Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kultur- och fritidsnämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: tisdagen den 13 december 2016 kl Plats: Svea Hund Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare och tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan Dialoger och informationsärenden 3 Österlenbadet 5 4 Utformning av Österlenbadet 5 Föreningsträff 6 6 Bidrag studieförbunden 7 Internkontroll 8 Utvärdering av biblioteksplan Beslutsärenden 9 Ekonomisk rapport /13 10 Internbudget 2016/ Ansökan sociala investeringsfonden - bad för 2016/49 20 kvinnor utan mäns närvaro 12 Beräkning av nya öppettider Österlenbadet 2016/ Renovering av friluftsbadet i Eljaröd (Eljarödsbadet) 2016/46 14 Biblioteksplan / Nytt regelverk för studieförbunden i Tomelilla 2016/42 45 kommun 16 Intresse för Infopoints 2016/52 17 Anmälningsärenden /1 50 1

2 Tomelilla kommun Kultur- och fritidsnämnden Anette Thoresson (C) Ordförande Elin Dofs Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Elin Dofs E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL fr o m 1 januari december 2018 För Kultur- och fritidsnämnden, Tomelilla Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avst år Ja Nej Avst år 1 Anette Thoresson C 2 Mats Andersson M 3 Marianne Åkerblad M 4 Tina Bergström-Darrell S 5 Marie-Louise Nilsson Olsson SD ERSÄTTARE 1 Lena Persson C 2 Carina Persson L 3 Solveig Falk MP 4 Johannes Litzing S 5 Anders Rosengren SD

4 OMRÖSTNING 1 Ärende: Förslag eller yrkanden: Propositionsordning: Den som stödjer förslag röstar ja. Den som stödjer förslag röstar nej. OMRÖSTNING 2 Ärende: Förslag eller yrkanden: Propositionsordning: Den som stödjer förslag röstar ja. Den som stödjer förslag röstar nej

5 Österlenbadet Intäkt Kostnad Besök Januari Februari -31, Mars -180, April -87, , Maj -28,0 667, Juni 0,0 657,2 Juli 0,0 648,2 Augusti -106,2 923,1 September -213,0 694, Oktober -121,7 826, November -206,8 779, December 5

6 Sammanställning av en kväll med framtid och samverkan i fokus! Tomelilla Kommuns föreningar inom Idrott och Kultur medverkade kring nedanstående frågeställningar! :30 20:30 Samtalsledare Peter Rosenquist, Skåneidrotten Medverkande föreningar. Svenstorps IF Strokeföreningen Ystad med omnejd Tomelilla Scoutkår Friskis o Svettis Tomelilla Konstförening Andrarum-Brösarps Skytteförening Föreningen Österlen Hjärtlung Tomelilla Golfklubb Tomelilla IF Fotboll och Handboll Brösarps IF Friluftsfrämjandet Skåne Tranås Onslunda Hembygds- och borstmuseum Tomelilla Hembygdskrets Tomelilla Riksteater Spjutstorps IF Metod: 5 grupper med en blandning av föreningar. En frågeställning i taget diskuterades. Frågeställningen förklarades också så att alla kände att man förstått frågan. Avslutningsvis fick alla grupper redogöra vad dem kom fram till vid de olika frågeställningarna. Hur vill ni att er förening skall utvecklas? - Yngre och fler medlemmar - Starta om förändra i föreningen - Planera sin tid - Andra ska tala om Tomelilla och dess föreningar - Ta hjälp av ökat intresse för IT - Öka antalet aktiviteter och medlemmar förnya aktiviteterna - Önskan om fler lokaler att utöva idrott i 6

7 - Duktigare att behålla de medlemmar vi redan har - Ta hand om de ledare vi har - Jobba mer mot de yngre strokedrabbade - Nå nya målgrupper - Bättre ekonomiska förutsättningar - Mindre förvaltning, mer kärnverksamhet - Duktigare på att få fler att förstå värdet av att engagera sitt ideellt - Tätare skiften på ordförande, kassör och sekreterare rollen - Tänk nytt när det gäller aktiviteter inom föreningen - Möjlighet att anställa ledare i verksamheten - Levande anläggningar som används Vad behövs för att komma dit? - Pengar - Fler och anpassade anläggningar, multiidrottsplats och mötesplats för kommunens föreningar - Förråd på varje anläggning - Utveckla befintliga lokaler i samverkan med föreningslivet - Betald kommunal vaktmästare - Kommunal förståelse för verksamheterna - Kommunalt betalda sommarjobbare som arbetar ute i föreningslivet på sommarlovet - Klubbrum/för alla föreningar i kommunala anläggningar - Samarbete - Otraditionellt innehåll - Skippa ordförande nya former för styrande av föreningen - Tidsbegränsade projekt lättare hitta folk som vill engagera sig då - Exempel på samarbete över gränserna Smedstorps IF/Hjärtebarnen Charity - Nya kommunikationskanaler - Lyssna på barnen/ungdomarna/medlemmarna gör dem delaktiga - Fördela ansvaret i en förening - Att kommunen vågar satsa på nya lokaler - Tåghållplats i Svenstorp - Utveckla miljövänliga transporter till föreningarnas olika lokaler - Bättre rehab för stroke drabbade - Kommunen behöver tänka annorlunda, fördelning av tider, längden på passen, söka träningstider våren respektive hösten - Vuxna tränar bara på bra tider - Uppföljning av hur de tilldelade tiderna används av föreningarna - Föreningarna bör bli bättre på att göra en tydlig verksamhetsplan - Var stolt över din förening berätta för andra hur bra den är - Kommunen bjuder alla nyinflyttade på medlemskap i alla föreningar första året 7

