Dokumenttyp RISKANALYS Kv Uttern (ny bussdepå) Kristinehamn Datum 2015-04-01 Status Granskningshandling Handläggare Rosie Kvål Tel: 08-588 188 84 E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer 107987 Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis
SAMMANFATTNING Kristinehamns kommun har påbörjat ett planarbete för en ny bussdepå inom kv Uttern 1 m fl. Planområdet är beläget intill Värmlandsbanan och Kristinehamns station. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för farligt gods samt järnvägar. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Den exakta utformningen av området är inte bestämd, ett förslag på utformning finns dock framtagen. Analysen har utgått från detta förslag. I anslutning till planområdet finns ett antal möjliga riskkällor. - Värmlandsbanan (minsta avstånd till planområdets gräns ca 50 m) - Uppställningsspår för arbetsfordon (minsta avstånd enstaka meter) - Bensinstation (minsta avstånd ca 60 meter) Även bussdepåns påverkan mot omgivningen har studerats översiktligt. För respektive riskkälla har ett antal möjliga olycksscenarier identifierats. Dessa har sedan analyserats i en kvalitativ analys. Slutsatsen av analysen är att påverkan mot planområdet från omgivande riskkällor är mycket begränsad. Inget behov av säkerhetshöjande åtgärder eller vidare analys av identifierade risker bedöms därför vara nödvändigt. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd följs dessutom, vilket innebär att detaljplanen bör kunna uppföras utan krav på åtgärder med hänsyn till riskpåverkan från omgivningen. När det gäller påverkan från bussdepån mot omgivningen bedöms enbart uppställningen av bussar kunna medföra risk för brandspridning till uppställda arbetsfordon. Detta scenario innebär dock ingen risk för personskada. Av egendomsskäl kan det däremot vara lämpligt att uppföra ett plank i obrännbart material mellan uppställningsplatser för bussar och uppställningsspår för arbetsfordon öster om planområdet. En sådan åtgärd utgör dock inget krav när det gäller personrisker, vilket är det som studeras i denna analys. Datum: 2015-04-01 Sida: 2 av 19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Underlag... 4 1.5 Egenkontroll och Internkontroll... 4 1.6 Revideringar... 4 1.7 Förutsättningar... 5 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse... 5 1.7.2 Övrig lagstiftning... 6 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 7 2.1 Områdesbeskrivning... 7 2.2 Planerad bebyggelse... 7 3 RISKINVENTERING... 9 3.1 Allmänt... 9 3.1.1 Farligt gods... 9 3.2 Identifiering av riskkällor... 9 3.2.1 Värmlandsbanan... 11 3.2.2 Uppställningsspår för arbetsfordon... 12 3.2.3 Ingo (f d Jet)... 12 3.2.4 Bussdepån... 13 4 INLEDANDE RISKANALYS... 15 4.1 Metodik... 15 4.2 Identifiering av olycksrisker... 15 4.3 Värmlandsbanan... 16 4.3.1 Scenario 1a - Olycka vid transport av farligt gods... 16 4.4 Uppställningsspår för arbetsfordon öster om planområdet... 17 4.4.1 Scenario 2a urspårning... 17 4.4.2 Scenario 2b - Brand i arbetsfordon... 17 4.5 Ingo... 17 4.5.1 Scenario 3a olycka vid lossning av drivmedel... 17 4.5.2 Scenario 3b tankning av fordon... 17 4.6 Olycka vid bussdepån... 18 4.6.1 Scenario 4a Hantering av brandfarlig vara i verkstaden drivmedel... 18 4.6.2 Scenario 4c Brand i uppställda bussar... 18 4.7 Slutsats inledande riskanalys... 18 5 REFERENSER... 19 Datum: 2015-04-01 Sida: 3 av 19
1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Kristinehamns kommun har påbörjat ett planarbete för en ny bussdepå inom kv Uttern 1 m fl. Planområdet är beläget intill Värmlandsbanan och Kristinehamns station. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för farligt gods samt järnvägar. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en riskanalys av möjliga risker som kan påverka det aktuella området. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Även den planerade verksamhetens möjliga påverkan mot omgivningen kommer att studeras. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Det område som studeras redovisas i figur 2.1. 1.4 UNDERLAG Information har inhämtats från flertalet underlag. Referenser till dessa redovisas löpande samt finns sammanställt i avsnitt 5 Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2015-04-01 Granskningshandling RKL, 150401 EMM, 150331 1.6 REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen. Datum: 2015-04-01 Sida: 4 av 19
