Revisionsrapport Måluppfyllelsen i gymnasieskolan Viktor Prytz & Halmstad kommuns revisorer Bo Thörn Cert. kommunal revisor
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Revisionsfråga... 2 2.2. Revisionskriterier... 2 2.3. Urval och metod... 2 2.4. Sakavstämning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Information till elever och vårdnadshavare... 4 3.1.1. Allmän information... 4 3.1.2. Information om kunskapsutveckling... 4 3.1.3. Slutsatser och bedömning... 5 3.2. Förfarande vid särskilt stöd... 5 3.2.1. Slutsatser och bedömning... 6 3.3. Betygssättning... 6 3.3.1. Slutsatser och bedömning... 7 3.4. Systematiskt kvalitetsarbetet... 8 3.4.1. Slutsatser och bedömning... 9 3.5. Garanterad undervisningstid... 10 3.5.1. Slutsatser och bedömning... 11 3.6. Rektors ansvar enligt läroplanen... 11 3.6.1. Slutsatser och bedömning... 12 3.7. Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan... 12 3.7.1. Slutsatser och bedömning... 13 4. Revisionell bedömning... 14 12 januari 2014 Halmstad kommuns revisorer
1. Sammanfattning Halmstad kommuns revisorer har gett i uppdrag att granska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utifrån revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Utifrån slutsatserna och bedömningarna under respektive revisionskriterium gör vi en revisionell bedömning. Vi bedömer att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i allt väsentligt säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Sammanfattningsvis vill vi framföra följande rekommendationer: - Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. - Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. - Vi rekommenderar nämnden att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare ansvarsfördelning mellan förvaltning och rektorer. - Vi rekommenderar nämnden utveckla arbetet med att främja elevernas närvaro och motverka frånvaro. - Vi rekommenderar att utvecklingsarbetet även utgörs av utbyten mellan skolorna för att utveckla en likvärdig bedömning. Halmstad kommuns revisorer 1 av 15
2. Inledning Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar enligt kommunens reglemente för att nationella och kommunala mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Inom ramen för ansvarsområdet ligger bl.a. gymnasieskolan. Revisorerna har i sin riskbedömning kommit fram till att granska hur utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden uppfyller skollagen och läroplanens krav på elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Revisorerna har bl.a. uppmärksammat en positiv totalutveckling vad gäller resultaten men att skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har ökat. 2.1. Revisionsfråga Halmstad kommuns revisorer har gett i uppdrag att granska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utifrån revisionsfrågan: Säkerställer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? 2.2. Revisionskriterier Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur skollagen och läroplanen för gymnasieskolan. Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Information till elever och vårdnadshavare Förfarande vid särskilt stöd Betygssättning Kvalitetsarbetet Garanterad undervisningstid Rektors ansvar enligt läroplanen Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan 2.3. Urval och metod Granskningen avgränsas till att omfatta utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad kommun. Vi har genomfört intervjuer med rektorer från de tre gymnasieskolorna, gymnasiecheferna, verksamhets- och kvalitetsutvecklarna och nämndens ordförande. Vi har Halmstad kommuns revisorer 2 av 15
även genomfört en enkät till lärarna. Av totalt 321 utskickade enkäter har vi fått 154 svar. Det ger en svarsfrekvens på 48 % vilket är för lågt för att dra generella slutsatser. Vi kommer att redovisa vissa resultat i anknytning till övriga observationer. Vidar har vi granskat aktuell dokumentation i form av delegationsordning, rutiner och mallar i samband med särskilt stöd och åtgärdsprogram, rutiner för information till elever och vårdnadshavare samt om betygssättning, rutiner och processer i samband med betygssättning, dokumentation och rutiner i för det systematiska kvalitetsarbetet, eventuell befattningsbeskrivning eller uppdrag för rektor samt uppföljning av den garanterade undervisningstiden. 2.4. Sakavstämning Vi har den 6 mars 2014 sakavstämt rapporten skriftligt med de intervjuade. Halmstad kommuns revisorer 3 av 15
