits föräldrar som av denna anledning valt att inte utnyttja kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid. 32 Kommunen är en turismkommun och har verksamheten igång endast under högsäsongen. 33 SCB (2013): Arbetad tid 2012 Hur mycket arbetar vi och när? 101
17 (42) Utifrån kommunernas synvinkel finns det många fördelar med att ha barn inskrivna i samma lokaler. Dock innebär kommunernas organisering, framförallt om det till ytan är en geografiskt stor kommun, att föräldrars möjlighet att använda verksamheten begränsas. Exempelvis måste en förälder som endast använder omsorg på obekväm tid ett par gånger i månaden även byta förskola, och då kanske till en som ligger långt från hemmet. Det kan finnas ett behov av skjuts om barnet på dagtid är inskrivet på en annan förskola eller pedagogisk omsorg än där verksamheten för omsorg på obekväm tid ligger. Dock var det endast var femte kommun som ordnade skjuts åt barnen 34. I de kommuner som anordnar skjuts sköts detta vanligtvis genom taxi där barnen åker själva, men i enstaka kommuner åker personal med. Det förekommer även att personal promenerar med barn om avståndet inte är för långt. I intervjuerna uppgav ett par kommuner att skjuts är en kostsam service men att det samtidigt utifrån ett likvärdighetsperspektiv är nödvändigt. I de kommuner där föräldrar själva måste ordna med förflyttning av barnen framkom att det finns föräldrar som inte kan utnyttja verksamheten eftersom de inte får hjälp med skjuts. Anledningen till att kommuner inte ordnar med skjuts är att det innebär för höga kostnader, men ett par kommuner framhöll även att det inte skulle vara tryggt för barnen att åka ensamma i taxi. I de kommuner som använder formen barnvårdare i hemmet åker dessa hem till föräldrar oavsett var i kommunen föräldrarna bor. I en kommun hämtar även barnvårdaren barnen på förskolan och skjutsar till hemmet. Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv är formen barnvårdare i hemmet likvärdigt oavsett var i kommunen föräldern bor, till skillnad från de som ordnar omsorg på obekväm tid via förskolan eller pedagogisk omsorg. Ett annat sätt att öka tillgängligheten för föräldrarna är att erbjuda omsorg på mer än en plats i kommunen. Även om det är ett mindre antal kommuner som har flera verksamheter, visar dessa kommuner att det är möjligt att erbjuda verksamhet på flera platser. I en kommun finns det en verksamhet som har öppet dygnet runt samtidigt som andra förskolor i kommunen har omsorg på obekväm tid på kvällen. I en annan kommun finns det en kommunal förskola som är öppen på helger och en pedagogisk omsorg som är öppen på vardagskvällar. I en tredje kommun anordnas omsorg på obekväm tid då förskolan har stängt genom både pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet. Detta innebär även att det finns mer än en verksamhetsform för föräldrarna att välja mellan i dessa kommuner. Av de kommuner som har ingått i intervjustudien är det endast var femte kommun som uppger att det finns en kö till verksamheten. Ofta är kötiden några veckor eller några månader. Dock finns det i tre kommuner en kötid som är längre än ett år. Då det inte är möjligt för en person att ställa sig i kö som arbetslös, utan först när hen har fått ett arbete, blir följden i dessa kommuner att föräldrar inte kan förlita sig på kommunens omsorg på obekväm tid om de blir erbjudna ett arbete. Kommunernas regler riskerar att försvåra för föräldrar När kommunen får in en ansökan från en förälder om omsorg på obekväm tid bör kommunen göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna och besluta om plats därefter. I bedömningen får kommunen även väga in föräldrarnas reella möjligheter att ordna omsorg för sina barn själva. Detta innebär att det inte finns någon rättighet att i enskilda fall få omsorg under obekväm arbetstid, och föräldrar har ett ansvar för att hitta lösningar på barnets omsorg. Utgångspunkten bör vara att omsorg i kommunerna ska erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt. 35 Detta innebär att kommunen har 34 Detta av samtliga kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid. Här ingår även de kommuner där barnen måste vara inskrivna i en specifik förskola eller pedagogisk omsorg. Även om det i dessa fall inte behövs någon skjuts i nuläget kan det i framtiden finnas ett behov av skjuts om kommunen ändrar sina regler. 35 Prop. 2009/10:165, s. 532. 102
18 (42) möjlighet att bestämma vilka kriterier och regler som ska vara styrande i kommunen för att föräldrar ska få en plats i verksamheten. Kommuner har också rätt att avslå ansökningar från föräldrar om ansökan inte uppfyller kommunens interna regler. Kommunerna behöver se över hur regler påverkar tillgängligheten. Granskningen visar att det i många kommuner finns regler som försvårar för föräldrar att få en plats i omsorg på obekväm tid. Exempelvis har var tredje kommun krav som omfattar vårdnadshavarens levnadsvillkor. Det är även var tredje kommun som har krav på att det ska finnas en regelbundenhet och framförhållning i föräldrars behov av omsorg på obekväm tid. Även om många av reglerna fyller ett gott syfte och bidrar till att göra verksamheten mer effektiv, innebär de samtidigt för många föräldrar ett hinder för att få omsorg på obekväm tid. Sådana exempel är föräldrar som har timanställning, provanställning eller vikariat anställningsformer som sällan går att kombinera med kraven på regelbundenhet och framförhållning. Detta drabbar speciellt de grupper som oftare har tidsbegränsade anställningar, som ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Granskningen visar också att kommunerna saknar regler om hur länge barn kan vistas i kommunens omsorg. Konsekvensen blir att det finns barn som spenderar stora delar av sin vecka i kommunens olika verksamheter. Exempelvis i en kommun var det inte ovanligt att barn spenderade mellan 70 och 90 timmar per vecka hos kommunen. Kommunerna tar här ett stort ansvar för att föräldrar ska ha möjlighet att arbeta, samtidigt saknas det ofta en analys som utgår ifrån barnets bästa. I Skolinspektionens intervjuer framkommer att det finns en stor skillnad i vilka regler kommuner har för att föräldrar ska få en plats i verksamheten. Det finns kommuner som har omfattande regler och kommuner som har få eller inga regler. Många kommuner som deltog i intervjuerna har riktlinjer som beskriver när föräldrar ska få en plats i verksamheten. Vanligtvis är detta kommuner som har haft verksamhet i många år och har ett högt söktryck från föräldrar. Ett krav som drygt hälften av alla kommuner tillämpar är att föräldrar måste lämna in ett arbetsschema och/eller ett intyg från arbetsgivaren för att visa arbetets omfattning och tider. En kommun uppgav att de även gör stickprovskontroller hos arbetsgivare. Detta då det har visat sig att föräldrar har haft andra arbetstider än vad deras arbetsschema har visat. Två andra krav, som tillämpas i ett fåtal kommuner, är att föräldrarna ska ha försökt ändra sina arbetstider eller försökt att lösa barnpassning på andra sätt innan de erbjuds en plats i verksamheten. I intervjuerna framkom även att knappt var tredje kommun har regler gällande föräldrars levnadsvillkor. Ett vanligt krav är att båda föräldrar/vuxna i ett hushåll måste arbeta på obekväma tider. I en del kommuner gäller detta oavsett om båda är vårdnadshavare eller om hushållets vuxna består av en vårdnadshavare och en sambo som inte är biologisk förälder till barnet. I en kommun har de en regel som säger att även om vårdnadshavarna är separerade måste båda arbeta obekväm tid för att barnet ska få en plats i verksamheten. I ytterligare en kommun fick barn till ensamstående föräldrar gå före i kön till verksamheten, något som resulterade i att familjer bestående av två vuxna fick en lång kötid. I var tredje kommun är det ett krav att det ska finnas en regelbundenhet och framförhållning av behovet av omsorg på obekväm tid. I en kommun finns det som exempel ett krav på att föräldrar ska visa ett intyg på att arbetet sträcker sig tre månader framåt. Barnet ska också, som minst, vara i verksamheten fyra gånger i månaden. I en annan kommun ska föräldern lämna in ett arbetsschema som 103
