Forskning och innovation för tillväxt med fokus på gruv- och mineralindustrin Per Eriksson Generaldirektör 2005-06-22
Ireland New Zealand R&D expenditure in relation to GDP 2001 Norway Canada (2002) United Kingdom Netherlands Belgium France (2002) Denmark Universities & colleges Government organisations Business sector Germany (2002) Switzerland United States (2003) Korea Japan Finland Sweden Israel (2002) 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% 4,0% 4,5% 5,0% Source: OECD MSTI, 2004
250 200 150 100 50 Index of real GDP per capita 1970-2001 (PPP USD) 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Index (1970=100) Source: OECD MSTI, 2003 Switzerland Denmark Sweden Netherlands Canada USA EU Finland Japan Norway
Miljödepartementet Socialdepartementet Organisationen för offentligt finansierad FoU f.o.m. 2001 Utbildningsdepartementet Samordning av forskningspolitiken av forsknings- och utbildningsminister Näringsdepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Vetenskapsrådet (VR) Verket för innovations -system (VINNOVA) Verket för näringslivsutveckling (Nutek) Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) SJFR BFR Del av SNV SFR Delar av RALF MFR NFR TFR FRN HSFR Delar av RALF o KFB Delar av NUTEK Delar av NUTEK ALMI företagspartner AB SIR STATT Delar av NUTEK Forskningsforum Dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänhet och andra direkt eller indirekt berörda
VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling av effektiva innovationssystem
VINNOVAs utmaning Trots stora investeringar i FoU är Sveriges långsiktiga ekonomiska tillväxt svag Att öka avkastningen på svenska FoUinvesteringar är en av VINNOVAs utmaningar
VINNOVAs 1.1 GSEK, senare 1.7 GSEK, per år dubbleras av matchande aktörsmedel Av VINNOVAs anslag går ca 40% till högskolor och universitet ca 30% till forskningsinstitut ca 20% till företag ca 10% till övriga aktörer
VINNOVAs 1.1 GSEK, senare 1.7 GSEK, per år dubbleras av matchande aktörsmedel Av VINNOVAs anslag går ca 30% till IT/Telekom ca 20% till Bioteknik ca 20% till Produktframtagning & material ca 20% till Transport ca 10% till Arbetsliv
Innovationssystem Med innovationssystem avses det regelverk och nätverk av samspelande offentliga och privata aktörer där ny teknik och ny kunskap produceras, sprids och används. (i överensstämmelse med OECD) Flertalet innovationer sker i samspel mellan aktörer, upp till 9 av 10 enligt vissa studier!
Triple Helix Tillväxtspiralen Ömsesidigt beroende aktörsgrupper Externt perspektiv, vad göra för de andra Politik Offentlig verksamhet Näringsliv Vetenskapssamhälle Utveckling ställer vi upp på, förändringen motsätter vi oss. Learning by fighting krävs! OK att misslyckas!!! Olika roller men vissa överlappande funktioner från lärande
Effektiva innovationssystem Hållbar tillväxt kräver samspel mellan näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet Triple Helix. Samspelet resulterar i nya produkter, tjänster och processer. Samspel mellan Företagande Forskning Politik/Offentlig verksamhet
utlandsberoendet är stort Det svenska forsknings- och innovationssystemets övergripande särdrag de stora internationellt verksamma företagen dominerar FoUsystemet småföretag investerar mycket lite i FoU universiteten dominerar den offentliga forskningen institutssektorn är liten teknisk forskning vid högskolor och forskningsinstitut liten, Fo.prop. s 76 statens FoU-stöd till företag är litet
Ett haltande innovationsystem Två starka högerben och två svaga vänsterben Starka ben De stora internationella företagen dominerar FoU-systemet Universiteten dominerar den offentliga forskningen Svaga ben Små forskningsinstitut Småföretagen investerar mycket litet i FoU
