Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång

Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen 215-4-23

Innehållsförteckning Inledning... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 7 Bara naturlig försurning... 14 Giftfri miljö... 18 Skyddande ozonskikt... 22 Säker strålmiljö... 23 Ingen övergödning... 24 Grundvatten av god kvalitet... 52 Myllrande våtmarker... 55 Levande skogar... 57 Ett rikt odlingslandskap... 59 God bebyggd miljö... 61 Ett rikt växt och djurliv... 66 Källförteckning... 74 Omslagsbild: Passiv partikelmätare, Gågatan i Mariestad. 2

Inledning Detta dokument avser att ge en bild av hur miljön mår i Mariestad, Töreboda och Gullspång genom att sammanställa resultat från den miljöövervakning som bedrivs samt miljörelaterad statistik från olika källor. Det görs även en jämförelse mot de nationella miljömålen. Dokumentet är inte en fullständig miljömålsuppföljning. 3

1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemen inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Regeringen har fastställt två preciseringar: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 4 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxidekvivalenter). Mätningar och resultat Temperatur och nederbörd Enligt SMHI:s mätningar i Mariestad visar på något uppåtgående trender för såväl temperatur som nederbörd under perioden 1974 till 213. Figur 1 Uppmätta årsmedeltemperaturer, ºC, i Mariestad 1974-213 1. Linjen anger trenden. 1, 8, 6, 4, 2,, Figur 2 Uppmätt årsmedelnederbörd, mm, i Skara 1974-211 2. Linjen anger trenden. 12 1 8 6 4 2 1 SMHI 214:1. 2 SMHI 214:1. 4

Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av koldioxidekvivalenter var totalt c:a 288 ton år 212 vilket motsvarar c:a 7,6 ton per invånare som snitt i de tre kommunerna. Osäkerhet råder dock i det statistiska underlaget, speciellt för användning av energi inom industrisektorn i Töreboda som 21 visar markant högre värde än tidigare år. Tabell 1 Beräknade utsläpp av fossila koldioxidekvivalenter, ton, år 199, 24 och 21-212. 3 199 24* 21 211 212 Mariestad Koldioxid 189 7 135 7 152 2 136 1 144 Metan 17 2 14 9 18 3 18 1 22 2 Dikväveoxid 7 1 1 9 9 7 1 5 9 Svavelhexafluorid - 1 1 1 1 Perfluorkarboner - - 4 Fluorerande kolväten - 2 3 2 6 2 5 2 5 Summa 213 9 163 183 4 163 9 174 5 Koldioxidekvivalenter per innevånare 8,7 6,8 7,7 6,9 7,4 Töreboda Koldioxid 58 5 42 75 3 44 5 42 7 Metan 21 1 23 2 19 3 19 1 17 1 Dikväveoxid 6 8 8 8 3 5 3 4 6 Svavelhexafluorid - - Perfluorkarboner - - 2 Fluorerande kolväten - 9 1 2 9 9 Summa 86 4 74 14 69 7 65 4 Växthusgaser per person 8,2 7,8 11,2 7,7 7,2 Gullspång Koldioxid 55 5 39 5 41 6 4 37 8 Metan 8 5 4 4 7 9 7 8 7 9 Dikväveoxid 1 9 1 8 2 7 1 7 1 4 Svavelhexafluorid - - Perfluorkarboner - - 1 Fluorerande kolväten - 5 5 5 5 Summa 65 9 49 1 48 3 5 47 6 Växthusgaser per person 1,2 8,7 9,9 9,5 9,1 * Korrigering av siffrorna för 24 har gjorts jämfört med energi- och klimatplanen p.g.a. tillkommen statistik för bl.a. koldioxid, svavelhexafluorid, perfluorkarboner och fluorerade kolväten. Förnybar energi I de tre kommunerna sker produktion av förnybar energi främst i form av vattenkraft. Därtill kommer nyttjande av bioenergi samt utvinning av el vid kraftvärmeverket i Mariestad. Vindkraft stod 212 för c:a 4 GWh. Enligt kommunernas gemensamma energi- och klimatplan 4 ska lokalt producerad förnybar energi motsvara minst 25% av energianvändningen och lokalt producerad förnybar el motsvara minst 35% av den lokala förbrukningen senast år 22. 3 Underlag från SCB 214, RUS 214. 4 Mariestads-, Töreboda- och Gullspångs kommuner 29. 5