19 (42) sträcker sig minst fyra veckor framåt. Även i denna kommun ska behovet vara regelbundet återkommande under en längre period. Ytterligare en kommun har som krav att barnet skulle vara i verksamheten minst 30 timmar i månaden. Många kommuner har, som tidigare nämnts, få krav eller regler när föräldrar ska erbjudas omsorg på obekväm tid. Dessa kommuner har ofta öppnat sin verksamhet under de senaste åren och verksamheten har också lediga platser. I intervjuer menade kommunerna att det görs en ansträngning från kommunen att möta behovet av omsorg för att föräldrar ska ha möjlighet att arbeta. I en kommun har de inga krav på framförhållning och kan ta emot barn med bara några timmars varsel. I en annan kommun finns inte någon lägsta tidsgräns på hur länge ett barn får vara i verksamheten. Detta innebär att även den förälder som får ett arbete som varar i en månad kan utnyttja kommunens verksamhet. Hos drygt var tredje kommun som har deltagit i intervjustudien finns dessutom möjligheten för föräldrar att ha sina barn i verksamheten när föräldern är sjukskriven. Några kommuner uppgav att de på detta sätt försöker hjälpa till vid sjukskrivning och att det kan vara bättre för barnet att vara i verksamheten än hemma hos en sjuk förälder. Gemensamma förhållningssätt kring hur länge barnen får vara i verksamhet I Skolinspektionens intervjuer framkom att det endast i ett par kommuner finns ett maximalt antal timmar per vecka som ett barn kan vara i kommunens omsorg. 36 Detta innebär att en del barn spenderade en stor del av sin tid i kommunernas omsorg. Det var exempelvis inte ovanligt i dessa kommuner att barn var mer än 50 timmar i veckan på förskolan tillsammans med omsorg på obekväm tid. I en kommun har ett barn som mest under en vecka varit 120 timmar i kommunens omsorg. I samma kommun var det inte ovanligt att barn spenderade mellan 70 och 90 timmar per vecka hos kommunen. En kommun har dock satt upp en regel om att barn som längst får vara tre dygn i sträck i kommunens omsorg. Detta med anledning av att längre vistelser än så hade förekommit. En annan kommun har infört en maxgräns på att barn som mest får vara 60 timmar per vecka i kommunens omsorg. I intervjuerna berättar flera kommuner att om ett barn är mer än 50 timmar i veckan i kommunens omsorg försöker de ha ett samtal med föräldrarna. Samtidigt upplever kommunerna att de inte kan neka föräldrar att ha sitt barn i kommunens verksamheter. Flera kommuner uppger att de saknar kunskap om hur de ska förhålla sig mellan barnens bästa och föräldrars möjlighet till försörjning. 37 Berättelser om barnens långa vistelser vittnar om att en del barn spenderar väldigt mycket tid med kommunens personal. Berättelserna vittnar även om att kommunerna i vissa fall tar ett mycket stort ansvar för barnens utveckling och trygghet, samtidigt som verksamheterna är ett stort stöd för arbetande föräldrar. Avslutningsvis visar intervjuerna att barnen i två tredjedelar av kommunerna måste vara folkbokförda i kommunen för att få en plats i verksamheten. Detta kan innebära en svårighet för de föräldrar som är separerade och bosatta i olika kommuner. Även om dessa fall är ovanliga kan det bli ett problem för den enskilde föräldern om barnet inte får vistas i kommunens verksamhet eftersom barnet är folkbokfört i en annan kommun. 36 Detta för omsorg på obekväm tid men även för omsorg på obekväm tillsammans med förskolan eller pedagogisk omsorg. Detta då många barn går både på förskola eller pedagogisk omsorg på dagen och på obekväm tid under andra tider på dygnet. 37 Artikel 3 i Barnkonventionen, som är en av huvudprinciperna, handlar om barnets bästa. I artikel anges att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnombudsmannen har tagit fram verktyg för barnkonsekvensprövningar som ska vara till stöd för kommuner, landsting och statliga myndigheter i arbetet med att föra in barnets bästa i olika beslut. Verktygen finns på Barnombudsmannens hemsida. 104
20 (42) Personalen behöver få tillgång till kompetensutveckling Personal som arbetar i omsorg på obekväm tid ska enligt skollagen ha en sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg kan tillgodoses. Personalen i verksamheter som bedriver omsorg på obekväm tid bör därför ha en utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar det gäller. Personalen ska också ha tillgång till kompetensutveckling och pedagogisk handledning, vilket är en viktig faktor för verksamhetens kvalitet. 38 Kommuner behöver se över vilken kompetens och erfarenhet som personalen inom omsorg på obekväm tid har. Granskningen visar att en stor majoritet av kommunerna har bestämmelser kring personalens utbildning och erfarenhet. Det är även en större del av kommunerna som erbjuder personalen kompetensutveckling, handledning och studiedagar. Men var sjunde kommun har inte några bestämmelser kring personalens utbildning och erfarenhet. I var fjärde kommun erbjuds dessutom inte personalen kompetensutveckling och i var tredje kommun saknas handledning och studiedagar för personalen. Detta är främst kommuner som använder sig av formerna pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet verksamheter där personalen oftast arbetar ensam utan kollegor. Konsekvensen kan bli att oerfaren personal lämnas ensam med barn utan någon möjlighet till utveckling och stöd. I Skolinspektionens intervjuer framkom att en stor majoritet av kommunerna har bestämmelser att personalen ska ha erfarenhet att arbeta med barn. Vanligtvis är de anställda barnskötare eller personer som på annat sätt har erfarenhet av att arbeta med barn. Som kontrast var det få kommuner som har bestämmelser att de anställda ska ha en utbildning som var inriktad mot barn. Ett par kommuner har dock valt att införa sådana bestämmelser och har rekryterat utbildade barnskötare, 39 fritidspedagoger eller förskollärare till verksamheten. I en kommun, som har en större verksamhet, var nästan hälften av personalen förskollärare. Kommunen uppgav att de har samma pedagogiska krav på verksamheten som de har på förskolan, vilket innebar att de ska kunna erbjuda barnen en verksamhet som bidrar till deras utveckling. I var sjunde kommun som har intervjuats finns inte några bestämmelser kring personalens erfarenhet eller utbildning. Oftast är detta kommuner som använder pedagogisk omsorg eller barnvårdare i hemmet. Här kan de anställda vara personer med högst gymnasial utbildning, och i en kommun kan barnens mormor eller farmor anlitas som barnvårdare. Risken finns här att dessa kommuner inte uppfylller skollagens intentioner, detta då det anges att det i verksamheten ska finnas personal med sådan utbildning och erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Det är vanligt med tillgång till kompetensutveckling, studiedagar och arbetsplatsträffar Intervjuerna visar att personalen i fyra av fem kommuner får tillgång till kompetensutveckling. I de flesta fall genomförs kompetensutvecklingen tillsammans med förskolans personal. Men i ett par kommuner har det tagits fram en specifik kompetensutveckling för omsorg på obekväm tid. I en sådan 38 Prop. 2009/10:165 s. 535. 