1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen /1/ skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken /2/. När det gäller riskhänsyn hänvisar Länsstyrelsen i Värmlands län till de riktlinjer som Länsstyrelsen i Dalarnas län tagit fram som vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Enligt dessa riktlinjer ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /3/. I vägledningen redovisas dessutom rekommenderade skyddsavstånd mellan farligt godsled och olika typer av markanvändning. Riktlinjerna gäller både för väg som utgör rekommenderad transportled för farligt gods och järnväg. Närmare än 30 meter 30-70 meter 70-150 meter Över 150 meter Odlingar Bilservice Bostäder i högst 2 plan Bostäder i mer än 2 plan Trafikytor Industrier Mindre samlingslokaler Vård Ytparkering Mindre handel Handel Kontor i flera plan Friluftsområden Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Mindre kontor (inte hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsen i Dalarnas läns rekommendationer avseende markanvändning till farligt godsled från respektive kvartersmark /3/. Avstånden gäller från väg- och rälskant. De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Om skyddsavstånden uppnås behöver normalt inga skyddsåtgärder vidtas. Skyddsavstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. Skälen till föreslagen användning av området närmast väg och järnväg är bland annat att inom 30 meter finns risk för mekanisk påverkan om ett fordon kör av vägen eller ett tåg spårar ur /3/. Datum: 2015-04-01 Sida: 5 av 19
1.7.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta: Lag om skydd mot olyckor (LSO) /4/ syftar bl.a. till att bereda människors liv och hälsa ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen reglerar olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av LSO som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Definitionen av en farlig verksamhet är en anläggning där verksamheten innebär fara för att olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. Det har inte identifierats några farliga verksamheter i enlighet med LSO i planområdets närhet. Bussdepåns hantering av brandfarlig vara bedöms inte heller bli så omfattande att verksamheten blir klassad som en farlig verksamhet enligt LSO. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) /5/ syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö, eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. I LBE sägs att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så att de är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Den som bedriver verksamhet, i vilken ingår yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, skall se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten och om de skador som därvid kan uppkomma. För att uppfylla LBE har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upprättat föreskrifter som ska uppfyllas vid hantering av brandfarliga varor. Föreskrifterna anger bl.a. krav på utformning av förvaringsplatser för brandfarliga vätskor och gaser, restriktioner för öppen hantering samt att avstånden mellan anläggningar för brandfarliga varor och kringliggande skyddsobjekt ska vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall bl.a. begränsa risken för antändning av de brandfarliga varorna och begränsa risken för brandspridning till skyddsobjekt vid en brand i anläggningen. Exempel på föreskrifter som kommer att beaktas i denna analys är SÄIFS 1998:7 /6/ och SÄIFS 2000:4 /7/ om brandfarlig gas i lös behållare respektive cisterner och rörledningar m.m. samt SÄIFS 2000:2 /8/ om hantering av brandfarliga vätskor. Den intilliggande bensinstationen samt bussdepån i sig utgör verksamheter som berörs av dessa föreskrifter. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SEVESO-lagstiftningen) /9/ syftar till att förebygga allvarliga kemikalieolyckor samt att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. SEVESO-lagen ålägger verksamheter med hantering av vissa mängder farliga ämnen att bland annat identifiera och analysera de olycksrisker som föreligger och presentera detta i en säkerhetsrapport eller i ett handlingsprogram. Det har inte identifierats några SEVESO-klassade verksamheter i planområdets närhet. Bussdepåns hantering av brandfarlig vara kommer inte medföra att verksamheten blir klassad som en SEVESO-anläggning. Datum: 2015-04-01 Sida: 6 av 19