8 Hur kan vi tillsammans samverka för att skapa bästa möjliga förutsättningar? - Samarbeta mellan olika typer av föreningar kultur/idrott, idrott/idrott och kultur/kultur - Tänka utanför boxen - Att kommunen skapar förståelse för att föreningarna samarbetar - Släppa revirtänkandet hos föreningarna - Gemensamma utbildningar för föreningslivet i kommunen. T.ex Kassörsutbildningar, Skadekurser, HLR m.m. - Erbjuda sina aktiviteter till andra föreningar bjud in! - Erbjuda träning för föräldrar samtidigt som barnen/ungdomarna tränar - Föreningarna skall släppa tider som de inte använder - Gemensam föreningsmässa för kultur/idrottsföreningar för att visa mångfalden av utbud - Idrottsföreningar kan erbjuda gemensamma aktiviteter t.ex. Friskis o Svettis / fotboll - Marknadsför föreningslivet gemensamt - Fortsätt att träffas som ikväll - Kommunen bjuder in till gemensamma temakvällar - Samverkan med skolar - Prova på dagar Vilka förväntningar har ni på kommunen? - Tänk utanför Tomelilla tätort - Glasmonter på Biblioteket - Allaktivitetslokaler kultur/idrott - Se nytt - Nya lokaler för gruppträning - Att kommunen vågar satsa på ekonomiskt på föreningarna och dess invånare - Att kommunen marknadsför oss föreningar till invånarna i kommunen. Ex. logga på hemsidan i tidningen Gladan - Fler politiker och tjänstemän som provar på vad föreningslivet erbjuder - Städade lokaler - Fungerande utrustning ex ljudanläggning - Lyssna/skapa dialog med föreningarna - Verkställer önskningarna - Snabbare verkställande av önskningar och beslut - Verklighetsförankrade politiker/tjänstemän som vet vad föreningarna sysslar med - Utveckling av anläggningar - Vara ett stöd till föreningarnas strävan att bli bättre - Förbättra föreningsregistret - Ta över skötsel av lokaler - Multiarena för kultur och fritid typ den i Örkelljunga 8

9 Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna? - Öka intensiteten i att föryngra medlemmarna i alla olika klubbar/föreningar - Sträva efter en trygg ekonomi - Våga visa sin plats i samhället - Samverkan - Integration - Fler och mer utvecklade anläggningar för föreningslivet - Aktivt arbete kring ledarförsörjning - Kommunens roll som samordnare av kommunens samlade föreningsliv - Gör Suxxeshallen till allaktivitetshus - Tänk till vid bygget av ny f-6 skola gällande gympasal och bollhall - Kommuninvånarnas folkhälsa måste upp på agendan - Inflyttning av barnfamiljer utbudet av fritidsaktiviteter måste hänga med på så sätt kan dessa personer stanna i kommunen - Öka antalet aktiva medlemmar - Jämställdhet mellan könen - Undersök möjligheter till all aktivitetshus - Alla skall kunna vara med i föreningslivet oavsett ekonomiska förutsättningar för den enskilde individen - Tomelilla skall kunna erbjuda någon aktivitet till alla. 9

10 Tomelilla Tomelilla konsthall Centralgatan Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Kristin Svensson Enhetschef kultur/bibliotek Direkt Mobil Utvärdering av Tomelilla kommuns biblioteksplan Utvecklingsområdet för det tillgängliga biblioteket var under planperioden: Mångspråkiga medier är en viktig del av bibliotekets utbud. För att tillgodose de behov som finns i kommunen ska samverkan ske mellan flera olika aktörer, såväl inom kommunen som över kommungränserna. Under planperioden har ett specifikt mångspråksprojekt skett i samarbete med Simrishamns och Ystad kommun, arbetet utvecklades under perioden till att också innefatta Skurup och Sjöbos kommuner. I arbetet med mångspråkiga medier samarbetade biblioteken också med aktörer som SFI och arbetsförmedlingen. Syftet med mångspråksprojektet har varit att genom samverkan få ett gott utbud av mångspråkig litteratur på biblioteken i Simrishamn, Tomelilla och Ystad, samt att nå ut till målgruppen för den mångspråkiga litteraturen i större utsträckning än tidigare och därigenom stärka bibliotekens roll. Målet var att efter projekttidens slut ha byggt upp en för de tre kommunerna gemensam organisation för urval och inköp av mångspråkig litteratur samt att hitta en konstruktiv lösning för att få dessa medier att cirkulera mellan biblioteken. För att nå ut till målgruppen i större utsträckning har projektgruppen också arbetat med att skapa kontakter med aktörer som möter människor i behov av mångspråkslitteratur. Däribland finns SFI, flyktingsamordnare, skolor och förskolor. Långsiktighet har genomgående varit i fokus i projektet. Biblioteken har under lång tid arbetat mycket med punktinsatser för denna målgrupp, vilket även kommer att göras framöver. Men det är viktigt att det också finns en kontinuitet på området, så att biblioteket blir en självklar samarbetspartner. Då kommer även punktinsatsernas kvalitet att öka, och förhoppningen är att de även blir mer ekonomiska. Projektet har också bidragit till att den mångspråkiga delen av biblioteksverksamheten har lyfts och diskuterats i betydligt större utsträckning än tidigare. Mångspråksprojektet finansierades av externa medel ifrån Region Skåne. Under planperioden har verksamheten också erhållit projektbidrag ifrån kommunförbundet och detta har varit öronmärkta för barn och unga. 1 (3) 10

11 RFID (Radio Frequency Identification) är en teknik som förbättrar tillgängligheten för biblioteksanvändarna i hög grad. Införandet av RFID på Tomelilla bibliotek har därför stor betydelse för bibliotekets utveckling. Arbetet med att införa RFID teknik på biblioteket har pågått under hela planperioden men det är dock väldigt personalkrävande vilket har gjort att arbetet inte är färdigställt. Införande av tekniken har inneburit stora fördelar dels i samarbetet med de övriga kommunerna i regionen då hantering av median i vår gemensamma katalog underlättas och dels har det frigjort arbetstid från personal som de kan ägna åt låntagarna i deras behov av hjälp. Biblioteket ska verka för att i högre utsträckning fungera som en arena och självklar mötesplats för kommunala verksamheter och medborgare i alla åldrar. Under planperioden har olika kommunala verksamheter som tex samhällsbyggnad har i samverkan använt biblioteket och kulturhusets lokaler till att skapa arenor och forum för dialog med medborgarna. Samverkan sker i hög utsträckning med studieförbund för att i samarbete verka för folkbildningen. Under planperioden har programverksamheten utökats både för vuxna och för barn och unga. Den ökade invandringen och utbyggnaden av HVB hem i kommunen har ställt större krav på bibliotekets verksamhet. Under 2016 har vi startat upp språkkafe som blivit en mycket uppskattad verksamhet. Läsombudsverksamheten ska utökas och förankras än mer i verksamheten så att de litteraturförmedlande insatserna mot äldre och personer med särskilda behov fördjupas och utvecklas ytterligare. Vi har under planperioden haft svårt att nå boendena då de har haft svårt att gå ifrån sin verksamhet. Framöver behöver vi jobba annorlunda för att kunna möta deras behov. Resurserna har under planperioden inte räckt till för att arbeta mer utvecklat med denna fråga. Utvecklingsområdet för barn och unga var under planperioden: Biblioteket ska hitta vägar för att nå barn och unga på deras fritid, via deras självvalda platser, som t.ex. föreningar och fritidsgårdar. Detta som en del i det läsfrämjande arbetet men även för att utveckla biblioteket som mötesplats för dessa grupper. Samverkan har inletts med SOFFTA vilket har inneburit att biblioteket har varit på plats hos dem dels för att skapa en kontakt med ungdomarna och dels för att visa vilket utbud 11 2 (3)