3. Iakttagelser 3.1. Information till elever och vårdnadshavare 3.1.1. Allmän information Den allmänna informationen om skolorna och verksamheten förmedlas till vårdnadshavarna via föräldramöten, introduktionskvällar, hemsidan och information som skickas hem. Varje elev har en mentor som har ett övergripande informationsoch uppföljningsansvar för eleven. Det finns mentorer som arbetar med vecko- eller månadsbrev till hemmen. Skolorna har även informationsbroschyrer som riktar sig till elever och vårdnadshavare. 3.1.2. Information om kunskapsutveckling Enligt rektorerna får vårdnadshavarna information om sina barns kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Det är även möjligt för vårdnadshavarna att få information vid så kallade betygskvällar som några skolor arbetar med. Vidare kontaktas vårdnadshavarna när en elev riskerar att inte nå målen i ett ämne. Lärarna är enligt skollagen skyldiga att fortlöpande informera eleverna om deras studieresultat och kunskapsutveckling. Detta ska enligt rektorerna framför allt ske i samband med utvecklingssamtalen som genomförs en gång per termin. Det finns rutiner för utvecklingssamtalen och det är mentorns ansvar att se till att detta fungerar. Undervisande lärare ska även kontinuerligt informera eleven i samband med olika moment i undervisningen. Det ska under hösten påbörjas en utvecklingsinsats med fokus på återkoppling till eleverna av deras kunskapsutveckling i form av metodiken Bedömning för lärande. Detta har till viss del redan inletts inom ramen för förstelärarnas uppdrag. I enkätsvaren är det 74 % av de svarande lärarna som anser att det finns rutiner på deras skola som anger när och hur eleverna ska informeras om sina resultat och sin kunskapsutveckling. 13 % anser att det inte finns några sådana rutiner och 13 % vet inte. 95 % av de svarande lärarna anser att de ha egna rutiner för när och hur de informerar eleverna om deras resultat och kunskapsutveckling. Informationen till eleverna lämnas framför allt genom regelbundna enskilda samtal med eleverna (89 %) och vid utvecklingssamtalen (81 %). Enligt enkätsvaren förekommer att eleverna får informationen skriftligt (30 %). I fritextsvaren utvecklar några lärare sina svar vad gäller när de informerar eleverna om deras resultat och kunskapsutveckling. Det handlar då om tillfällen i anknytning till ett prov eller test och i samband med återkoppling av inlämningsuppgifter. Flera lärare anger att återkoppling och information lämnas via Fronter 1 På fråga om det finns rutiner på deras skola som anger när och hur vårdnadshavarna ska informeras om deras barns resultat och sin kunskapsutveckling (när eleven 1 Fronter är ett webbaserat system som består av flera olika verktyg/moduler. I Fronter kan lärare och elever bl.a. skapa och spara personliga kontakter, filer, resurser och dokument, och tar del av gemensam information från skolan. Det kan även fungera som en kommunikationsplattform. Halmstad kommuns revisorer 4 av 15
inte är myndig) är det 89 % av de svarande lärarna som svarat Ja. Enkätsvaren anger att vårdnadshavarna framför allt får information i samband med utvecklingssamtalen (95 %). I fritextsvaren framgår att det framför allt är mentorn som har kontakt med vårdnadshavarna och att de informeras om det finns risk att eleven riskerar att få F i betyg i något ämne. 3.1.3. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att vårdnadshavarna och elever har möjlighet att söka information om skolorna på hemsidor och genom broschyrer. Vidare genomförs aktiva informationsmöten i form av föräldramöten, introduktionskvällar och betygskvällar för vårdnadshavarna. Generellt får både elever och vårdnadshavare information om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Vidare får de information från mentor eller undervisande lärare om det finns risk att eleven inte når målen i ett ämne. Utifrån enkäterna och intervjuerna med rektorerna konstaterar vi att eleverna på olika sätt informeras om sin kunskapsutveckling. Utifrån enkätsvaren anser vi att det finns en viss otillräcklighet i att 81 % av de svarande lärarna anser att informationen om elevernas kunskapsutveckling lämnas vid utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtalen är lagstadgade och ska ge eleven en samlad information om elevens kunskapsutveckling. Vi bedömer att informationen till elever och vårdnadshavare till stora delar är ändamålenlig. Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. 3.2. Förfarande vid särskilt stöd I första hand är det vid överlämningarna från grundskolan som gymnasieskolorna kan få någon uppfattning om vilka elever som är i behov av stöd. Rektorerna anser att informationen från grundskolorna har varierande kvalitet. Det förekommer att gymnasieskolorna inte får tillräckligt med information om elevernas behov och vilka insatser som grundskolorna har genomfört. När eleven väl har börjat i undervisningen är det framför allt lärare som upptäcker att en elev har behov av stöd. Det exakta förfarandet vid särskilt stöd varierar mellan skolorna och mellan programmen. Det finns generella delar som samtliga skolor utgår från. Skolorna strävar efter att sätta in tidigt stöd för eleverna som läraren organiserar genom t.ex. anpassning av undervisningssituationen, erbjuda fler timmar inom ett ämne eller anpassade läromedel. Undervisande lärare följer upp hur det går för eleven och anmäler vid behov ärendet till rektor för vidare utredning. Samtliga skolor har rutiner för att initiera stödinsatser. Rutinerna stöds av olika blanketter för hela processen, från att läraren uppmärksamma rektor om elevens stödbehov till utvärdering av åtgärdsprogram. Det finns enligt rektorerna en viss problematik med hanteringen av dokumentationen i samband med utredningar och stödinsatser. Mentor har ett övergripande ansvar och är beroende av att berörda lärare bidrar med material och tar till sig av vilka beslut som fattas under processen. Detta försvåras då rutinerna inte är fullt ut implementerade samt att det inte finns Halmstad kommuns revisorer 5 av 15
något övergripande stödsystem för att hantera dokumentationen. I dagsläget arbetar skolorna med olika blanketter och sparar dokumentationen på olika sätt. Några rektorer efterfrågar en övergripande samordning av detta. Enligt enkätsvaren är det 89 % av de svarande lärarna som anser att det finns rutiner/processer för att anmäla till rektor om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven som minst ska uppnås. Vidare är det 92 % respektive 93 % av de svarande som anser att det finns rutiner/processer för att upprätta åtgärdsprogram och att det finns en mall för åtgärdsprogrammen. En övervägande majoritet (90-96 %) av de lärare som svarat på enkäten anser att åtgärdsprogrammen innehåller beskrivningar av elevens behov, vad som uppnås på kort och lång sikt, vilka åtgärder som ska vidtas, ansvarsfördelningen vid genomförandet samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. På det övergripande påstående om Eleverna på skolan som är i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till är det 20 % som instämmer helt 43 % som instämmer i huvudsak 30 % som instämmer delvis 7 % som inte alls instämmer. Några lärare utvecklar sina svar i fritextfältet och det anges bl.a. att det saknas resurser att ge ändamålsenligt stöd fullt ut. 3.2.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att det finns rutiner och dokumentmallar som stöd för processerna för särskilt stöd. Omkring 90 % av de svarande lärarna anser att de känner till rutinerna. Vi anser att detta visserligen är en hög andel men poängterar samtidigt vikten av ytterligare implementering av de rutiner som finns idag. Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. Vi bedömer att det finns ett ändamålsenligt förfarande vid särskilt stöd. 3.3. Betygssättning I Skolverket allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan anges att bedömningen av elevprestationer i skolan är nära sammankopplad med undervisningen. När bedömning och återkoppling används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerade i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande. Lärarna och rektor har ett stort ansvar i betygssättningen och processerna i samband med betygssättningen. Huvudmannens ansvar är att se till att skolorna fortlöpande arbetar för att bedömningen och betygssättningen ska vara likvärdig med andra skolor. Halmstad kommuns revisorer 6 av 15