2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella området ligger centralt i Kristinehamn, invid centralstationen och resecentrum (se figur 2.1). Området omfattar kvarteret Uttern 1 m fl och avgränsas av ett uppställningsspår för Trafikverkets arbetsfordon i öster, Stationsgatan i söder, Bangårdsgatan i väster och befintlig bebyggelse i norr. Figur 2.1. Översikt över det aktuella området. Ungefärligt läge för planområdet är rödmarkerat. Det aktuella området upptas idag av en befintlig byggnad, gräs- och asfaltsytor. Området är plant utan några markanta höjdskillnader. Angränsande områden upptas i stort av olika verksamheter samt gräs- och parkeringsytor. Angränsande verksamheter utgörs bland annat av bilförsäljning, järnvägsankuten verksamhet, bensinstation samt sällanköpshandel (Elkedjan). 2.2 PLANERAD BEBYGGELSE Inom det aktuella området planeras en ny bussdepå med ytor för bland annat verkstad, kontor, omklädning, uppställning av bussar etc. I figur 2.2. redovisas en skiss av utformningen av den tänkta bussdepån. Utformningen innebär att uppställning av bussar sker längst i öster mot järnvägen. Byggnad för kontor, service- och underhåll etc. planeras i den västra delen av området. Bussdepån är utformad för uppställning av 29 bussar. Drivmedel för bussarna är RME (rapsmetylester) som är ett biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer. Datum: 2015-04-01 Sida: 7 av 19
N Figur 2.2. Skiss över planerad utformning av bussdepån inom kv Uttern 1 m fl. (observera att norr är åt höger i bilden). Byggnaden är skissad så att ytor för tvätt, städning och verkstad är placerade närmast järnvägen (se figur 2.3). Ytor för kontor och personal ligger i den västra delen av byggnaden. N Figur 2.3. Funktioner i depåbyggnaden. Datum: 2015-04-01 Sida: 8 av 19
3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. 3.1.1 Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR I aktuellt planområdes närhet har följande riskkällor identifierats: - Värmlandsbanan - Uppställningsspår för arbetsfordon öster och väster omplanområdet - Tre bensinstationer (Ingo, Shell, Statoil) Bussdepån utgör även en riskkälla i sig och kan i och med förekommande hantering av brandfarlig vara innebära viss risk mot omgivningen. I figur 3.1 redovisas omgivande verksamheter i förhållande till aktuellt planområde. Datum: 2015-04-01 Sida: 9 av 19
Uppställnings -spår TrV Ny bussdepå Ingo Shell Statoil Figur 3.1. Omgivande verksamheter. Röd markering vid Ingovisar placering av lossningsplatsen. Ungefärligt avstånd mellan planerad bussdepå och omgivande riskkällor redovisas i tabell 3.2. Tabell 3.2. Avstånd mellan planerad verksamhet och omgivande riskkällor. Omgivande riskkälla Uppställningsspår för arbetsfordon - öster om planområdet - väster om planområdet Bussdepåbyggnad (m) ca 40 70 Uppställning av bussar (m) Enstaka meter 130 Värmlandsbanan 90 ca 50 - Med nytt spår (se avsnitt 3.2.1) ca 80 ca 40 Shell ca 200 > 200 Statoil ca 150 ca 200 Ingo (f d Jet) ca 60 ca 100 Utifrån ovanstående och Länsstyrelsens riktlinjer om att risksituationen ska undersökas inom 150 meter från en riskkälla görs bedömningen att Shell och Statoil ligger på ett sådant stort avstånd att de inte behöver studeras vidare. För övriga riskkällor görs nedan en beskrivning. Datum: 2015-04-01 Sida: 10 av 19
3.2.1 Värmlandsbanan Allmänt Värmlandsbanan sträcker sig från Laxå till gränspassagen mot Norge vid Charlottenberg. På banan förekommer såväl person- som godstrafik. Banan går genom centrala Kristinehamn. Vid Kristinehamns station finns 5-6 spår. Norr om, och i höjd med, området finns dessutom ett antal stickspår. Banan trafikeras av både persontåg och godståg. Under 2010 passerade 26 persontåg och 36 godståg per dygn på banan /10/. Hastigheten på banan i höjd med Kristinehamn är enligt /10/ ca 90 km/tim för persontåg med korglutning (X 2000), 70 km/tim för persontåg utan korglutning samt 60 km/tim för godståg. Eftersom planområdet ligger