39 Personer som arbetar med små barn och som inte har någon utbildning tituleras som barnskötare. Därutöver finns det olika typer av utbildningar till barnskötare. Dessa kan läsas på Komvux och som en YH-utbildning. 105
21 (42) kommun har de inriktat sin kompetensutveckling på området anknytningsteori som omfattade områden som vägledande samtal, kommunikation och samspel med föräldrar. Anledningen var att en enkät visade att föräldrar tyckte det var svårt att lämna barnen på kvällen och natten, framför allt då det fanns ny personal i verksamheten. Exemplet visar att kompetensutveckling som är riktad till personalen som arbetar i omsorg på obekväm tid kan fylla en viktig funktion för verksamheten. I knappt var femte kommun erbjuds ingen kompetensutveckling. Ofta är detta kommuner som använder sig av formen pedagogisk omsorg eller barnvårdare som åker till hem till föräldrarna. Då personalen i en del av dessa kommuner saknar erfarenhet och utbildning finns det en stor risk att personalen har mindre kunskap om hur de kan skapa en utvecklande och trygg miljö för barnen. I tre av fyra kommuner får personalen handledning och möjlighet till studiedagar, seminarier och arbetsplatsträffar. Oftast ingår personalen i förskolans arbetslag och då genomförs aktiviteterna gemensamt. Men precis som med kompetensutveckling finns det kommuner som har ett specifikt program för personalen inom omsorg på obekväm tid. Exempelvis finns det ett par kommuner som tillsammans med grannkommuner låter personalen träffas för att utbyta erfarenheter och dra lärdomar från varandras verksamheter. Detta innebär att kommuner som har små verksamheter, där det endast finns ett fåtal anställda, kan gå samman för att anordna studiedagar som är specifika för verksamhetens karaktär. I omkring var fjärde kommun erbjuds inte personalen någon handledning eller får möjlighet att diskutera verksamheten vid exempelvis studiedagar. Vanligtvis sammanfaller detta med de kommuner där personalen inte erbjuds någon kompetensutveckling. Då personalen i dessa verksamheter ofta arbetar ensamma finns det inte någon kollega att diskutera verksamheten med. Konsekvensen blir att personalen saknar möjligheter att utveckla både sig själv och verksamheten, vilket indirekt påverkar barnens vistelse i verksamheten. Avslutningsvis visar intervjuerna att personalen i samtliga kommuner erbjuds stöd från huvudmannen om det finns barn som är i behov av särskilt stöd. Flera kommuner uppger att detta fungerar på samma sätt som i förskolan och att olika stödåtgärder kan sättas in med hjälp av exempelvis psykologer och specialpedagoger. Kommunerna behöver utvärdera omsorg på obekväm tid Alla barn ska erbjudas en verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet. Detta uppdrag kräver utvecklade arbetsformer i varje kommun för att planera, säkra och utveckla kvaliteten på lokal nivå. Kommunerna måste följa upp och utvärdera verksamheterna inom omsorg på obekväm tid för att se att de bedrivs i enlighet med de nationella och kommunala målen. Det är därför av stor vikt att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete bör dokumenteras. Om det vid uppföljning, utvärdering, genom klagomål eller på annat sätt framkommer brister i verksamheten ska kommunen vidta åtgärder. 40 40 Prop. 2009/10:165 s. 535. 106
22 (42) Det är av vikt att kommuner som inte utvärderar sin verksamhet startar ett sådant arbete. Granskningen visar att merparten av kommunerna följer upp och utvärderar verksamheten för omsorg på obekväm tid. Vanligtvis är denna utvärdering gemensam med den förskola eller pedagogisk omsorg som verksamheten delar lokaler med, men i en del kommuner sker detta arbete separat. Det finns även ett fåtal kommuner som inte utvärderar sin omsorg på obekväm tid. I dessa kommuner, vilket i granskningen framförallt är kommuner som använder sig av formerna pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet, finns inte möjligheten att analysera och utveckla verksamheten. Detta får som konsekvens att kommunen saknar systematiska arbetssätt för att fånga upp eventuella missförhållanden, brister eller klagomål. I förlängningen är det barnen som riskerar att drabbas eftersom kommuner inte säkerställer att verksamheten har den kvalitet som skollagen föreskriver. Intervjuerna visar att merparten av kommunerna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för omsorg på obekväm tid. Oftast genomförs detta arbete tillsammans med den förskola som verksamheten delar lokaler med. En del kommuner förklarar att kvalitetsarbetet bakas in eller integreras i förskolans kvalitetsarbete. I dessa kommuner ses förskolan/pedagogisk omsorg och omsorg på obekväm tid ofta som en gemensam verksamhet. Kommunerna beskrev att fördelarna med detta förhållningssätt var att det förenklade organiseringen och att barnen kunde följas över dygnet, något som ledde till att personalen fick en bättre bild av barnens behov och utveckling. En del kommuner uttryckte dock att de ville utveckla sitt kvalitetsarbete för omsorg på obekväm tid. Detta eftersom förskolan är en mycket större verksamhet, både till antalet personal och barn, och att omsorg på obekväm tid tenderar att försvinna i det gemensamma kvalitetsarbetet. Det finns även ett par kommuner som följer upp och utvärderar omsorg på obekväm tid separat från förskolan och pedagogisk omsorg. Dessa kommuner uttrycker att omsorg på obekväm tid är en specifik verksamhet, där vissa barn spenderar merparten av sin omsorg, och att verksamheten därför behöver ett eget kvalitetsarbete. En kommun uttryckte att de bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete eftersom det annars kan finnas en risk att verksamheten endast ses som barnpassning. Den aktuella kommunen har tagit fram en verksamhetsplan där förskolans läroplan varit vägledande. I planen har de behållit arbetslagets uppdrag men fokuserat på omsorgen. Kommunen har därför plockat bort de områden som gäller läroprocesser och förskollärarens uppdrag. I målen för verksamheten har de valt att fokusera på genusfrågor, vårdnadshavarens inflytande och hållbarhet. En åtgärd som är ett resultat av kvalitetsarbetet är att de valt att dela upp barnen i olika åldersgrupper; barn under fem år i en grupp och barn över fem år i en grupp. 41 Exemplet visar på de möjligheter som finns att utveckla verksamheten för omsorg på obekväm tid om kommunen lyckas fånga de frågor som är specifika för verksamheten. Det fanns även ett fåtal kommuner som inte följer upp och utvärderar verksamheterna, vare sig tillsammans med förskolan och pedagogisk omsorg eller separat. Detta är oftast samma kommuner som inte erbjuder personalen någon kompetensutveckling, arbetsplatsträffar eller studiedagar. I huvudsak är detta kommuner som använder sig av verksamhetsformerna pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet. Konsekvensen av att verksamheten inte utvärderas är att kommunen saknar de vanliga kanalerna för att fånga upp eventuella missförhållanden. I förlängningen kan detta drabba barnen eftersom kommuner inte säkerställer att verksamheten har den kvalitet som skollagen föreskriver. Kommuner 41 I verksamheten finns barn mellan 1 13 år. 107