Det finns rutiner och system som stöd för att administrera betygen. I detta har rektor och lärare stöd av assistenter på skolorna. Lärarna har bedömnings- och betygsunderlag i pappersform eller egna datorfiler. Inom skolorna finns ämnesgrupper eller ämneslag där lärarna arbetar ihop och diskuterar betyg och bedömning. Grupperna har fasta mötestider med regelbundet utbyte. Rektorerna är i olika omfattning involverade i gruppernas arbete. Samarbetet sker även i samband med de nationella proven. Som stöd har lärarna även Skolverkets material om betyg och bedömning. Det finns idag inget utvecklat utbyte mellan lärarna på de olika skolorna. Förvaltningens tjänstemän och rektorerna anser att arbetet med bedömning för lärande är en viktig och långsiktigt utvecklingsarbete som kommer att förbättra bedömning och betygsprocesserna på skolorna. Utvecklingsarbetet innebär bl.a. att förstelärarna under våren och hösten kommer att inleda sitt arbete som handledare för lärargrupper med fokus på bedömning för lärarande. Fokus kommer att ligga på bedömningens grunder och rektorerna kommer även lyfta hur betyg och bedömning ska utvecklas och hanteras. Betygen följs upp både på program-, skol- och övergripande nivå. I enkäten ombads lärarna att markera vilka underlag de använder när de gör sina bedömningar och sätter betyg. Det var möjligt att markera flera alternativ. I kommentarsfältet framfördes bl.a. att det inte finns nationella prov i alla ämnen och att elevens APL (arbetsplatsförlagt lärande) kan vara en grund. Underlag Procent Nationella prov 41 Dina egna prov 93 Skriftliga inlämningsuppgifter 87 Muntliga presentationer och redovisningar 88 Elevens uppförande 5 Elevens närvaro 8 Elevens prestationer under lektionstid och undervisning 95 Annat - beskriv gärna i kommentarsfältet 14 3.3.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att skolorna arbetar på likartade sätt när det gäller betyg och bedömning. Enkätsvaren visar på att en övervägande majoritet av de svarande lärarna använder likartade grunder i sin betygssättning. Vi konstaterar vidare att det under året inleds ett omfattande utvecklingsarbete med bedömning för lärande på sko- Halmstad kommuns revisorer 7 av 15
lorna. Vi rekommenderar att detta arbete även innehåller utbyte mellan skolorna för att utveckla en ökad likvärdig bedömning inom kommunen. I och med att förvaltningen och nämnden har inlett ett utvecklingsarbete med fokus på betyg och bedömning är det svårt att uttala sig om vilka förutsättningar huvudmannen ger lärarna vid betygssättningen och för likvärdig bedömning. 3.4. Systematiskt kvalitetsarbetet För huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har förvaltningen tagit fram en modell. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av det sker två rapportingar per år till nämnden. Huvuddragen i det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs genom en årscykel. Rapporten under vårterminen behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. I vårrapporten presenteras uppgifter från en enkät, elevbarometern, som eleverna besvarar. Enkäten riktas till samtliga elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. För 2013 var svarsfrekvensen ca 70 %. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade per kön och per skola. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren träffar i maj varje rektor för en analys av resultaten för de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. I hösten resultatrapporten presenteras uppgifter som betygsstatistik, resultat på nationella prov, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på skolnivå, programnivå och i vissa fall på ämnesnivå. Rapporten tas fram av förvaltningskansliet. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder förs diskussioner med rektorerna. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån rapportresultatet och rektorsenheternas data. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och högre måluppfyllelse. Åtgärderna rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna Halmstad kommuns revisorer 8 av 15
åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I intervjuerna framgår att det finns vissa variationer mellan skolorna vad gäller arbetet med det systematisk kvalitetsarbete. På skolorna finns det administrativa koordinatorer som håller ihop den övergripande planeringen av kvalitetsarbetet inom skolan. Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår från huvudmannens modell och årsplanering. Avstämningarna och analyserna mellan rektor och kvalitetsutvecklaren vid resultatrapporten och elevenkätrapporten ligger till grund för det arbete som rektorerna för vidare ut till sina respektive program och arbetslag. Lärarna involveras i de fortsatta analyserna och deltar i framtaganden av åtgärder. Skolorna arbetar med egna undersökningar och uppföljning, utöver förvaltningens två rapporter, i varierande grad. Vidare har två av skolorna ett detaljerade årsschema över flera processer varav några är direkt kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga rektorer anser att stöder till rektorer och till skolan för det systematiska kvalitetsarbetet är tillräckligt. 3.4.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå med ett tydligt årshjul och rapportering till nämnden. I resultatrapporten redovisas betygsresultaten för de gymnasiegemensamma ämnena i de olika årskurserna. Vårrapporten redovisar resultatet av elevenkäten och analys av resultaten. Nämnden beslutar till följd av rapporterna vilka åtgärder som ska vidtas. Vi konstaterar att elevbarometern som genomförs under början av året är omfattande. Eleverna åsikter och upplevelser fångas upp inom flera områden och analyseras. Vi konstaterar vidare, precis som förvaltningen gör i rapporten, att svarsfrekvensen behöver öka. Vi anser att elevernas åsikter och upplevelser kan kompletteras med huvudmannens, rektorernas och personalens perspektiv på områdena. Att ha ett för ensidigt fokus på elevernas åsikter och upplevelser räcker inte, då även huvudmannen, rektors och personalens ansvar och utförande ska ligga till grund för verksamheten. Vi konstaterar att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och skolornas systematiska kvalitetsarbete i många delar ligger mycket nära varandra. Det är en styrka att huvudmannens och enheternas system kan arbeta parallellt och stödjer varandra. Vidare anser vi att det systematiska kvalitetsarbetet i stora delar är ändamålsenligt. Det finns en risk att för stora delar av analysen av resultaten sker hos förvaltningens kvalitetsutvecklare och rektorerna. Enheternas planering, uppföljning och utveckling ska genomföras under medverkan av lärare och elever. Det är rektor som ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs. Vi anser att en för stor inblandning av förvaltningen i enheternas systematiska kvalitetsarbete kan begränsa rektors ansvar och möjlighet att bedriva detta arbete samt personalens och elevernas möjligheter till medverkan. Vi har förstått att förvaltningen och skolorna under de senaste åren har drivet en utvecklingsprocess i fråga om systematiskt kvalitetsarbete som är mycket uppskattad hos rektorerna. Halmstad kommuns revisorer 9 av 15
Vi bedömer att huvudmannen och enheterna i allt väsentligt bedriver ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete. 3.5. Garanterad undervisningstid Garanterad undervisningstid innehåller två övergripande faktorer; verksamhet med personal som erbjuder undervisning samt elever som är närvarande. Vi har i denna granskning valt att granska huvudmannens och skolornas arbete med elevernas närvaro. Samtliga rektorer anser att verksamheten utgår från styrdokumentens tim- och poängplan som är ett erbjudande till eleven och som ger elever garanterad rätt till undervisning. För att få ta del av den garanterade undervisningstiden krävs närvaro i skolan och i undervisningen. Eleverna i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltiga skäl att utebli. Elevernas närvaro/frånvaro registreras i systemet Skola 24. Lärarna ska registrera alla elevers närvaro/frånvaro för varje lektion. På skolan har lärare, mentor och rektor tillgång till informationen. Föräldrar har tillgång till information om sitt barns närvaro/frånvaro. Om en elev är ogiltigt frånvarande skickar skolorna direkt information till föräldrar (om eleven inte är myndig) via mejl och snart också via sms. Frånvaron som registreras kan vara giltig (lov och sjukdom) eller ogiltig. Ogiltigt frånvarande resulterar i att eleven får en första varning, eventuellt får föräldrar också information. Återkommande och regelbunden ogiltig frånvaro som omfattar mer än några enstaka timmar gör att skolan anmäler frånvaron till CSN som drar in studiebidraget. Eleven måste ha tre veckors full närvaro för att få tillbaka studiebidrag från CSN. Elev som har bostadsbidrag blir av med detta för samma period. Rektorerna anser att hanteringen av ogiltig frånvaro/närvaro har haft positiv effekt på elevernas närvaro. Det är möjligt att ta fram statistik för elevens frånvaro och för frånvaron