i direkt anslutning till centralstationen i Kristinehamn håller sannolikt persontågen en lägre hastighet i höjd med planområdet. Framtid En idéstudie har gjorts om trafiken på Värmlandsbanan /10/. I denna studeras åtgärder för att hantera de brister och problem som finns utmed banan, bland annat finns förslag på att underlätta för godstågspassager genom Kristinehamn. Detta skulle kunna innebära ett ökat antal godstransporter. Det är okänt om det finns några prognoser för detta. Det finns planer på ytterligare ett spår förbi Kristinehamns station. Detta kan komma att placeras väster om befintliga spår, dvs. mot planområdet. Det skulle i sådant fall innebära att avståndet till Värmlandsbanans närmaste spår minskar med uppskattningsvis ca 10 meter. Transporter av farligt gods På Värmlandsbanan förekommer transporter med farligt gods. Det finns dock ingen tydlig bild av vad som transporteras på den aktuella sträckan. Det har genomförts ett antal kartläggningar som ger viss information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder (observera olika tidsintervall): - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB, tidigare Räddningsverket) genomförde kartläggningar på Sveriges järnväg under tre månader 1996 /11/ respektive en månad 2006 /12/. - Trafikanalys upprättar årliga statistikrapporter över den totala godstrafiken på Sveriges järnvägar, inkl. farligt gods /13/. Enligt denna statistik har ca 4-5 % av den totala godsmängden varit farligt gods under den senaste femårsperioden. Sammanställning Utifrån ovanstående underlag görs en uppskattning av antalet vagnar med farligt gods per år på Värmlandsbanan fördelat på respektive klass, se tabell 3.2. Statistiken från MSB har omräknats till årsbasis. Antalet transporter som visas i tabellen utgör en konservativ sammanvägning av kartläggningarna och utgår från maximala transportmängder för respektive klass samt en grov uppskattning av medelmängden gods per vagn. Dessutom redovisas en grov uppskattning som har gjorts utifrån den nationella statistiken från Trafikanalys som utgår från den totala godstrafiken på Värmlandsbanan samt den genomsnittliga fördelningen mellan respektive farligt godsklass. Datum: 2015-04-01 Sida: 11 av 19
Tabell 3.2. Uppskattat antal vagnar med farligt gods per år på aktuell del av Värmlandsbanan enligt tidigare kartläggningar samt nationell statistik. Klass 1996 2006 Nationell statistik Antal vagnar Andel (%) Antal vagnar 1 480-1 120 ~0 0,01 1 2 1 265-2 105 2.1 0-1 095 2.2 0 27,6 4574 2.3 463-611 3 0-375 0-2 610 40,6 6719 4 0-160 0 6,2 1028 5 480-1 600 5.1 0-1 104 5.2 0 12,9 2138 6 112-240 0-110 1,8 306 7 - - 0,0 5 8 800-1 600 0-816 10,1 1670 9 0-8 0-456 0,7 116 Totalt 3 137-7 208 463-6 802 16556 3.2.2 Uppställningsspår för arbetsfordon Utmed planområdets östra gräns ligger ett stickspår som enligt uppgift från kommunen används för uppställning av Trafikverkets arbetsfordon. Ca 70 meter väster om planområdet finns ytterligare ett stickspår som används som uppställningsspår för Trafikverkets och Infranords arbetsfordon. Enligt Kristinehamns kommun förekommer ingen uppställning av farligt gods på de aktuella spåren. Hastigheten på spåren är låg eftersom spåren slutar i höjd med planområdet. Avståndet till det västra uppställningsspåret är så stort att möjliga olyckshändelser (urspårning, tågbrand) inte kommer att påverka planområdet. Trafiken på det östra spåret kan dock utgöra en risk mot området genom att ett urspårat tåg möjligen kan hamna inom planområdet eftersom avståndet är så pass litet. Ett urspårat tåg hamnar sannolikt inte så långt från spåret eftersom hastigheten på spåret är mycket begränsad. Närmast spåret planeras uppställning av bussar. Påverkan mot människor inom planområdet vid en eventuell olycka bedöms därmed vara mycket begränsad. 3.2.3 Ingo (f d Jet) Söder om området ligger en bensinstation, Ingo, med försäljning av drivmedel i form av diesel, etanol (E 85) och bensin. Stationen är obemannad och har två mätarskåp (pumpar). Lossningsplatsen ligger i den västra delen av fastigheten (se röd markering vid Ingo i figur 3.1). Avståndet mellan planområdet och lossningsplatsen är ca 80 meter. Datum: 2015-04-01 Sida: 12 av 19