Antal FoU-årsverken 14000 13000 12000 11000 FoU-årsverken inom teknik i högskolor och institut 1993 och 1999 i Sverige och Finland i absoluta tal Statliga institut Teknikvetenskap Universitet & högskolor Teknikvetenskap Privata FoU-institut 10000 9000 8000 7000 1993 1999 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Sverige Finland Sverige Finland
FoU-finansiering per organisation Finlands Akademi (13 % av statl. FoU) Tekes (28,5 % av statlig FoU) Totalt Vetenskapsrådet (knappt 8 % av statl. FoU) VINNOVA (knappt 4 % av statl. FoU) Totalt VINNOVA+ (delar av STEM + SSF + Rymd ) 185 M 399 M 584 M 222 M 111 M 333 M 210 M
Insatsformer inom VINNOVA med tillämpningar inom gruv- och mineralindustrin FUD-program Kompetenscentrum VINN Excellence Center Industriforskningsinstitut VINNVÄXT-modellen Visanu-modellen Internationellt FoU-samarbete
FUD-program Innovativa logistiksystem och godstransporter Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt (lärande, hälsa, jämställdhet) Industriell IT (modellering, simulering). Inom kunskapsplattformen Effektiv Produktframtagning Tillgång till processtöd/lärande rörande utveckling av effektiva innovationssystem i regioner
Stålrelaterade forskningsprojekt inom VINNOVAs produktionsprogram Anpassning av simuleringsprogram för SMF, Håkan Lundbäck, MEFOS, 1,1 Mkr Formgiven hållfasthet - Framtagningsmetoder för högpresterande rostfria produkter Boel Wadman, IVF, 2,27 Mkr Simuleringsbaserade beslutshjälpmedel för värmebehandlingsprocesser Eva Troell, IVF, 2,3 Mkr
Kompetenscentrum BRIIE Brinell Centre - Inorganic Interfacial Engineering MiMeR Återvinning av Mineral och Metaller ur Restprodukter / Minerals and Metals Recycling Research Centre 18 Mkr/år i 10 år, 6 Mkr vardera VINNOVA, Industri och Högskola samt Väg/Tunnel/Bro - konsortiet
Industriforskningsinstitut MEFOS - Metallurgical Research Institute AB Finansieras främst via kompetensutvecklingsmedel om 14.6 Mkr för 2003-2005 IVF till viss del verksamhet
VINNVÄXT-modellen Av de hittills korade 8 vinnande VINNVÄXT förslagen har 3 bäring på Mineral och Gruv: ProcessIT Triple Steelix Robotdalen
VINNVÄXT ProcessIT Basindustrins fortsatta konkurrenskraft fordrar såväl nya effektiva sätt att mäta, styra och reglera produktionsprocesser som utveckling av kommunikation, infrastruktur, användargränssnitt och affärsupplägg ProcessIT Innovations strategiska idé är att föra samman den funktionella regionens process- och verkstadsindustri med dess IKT-aktörer (IKT = informations- och kommunikationsteknik) inom universitet och näringsliv. Syftet är att stärka befintlig basindustri och utveckla regionens IKT-industri till en internationellt konkurrenskraftig position.
VINNVÄXT Triple Steelix I Bergslagen finns idag ett betydande antal materialförädlande verkstadsföretag och stålföretag som tillsammans med teknik- och tjänsteföretag bildar ett starkt stålkluster Den strategiska idén för Triple Steelix är att som aktiv samordnare skapa en dynamisk innovativ arena där aktörerna aktivt och gemensamt lär av varandras erfarenheter, utbyter kunskap, genererar nya affärer och går samman för att utveckla nya produkter, tjänster eller företag
VINNVÄXT Robotdalen Robotdalens vision är att befästa Mälardalen som en världsledande region för forskning, utveckling och tillverkning inom industrirobotik, fältrobotik och robotik för vård och omsorg, med ett effektivt system för att driva innovationer hela vägen från idé till framgångsrik produkt. Nyckeln till framgång är stark forskning, utbildning och industri och en miljö där alla dessa samverkar och där nyföretagande uppmuntras.
Forskningsprop. 1 122 + 575 miljoner/år Starka forsknings- och innovationsmiljöer (140) Teknisk forskning EUs 7:e ramprogram, EU/FoU-rådet till VINNOVA Forskningsinstituten (300) FoU i småföretag Samverkansprogram med näringslivet (50) Forskarskolor och meriteringsanställningar Hållbar utveckling Ökat samarbete mellan finansiärerna + 60 Mkr/år + 180 Mkr/år + 110 Mkr/år + 10 Mkr/år + 120 Mkr/år +25 + 50 Mkr/år + 20 Mkr/år