i en klass ur systemet. På någon skola tas det regelbundet ut statistik över elever och klasser som analyseras för att upptäcka mönster eller trender som behöver åtgärderas. Frånvaron för på skolnivå sammanställs inte. Uppgifter om frånvaron lämnas inte till förvaltningen eller nämnden. Rektorerna anser att främjande och förebyggande insatser bland annat är hälsoenkät, hälsosamtal, likabehandlingsplaner och information till föräldrar inför start i gymnasieskolan. Skolorna arbeta på olika sätt för att öka elevernas motivation att vara i skolan. Det förekommer enligt rektorerna inte specifika insatser som enbart har för avsikten att främja närvaron. Istället är det delar av andra insatser. På introduktionsprogrammet på Sturegymnasiet finns det, enligt rektor, ett medvetet agerande i förhållande till eleverna för att bygga långvariga relationer och aktivt söka upp elever med hög frånvaro för att få dem till skolan. Enligt rektorn fungerar deras arbetssätt väl för den verksamheten. Halmstad kommuns revisorer 10 av 15
Rektorerna anser att uppföljningen av elevernas frånvaro och närvaro är god. 3.5.1. Slutsatser och bedömning Skolverket allmänna råd Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan anger hur skolor och huvudmän ska arbeta inom detta område. Huvudmannen ska bl.a. stödja rektor i dennes arbete med att främja närvaro på skolenheten. Det kan t.ex. innebära att tillsammans med rektorer ta fram rutiner som är gemensamma för de skolenheter som huvudmannen ansvarar för. Vidare ska huvudmannen ha en samlad bild av elevernas frånvaro. De allmänna råden anger vidare att ogiltig frånvaro rapporteras till CSN. Rutinerna för skolans arbete med att få eleven att delta i undervisningen ska utgå från regleringen för skolans arbete och inte från CSN:s krav på rapportering av frånvaro. Det är viktigt att rutinerna inte ger intrycket att en rapport till CSN är slutpunkten för arbetet med att få eleven tillbaka till undervisningen. Vi konstarera att skolorna har gemensamma rutiner för att hantera frånvaro/närvaro. De använder samma system för registreringen och anvisningarna till lärarna om hur systemet ska användas är likartade. Vi konstaterar vidare att nämnden inte får någon rapportering om hur närvaron och frånvaron ser ut på skolorna. Vi konstaterar vidare att det inte finns något arbetet som är specifikt inriktat på att främja närvaro och motverka frånvaro. De insatser som görs sker inom ramen för andra insatser. Vi bedömer att eleverna i huvudsak har möjlighet att få sin rätt till garanterade undervisningstid tillgodosedd genom skolornas arbete med elevernas närvaro och frånvaro. Vi rekommenderar nämnden vidareutveckla arbetet med att främja närvaro och motverka frånvaro. 3.6. Rektors ansvar enligt läroplanen Rektorerna har ett omfattande ansvar enligt skollagen och läroplanen. Nämnden har ansvar för att bl.a. säkerställa stödfunktioner för rektorerna så att de kan ta ansvar och fullfölja sitt uppdrag. Rektorerna har stöd i den dagliga ekonomihanteringen av assistenter på skolorna. För den ekonomiska uppföljningen och styrning anser rektorerna att stödet kan utvecklas genom att bli tydligare. Det är respektive gymnasiechef som har det övergripande ekonomiansvaret men rektorerna är berörda av uppföljningen på respektive program. En gång per månad tas det fram ekonomisk uppföljning för skolan och för respektive program. Sedan några tillbaka finns det administrativa koordinatorer och intendenter på skolorna. Rektorerna anser att detta stöd är bra och avlastar dem flera administrativa uppgifter. På skolorna finns även schemaläggare och assistenter. Det är rektorerna som gör grundarbetet vid rekryteringar och förvaltningens HRfunktion hjälper till med annonseringen. Rektorerna anser att stödet i samband med personalärenden är tillräckligt. Halmstad kommuns revisorer 11 av 15