12 och vad man kan göra på ett bibliotek det sker också utlån av böcker direkt till den verksamheten. Biblioteket ska utveckla arbetet med mångspråkig litteratur i samråd med förskola och skola. Det har under planperioden inte skett något specifikt samarbete med dessa verksamheter kring mångspråkig litteratur, detta beroende på att biblioteket inte har haft resurser. Efterfrågan på litteratur har ökat och vi har försökt tillgodose de nya behov som har uppstått, bland annat genom inköp av litteratur på olika språk och på lättläst och anpassad media. Utvecklingsområden för skolbiblioteken var under planperioden: Under planperioden ska skolorna formulera mål för skolbiblioteken. Skolbibliotekens pedagogiska roll ska utvecklas på alla skolor. Det finns även vinster att göra genom att utöka samarbetet mellan de olika skolbiblioteken. Samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek ska utvecklas ytterligare. Det måste finnas ett ömsesidigt engagemang med en klar struktur på ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för de olika skolbiblioteken och Kultur, fritid och turism. Under planperioden har följande skett genom att tre f-6 skolor genomför eller har genomfört delar av den statliga fortbildningen för pedagoger Läslyftet har bibliotekens roll blivit en allt viktigare del av den dagliga verksamheten i skolan. Utbildningen har gett pedagogerna ökad förståelse för hur litteraturen mer varierat kan användas i undervisningen för att utveckla elevernas läsförmåga. Lindesborgsskolan har även med hjälp av skolbibliotekarien under de senaste åren arbetat med Bokjuryn som engagerar samtliga klasser på skolan, detta för att stimulera till läsning. Det har under perioden funnits skolbiblioteksmöten där de kommunala skolornas skolbibliotekspersonal träffas och diskuterar hur skolbiblioteken kan utvecklas. Samverkan mellan folkbibliotek och skolbiblioteken har fortsatt och är ett viktigt stöd för skolbiblioteken. Kristin Svensson Enhetschef kultur och bibliotek 12 3 (3)

13 Tomelilla den 1 december 2016 Dnr KFN 2016/51 Förvaltningsnamn Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kultur- och fritidsnämnden Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Marina Hansson Kultur och fritidschef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil marina.hansson@tomelilla.se Förslag till internbudget för kultur och fritid 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar om en internbudget i balans 2017 för kultur och fritid. Ärendebeskrivning Kultur och fritid har enligt kommunfullmäktiges beslut blivit tilldelad följande budget tkr. Kultur- och fritidschefen har fördelat budgeten enligt bilaga. Bilagans fördelning av budgeten innefattar inte måluppfyllelse som genererar ökade kostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Marina Hansson Kultur- och fritidschef, Kultur och fritid Marina Hansson Kultur och fritidschef Beslutet skickas till: Kultur- och fritidschef Marina Hansson 1 (1) 13

14 Detaljbudget Kultur och fritidsnämnden Budget Budget helår 2017 helår 2016 Personalkostnader (arvode, bilers, po) Övriga kostnader (kurser, hotell, infomöten) TOTALT

15 Detaljbudget Kultur och fritid Budget Budget helår 2017 helår 2016 Verksamhetschef Alkohollagen 0 18 Österlenbadet cafeteria Övrigt Enhetschef Fritid/turism Österlenbadet varav intäkter varav personalkostnader varav övriga kostnader Övr idrotts-fritidsanläggning Utomhusbad Fritidsverksamhet Stöd,service t föreningar SOFFTA Marknader Turistverksamhet Enhetschef Kultur Konsthall Bidrag studieorganisation Bidrag kulturföreningar Kulturskolan Biblioteksverksamhet Övrig kulturverksamhet TOTALT

16 Bilaga 4 Kultur- och fritidsnämnden mål 2016, antagna av kommunfullmäktige , Kf 11 Strategiområde 1 - Hållbar tillväxt Nummer Mål Status Utfall KFN 1:2:1 Jazzarkivets unika verksamhet och ställning ska stärkas. (Egen mätning. Mäts i antal besökare) Beroende av jazzklubbens program. Kultur o fritid har ingen KFN 1:2:2 Tomelillas marknad som traditionellt besöksmål ska stärkas. (Egen mätning. Mäts i antal marknadsstånd) egen verksamhet Svårbedömt innan höstmarknaden. KFN 1:2:3 Turistinformationens mobilitet ska öka. (Egen mätning. Mäts i antal aktiviteter utanför kulturhuset) aktiviteter har uppnåtts redan i dagsläget. Strategiområde 2 - Delaktighet och egenmakt Nummer Mål Status Utfall KFN 2:3:1 Antalet biblioteksbesökare på landsbygden ska öka. (Egen mätning. Mäts i antal besökare) Ingen förändring av verksamheten. Beroende av populationen i byarna. Mätning utförs senare. 16 Sida 1 (2)

17 Bilaga 4 Strategiområde 4 - Trygghet och hälsa Nummer Mål Status Utfall KFN 4:4:1 Antalet besökare i simhallen ska öka. (Egen mätning, Mäts i antalet besökare) När Österlenbadet stängde för säsongen i maj hade besök uppnåtts års värde 17 Sida 2 (2)