Transporter av farligt gods Leveranser med drivmedel till och från Ingo kör via Stationsgatan och kommer inte att passera närmare planområdet än bensinstationsområdet. Enligt statistik från Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet (SPBI) såldes under 12 månader 2013-2014 ca 9 miljoner kubikmeter drivmedel (flygbränsle ej medräknat) i Sverige /14/. Fördelningen mellan de olika drivmedlen var: ca 2 % etanol, 37 % bensin, 60 % diesel och ca 2 % fordonsgas. Totalt fanns 2 716 försäljningsställen år 2013 varav ca 60 % sålde etanol och ca 5 % sålde fordonsgas /15/. Utifrån statistiken från SPBI kan nedanstående grova uppskattning göras när det gäller genomsnittlig försäljning per försäljningsställe per år: - Etanol: 110 m 3 - Bensin: 1 226 m 3 - Diesel: 1 988 m 3 Bensinstationer tillhörande samma bolag samordnar vanligtvis sina leveranser för att minska antalet transporter. En tankbil kan rymma mellan 16-18 m 3 petroleum. Om tankbilen har släp ryms ytterligare ca 36 m 3. Utifrån ovanstående redovisas ett grovt antagande om den aktuella bensinstationens förbrukning samt antal leveranser i tabell 3.3. Tabell 3.3. Uppskattning av antalet transporter samt transporterade mängder till den aktuella bensinstationen. Drivmedel Mängd (m 3 ) Antal transporter per år Etanol 110 2-6 Bensin 1 226 23-68 Diesel 1 988 37-110 Totalt - 62-184 Enligt erfarenhet från tidigare projekt får en normalstor bensinstation leveranser av drivmedel ca 2-5 gånger per vecka. Detta stämmer relativt bra överrens med resultatet i tabell 3.3. 3.2.4 Bussdepån Verksamheten vid bussdepån omfattar bland annat hantering av brandfarlig vara i form av spolarvätska, oljor m m för drift- och underhåll av bussarna. Drivmedlet till bussarna består av RME som inte utgör en brandfarlig vara /16/, vilket beror på att flampunkten är högre än 100 C. Hanteringen av spolarvätska, oljor m m är förknippad med vissa krav när det gäller bland annat avstånd, invallning, brandteknisk avskiljning osv. Syftet är bland annat att förhindra brandspridning mellan omgivande verksamheter och depån samt mellan olika verksamhetsdelar inom depån. Hanteringen inom själva depån hanteras inte i denna riskanalys. Datum: 2015-04-01 Sida: 13 av 19
Olycka som kan påverka omgivningen är främst läckage och antändning: - I verkstaden samt - brand i uppställda bussar I tabell 3.4 redovisas avstånd mellan bussdepåns olika delar och omgivningen. Avstånden utgår från det utformningsförslag som redovisas i figur 2.2. Tabell 3.4. Grovt uppskattade avstånd mellan bussdepåns olika delar och omgivningen. Uppställning bussar (m) Verkstad/tvätt (m) Cisterner för drivmedel och olja (placerade inomhus) (m) Uppställningsspår för arbetsfordon öster om planområdet Enstaka meter 40 50 Värmlandsbanan 50 90 100 Centralstation och resecentrum 100 130 140 Komvux (enplans träbyggnad öster om området) Sällanköpshandel söder om området, minsta avstånd (Elhandel, bilhandel) Försäljning av begagnade bilar, väster om området (tältbyggnad) Infranords verksamhet norr om området 20 60 70 60 30-40 40 70 40 20-30 40 40 70 Datum: 2015-04-01 Sida: 14 av 19
4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är trafiken på Värmlandsbanan, uppställningsspåret för arbetsfordon öster om planområdet samt hanteringen av drivmedel vid Ingo som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Även bussdepån i sig kan innebära en risk mot omgivningen. Följande olycksscenarier bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka på Värmlandsbanan a. Transport av farligt gods på Värmlandsbanan b. Urspårning Någon risk för att ett urspårat tåg från Värmlandsbanan ska påverka planområdet föreligger inte eftersom ett urspårat tåg sällan hamnar mer än ca 25 meter från spåret. 2. Olycka på uppställningsspåret öster om området a. Urspårning av arbetsfordon b. Brand i arbetsfordon 3. Olycka vid hantering av drivmedel vid Ingo a. Vid lossning b. Vid tankning av fordon 4. Olycka vid bussdepån a. Hantering av brandfarlig vara i verkstaden b. Brand i uppställda bussar Datum: 2015-04-01 Sida: 15 av 19