23 (42) som inte utvärderar sin verksamhet måste därför starta ett arbete för att följa upp och utvärdera verksamheten för att se om den bedrivs i enlighet med de nationella och kommunala målen. 42 Flera kommuner strävar inte efter att erbjuda omsorg på obekväm tid En kommun kan inte utan vidare avstå från att tillhandahålla omsorg på obekväm tid. Ambitionen ska vara att erbjuda omsorg under obekväm tid åt familjer som har behov av det och när det inkommer en ansökan bör kommunen alltid göra en individuell bedömning. Även om en kommun vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla sådan omsorg. Det innebär att det inte bör vara möjligt för en kommun att generellt avskaffa tillgången till kommunalt finansierad omsorg för barn till föräldrar som förvärvsarbetar under så kallade obekväma tider. 43 Skolinspektionen anser att kommuner behöver bli bättre på att planera för att kunna tillhandahålla omsorg på obekväm tid om ett sådant behov skulle uppstå. Skolinspektionen har i granskningen intervjuat 34 kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid. Av dessa har en tredjedel fattat ett beslut om att inte erbjuda sådan verksamhet. Hos andra kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid saknas en beredskap för att erbjuda sådan omsorg om ett behov skulle uppstå. Konsekvenserna i dessa kommuner blir att föräldrar inte får någon hjälp med omsorg på obekväma tider. Detta kan få till konsekvens att arbetsgivare i kommunen har det svårare att rekrytera personal. Det ska även vara möjligt för föräldrar att ansöka om omsorg på obekväm tid. En sådan ansökan ska kommunen utreda individuellt och göra en bedömning om kommunen har möjligheten att erbjuda omsorg på obekväm tid. Utredningen ska göras med hänsyn till föräldrarnas arbete och situation i övrigt. Drygt var tredje kommun som har deltagit i Skolinspektionen intervjuer och inte erbjuder omsorg på obekväm tid har tagit ett beslut om att inte ha en verksamhet. 44 Beslutet har i flera fall föregåtts av en utredning, där kommunen bland annat har gjort en kartläggning, som visat att det finns ett visst behov av omsorg på obekväm tid. Anledningar till att kommuner har beslutat att inte starta en verksamhet, trots att det finns ett behov, är att behovet var för litet, att kommunen vill prioritera andra frågor och att det skulle bli för kostsamt. 45 Dessa kommuner gör inte heller några individuella prövningar av de förfrågningar eller ansökningar som kommer in till kommunen. Det förekommer även att kommuner inte tar emot ansökningar från föräldrar. En kommun har exempelvis informerat föräldrar som hört av sig att de inte tar emot intresseförfrågningar. En annan kommun har via Facebook svarat föräldrar att kommunen inte erbjuder omsorg på obekväm tid. 42 Prop. 2009/10:165 s 535. 43 Prop. 2009/10:165 s 535. 44 I de flesta fall är beslutet fattat av en nämnd och i några fall av förvaltningen. I vissa kommer är beslutet flera år gammalt, i andra kommuner från 2016. 45 Att en kommun menar att behovet är litet innebär inte alltid att det endast är ett fåtal föräldrar som har ett behov. Exempelvis var det en kommun där 40 familjer uppgav att de hade behov av omsorg på obekväm tid i en kartläggning. Kommunen beslutade därefter att behovet var för litet. 108
24 (42) Intervjuerna med kommunerna vittnar om att dessa kommuner tolkar lagen som att de inte behöver erbjuda omsorg på obekväm tid. En representant hänvisar exempelvis till att det i skollagen står att de inte är skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm tid. Att det är en så stor andel av kommunerna har fattat ett beslut om att inte erbjuda omsorg på obekväm tid innebär att denna tolkning av lagen är vanlig. Konsekvensen för föräldrar som bor i dessa kommuner är att de inte har någon möjlighet att få sin ansökan prövad. Enligt Skolinspektionen finns det här en stor risk att en del av dessa kommuner inte strävar efter att erbjuda omsorg på obekväm tid, och i och med det inte följer skollagen. Kommuner som saknar en verksamhet planerar inte för ett framtida ökat behov Det finns flera kommuner som uppger i intervjun att de skulle starta en verksamhet om ett större behov fanns, men att efterfrågan hos föräldrar är låg i kommunen. Samtidigt är det ovanligt att dessa kommuner genom en föräldraenkät eller på annat sätt har undersökt behovet av omsorg på obekväm tid. Kommuner med låg efterfrågan informerar också sällan på hemsidan om omsorg på obekväm tid. En kommun uppgav att de inte informerar om sådant som de inte kan uppfylla. Intervjuerna visade även att kommunerna saknar en planering och en beredskap för att erbjuda omsorg på obekväm tid om ett sådant behov skulle uppstå. En kommun förklarade att eftersom det inte finns någon efterfrågan finns inte heller någon planering för att lösa ett eventuellt framtida behov. I den aktuella kommunen avslogs de få ansökningar som kom in med motiveringen att kommunen saknar verksamhet. Det finns även ett antal kommuner som med några års mellanrum genomför kartläggningar för att undersöka föräldrarnas behov. Men undersökningarna visar att behovet är mycket lågt, ett par föräldrar, och kommunen startade därför inte någon verksamhet. Dessa kommuner visar enligt Skolinspektionen en ambition att erbjuda omsorg på obekväm tid om det finns ett behov hos föräldrar. Utökade öppettider ett alternativt sätt att möta föräldrars behov Ett alternativt sätt att erbjuda omsorg på morgon och kväll är att utöka förskolans öppettider. I Skolinspektionens enkät framgår att drygt var fjärde kommun som inte erbjuder omsorg på obekväm tid använder sig av utökade öppettider. I intervjuerna framkom att det vanligtvis rör sig om 30 45 minuter före och efter normal öppnings- eller stängningstid. I några kommuner är det endast en förskola i kommunen som har utökade öppettider, i andra kommuner kan samtliga förskolor ha utökade öppettider vid behov. Även om tiden är relativt begränsad uppger flera kommuner att många föräldrar utnyttjar de utökade öppettiderna. En del kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid betalar istället för platser i närliggande kommuner om föräldrar skulle efterfråga detta. Intervjuerna visar dock att det endast rör sig om ett fåtal barn. Enligt kommunerna erbjuds detta alternativ endast när föräldrar själva hör av sig och efterfrågar en plats i en grannkommun. Sannolikt skulle föräldrar vilja utnyttja möjligheten att få omsorg på obekväm tid i den kommun där de arbetar. Detta kräver dock att kommunerna informerar om denna möjlighet till samtliga föräldrar i kommunen, och då till de föräldrar som arbetar obekväm tid på exempelvis sjukhus eller äldreboenden i angränsande kommuner. 109