18 Fiktiv bidragsuträkning 2014 Total budget: Studieförbund Studietimmar % Bidrag Målgruppstimmar % Bidrag Uppräknat x 1,5 Totalt antal timmar % Bidrag Abf 2547,00 11, ,00 935,00 6, , ,5 3482,00 9, ,31 Bilda 460,00 2,12 398,00 258,00 1,77 331, ,00 1, ,47 Folkuniversitetet 81,00 0,37 70,00 0,00 0,00 0, ,00 0,22 279,04 Studiefrämjandet 1283,00 5, ,00 23,00 0,16 30,00 34,5 1306,00 3, ,10 Studieförbundet Vuxenskolan 1900,00 8, ,00 0,00 0,00 0, ,00 5, ,40 Medborgarskolan 2828,00 13, , ,00 11, , ,00 12, ,03 Sensus 243,00 1,12 210,00 0,00 0,00 0, ,00 0,67 837,12 Kulturens Bildningsförbund 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,00 0,00 0,00 Ibn Rushd 12345,00 56, , ,00 80, , ,00 66, , ,00 99, , ,00 100, , ,00 100, ,00 Enligt nya reglerna Studietimmar+målgruppstimmar 36285,00 Ersättning/timme 3,44 Kostnad om ersättning/timme =10 kr ,00 Enligt nya reglerna uppräknad Studietimmar+målgruppstimmar 43584,00 Ersättning/timme 2,87 Kostnad om ersättning/timme =10 kr ,00 Gamla studietimmar: Detta är de timmar som studieförbunden redovisat in för den ordinarie verksamhet de bedrivit under 2014 Gamla målgruppstimmar: Detta är de timmar som studieförbunden redovisat för den verksamhet de bedrivit för prioriterade målgrupper under Det är antalet timmar multiplicerat med 1,5. Uträkning enligt nya regler: Detta är hur det skulle se ut om man applicerade det nya systemet på de timmar som redovisades Uppräkning av målgruppstimmar enligt nya regler: Då man i det gamla systemet redovisade alla målgruppstimmar och multiplicerade dem med 1,5 oavsett om det inneburit merkostnader eller inte. Om man som i det nya systemet istället multiplicerade dem med 3 så skulle man få detta resultat. Viktigt att betänka är dock att det i det nya systemet troligvis inte skulle rapporteras så många målgruppstimmar då man bara har rätt att redovisa de som inneburit merkostnader som just målgruppstimmar, övriga timmar ska redovisas som vanliga studietimmar även om deltagare har tillhört prioriterad målgrupp. Generellt: Det som skapar problem med den fiktiva bidragsfördelningen för 2014 är att Ibn Rushd har redovisat väldigt många målgruppstimmar. Många av dessa timmar kanske inte inneburit merkostnader och skulle i så fall redovisats under ordinarie studietimmar i det nya systemet. 18

19 Fiktiv bidragsuträkning 2015 Total budget: Studieförbund Studietimmar % Bidrag Målgruppstimmar % Bidrag Uppräknat x 1,5 Totalt antal timmar % Bidrag Abf 2292,00 24, ,00 728,00 30, , ,00 25, ,21 Bilda 248,00 2,66 506,00 56,00 2,37 451, ,00 2, ,24 Folkuniversitetet 309,00 3,31 631,00 0,00 0,00 0, ,00 2, ,54 Studiefrämjandet 1507,00 16, ,00 0,00 0,00 0, ,00 12, ,03 Studieförbundet Vuxenskolan 2003,00 21, ,00 0,00 0,00 0, ,00 17, ,26 Medborgarskolan 2723,00 29, , ,00 66, , ,00 36, ,75 Sensus 249,00 2,67 508,00 0,00 0,00 0, ,00 2, ,98 Kulturens Bildningsförbund 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,00 0,00 0,00 Ibn Rushd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,00 0,00 0, ,00 100, , ,00 100, , ,00 100, ,00 Enligt nya reglerna Studietimmar+målgruppstimmar 11695,00 Ersättning/timme 10,86 Enligt nya reglerna uppräknad Studietimmar+målgruppstimmar 12877,00 Ersättning/timme 9,86 Gamla studietimmar: Detta är de timmar som studieförbunden redovisat in för den ordinarie verksamhet de bedrivit under 2015 Gamla målgruppstimmar: Detta är de timmar som studieförbunden redovisat för den verksamhet de bedrivit för prioriterade målgrupper under Det är antalet timmar multiplicerat med 1,5. Uträkning enligt nya regler: Detta är hur det skulle se ut om man applicerade det nya systemet på de timmar som redovisades Uppräkning av målgruppstimmar enligt nya regler: Då man i det gamla systemet redovisade alla målgruppstimmar och multiplicerade dem med 1,5 oavsett om det inneburit merkostnader eller inte. Om man som i det nya systemet istället multiplicerade dem med 3 så skulle man få detta resultat. Viktigt att betänka är dock att det i det nya systemet troligvis inte skulle rapporteras så många målgruppstimmar då man bara har rätt att redovisa de som inneburit merkostnader som just målgruppstimmar, övriga timmar ska redovisas som vanliga studietimmar även om deltagare har tillhört prioriterad målgrupp. Generellt: Det som skapar problem med den fiktiva bidragsfördelningen för 2015 är att det enligt ett politiskt beslut inte finns några timmar redovisade på Ibn Rushd, vilket gör att det blir väldigt missvisande då Ibn Rushd normalt redovisar en ganska stor verksamhet. 19

20 Tomelilla den 1 december 2016 Dnr KFN DiaNr Förvaltningsnamn Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kultur och fritidsnämnden Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ros-Marie Stjernfeldt Enhetschef fritid och turism Direkt Mobil ros-marie.stjernfeldt@tomelilla.se Sociala investeringsfonden bad och simundervisning för kvinnor utan närvarande män på Österlenbadet Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden har beslutat den 18 oktober 2016, 74, att ge förvaltningen i uppdrag att göra en ansökan ur sociala investeringsfonden till bad och simundervisning för kvinnor utan närvarande män på Österlenbadet. Det finns två alternativ varav alternativ 1 är att stänga tidigare för allmänheten eller alternativ 2 är att förlägga bad- och simundervisning efter stängning eller innan öppning. Alternativ 1 Detta är kostnadsfritt för att personalen finns redan på plats men en översyn av schemaläggning krävs. Alternativ 2 Kostnaden för t.ex. två timmar i veckan är 800 kr/veckan och då förslagsvis vid 20 tillfällen om det inte finns någon vattenvana överhuvudtaget. Den totala kostnaden blir kronor. Kultur och fritid Ros-Marie Stjernfeldt Enhetschef fritid och turism Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 1 (2) 20

