Sedrn skolöverstyrelsen genom remiss pv den Ii mej 19^2 berett Sveriges småskollärerinneförening tillfälle ett före den 15 j u l i 19^2 inkomma, med yttrande över betänkande med utredning och förslog snrående betypssättningen i folkskolen, får styrelsen för denne förening anföra följende. En enhetlig betygssättning i skolan har seden länge framstått som ett önskerrål i norr lärrrkåren. De provisoriske betygsenvisningernu, som tillkoauao efter ett EV de sakkunnige är 1939 avgivet förslag och enligt vilka Ps skulle vere ncrmelbetyg, he SOP i betänkandet fremhålles ej tillämpata allmänt, verför brist på enhetlighet I betygssättningen nu framträder' om möjligt ännu sterkere än tidigare. Styrelsen finner därför de betygssakkunnigas förslag ett de provisoriske anvisningarna börs ersattes med definitiva tillfredsställande, dä dette säkerligen komner ett bidraga t i l l uppnående ev en enhetlig betygssättning. Såser» de sakkunnigs fvr.mhålla, he. flertalet lijrsre vid betygssättning använt den s.k. glidande oetygsskeian, då en betygshöjning frän klass t i l l klass ansetts lämplig.. Särskilt i småskolan her gällt so a praxis, att de högre betygsgrederne där använts endast i ringa utsträckning. X sembend med bestämmelsen om att betygsgraöen 3a hela skoltiden igenom skall vare normalbetyget, torde det vara lämpligt att slopa den glidande betygsskalan även i småskolan. Be ty gs sä 11ningen bör vars uppbyggd på prestationen inom varje klassnivå. Om endast de lägre betygsgrederne skulle användas under de första skolåren och Be bestämmas t i l l normal betyg, skulle läraren ha ett alltför l i t e t c.
rit el toppbetyg ett använde i sin betygsgivning. 3 m fingrederln^en med * och - fårfin Vandes, ner styrelsen dock intet ett invande mot ett betygspreden A först kommer t i l l användning under sene re skol tiden.. :Ot förslaget om nye benämnlnger på betygsgrederne och ett bokstevsbeteckningerna skola ersattes med siffror, får styreisen göre den invändningen, ett sä länge de nuvarande betygsbeteckningsme envändes i övrige läroanstalter, ken det knappest anses ändamålsenligt ett i folkskolan använde tncre betecknin^-ai^. Då det är genske vanligt, ett bern flytter från en.i-skola t i l l en a-skole, och då även de förstnämnde skolformerna utgöra bottenakola för läroverken, synes det vara lämpligt ett så långt möjligt är uppehålla samma kunskapofordringer i folkskolens huvudformer. Om allvarliga nackdeier skulle upokomma. med anledning därav, bör dock ändring komma t i l l stånd. De sakkunnige förorda vidare, att betygen i uppförande och ordning sättes i en tregradig skela och att i denne det högsta vits ordet betraktas som det vanligaste betyget, alltså som normalbetyg. Le sakkunniga anee videre att de lägre betjgsgraderna endast vid verkl i i graverande f a i l sk la använd a a 1 ev; un;:si.ct^ - ut. < lremot anses det, att betyget bristfällig skulle üomma att b l i åtskilligt vanligare i de lägre klasserna än i de hö.;ro. lör de lägre klassernas del ansos det ganska vanligt, att cirka en tredjedel av eleverna ej ko nu; a upp t i l l högsta vitsordet i ordning. bet förefaller styreisen, ett behuilandet ev den glidande skelan enbart ifruga om detta betyg är inkonsekvent. lessutom må framhållas, att om de föreslagna benämningarna skulle medföra, att ett avsevärt antal barn i de lägre klasserna med tillämpning av den glidande skalan skulle erhålla betygsgraderna bristfällig och dålig, skulle detta rent psykologiskt vare olämpligt, da detta lätt Kan få en deprimerande verkan. Som de sakkunniga framhålla är en utveckling i "ordentlighet" från småklasserna t i l l avgångsklassen en ganska godtycklig konstruktion. rister i ordning stå 1 nanga f a l l 1 samband med elevens hemförhållanden. Detta faktum rör sig inte minst märkbart under de första skolåren. Barnet är då i den ålder, att aerama
prestation ifråga om ordning knappast ken avkrävas dem som under den senare skoltiden. Betyget I ordning bör därför liksom övriga betyg sattes med hänsyn t i l l don prestationsnivå på vilken barnet befinner sig. Styrelsen vill framhålla, att med användande sv en L-grsdig betyga a kels med benamningen tycket god för den högsta betygsgraden kunt de de elever, som are mers framstående i ordning hela skolan igenom erhålla denna betygsgrad, och med användande av betydsgraden ^od aom grré närmast änder kunde be ty gsgreö erne Bristfällig och Dålig undvikas i största möjliga utstr.ckning. De sakkunnigas förslag om tillägg t i l l folkskolestadgans 1+5 mom. I, som skulle ge rett t i l l flyttning av lär jun -»e, utan att denne i ett eller flera