25 (42) Avslutande diskussion Syftet med granskningen var att undersöka om kommuner strävar efter att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid i den omfattning som behövs med hänsyn till barns och föräldrars behov. Granskningen omfattar barn i åldrarna 1 5 år. Bakgrunden till varför vi genomfört aktuell granskning är att erbjudandet om omsorg på obekväm tid varierar mellan kommuner och att det är oklart i vilken utsträckning erbjudandet anpassas till det behov som finns. Exempelvis saknas det kunskap om hur tillgänglig omsorgen på obekväm tid är för föräldrar och barn. Därutöver är det oklart varför flera kommuner har valt att inte erbjuda omsorg på obekväm tid. Skolinspektionen ser även några riskbilder med en verksamhet som ofta bedrivs av personal i hemmiljö under kvällar och nätter tidpunkter när de flesta barn är hemma hos sina föräldrar. Granskningen har även syftat till att undersöka kvalitetsaspekter av hur kommuner strävar efter att tillgängliggöra denna form av omsorg. Aktuell granskning visar att många kommuner erbjuder föräldrar en tillgänglig omsorg på obekväm tid. Men det finns många kommuner som kan bli bättre både på att kartlägga behovet hos föräldrar och informera föräldrar om omsorg på obekväm tid. Flera kommuner behöver även bli bättre på att göra verksamheterna mer tillgängliga, exempelvis för föräldrar som har ett långt avstånd till verksamheten. Många kommuner har även regler som kan innebära svårigheter för föräldrar som är i behov av omsorg på obekväm tid. Därutöver finns det kommuner som använder oerfaren och outbildad personal, inte erbjuder personalen någon kompetensutveckling och inte följer upp och utvärderar verksamheterna. Utifrån resultaten bedömer vi att det finns tre centrala områden som kommunerna behöver arbeta med för att ytterligare utveckla kvaliteten i omsorg på obekväm tid. Det första handlar om att kommunerna behöver få en tydlig och allsidig bild av det behov som finns hos olika föräldragrupper i kommunen. Det andra handlar om att kommunen behöver anpassa sitt erbjudande så att det är anpassat till de föräldrar i kommunen som är i störst behov av omsorg på obekväm tid. Det tredje handlar om att kommunen behöver säkerställa att verksamheterna för omsorg på obekväm tid håller en hög kvalitet. Om inte kommunerna gör ovanstående finns en risk att föräldrar med ett stort behov av omsorg på obekväm tid inte kan nyttja kommunernas verksamheter. Det kan även finnas en risk att barn får sin omsorg i verksamheter där kvaliteten brister. Nedan för vi en diskussion kring några konsekvenser som kan följa när de tre ovanstående områdena brister. Detta är konsekvenser som granskningen har identifierat som särskilt viktiga utifrån ett barn-, föräldrar- och samhällsperspektiv. Erbjudandet kan i högre grad anpassas efter föräldrarnas behov Skolinspektionen har i granskningen sett att många kommuner inte anpassar sitt erbjudande efter det behov som finns hos föräldrar. Här handlar det bland annat om att flera kommuner inte känner till vilket behov som finns, eftersom kommunen inte har gjort någon kartläggning. Det finns även flera exempel på att kommuner inte informerar föräldrar i kommunen, vilket kan få till följd att föräldrar inte har någon kännedom om kommunernas erbjudande. Att så många som var tredje kommun som deltog i Skolinspektionens intervju och som erbjuder omsorg på obekväm tid saknar tillgänglig information på sin hemsida innebär att föräldrar får svårt att söka efter information. Det finns därmed en uppenbar risk att både kommunernas kännedom om föräldrars behov och föräldrars kunskap om verksamheterna stundom är bristfälligt. Detta i sin tur kan leda till att färre föräldrar har en möjlighet att ansöka till kommunernas verksamheter. 110
26 (42) Det finns även flera omständigheter som talar för att verksamheten i flera kommuner inte är tillräckligt tillgänglig för föräldrar. Det handlar bland annat om begränsade öppettider som inte är anpassade efter behovet, att barnen måste vara inskrivna på samma förskola eller pedagogisk omsorg som verksamheten delar lokaler med samt att kommunen inte erbjuder skjuts. Ytterligare omständigheter är de krav som kommunerna ställer på föräldrarna för att de ska få en plats i verksamheten. Ett sådant exempel är att föräldrarnas behov ska vara regelbundet och kontinuerligt. Det finns även i enstaka kommuner en lång kötid för att få en plats i verksamheten. Följden blir att föräldrar inte kan utnyttja kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid. Flera kommuner behöver därför bli bättre på att göra sina verksamheter tillgängliga för föräldrar. Det är inte ett formellt krav att erbjuda omsorg på obekväm tid, men att erbjuda på ett tillgängligt sätt är en viktig kvalitetsaspekt. Därutöver har flera kommuner fattat ett beslut om att inte erbjuda omsorg på obekväm tid. Det finns också flera kommuner som inte har någon beredskap för att erbjuda omsorg på obekväm tid om ett behov skulle uppstå. I dessa kommuner får föräldrar ingen hjälp från kommunen med omsorg på obekväm tid. Istället är de lämnade att på egen hand ordna med omsorg åt sina barn. Då omsorg på obekväm tid kan vara ekonomiskt lönsamt för samhället i stort, och framför allt för barnfamiljerna, finns det flera skäl för kommunerna att införa sådana verksamheter. 46 En sådan positiv aspekt är exempelvis ökade skatteintäkter för staten, landstingen och kommunerna från föräldrar som har möjlighet att arbeta. Att kommuner inte erbjuder omsorg på obekväm tid kan alltså innebära negativa ekonomiska konsekvenser både för den enskilda familjen och för samhället i stort. Kommunerna behöver säkerställa god kvalitet och att barnen är trygga I skollagen är kraven på personalens bakgrund inom omsorg på obekväm tid relativt lågt ställda. Detta då det endast krävs att personalen bör ha en utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar det gäller. 