21 2 (2) 21

22 Bemanning vid extra öppettider Österlenbadet Aktivitet per år Kostnad personal Intäkter Kostnader Totalt st röda dagar 79687, ,5 intäkter beräknade på 80 besökare a 40 kronor 2 tim per lördag/30 st intäkter beräknade på 10 extra besökare per timme a 40 kronor Summa , ,5 De röda dagarna är beräknade på öppentider mellan klockan Lördagstimmarna är cirka 30 stycken tillfälle per år 22

23 Tomelilla den 30 november 2016 Dnr KFN 2016/50 Förvaltningsnamn Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kultur- och fritidsnämnden Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Kristin Svensson Enhetschef för kultur och bibliotek Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Biblioteksplan Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att godkänna reviderad biblioteksplan för Tomelilla kommun och översända densamma till kommunstyrelsen för fastställande. Ärendebeskrivning Planperioden för Tomelilla kommuns biblioteksplan gällande är nu till ända. En revidering av planen har skett och hänsyn har i denna tagits hänsyn till samhällsförändringar som kan påverka bibliotekens verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, enhetschef för bibliotek och kultur Kristin Svensson, Kultur och fritid Kristin Svensson Enhetschef för kultur och bibliotek Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kultur- och fritidschef Marina Hansson 1 (1) 23

24 Biblioteksplan Tomelilla kommun 24

25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord s.3 Syfte och uppdrag s.4 Omvärld s.5 Nuläge s.6 Vision och Värdegrund s.8 Bibliotekets vision s.9 Bibliotekets uppdrag s.9 Bibliotekets verksamhetsmål s.9 Fokusområde s.10 Det tillgängliga biblioteket s.10 Utvecklingsområde det tillgängliga biblioteket s.11 Barn och unga s.12 Utvecklingsområde barn och unga s.13 Skolbibliotek s.14 Vision och mål för skolbiblioteken s.14 Utvecklingsområde skolbibliotek s.14 Utvärdering och revidering s.15 Bilagor s

26 FÖRORD Idag kan vi se att medborgaren har ett stort behov en öppen och tillgänglig mötesplats. Bibliotekens uppgift är att vara den mötesplatsen som är tillgänglig för alla människor i vårt samhälle. Det globala, nationella och lokala samhället är i ständig förändring och detta avspeglar sig också i bibliotekets verksamhet. Bibliotekets uppdrag är därför idag väldigt annorlunda mot vad det var tidigare. Biblioteket behöver ständigt utveckla sig för att vara en demokratisk och kunskapsförmedlande aktör. Biblioteket är en av de platser i samhället som är tillgängligt för alla att komma till utan att det ställs några motkrav på dig som människa. Biblioteken ska vara en demokratisk och öppen mötesplats och ska ses som en självklar resurs i det livslånga lärandet. I en tid av förändrade informationsvanor och snabb teknikutveckling ställs det stora krav på att biblioteket förutom att verka för kontinuitet även är med i förändringen av samhället. Vi behöver utvecklas i takt med samhället men allra helst hålla oss i framkant så att vi kan vara en resurs när medborgarna behöver det. 3 26

27 Syfte och uppdrag Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Bibliotekslagen anger att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek för att främja intresset för läsning och tillgång till litteratur. Biblioteket ska avgiftsfritt tillhandahålla litteratur oavsett publiceringsform och utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteket ska tillhandahålla information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Enligt bibliotekslagen ska samtliga kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska ses som ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strategiskt och strukturerat sätt kunna tillvarata befintliga biblioteksresurser, skapa en beredskap för framtidens krav samt stimulera till utveckling. Genom en biblioteksplan kan därför biblioteken utveckla och tydliggöra målsättningarna med verksamheten och planen kan på så sätt peka ut en tydlig riktning för bibliotekets verksamhet. Utifrån biblioteksplanen ska det årligen utarbetas handlingsplaner för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen anger strategiska mål och utvecklingsområden för biblioteksverksamheten i Tomelilla kommun. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt personer med funktionsnedsättning, nationella minoritetsgrupper och personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur anpassad efter deras behov. Ett av målen i bibliotekslagen är att biblioteket och dess personal ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och deltagande i kulturlivet. I 2 kap. 36 skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor. För skolbiblioteken gäller även 6-8 i bibliotekslagen. Biblioteksplanen innefattar Tomelilla kommuns folk- och skolbibliotek och är antagen av kommunfullmäktige. Till grund för planen ligger olika styrdokument som Tomelilla kommuns vision, värdegrund och strategiska målområde, bibliotekslagen, Unescos folkbiblioteksmanifest, barnkonventionen, Regions Skånes kulturplan (avsnitt biblioteksverksamhet), Tomelilla kommuns tillgänglighetsplan samt medborgarundersökning (SCB: statistik, medborgarundersökning 2014). Biblioteksplanen är reviderad utifrån biblioteksplanen , (antagen i kommunfullmäktige KF 185/2013). Revision har skett av kultur och fritidsverksamheten samt av skolverksamheten och har behandlats av kultur- och fritidsnämnden samt i familjenämnden. 4 27

