Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Relevanta dokument
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

MV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

Riskkartering av bekämpningsmedel i Skånes grundvatten

Skyddsområde för vattentäkt

Dränering och växtnäringsförluster

Utbildning i modellverktyget MACRO-DB

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Aktivt kol från rötslam

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Dränering och växtnäringsförluster

Växtskyddsmedel i miljön -

Biochar ett Win-Win-Win scenario? + Bioenergiproduktion + Markbördighet + Kolsekvestrering. + Hög adsorption av bekämpningsmedel

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Förslag till mastersarbeten

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

1TV 016. Deltentamen i markfysik

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling fas 2

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Ser du marken för skogen?

Modeller för spridning av metaller från mark till vatten

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Miljöövervakning av pesticider rapport om klimatförändringens tänkbara effekter på pesticidförluster från jordbruksmark

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Processer att beakta i de förorenade massorna

Bilaga G. - Beskrivning av några enkla infiltrationsförsök utförda i Norra Ängby 2015

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Oönskade kemikalier i våra vatten

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Tentamen i Farmakokinetik 6 hp

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Miljöaspekter och konstgräs

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Undersökningsmetodik av PFAS förorenade områden Betydelsen av PFAS unika kemiska egenskaper och spridningsförutsättningar

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) Ramprogram för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)

Rapport 2016:12 Mätmetoder för att testa infiltrations kapacitet av dagvatteninfiltrations anläggningar i fält

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

MV0192. Deltentamen i markfysik

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Användarmanual MACRO-DB 4.1

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala

E4 Förbifart Stockholm

Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö

Identifiering av vattenskyddsområden med låg risk för påverkan av växtskyddsmedel

Geokemisk modellering av metallers löslighet

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Hindra läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthus

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Transkript:

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket bekämpningsmedel finns tillgänglig? Hur snabbt rör sig vattnet? Vart tar vattnet vägen?

Adsorption En del av bekämpningsmedlet binds till det fasta materialet i marken Koncentrationen i markvattnet minskar, vilket. bromsar upp utlakning. minskar risken för förluster med ytavrinning (fast erosionsrisken ökar) Adsorption mäts i laboratoriestudier på lösjordsprov blandad med vatten och en känd massa bekämpningsmedel Mycket vatten, lite jord!

Adsorptions isoterm Adsorberad koncentration, (mg/kg) K d värdet (L/kg) K d Koncentration i markvattnet (mg/l)

Adsorberad koncentration, s (mg/kg) Freundlich adsorptionsisoterm s = K f c n K d Koncentration i markvattnet, c (mg/l)

Adsorption av svaga baser och syror är ph-beroende Fördelningen mellan neutrala och laddade joner bestäms av skillnaden mellan markens ph och ämnets pka värde K f Baser: ökande andel positivt laddade joner Syror: mindre andel negativt laddade joner ph - pka

Markegenskaper som påverkar adsorption Markens organisk material är starkt adsorberande: K oc K f f oc Vissa oorganiska beståndsdelar i marken är viktiga om kolhalten är låg (d.v.s. i alven): Lermineraler, oxider av järn/aluminium

Mätningar från typområdet E21 Ghafoor, A. m.fl., 2013. Pest Management Science, 69, 919-929

En databas sammanställning Icke-laddade substanser eller svaga baser med små pka värden 785 mätpunkter, 21 olika aktiva substanser, 34 olika studier Adsorption till lermineraler äldre och mer humifierad organiskmaterial? Jarvis, N.J. 2016. Extended sorption partitioning models for pesticide leaching risk assessments: can we improve upon the k oc concept? Science of the Total Environment, 539, 294-303.

Trenden är ännu tydligare för svaga syror Adsorption till oxider av järn/aluminium

Nedbrytning Mikrobiell nedbrytning är oftast dominerande Kemisk nedbrytning kan vara viktig för vissa ämnen Nedbrytningshastigheten mäts i laboratoriestudier på lösjordsprov blandad med en känd massa bekämpningsmedel kontrollerad temperatur och vattenhalt

Nedbrytningen följer oftast halveringstidsprincipen A A 0 exp kt d A dt k A DT 50 0.694 k A A 0 exp kt

Metabolisk nedbrytning t.ex. MCPA d A dt k A A A 0 exp kt

Mikrobiell biomassan påverkar nedbrytningshastigheten Mätningar från typområde E21 SIR (biomassan) är väl korrelerad med mullhalten i marken Ghafoor, A., Jarvis, N.J., Thierfelder, T., Stenström, J. 2011. Measurements and modeling of pesticide persistence in soil at the catchment scale. Science of the Total Environment, 409, 1900-1908

Adsorption påverkar nedbrytning Mikrobiell nedbrytning sker bara i markvattnet (s.k. biotillgänglighet ) Mätningar från typområde E21 Ghafoor, A., Jarvis, N.J., Thierfelder, T., Stenström, J. 2011. Measurements and modeling of pesticide persistence in soil at the catchment scale. Science of the Total Environment, 409, 1900-1908

Hydrologiska processer: vattenbalansen Transpiration Nederbörd Markavdunstning Infiltration Ytavrinning Perkolation Grundvatten

Infiltration och ytavrinning Ytavrinning sker om: nederbördsintensitet överstiger markens infiltrationskapacitet Hög risk med dålig markstruktur (kompaktion, skorpbildning) Mo/mjäla jordar Låg mullhalt Dålig grödtäcke Jordbearbetning under ogynsamma förhållanden grundvattenytan når upp till markytan Obefintlig eller otillräcklig dränering i fält

Utlakningsrisken bestäms av hur snabbt medlet rör sig genom markprofilen i förhållandet till halveringstiden Medelvärdet för tiden det tar (i år) för en bekämpningsmedel molekyl att transporteras mellan markytan och grundvattnet, t b, ges av: t b L R q L är grundvattendjupet (m) är vattenhalten i markprofilen (-) q är perkolation till grundvattnet (m/år) R är uppbromsningsfaktorn som beskriver hur många gånger långsammare bekämpningsmedlet rör sig jämfört med vatten (p.g.a. adsorption)

Hydrologiska processer: vattenflöden i mark Vattnet rör sig olika fort i olika delar av markens porsystem! Porstorlek, slingrighet En del av vattnet och däri löst bekämpningsmedel kan röra sig mycket snabbt igenom markprofilen i stora strukturporer (s.k. makroporer) Ett s.k. preferentiellt flöde: det tar timmar istället för år! Maskgånger, aggregat/sprickor, rotkanaler

Hydrologiska processer: vattenflöden i mark Makroporer fylls och rinner med vatten bara om infiltrationskapacitet för de övriga (textur)porerna överstigs Hög infiltrationskapacitet för dessa texturporer ges av: Grövre textur (mo/sand), låg volymvikt (ej kompakterad), hög mullhalt

Slutsats En lucker porös matjord med hög mullhalt och en stor och aktiv mikrobiell floran ger: Stark adsorption och/eller snabb nedbrytning Låg risk för ytavrinning/erosion och preferentiella vattenflöden En bördig välskött åkermark är bäst inte bara för lantbrukaren utan även för miljön