47 Trots detta finns det kommuner som inte har några bestämmelser gällande personalens bakgrund. I dessa kommuner saknar också ofta personalen möjligheten till kompetensutveckling, handledning och arbetsplatsträffar. Följden blir att oerfaren personal utan utbildning lämnas ensamma med barn i en verksamhet där de inte får något stöd från kommunen. Här finns det en uppenbar risk att verksamheten endast ses som barnpassning, och inte som en verksamhet där barnen ska ges möjlighet till lärande och utveckling. En konsekvens kan bli att ett barn som spenderar en stor del av sin tid i omsorg på obekväm tid, och mindre tid i förskolan, riskerar att komma efter i utvecklingen. Kommunerna bör säkerställa att den personal som ansvarar för barnen inom omsorg på obekväm tid är lämplig och uppfyller de krav som finns enligt skollagen. Det finns därutöver en risk att en del kommuner inte har kännedom om verksamheten håller en god kvalitet och att barnen är trygga. Detta eftersom flera kommuner inte följer upp och utvärderar verksamheterna. Skolinspektionen anser att det i verksamheter som består av endast en anställd som pedagogisk omsorg och barnvårdare i hemmet finns ett stort behov av insyn från kommunen. Det kan exempelvis handla om att det är färre personer än på en förskola som kan se om ett barn är i behov av särskilt stöd. En annan aspekt är att det inte finns några kollegor som kan gå in och avbryta om personalen beter sig olämpligt eller kränkande mot barnen. 48 Omständigheter som att personalen inom omsorg på obekväm tid ofta saknar utbildning och att verksamheten bedrivs i hemmet under 46 PwC (2012) Barnomsorg på obekväm tid - för vem? 47 Prop. 2009/10:165 s. 535. 48 Statistik från Skolinspektionen visar att kränkningsanmälningar ofta handlar om att en vuxen har kränkt ett barn. Under det första halvåret 2016 uppgav hela 40 procent av anmälarna till Barn och elevombudet att det är en ur personalen som har kränkt barnet. 111
27 (42) obekväma tider, där andra vuxna inte är närvarande, talar också för att kommunen bör se till att kvaliteten är god och att barnen är trygga. Erbjudandet bör i större utsträckning utgå från ett jämställdhets- och ett integrationsperspektiv För att män och kvinnor ska ges samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn, krävs det att samhället ger stöd till dem som arbetar inom yrken som innebär arbete på udda tider. 49 Behovet av omsorg på obekväma tider skiljer sig åt mellan olika föräldragrupper och behovet är störst bland ensamstående föräldrar och föräldrar som båda är födda utomlands. 50 Att ensamstående kvinnor har ett särskilt behov av omsorg på obekväm tid beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning arbetar på obekväm tid i jämförelse med män. 51 Kvinnor tar också oftare hand om barnen vid skilsmässa men har generellt sett lägre lön än män och därmed en sämre ekonomisk möjlighet att betala för privat barnpassning. 52 Studier har även visat att personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden och i högre grad utför arbeten under obekväm tid. 53 Det är dock få kommuner i denna granskning som har anpassat sitt erbjudande utifrån ett jämställdhets- eller integrationsperspektiv. I stället är erbjudandet organiserat efter andra utgångspunkter. En sådan aspekt är att verksamheten ofta är centralt placerad i den största orten i kommunen. Faktorer som tillgång till tåg och buss samt tillgängliga lokaler har styrt valet av placering. Denna placering riskerar att missgynna ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Detta då avståndet till verksamheten, i kombination med krav på inskrivning på en specifik förskola eller pedagogisk omsorg, innebär en sämre tillgänglighet för grupper som i lägre utsträckning bor centralt i den största tätorten. Ett sådant exempel är att personer med utländsk bakgrund i högre omfattning bosätter sig utanför tätorten i områden som domineras av hyresrätter, som miljonprogramområden. 54 Detta samtidigt som personer med svensk bakgrund i större utsträckning bosätter sig i stadskärnorna. 55 Placeringen av de kommunala verksamheterna bör därför bygga på en analys av var familjer med störst behov bor. Ett sådant exempel var en kommun i granskningen, som efter en undersökning hade valt att placera verksamheten i ett område där en stor del av de boende har utländsk bakgrund. Även de krav på regelbundenhet och framförhållning som finns i många kommuner tenderar att missgynna ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund, då dessa i högre utsträckning har tidsbegränsade anställningar. 56 Detta kan innebära att arbeten som timanställningar, vikariat och provanställningar inte är möjliga att kombinera med kommunens erbjudande. Här finns det dock kommuner som särskilt lyfter fram att de inte har krav gällande regelbundenhet och framförhållning eftersom de vill möjliggöra för personer med kortare anställningar och timanställningar att arbeta. 49 Prop. 2009/10:165 s 531. 50 Skolverket (2013): Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, resultat från föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Skolverket. 51 SCB (2013): Arbetad tid 2012 Hur mycket arbetar vi och när? 52 SCB (2016): På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. 53 SOU 2006:60 (2006): På tröskeln till lönearbete Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund. 54 Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet. Lägesrapport om integration. 55 Boverket (2010): Boendesegregation orsaker och mekanismer. En genomgång av aktuell forskning. 56 SCB (2015): Arbetskraftsundersökningarna Tema: Utvecklingen av tidsbegränsat anställda. 112
28 (42) Det finns även en risk att föräldrar med utländsk bakgrund, och framförallt personer som är nya i landet, har sämre kunskap om kommunernas omsorg på obekväm tid. Detta då många kommuner förlitar sig på att föräldrar själva skaffar sig kännedom om verksamheten och inte aktivt informerar via förskolor och arbetsgivare. Av de 70 kommuner som har intervjuats av Skolinspektionen är det även i undantagsfall det finns information på andra språk än svenska på kommunens hemsida. Sammanfattningsvis finns det en risk att kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid inte är anpassat utifrån de grupper i samhället som har störst behov. Konsekvensen blir att de positiva effekter som verksamheterna kan ha på områden som jämställdhet och integration riskerar att förbises. Kommunerna skulle därför i högre grad kunna anpassa sitt erbjudande för att säkerställa att verksamheten inte missgynnar grupper som ensamstående kvinnor och personer med utländsk bakgrund. En svårtolkad lag innebär stora skillnader för föräldrar Avslutningsvis visar granskningen att kommunerna tillämpar skollagen på olika sätt. Detta visar sig bland annat i att vissa kommuner tolkar lagen som att kommunen inte behöver erbjuda omsorg på obekväm tid samtidigt som andra kommuner tolkar lagen som att de ska erbjuda omsorg på obekväm tid. Olikheterna innebär att föräldrar i en kommun har möjlighet att arbeta morgnar, kvällar, helger och nätter och få hjälp med omsorgen, samtidigt som föräldrar i andra kommuner inte har denna möjlighet. De olika tillämpningarna av skollagen innebär stora skillnader för de familjer som bor i en kommun där de inte har någon möjlighet att få omsorg på obekväm tid. I dessa kommuner måste föräldrarna själva bekosta omsorgen om de inte kan få hjälp av vänner och familj, och om det inte är möjligt avstå från arbetet. Vid en strävanslagstiftning är det svårt att avgöra när en kommun har gjort tillräckligt för att uppnå lagens krav. Detta kan få till följd att en liten åtgärd från en kommun kan vara tillräcklig för att kommunen ska anses sträva. Som en följd kan en kommun som inte erbjuder föräldrar någon omsorg på obekväm tid ändå ha ansetts uppnå lagens krav. Svårigheterna att tolka strävanslagstiftningen påverkar också Skolinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över verksamheter som omfattas av denna lagstiftning. 113