28 OMVÄRLDSFAKTORER Förutom den allmänna samhällsutvecklingen inom ekonomi och politik finns det ett flertal omvärldsfaktorer som har särskilt stor inverkan på biblioteksverksamheten. På relativt kort tid har samhället genomgått stora förändringar, från industrisamhälle till kunskaps- och informationssamhälle, men även från kommunikationssamhälle till upplevelsesamhälle. Globaliseringen ökar, samhället går mot ökad mångfald samtidigt som det också alltmer präglas av individens önskemål. Den enskilda människan vänder sig i allt högre utsträckning till biblioteket då det är den plats i samhället som alla kan vända sig till oavsett bakgrund, ekonomi, etnicitet m.m. Folkbiblioteken har som uppgift att värna om demokrati och yttrandefrihet, arbeta med läsfrämjande, ge alla möjlighet att ta del av kultur, kunskap och information på en fri och neutral mötesplats. Det livslånga lärandet är en självklarhet, detta gäller såväl det formella som informella lärandet. I hela landet minskar bibliotekens besökssiffror och utlåningsstatistik, alltfler bibliotekstjänster sker via internet. Undersökningar visar på minskat läsande, samtidigt som villkoren för läsning förändras. Ny teknik ger upphov till ett nytt medieutbud som kan ge nya medievanor och nya former av kulturutövning. Tillgången till informations- och kunskapsnät kommer att bli allt viktigare i takt med att samhällsutvecklingen blir alltmer kunskapsberoende varför även kunskap om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och lärande blir en alltmer självklar förutsättning för delaktighet i samhälls- och kulturlivet. Det är en stor utmaning för biblioteken att följa och möta upp biblioteksanvändarnas nya behov. Den medborgarundersökning som presenterades av SCB under hösten 2014 visar på en del utvecklingsbehov i Tomelilla kommun där biblioteket kan medverka till förbättringar bland annat inom utbildning och fritidssysselsättning men också vad gäller information till medborgarna. Utbildningsmöjligheterna bedöms vara färre i Tomelilla i förhållande till de totalt 129 kommuner som deltog i undersökningen. Här fyller biblioteket en viktig funktion genom att verka för ett livslångt lärande och en stärkt digital delaktighet. Med den samlade kompetensen hos personalen, sina samlingar, sina IT-resurser och sin programverksamhet utgör biblioteket en viktig informations- och kunskapsresurs för medborgarna i kommunen. Likaså kan biblioteket genom sin alltmer betydande funktion som mötesplats och upplevelsecentrum medverka till förbättringar avseende det framkomna missnöjet i SCB:s undersökning vad gäller möjligheter till fritidssysselsättning. Till biblioteket är var och en välkommen att använda lokalen och biblioteksresurserna utifrån såväl egna behov som i interaktion med andra vid anordnade aktiviteter. SCB:s medborgarundersökning visar även på att invånarna i Tomelilla upplever en brist på tillgång till kommunal information. Som neutral mötesplats och kunskapscentrum kan biblioteket utgöra en arena där kommunala verksamheter kan presentera information som man vill nå ut med till medborgarna. 5 28

29 NULÄGE Boende i och kring Tomelilla kommun har tillgång till folkbiblioteket som utgörs av huvudbibliotek i tätorten, samt filialer i Brösarp, Onslunda och Smedstorp. Huvudbiblioteket ligger i det centralt belägna kulturhuset och lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Biblioteket samverkar i stor utsträckning med de övriga verksamheter som bedrivs i kulturhuset; konsthall, kulturskola, jazzarkiv och turistbyrå. Huvudbiblioteket har öppet 42 timmar i veckan. Filialerna är integrerade i de kommunala byskolorna (F-6), vilka ligger centralt och tillgängligt i respektive by. Skolorna är den användargrupp som tenderar att använda filialbiblioteken i störst utsträckning. Filialbiblioteken har öppet förmiddagar och kvällar. Brösarp har öppet totalt 11 timmar/vecka medan Onslunda och Smedstorp har öppet totalt 8 timmar vardera per vecka. Smedstorps skola 110 elever, Onslunda skola 121 elever, Brösarps skola 84 elever. Skolbibliotek i kommunen I kommunen finns det nio skolor: sex F-6 skolor (varav en friskola), en 7-9 skola, en gymnasieskola (friskola) samt en folkhögskola. Tre kommunala skolor har egna skolbibliotek och dessa är bemannade i olika utsträckning. Som nämnts tidigare nyttjar skolan filialbiblioteken i sin verksamhet. Samtliga grundskolor får genom folkbibliotekets läsfrämjandeplan ta del av regelbundna läsfrämjande åtgärder. De kommunala skolbibliotekens bestånd ingår i folkbibliotekets datorsystem. Inköp och gallring sköts huvudsakligen av folkbiblioteket. Beståndet på de kommunala skolbiblioteken är relativt uppdaterat, framförallt vad gäller skönlitteratur. Anslaget för medieinköp fastställs av respektive skolas rektor. Kastanjeskolan är kommunens enda skola för år 7-9. Skolans bibliotek är öppet 20 timmar/vecka, fördelat på tre dagar. Skolbiblioteket bemannas av en biblioteksassistent. Under ht 2016 har Kastanjeskolan 377 elever. Byavångsskolan har öppet ca 17 timmar/vecka, fördelat på 3 dagar. Under ht 2016 har Byavångsskolan 236 elever. Skolbiblioteket bemannas av en biblioteksassistent som arbetar 50%. Övrig tid utöver öppethållande i biblioteket läggs på läsfrämjande arbete i klasserna. Lindesborgsskolan har öppet hela skoldagen och är bemannat 16 timmar i veckan, fördelat på 5 dagar. Under ht 2016 har Lindesborgsskolan 334 elever. Skolbiblioteket bemannas av skolpersonal med avsatt tid för detta uppdrag. Friskolor samt folkhögskola Det finns en friskola i kommunen som bedriver F-6-verksamhet. Där finns ett obemannat skolbibliotek. Under bygger skolan upp ett enklare biblioteksdatasystem för att administrera böcker, utlåning etc. Biblioteket är alltid tillgängligt för eleverna under skolans öppettider. Friskolan har genom avtal med folkbiblioteket tillgång till de aktiviteter som den läsfrämjande verksamheten innefattar. Friskolan drivs av Tryde friskolas ekonomiska förening. Under ht 2016 har Tryde friskola 138 elever. 6 29

30 I kommunen finns även en friskola för gymnasieelever, Bollerups naturbruksgymnasium. Biblioteket är bemannat delar under dagen och har inga fasta öppettider. Tjänsten är en kombinerad specialpedagog/skolbibliotekarie-tjänst. Det biblioteksdatasystem som används är Dantek Bibliomatik. Huvudman för gymnasieskolan är Stiftelsen lagmannen Tage Ludvig Sylvans Lantbruksinstitut Bollerup. Under ht 2016 har Bollerups naturbruksgymnasium 230 elever. Österlens folkhögskola har ett skolbibliotek som är bemannat en dag i veckan Bemanningen sköts av två lärare. Eleverna har tillgång till skolbiblioteket under alla tider på dygnet. Man använder ett eget datorsystem. Skolans huvudman är Föreningen Österlens folkhögskola. Under ht 2016 har Österlens folkhögskola ca 300 elever. 7 30

31 VISION och VÄRDEGRUND Tomelilla 2020 Tomelilla här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! Tomelilla skall vara platsen för inspiration och utveckling. Här bygger vi ett hållbart samhälle för kommande generationer. Livskvalitet är nyckelbegreppet i vår vision och vår värdegrund. Värdegrund Tomelilla livskvalitet i dialog Platsen där du möts av tillit och där delaktighet är en rättighet. Tomelilla livskvalitet för alla Platsen att bo på där alla människor känner trygghet och möts med nyfikenhet, ömsesidig respekt och lika värde. Tomelilla tillväxt för livskvalitet Platsen där vi utvecklar och satsar på skola, natur, företagsamhet och bostäder. Tomelilla livskvalitet med kreativitet och glädje Platsen med en atmosfär som ger livslust. 8 31