4.3 VÄRMLANDSBANAN 4.3.1 Scenario 1a - Olycka vid transport av farligt gods Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån RID-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. På Värmlandsbanan kan samtliga farligt godsklasser förekomma (se avsnitt 3.2.1). Minsta avstånd till planområdet är ca 50 meter och avstånd till planerad byggnad ca 90 meter. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det främst vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet eller har ett skadeområde som undrestiger aktuellt avstånd och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet. Eftersom rekommenderade skyddsavstånd (se figur 1.1) efterlevs är bedömningen att någon vidare fördjupning av dessa ämnens påverkan på risknivån inom planområdet inte är nödvändig. Datum: 2015-04-01 Sida: 16 av 19
4.4 UPPSTÄLLNINGSSPÅR FÖR ARBETSFORDON ÖSTER OM PLANOMRÅDET 4.4.1 Scenario 2a urspårning Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. I de allra flesta fall hoppar dock bara ett hjulpar av rälen och tåget stannar kvar inom spårområdet. Beroende på tågets hastighet och längd, rälsens kvalitet, förekomst av främmande föremål på spåret, omgivningens topografi etc. kan tåget dock spåra ur och hamna längre från spåret. Urspårning utgör den absolut mest sannolika olyckshändelsen med tågtrafik. Konsekvensområdet för en urspårning är kraftigt beroende av omgivningens utformning. I de fall där järnvägen ligger i samma nivå som omgivningen står konsekvensområdet i relation till tågets hastighet vid urspårningstillfället. Det maximala vinkelräta avståndet från spåret som vagnen kan hamna kan då beräknas som V 0,55 där V är hastigheten i km/h /17/. Hastigheten på det aktuella spåret är okänd, men eftersom spåret slutar vid planområdet är hastigheten sannolikt mycket låg, uppskattningsvis inte över 10 km/h. En hastighet på 10 km/h innebär ett vinkelrätt avstånd på ca 4 meter. Ett urspårat arbetsfordon skulle därmed kunna hamna inom planområdet. Närmast spåret förekommer dock enbart uppställning av bussar. Det bedöms inte nödvändigt att ta hänsyn till närheten till uppställningsspåret eftersom risken för personskada är så liten. 4.4.2 Scenario 2b - Brand i arbetsfordon Konsekvenserna av en tågbrand är bl.a. beroende av vilken tågtyp som brinner. Brand i ett arbetståg bedöms bli betydligt mindre omfattande än brand i ett gods- eller persontåg eftersom mängden brännbart material är betydligt mindre. Skadeområdet bedöms vara begränsat. Med hänsyn till det korta avståndet mellan uppställningsspåret och uppställda bussar kan dock inte brandspridning till bussarna uteslutas vid en brand i ett arbetsfordon. 4.5 INGO 4.5.1 Scenario 3a olycka vid lossning av drivmedel Vid lossning av drivmedel kan stora mängder läcka ut och en omfattande pölbrand uppstå. Hög värmestrålning kan i värsta fall uppkomma inom ca 40 meter från pölen. Sannolikheten för olycka bedöms vara låg. Avståndet till planområdet är ca 60 meter. Mellan planområdet och bensinstationen finns befintlig bebyggelse som också dämpar verkan från en pölbrand. Påverkan mot planområdet bedöms därmed vara begränsat. Scenariot bedöms inte innebära någon påverkan på risknivån inom planområdet och bedöms inte behöva studeras vidare. 4.5.2 Scenario 3b tankning av fordon Mätarskåpen har normalt en spärr på 100 liter, dvs. större mängder går inte att få ut vid en och samma tankning. Vid tankning kan således enbart ett relativt litet läckage uppstå. En eventuell brand blir därmed betydligt mindre omfattande än den som beskrivs för scenario 3a. Scenariot bedöms ej påverka risknivån inom området och behöver inte studeras vidare. Datum: 2015-04-01 Sida: 17 av 19
4.6 OLYCKA VID BUSSDEPÅN 4.6.1 Scenario 4a Hantering av brandfarlig vara i verkstaden drivmedel Drivmedlet till bussarna kommer att utgöras av RME som inte är klassat som brandfarlig vätska. I verkstaden kommer dock sannolikt brandfarlig vara i form av bland annat spolarvätska, spillolja, svetsgaser m m förekomma. Hanteringen innebär en ökad risk för brand samt risk för uppkomst av explosiva atmosfärer. Verksamheten måste också själva utreda riskerna med hanteringen för att förhindra uppkomst och spridning av brand. Hantering av brandfarlig vara är enligt tidigare reglerat genom ett antal föreskrifter. Dessa förutsätts följas. Sannolikheten för olycka som sprids till omgivningen blir då mycket liten. Vid en eventuell olycka bedöms påverkan bli störst inom själva depåområdet. Scenariot bedöms inte behöva studeras vidare. 