29 (42) Referenser Boverket (2007): Etniska hierarkier i boendet. Lägesrapport om integration. Boverket (2010): Boendesegregation orsaker och mekanismer. En genomgång av aktuell forskning. Duvander, A, Ferrarini, T. (2010): Earner-Carer Model at the Crossroads: Reforms and Outcomes of Sweden s Family Policy in Comparative Perspective, International Journal of Health Services, Vol 40, no 3, Pp 373-398. Magnusson, L (2000): Den tredje industriella vågen, Stockholm, Prisma. SOU 2006:60 (2006): På tröskeln till lönearbete Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund, Statens offentliga utredningar nr. 2006:60. Nilsson, K, (2010) Parenthood and welfare outcomes in late-twentieth-century Sweden, History of the family, vol 15, Pp 206-214. Propositionen 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. PwC/Kommunal (2012) Barnomsorg på obekväm tid för vem? Skollagen 2010:800. Skolverket (2013): Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, resultat från föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Skolverket. Statistiska Centralbyrån (2014): På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Statistiska Centralbyrån (2016): På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Statistiska Centralbyrån (2013): Arbetad tid 2012 Hur mycket arbetar vi och när? Statistiska Centralbyrån (2015): Arbetskraftsundersökningarna Tema: Utvecklingen av tidsbegränsat anställda. 114
30 (42) Bilaga 1 - Bakgrund, syfte och frågeställningar Förvärvsarbete på obekväma eller oregelbundna arbetstider har ökat kraftigt likväl som andelen ensamstående föräldrar. 57 I takt med denna utveckling har behovet av omsorg på obekväm tid ökat och erbjuds också i allt högre grad. 58 Trots detta tyder mycket på att många kommuner inte erbjuder omsorg på obekväm tid. Det är otydligt om de utreder behovet kontinuerligt eller har en planering för att tillhandhålla omsorg när situationen förändras. En annan aspekt är att erbjudandet ser olika ut hos kommuner som har inskrivna barn i omsorg på obekväm tid. Det tycks variera både gällande kapacitet och tillgänglighet. Skolverkets enkätundersökning Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem från år 2013 visar att inte alla kommuner lyckas möta det omsorgsbehov som finns. 59 Främst är det ensamstående, lågutbildade och utlandsfödda som har störst behov av omsorg på obekväm tid. Det finns en risk att erbjudandet inte är utformat så att det är tillgängligt för alla grupper av föräldrar. Det kan exempelvis handla om hur och i vilken form verksamheten erbjuds och hur det går att kombinera med omsorg på dagtid (förskola/pedagogisk omsorg). Det finns också indikationer utifrån de fåtal anmälningar som inkommit till Skolinspektionen att kommuner hänvisar till generella öppettider och därmed inte gör en individuell bedömning i beslut om omsorg på obekväm tid. Här finns en risk att hänsyn inte tas till barnets bästa och till förälderns förvärvsarbete, studier eller situation i övrigt. Syftet med projektet är att granska om kommuner strävar efter att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid i den omfattning som behövs med hänsyn till barns och föräldrars behov. Följande tre frågor ska besvaras. Fråga till alla kommuner: 1 Har kommunen en beredskap för att erbjuda och tillhandahålla omsorg på obekväm tid om behov skulle uppstå? Frågor till kommuner som har inskrivna barn i omsorg på obekväm tid: 2 Erbjuder kommunen en tillgänglig omsorg på obekväm tid som motsvarar barns och föräldrars behov? 3 Ger kommunen tillräckliga förutsättningar för att omsorg på obekväm tid håller den kvalitet som skollagen föreskriver? 57 SCB (2014): På tal om kvinnor och män 58 Skolverkets statistik för år 2014. 59 Skolverket (2013): Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, resultat från föräldraundersökningen 2012. 115
31 (42) Bilaga 2 - Metod och genomförande Underlag till kvalitetsgranskningen samlades in via telefonintervjuer och en webbenkät. Telefonintervjuer Sammanlagt 70 kommuner valdes ut för intervjuer. Urvalet utgick från samtliga kommuner i Sverige samt från Skolverkets register 60 över inskrivna barn (1 5 år) i omsorg på obekväm tid år 2015. 40 kommuner som ingår i urvalet hade erfarenhet av att erbjuda omsorg på obekväm tid enligt Skolverkets register. 30 kommuner som inte erbjudit någon omsorg på obekväm tid under åren 2013 2015 ingick också i urvalet. I slutändan visade det sig att det var 36 av kommunerna i urvalet som hade erbjudit omsorg på obekväm tid under 2016, och 34 kommuner som inte erbjudit omsorg under 2016. I urvalet ingick kommuner som hade verksamhetsformerna kvälls-/natt-/helgöppen förskola såväl som verksamhetsformerna pedagogisk omsorg respektive barnvårdare. Kommunen fick själv avgöra vem som skulle svara på telefonintervjun. Vid intervjuerna användes en intervjuguide för de kommuner som erbjudit omsorg och en intervjuguide för de kommuner som inte erbjudit omsorg. Webbenkät Webbenkäten skickades ut till 288 av Sveriges kommuner inom ramen för kvalitetsgranskningen om kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid. I Stockholm och Göteborg har webbenkäten istället skickats ut till stadsdelarna. Kommunen fick själv avgöra vem som skulle svara på webbenkäten. Enkäten har tagits fram i samråd med en representant från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Svarsfrekvens bland kommunerna: 96 % (277 av 288 kommuner har besvarat enkäten). Svarsfrekvens bland stadsdelarna: 79 % (19 av 24 stadsdelar har besvarat enkäten). Webbenkäten skickades ut till kommunerna/stadsdelarna i omgångar och var öppen mellan 8 augusti och 10 oktober 2016. Två påminnelser genomfördes. Bortfallsanalysen av de elva kommuner som inte besvarat enkäten visar att dessa kommuner har ungefär lika stor andel som erbjuder omsorg som de kommuner som besvarat enkäten. Därmed framträder inget systematiskt bortfall. Statistik kopplat till webbenkäten redovisas i sin helhet i en statistikbilaga. Frågeställningarna i enkäten framgår av bilaga 1 (frågor till de kommuner som erbjuder) respektive bilaga 2 (frågor till de kommuner som inte erbjuder omsorg) i statistikbilagan. 60 Skolverkets register över inskrivna barn i omsorg på obekväm tid finns här: http://www.jmftal.artisan.se/. 116
32 (42) Bilaga 3 Statistikbilaga Statistikbilaga till kvalitetsgranskningen om kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid 117
33 (42) Innehållsförteckning Karta över vilka kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid under 2016... 34 7 av 10 kommuner erbjuder omsorg på obekväm tid för barn mellan 1 och 5 år... 35 Kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid... 38 Verksamhetsformer som kommunerna erbjuder... 39 Avslag på önskemål eller ansökningar från föräldrar om omsorg på obekväm tid... 40 Informationskanaler för att informera om möjligheten till omsorg på obekväm tid... 41 Kommunernas undersökningar av behovet av omsorg på obekväm tid... 42 118