32 BIBLIOTEKETS VISION Biblioteket ska som kulturell mötesplats bidra till individens livslånga lärande. Genom att stödja människors individuella behov av information och lärande kan biblioteken bidra till lokal utveckling och tillväxt samt till individens växande. Ledord är berättelse-mötesplats-folkbildning. Bibliotekets uppdrag I Tomelilla kommun ska det finnas folkbibliotek såväl i tätorten som i byarna, de ska vara öppna och tillgängliga för alla dvs alla kommuninvånare ska kunna nyttja biblioteksservicen såväl fysiskt som digitalt oavsett var i kommunen man bor. Biblioteket ska vara tillgängligt så att människor från alla samhällsgrupper, av alla kön och i alla åldrar kan mötas. Biblioteken har därför en viktig roll att fylla för att motverka alla former av segregation och kunskapsklyftor. Det ska ges möjlighet till fri tillgång till läsupplevelser och kunskapskällor. Såväl det traditionella tryckta mediet som det digitala ska finnas tillgängligt. Det ska vara lätt för användarna att hitta det de söker, därför har biblioteket ett ansvar för systematisering, kvalitet och relevans i sina medier och digitala informationsresurser. Bibliotekens roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Biblioteket ska utvecklas ytterligare som kunskapscentrum med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och för att öka den kulturella kompetensen. Biblioteket ska inbjuda till kulturella möten och verka som en social mötesplats för medborgarna med folkbildning i fokus. Barn och unga är framtiden, därför ska biblioteken arbeta med särskilt fokus på dessa och ska fungera i ännu högre utsträckning som mötesplats för barn och unga, där de har tillgång till datorer, litteratur i alla former, spel, film, musik, sittplatser osv. Biblioteksverksamhetens uppdrag är att tillgängliggöra och bistå med information för medborgaren. Bibliotekets webbplats ska vara interaktiv, dynamisk, informativ och lättillgänglig. Biblioteksverksamheten har en öppen dialog och samverkar med såväl interna som externa aktörer för att kunna erbjuda ett så bra verksamhetsutbud som möjligt. VERKSAMHETSMÅL FÖR BIBLIOTEKET Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun har 31 oktober 2016 för åren antagit målet: Antalet biblioteksbesökare på landsbygden ska öka. 9 32

33 FOKUSOMRÅDEN Utifrån kommunens och bibliotekets visioner och uppdrag har arbetet för att utveckla och stärka biblioteksverksamheten i kommunen utmynnat i två fokusområden: Det tillgängliga biblioteket och Barn o Unga. Det tillgängliga biblioteket Det är viktigt att tillgänglighetsaspekten genomsyrar hela biblioteksverksamheten vad gäller lokaler, öppettider, medieformat och tillgång till information. Alla medborgare oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ha tillgång till bibliotek. Biblioteket ska vara en mötesplats med ett allsidigt utbud för kommuninvånarna. Programverksamheten som biblioteket bedriver är bred, kostnadsfri och öppen för alla. Utöver författarbesök och föreläsningar finns det flera återkommande programpunkter, såsom språkcafé, stickcafé och öppen bokcirkel som utgör viktiga sociala mötesplatser. Bibliotekets läsfrämjande verksamhet är en naturlig del och självklar utgångspunkt för såväl dagligt arbete som programverksamhet. Det handlar om alltifrån beståndsarbete, tillgängliggörande och marknadsföring till läsinspirationstillfällen och författarbesök. Biblioteket arbetar med tillgänglighet på flera områden och särskild uppmärksamhet riktas mot personer med särskilda behov, samt personer med annat modersmål än svenska. Detta bland annat genom språkcaféverksamhet samt genom att erbjuda litteratur som är anpassad för dessa gruppers behov, till exempel i olika medieformer eller på olika språk. I Tomelilla finns uppskattningsvis ett 20-tal olika språk. Uppsökande verksamhet bedrivs för att nå dem som beroende av ålder och/eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till biblioteket. Biblioteket har till exempel boken kommer-service och bokdepositioner på äldreboenden. Biblioteket bedriver läsombudsverksamhet för att utöka förmedlingen av litteratur. Detta genom att biblioteket erbjuder fortbildning, stöd och inspiration vid träffar och föreläsningar. Biblioteket erbjuder digital nedladdning eller direktnedladdning av talböcker för låntagare med läshinder. Biblioteket arbetar för att underlätta studierna för de studenter som är bosatta i kommunen, genom bland annat fjärrlån, hjälp med informationssökning och samarbete med distansutbildningar vid universitet och högskolor. Samhälls- och teknikutvecklingen ställer allt högre krav på digital delaktighet. Det är viktigt att biblioteket följer med i teknikutvecklingen och medverkar till att minska den digitala klyftan genom IT- och datorhandledningar samt informationstillfällen. Tillgång till och kunskap om den digitala kommunikationen är en förutsättning för att kunna delta i samhället. Biblioteken och dess personal har även stor betydelse genom att kunna vägleda bland stora informationsmängder