4.6.2 Scenario 4b Brand i uppställda bussar En brand i en uppställd buss kan bli relativt omfattande och kan spridas vidare till andra bussar. Bussarna planeras att ställas upp nära uppställningsspåret för arbetsfordon. En brand bland uppställda bussar kan möjligen spridas till uppställda fordon. Arbetsfordon bedöms dock innehålla begränsade mängder med brännbart material. En brand som sprids vidare till sådant fordon kan eventuellt spridas vidare till den träbyggnad som inrymmer komvux som ligger ca 10-15 meter från det aktuella spåret. Risken bedöms dock vara mycket begränsad och behovet av vidare analys eller säkerhetshöjande åtgärder bedöms inta vara nödvändigt. Av egendomsskäl kan dock behov finnas av att uppföra någon form av skydd mellan uppställningsplatser för bussar och uppställningsspår. I denna analys behandlas dock enbart personrisker varvid inga krav på åtgärder för detta scenario kommer att ställas. 4.7 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS Utifrån den inledande analysen bedöms det ej nödvändigt att genomföra en mer detaljerad analys av identifierade risker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området bedöms enbart ett fåtal kunna medföra konsekvenser för planområdet. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd följs dessutom för samtliga riskkällor med undantag av uppställningsspåret för arbetsfordon öster om planområdet. Avståndet till detta är mycket kort. På spåret förekommer dock ingen uppställning av gods eller farligt gods varvid rekommenderade skyddsavstånd inte är direkt tillämpbara. Hastigheten på spåret är också mycket låg. Närheten bedöms inte utgöra någon risk för personskada. Vid brand i uppställt arbetsfordon finns viss risk för brandspridning till uppställda bussar, vilket kan vara viktigt att beakta avseende egendomsskydd. Bussdepån i sig utgör också ett riskobjekt, men även här bedöms avstånden till omgivande bebyggelse vara tillräckligt stora för att förhindra exempelvis brandspridning vid en olycka på bussdepån. Någon detaljerad studie i enlighet med gällande föreskrifter för brandfarlig vara har inte gjorts och behöver göras innan slutgiltig lösning för planområdet görs. Gällande föreskrifter förutsätts dock följas. Det föreligger en viss risk för brandspridning till uppställda arbetsfordon vid brand i uppställda bussar. Någon risk för personskada föreligger dock inte och inga krav på säkerhetshöjande åtgärder anses därför nödvändiga. Datum: 2015-04-01 Sida: 18 av 19
5 REFERENSER /1/ Plan- och Bygglag (SFS 2010:900), med ändringar t.o.m. SFS 2014:1014 /2/ Miljöbalk (SFS 1998:808), med ändringar t.o.m. SFS 2014:901 /3/ Farligt gods riskhantering i fysisk planering, vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelsen Dalarnas län, juni 2012 /4/ Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, med ändringar t.o.m. SFS 2014:688 /5/ Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, med ändringar t.o.m. SFS 2014:692 /6/ SÄIFS 1998:7 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3 och allmänna råd till föreskrifter, december 1998 /7/ SÄIFS 2000:4 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, november 2000 /8/ SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor och allmänna råd till föreskrifter, juli 2000 /9/ Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, med ändringar t.o.m. SFS 2010:939 /10/ Tåg i Värmland Idéstudie, ett kunskapsunderlag för framtida utveckling av Värmlandsbanan, Trafikverket, våren 2011 /11/ Flödet av farligt gods på järnväg, en översiktlig kartering i GIS-miljö, Räddningsverket 1996 (www.msb.se) /12/ Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006, Räddningsverket 2007, (www.msb.se) /13/ Statistikrapporter från Trafikanalys, Bantrafik 2009-2013 (Rapportnr 2010:21, Rapportnr 2011:24, Rapportnr 2012:22, Rapportnr 2013:28, Rapportnr 2014:15) /14/ Utlevererad volym av oljeprodukter och förnybara drivmedel 2013-2014, www.spbi.se /15/ Försäljningsställen 2013, www.spbi.se /16/ Drivmedel och bensinstationer, msb.se, besökt: 2015-03-30 /17/ Structures built over railway lines Construction requirements in the track zone (UIC Code 777-2 R), International Union of Railways, 2nd edition September 2002 Datum: 2015-04-01 Sida: 19 av 19