ämnen inhämtat föregående Klassens lärokurs, finner styrelsen synnerligen ände ålsenll^t. I någon-mån har säker 11/en dessa förfaringssätt redan tillämpats. På grund ev nuvarande bestämmelser he lärare, då det varit uppenbart att bättre resultat skulle vinnas ^enom att undvika kversittning, tvingats prute av på sina fordringar för godkänt betyg. Vjd flyttning från klass 1 till 2 förekomma inte sällan sådenfi fall, dä barnet för att kunna arbeta jämförelsevis framgångsrikt är beroende av att få kverstenna i den kända klassmiljön och undervisas av samma lärare. Ur principiell synounkt kan knappest göras nåron invändning mot o f f i c i e l l t godkände standardiserade prov. Dylika prov måste vera värdefulla för lärarna, då de därigenom få möjlighet att mäta klas sens nivå i olika ämnen samt bli i stånd att justera sin betygsskela. De sakkunniga frashålls, att proven ej skola vers obligatoriska. Vidare påpekas, att jämförelser mellan provningsresultaten i olika klassavdelningar äro olämpliga, oci- att då betygsstatistik offentliggöras, det bör ske på sådant sätt, att därav ej framgår, hur betygs/ordelningen i någon viss kiassavdeining verit. Prövningen bör uppfatta* som en intern em elägenhet mellan läraren och hans elever, och någon uppgift om resultaten bör ej avförd.res 1 areren. Dessa av de sakkunniga framförda synpunkter v i l l styrelsen t i l l alla deler understryka. Det är emellertid knappast troligt, att proven komne att få f r i v i l l i karaktär, särskilt om i instruktionen för folkskoleinsoektärerne skulle införas ett moment om den kontroll, som
av dem bör utövas över betygssättningen, Lenna kontroll skulle även utövas ev överlärare. Även om en sådan kontroll endast skulle vara rådgivande, måste den dock innebära ett Ingrepp i den enskilde lire - rens verksamhet, och den kan komma att verka irriterande på skolarbe tet. Om undervisningen i betygsprobleraet lämnas vid seminarierna och om betygssättningen upptages t i l l behandling i undervisnings ölenen och eventuellt i en handledning, vilka åtgärder styrelsen v i l l t i l l styrka, bör lärarna själva kunne bemästra uppgiften. Ett alltför rigoröst användande av standard prov i klass II v i l l ttyrsls«n bestämt avstyrka. Att barnen i tredje klasser, tagas om hand av nya lärv^e är inte skäl nos? t i l l en sådan anordning. De föreslagna proven skulle utföras i modersmål och räkning. behovet av en förstärkt ställning It dessa ämnen även 1 småskolan v i l l styrelsen erkänna men v i l l nå samma gång framhålla fj>ren av det missförhållande 30m skulle kanna uppstå, om obligetoriska prov i dessa ämnen komme att medföra, att nnd**e småskolans ämnen trängdes i bakgrunden. Då hembygskunskao och rrbetsovringar i och med tillkomsten av 15)12 åra undervisningsplen infördes som nya ämnen å småskolans schema, fick småskolens arbetssätt och undervisningsmetoder» en helt ny Inriktning. Tid i hade arbetet under de första skolåren främst bestått i ett mekaniskt inlärande av läsning, skrivning och räkning. De nya ämnena ha, särskilt dä de förbundits med 3kolans övriga ämnen ^enom s.k, samled undervisning, gett l i v åt småskolans undervisning och i många avseenden bidragit t i l l ett självständigt arbete hos bernen. Oenom hembygdsundervisningen har modersmålet och. räkning blivit förstärkta på ett för småbarnen väl anpassat Sitt. 1 detta sammanhang v i l l styrelsen bestämt tillbakaviss en tendens att på nytt låta modersmål och räkning bli allenshärskande på sråskolans schema. Skulle ett slooande ev betyg i hembygdsunde^visning under andra skolåret medförs ett undanskjutande av hembygdsundervisningen, v i l l styrelsen göra bestämde invändningar häremot. Barnen undervisas i dette ämne under två år, oc v deras allrminna momad, vakenhet och intressen kan i svsevärd grad bedömes vid hembygdsundervisningen. Den begränsning av betygssättningen, som föreslagits för klass I v i l l styrelsen t i 11 Styrk*«Sveriges Småskollärarinneförening har
/ tidigare vid behandling av detta spörsmål uttalat si> för ett borttagande av betygen i kissa 1 första terminen. För närvarande har skolstyrelser i vissa skoldistrikt medgivit, att betyg ej behöver sättas vid höstterrinens slut I klass I. Denna anordning har visat sig vara t i l l f reda ställande, diir den praktiserats. Det skulle säkerligen vara t i l l fördel för arbetet i småskolan cm denna begränsning utsträcktes att gälla även vårterminen i klass I och att den ej gjordes beroende av lokala skolstyrelsers medgivonde. Huskvarna och Stockholm den /j 19^2. Jör Sveriges ernås kollära rinnef örening v/ärdsarrt or cförande.