34 Genom samverkan med Region Skåne samt övriga folkbibliotek inom regionen tillgängliggörs ett stort medieutbud genom ett välfungerande och miljöanpassat distributionssystem. Tomelilla bibliotek samverkar med biblioteken i Ystad, Simrishamn, Sjöbo och Skurup för att hålla en bra standard på de alltmer efterfrågade webb- och tekniktjänsterna. Dessa tjänster är övergripande och innefattar all verksamhet på biblioteket. Det är ett pågående och ständigt utvecklingsbart samarbete som gynnar medborgarna i de fem kommunerna. Utvecklingsområden tillgänglighet Integration Mångspråkiga medier är en viktig del av bibliotekets utbud, liksom litteratur och medier som främjar integration och språkträning. För att tillgodose de ökade behov som finns i kommunen ska samverkan ske mellan flera olika aktörer, såväl inom kommunen som över kommungränserna. Utöver en utvidgning av det befintliga mediebeståndet ska biblioteket vidareutveckla integrationsarbetet genom aktiviteter såsom språkcaféer samt tillhandahålla biblioteksinformation på andra språk än svenska. Digital delaktighet Biblioteket ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i samhälls- och kulturlivet. För att motverka digitala klyftor ska biblioteket i ökad utsträckning erbjuda och marknadsföra tjänster såsom individuellt anpassad vägledning i IT- och datoranvändning samt workshops och informationstillfällen. Biblioteket som mötesplats Biblioteket ska verka för att i högre utsträckning fungera som en arena och självklar mötesplats för kommunala verksamheter och medborgare i alla åldrar. Läsfrämjande verksamhet Genom att vidareutveckla och hitta nya former för den läsfrämjande verksamheten vill vi nå ut till nya målgrupper; öppna vägar till litteraturen för dem som inte läser samt ge fler möjlighet till konstnärliga upplevelser genom litteratur och kulturevenemang. Filialer och meröppet Ett viktigt utvecklingsområde för biblioteksverksamheten är att införa meröppet vid kommunens biblioteksfilialer. Meröppet innebär att besökare kan använda biblioteken även under dagar när det inte finns personal på plats, liksom på kvällar och helger. Det ger en ökad tillgänglighet med bibehållen bemanning av biblioteken. Meröppna bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar effektivare en befintlig resurs och kan stärka bibliotekets roll i lokalsamhället. Meröppet kommer att innebära nya arbetssätt för personalen gentemot besökarna på filialerna

35 Barn och unga De tillgänglighetsaspekter som beskrivs i fokusområdet för Det tillgängliga biblioteket är givetvis lika relevanta för den biblioteksverksamhet som riktas mot barn och unga varför detta fokusområde i viss mån är överlappande, men med särskild uppmärksamhet riktad åt just barn och unga. Läsning av skönlitteratur förmedlar insikt och förståelse för människans olika livssituationer och behov, läsningen skapar också lustfyllda upplevelser. Den bidrar till barn och ungas personliga utveckling. Bibliotekens läsfrämjande arbete är viktigt för att väcka lust och inspiration för läsning. Lusten att läsa grundläggs tidigt och det är också under de första åren som barnen lär sig hantera ett eget språk. Barn och unga är en prioriterad målgrupp på Tomelilla bibliotek. Bibliotekets uppdrag är att arbeta med språkutveckling, att främja läsning och att stötta barn och unga i deras sökande efter kunskap och kreativt tänkande. Att stärka berättelsen oavsett medieform eller språk är av stor vikt. Att kunna läsa och förstå en text är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället varför det är av största vikt att erbjuda ett tillgänglighetsanpassat utbud som kommer alla till del. Till exempel erbjuds digital nedladdning eller direktnedladdning av talböcker för låntagare med läshinder. Bibliotekets läsfrämjande verksamhet är även vad gäller barn och unga en naturlig del och självklar utgångspunkt för såväl dagligt arbete som programverksamhet. Tomelilla bibliotek har under lång tid fokuserat på att främja läsning långsiktigt och systematiskt. Förskolorna och skolorna i kommunen är viktiga samarbetspartners när det gäller att nå barnen i det läsfrämjande arbetet och biblioteket verkar både i bibliotekets lokaler och ute i de kommunala verksamheterna. Biblioteket har utarbetat en läsfrämjande handlingsplan som innebär att man har ett fördjupat samarbete med förskolorna och skolorna. I det läsfrämjande arbetet ingår att eleverna får biblioteksvisning i biblioteket och att de får möjlighet att träffa och möta en bibliotekarie. Biblioteket arrangerar också bokprat och författarbesök åt eleverna. I det läsfrämjande arbetet ingår också att biblioteket delar ut bokgåvor till barn och unga. Biblioteket samarbetar med verksamheter i kommunen som vänder sig till barn och unga men också till föräldrar. Biblioteket fungerar som social mötesplats för barn och unga och deras föräldrar. Biblioteket arbetar aktivt för att vara ett stöd åt dessa målgrupper i fråga om språkutveckling, det kan vara att visa vilka böcker som kan vara lämpliga beroende på ålder men det kan också vara av det mer interaktiva slaget att man får delta i en sångstund. I samarbete med BVC bjuds föräldragrupper in till biblioteket med sina barn. Biblioteket är en plats för möten mellan människan och ordet, mellan läsaren och boken, mellan nyfikenheten och kunskapen, mellan fantasi och verklighet. För att utvecklas som människa är det viktigt att du får uppleva med alla sinnen och att få vara delaktig och interagera med andra. Biblioteket, i samverkan med övriga verksamheter i kulturhuset, arbetar förutom med litteratur i alla former också med kulturuttryck som teater, musik, dans, film och konst

36 Utvecklingsområden för barn och unga Barns fritid Biblioteken ska hitta fler vägar för att nå barn och unga på deras fritid. Detta som en del i det läsfrämjande arbetet men även för att utveckla biblioteket som mötesplats för dessa grupper. Fördjupad samverkan ska ske med aktörer inom kommunen men också externt. Integration Biblioteket ska utveckla arbetet med mångspråkig litteratur i samråd med förskola och skola. Biblioteket ska också vidareutveckla integrationsarbetet genom aktiviteter inom programverksamheten

37 SKOLBIBLIOTEK SKOLBIBLIOTEKENS VISION Skolbiblioteken ska främja lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och mänskliga värden. Skolbiblioteken ska ge förutsättningar för elever att utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Elever ska utveckla en vilja att handla också för andras bästa samt visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. MÅL FÖR SKOLBIBLIOTEKEN Genom arbetet på skolbiblioteken ska fler elever nå måluppfyllelse. Skolbiblioteken ska vara en integrerad del av förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans pedagogiska verksamhet. Skolbibliotekarien och medieutbudet ska utgöra pedagogiska resurser i värdegrundsarbetet i skolan, samt ge elever möjlighet att sätta sig in i andra människors situation och se världen från olika perspektiv. Skolbiblioteket ska samordna och tillgängliggöra medier och information. Utvecklingsområden för skolbiblioteken Skolbibliotekariens deltagande i det pedagogiska arbetet på skolan och i samarbetet med skolans personal ska öka, med särskilt fokus på värdegrundsarbete och läsfrämjande aktiviteter. Samverkan mellan folkbibliotek och skolbiblioteken bör utvecklas för ytterligare tillgänglighet. Detta sker redan idag med till exempel bokprat, temaplock, författarbesök och inköp. Skolbiblioteken ska i högre grad rikta sin verksamhet mot fritidshemmen