Rektorerna har fått utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbetet och ansvaret är delegerat från nämnden till rektorerna. I lokalfrågor har rektorerna stöd från tjänstemän på förvaltningen. Rektorerna har inom ramen för sitt uppdrag möjlighet att delegera arbetsuppgifter till medarbetare. Hur mycket respektive rektor har delegerat varierar och är en bedömning som rektor gör inom ramen för den verksamhet de ansvarar för. Förvaltningens tjänstemän anser att de i stor utsträckning arbetar med stöd till rektorerna på flera områden. Det genomförs fyra pedagogiska möten per termin med rektorer och ledning för att lyfta utvecklingsområden och långsiktig planering. Det finns tre områden som över tid ska vara prioriterade: - Matematikutveckling - Bedömning för lärande - IKT (Informations och kommunikationsteknik) i undervisningen Förvaltningen strävar efter att hålla dessa tre områden i fokus för rektorerna framför andra inspel. 3.6.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att det finns flera stödfunktioner för rektorerna, både på skolorna och från förvaltningen, som möjliggör för rektorerna att ta sitt ansvar. Vi anser att det är väsentligt att väga stödet för rektorerna mot rektorernas ansvar för verksamheten. Stödet ska hjälpa rektor att ta sitt ansvar, inte överta ansvaret. Utifrån vår granskning bedömer vi att balansen inom de belysta områdena är tillfredställande. 3.7. Analyser i samband med elever hoppar av gymnasieskolan Förvaltningens tjänstemän anser att de under tidigare år inte har haft någon rutin för att följa upp elever som hoppar av gymnasiet. Numera finns det en rutin som innebär att avhopp från gymnasiet registreras. Eleverna erbjuds att genomföra en enkät och avslutningssamtal med en studie- och yrkesvägledare för att få en uppfattning om vad elever vill göra och varför de vill lämna gymnasieskolan. Enligt förvaltningen handlar det i genomsnitt om ca 30-35 avhoppare under ett läsår. Anledningarna till avhoppen ska förhoppningsvis kunna kartläggas inom ramen för rutinen. Det finns även elever som gör studieavbrott under en period men som kommer tillbaka. Förvaltningens tjänstemän uttrycker att de vill skapa en utveckling som innebär att eleverna väljer att stanna kvar istället för att hoppa av. Det har inletts ett projekt inom ramen för introduktionsprogrammen där syftet är att visa eleverna möjligheterna och värdet med att läsa vidare. Vidare anser förvaltningens tjänstemän att vägledningen inför gymnasieskolan kan vidareutvecklas för att hjälpa eleverna i ett tidigt stadium. Halmstad kommuns revisorer 12 av 15
Statistik över avhoppen och sammanfattande analyser rapporteras till nämnden i samband med resultatrapporten. Utifrån intervjuerna framgår att det framför allt är förvaltningen som arbetar med analyserna av avhoppen. Rektorernas roll i detta sammanhang handlar framför allt om att arbeta med elevens situation inom ramarna för skolornas program och stödinsatser. Det kommunala informationsansvaret sköts framför allt av arbetsmarknadsenhetens ungdomshandläggare. 3.7.1. Slutsatser och bedömning Vi konstaterar att förvaltningen har observerat behovet av en fungerande övergripande rutin för att fånga upp situationen och åsikterna hos de elever som väljer att hoppa av gymnasieskolan. Rutinen är relativt ny och det är tydligt att det är förvaltningen som har ansvar för den övergripande situationen och analyserna. Nämnden får uppföljning av statistiken och analyserna genom resultatrapporterna. Vi bedömer att det genomförs analyser i samband med att elever hoppar av gymnasieskolan. Halmstad kommuns revisorer 13 av 15
4. Revisionell bedömning Utifrån slutsatserna och bedömningarna under respektive revisionskriterium gör vi en revisionell bedömning. Vi bedömer att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i allt väsentligt säkerställer att alla elever i gymnasieskolan ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Sammanfattningsvis vill vi framföra följande rekommendationer: - Vi rekommenderar att nämnden säkerställer att det verkligen genomförs utvecklingssamtal i enlighet med gällande lagstiftning. - Vi anser att en övergripande samordning av rutiner och blanketter för särskilt stöd kan vara till stöd för rektorer och lärare men samtidigt hindra lokala anpassningar. Vi rekommenderar nämnden att närmare undersöka hur stödet till rektorer och lärare kan utvecklas i dessa processer. - Vi rekommenderar nämnden att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet med tydligare ansvarsfördelning mellan förvaltning och rektorer. - Vi rekommenderar nämnden utveckla arbetet med att främja elevernas närvaro och motverka frånvaro. - Vi rekommenderar att utvecklingsarbetet även utgörs av utbyten mellan skolorna för att utveckla en likvärdig bedömning. Halmstad kommuns revisorer 14 av 15
12 Mars 2014 Viktor Prytz Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstad kommuns revisorer 15 av 15