34 (42) Karta över vilka kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid under 2016 Blå kommuner erbjuder omsorg på obekväm tid. Röda kommuner erbjuder inte omsorg på obekväm tid. (Vita kommuner har ej besvarat webbenkäten). 119
35 (42) 7 av 10 kommuner erbjuder omsorg på obekväm tid för barn mellan 1 och 5 år Det är 69 procent av kommunerna som har besvarat webbenkäten som anger att de erbjuder omsorg för barn mellan 1 och 5 år under 2016. Tabell 1. Antal kommuner som anger att de erbjuder omsorg på obekväm tid under 2016 Ja Nej Totalt Antal 190 87 277 Antal kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid har ökat sedan år 2015 Statistik från Skolverket/Statistiska Centralbyrån (SCB) 61 visar att antalet kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid för barn 1 5 år har ökat sedan år 2015. Tabell 2. Utvecklingen av omsorg på obekväm tid för barn 1 5 år under 2011 2015 År 2011 2012 2013 2014 2015 Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider 1 5 år - Samtliga kommuner 2888 3124 3526 3878 3325 Antal kommuner som har inskrivna barn 1 5 år 124 150 163 171 167 Antal kommuner med inga inskrivna barn 1 5 år 166 140 127 119 123 Relation mellan kommungrupp, invånarantal och kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid Tabell 3. Relation mellan invånarantal och kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid Erbjuder Erbjuder inte Antal kommuner Upp t.o.m. 10 000 invånare 40% 60% 73 10 001-20 000 invånare 62% 38% 91 20 001-60 000 invånare 90% 10% 79 Över 60 000 invånare 100% 34 Om vi ser till relationen mellan invånarantal i kommunerna och kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid ser vi att 6 av 10 kommuner som har mindre än 10 000 invånare inte erbjuder omsorg på obekväm tid. Som förväntat är andelen kommuner som erbjuder omsorg på obekväm tid högre ju fler invånare kommunen har. 61 Skolverkets register över inskrivna barn i omsorg på obekväm tid finns här: http://www.jmftal.artisan.se/ 120
36 (42) Diagram 1: Andel kommuner, uppdelat per kommungrupp som erbjudit omsorg på obekväm tid under 2016 Om vi ser till relationen mellan kommungrupp 62 och kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid ser vi att samtliga storstäder erbjuder omsorg på obekväm tid. Även bland förortskommunerna är det en övervägande majoritet av kommunerna som erbjuder omsorg på obekväm tid. Bland glesbygdskommunerna är det endast 42 procent av kommunerna som erbjuder omsorg på obekväm tid. En tänkbar förklaring till detta kan vara att de stora avstånden gör att kommunerna inte anser sig kunna erbjuda omsorg om de föräldrar som har behov är utspridda över kommunen. 62 Enligt SKLs kommungruppsindelning 2011. https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsindelning.2051.html 121
37 (42) Kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid uppdelat per län Diagram 2: Andel kommuner, uppdelat per län som erbjudit omsorg på obekväm tid under 2016 I ovanstående diagram ser vi hur fördelningen ser ut per län gällande hur stor andel av kommunerna i respektive län som erbjuder omsorg på obekväm tid under 2016. En övervägande majoritet av stadsdelarna i Göteborg och Stockholm erbjuder omsorg på obekväm tid för barn 1 5 år 17 av de 19 stadsdelarna i Göteborg och Stockholm som har besvarat webbenkäten anger att de erbjuder omsorg under 2016. 122
38 (42) Kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid Utökade öppettider bland knappt 30 av kommunerna som inte erbjuder omsorg på obekväm tid under 2016 Av de kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid är det 25 av kommunerna som har utökade öppettider på förskolan. Detta kan möjligtvis vara ett sätt för kommunerna att tillgodose det behov som finns av omsorg utanför förskolornas ordinarie öppettider. 87 kommuner erbjuder inte omsorg Följdfråga: har kommunen istället utökade öppettider på förskolor? 25 av dessa har utökade öppettider 62 har inte utökade öppettider på förskolor 23 av kommunerna som inte erbjuder omsorg på obekväm tid har planer på att starta upp under 2016/17 Av de kommuner som inte erbjuder omsorg på obekväm tid är det 23 av kommunerna som har planer på att starta upp omsorg på obekväm tid under 2016/17. 87 kommuner erbjuder inte omsorg Till de kommuner som inte erbjuder omsorg ställde vi även frågan om de har några planer på att starta upp omsorg under 2016/17 23 av dessa har planer på att starta upp omsorg under 2016/17 87 kommuner erbjuder inte omsorg Obs. Fyra av kommunerna har inte besvarat denna fråga. 60 av dessa har inga planer på att starta upp omsorg under 2016/17 123
39 (42) Verksamhetsformer som kommunerna erbjuder Diagram 3: Verksamhetsform uppdelat per huvudman Obs. Vissa kommuner erbjuder flera verksamhetsformer, därmed blir summan större än 100 % Vad gäller verksamheter i kommunal regi kan vi se att 77 procent av kommunerna erbjuder kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor, 21 % erbjuder pedagogisk omsorg (familjedaghem) och 14 procent erbjuder barnvårdare i hemmet. Vi ser även att de fristående verksamheterna är förhållandevis få, i 3 procent av kommunerna finns kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor med enskilda huvudmän och i 5 procent av kommunerna finns pedagogisk omsorg med enskilda huvudmän. 2 procent av kommunerna erbjuder barnvårdare i hemmet med enskilda huvudmän. Verksamhetsformer som stadsdelarna erbjuder Tabell 4: Verksamhetsformer som erbjuds i stadsdelarna Kvälls-, Natt el Helgöppen förskola - kommunal Kvälls-, Natt el Helgöppen förskola - fristående Pedagogisk omsorg - kommunal Pedagogisk omsorg - fristående Barnvårdare i hemmet - kommunal Barnvårdare i hemmet - fristående Ja 13 7 3 1 3 0 Nej 4 10 14 16 14 17 Vad gäller de verksamhetsformer som stadsdelarna erbjuder kan vi se att 13 av de 17 stadsdelar som erbjuder omsorg på obekväm tid har kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor i kommunal regi. Vi kan även se att det är vanligare att det bedrivs kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor i fristående regi i stadsdelarna jämfört med andelen kommuner som har kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor i fristående regi; det är 7 av 17 stadsdelar som har kvälls-, natt- eller helgöppna förskolor i fristående regi. 124
40 (42) Avslag på önskemål eller ansökningar från föräldrar om omsorg på obekväm tid På frågan om kommunerna har avslagit önskemål eller ansökningar från föräldrar om omsorg på obekväm tid svarade cirka hälften av kommunerna att de avslagit önskemål eller ansökningar. Om vi granskar skillnaden mellan de kommuner som erbjuder omsorg jämfört med de som inte erbjuder omsorg ser vi att det är 55 procent av kommunerna som inte erbjuder omsorg som angett att de avslagit önskemål eller ansökningar från föräldrar om omsorg på obekväm tid, övriga kommuner som inte erbjuder omsorg anger alltså att de inte aktivt avslagit några önskemål eller ansökningar från föräldrar. Bland de kommuner som erbjuder omsorg har 48 procent av dessa avslagit önskemål eller ansökningar. Diagram 4: Andel kommuner som avslagit önskemål/ansökningar från föräldrar om omsorg på obekväm tid 125