Figur 3 Andel, %, lokalt producerad energi av totalt använd energi i Mariestad, Töreboda och Gullspång år 212. 5 25% 2% 15% 1% Total energi Elenergi Övrig energi 5% % Mariestad Töreboda Gullspång Genomsnitt Måluppfyllelse Mätningar i Mariestad visar på att såväl årsmedeltemperatur som årsmedelnederbörd har haft en stigande trend mellan 1974 och 213. Utsläppen av växthusgaser i de tre kommunerna var c:a 21% lägre 212 jämfört med 199 men utsläppen varierar mycket mellan åren. År 29 antog kommunerna en gemensam energi- och klimatplan vars målsättning är att utsläppen ska vara 15% lägre år 22 jämfört med år 24. År 212 låg utsläppen på ungefär samma nivå som för 24. Under 21 var utsläppen betydligt högre men det året var utmärkande högt även nationellt. Olika slag av lokalt producerad förnybar energi stod år 212 för c:a 26% av de tre kommunernas totala energianvändning. Lokal elproduktion stod för c:a 38% av den totala elförbrukningen. 5 SCB 214. 6

Frisk luft Nationellt miljömål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Följande preciseringar gäller: Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Bensapyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger,1 mikrogram per kubikmeter luft (,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM1) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM1) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 3 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att alten av marknära ozon inte överstiger 7 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT4-värde under perioden april september. 7

Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 6 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Mätningar och resultat Mätningar i de tre kommunerna sker enligt luftvårdsförbundet Luft i Västs program. Kommunerna genomför dessutom vissa mätningar i egen regi. Lättflyktiga kolväten (VOC) VOC är samlingsnamn på ett antal lättflyktiga kolväten där de mest kända är bensen, toluen och xylen. Gällande miljökvalitetsnorm för bensen är 5 g/m 3 och normen ska uppfyllas senast år 21. 6 Det långsiktiga miljömålet är dock att bensenhalten inte bör överstiga 1 µg/m 3 angivet som årsmedelvärde. 7 Gatunivå Mätningar av bensen har även skett i gatunivå vid några tillfällen. I Mariestad har det skett mätningar i en veckas tid under februari månad åren 1996, 1999, 21 och 24. I Töreboda och Gullspång har mätningar istället gjorts under ett antal veckor mätsäsongen 23/24. Mätningar i gatunivå visar främst på utsläpp från trafiken. Tabell 2 Halter av bensen i gatunivå, g/m 3, åren 1996, 1999, 21, 24 och 213. 8 1996 1999 21 24 213 Mariestad Drottninggatan 12 1,6 Hamngatan 4 8,7 2,3 4,5 1,2 Johannesbergsgatan Skogsvägen 2,6 2,3 Karlagatan 3 6,6 4,4 2,4 1,3 3,7 Karlagatan Esplanaden 1,8 Kungsgatan 12 2,1 2, Mariagatan Blombackagatan 5,3 3,5 2,7 1,3 1,6 Mariagatan Norra vägen 1,4 Norra torggatan Österlånggatan 7,5 3,5 3,9 1,5 Nygatan Drottninggatan 12,5 8, 4,8 2,4 2,7 Nygatan Komministergatan 8,2 4,3 3, 1,6 Nygatan Kungsgatan 16,4 5,3 7,8 2,7 Nygatan Stockholmsvägen 17,3 7,5 8, 1,9 Nygatan 14 1,9 Stockholmsvägen Mariagatan 1,7 2,1 Stockholmsvägen Viktoriagatan 1,5 Stockholmsvägen Östra Järnvägsgatan 7,6 3,5 4,4 1,8 Österlånggatan (gågatan) 1,4 Östra skolgatan 2 6, 2,6 3,2 1,1 6 Regeringen 21. 7 Naturvårdsverket 213. 8 Miljökontoret 1999, 21, 24, Miljö och byggnadsförvaltningen 214, IVL 1996, Luft i Väst 25. 8

Töreboda Drottninggatan (torget) 2,2 Kungsgatan Parkgatan 1,2 Kungsgatan Skolgatan 1,8 Storgatan Kyrkogatan 1,6 Sötåsenvägen Gärdesvägen 1,6 Gullspång E 2 väg 22 (turistbyrån Hova) 1,5 Hemgatan Östergatan (vårdcentralen),7 Torggatan 12 (Hova) 1,4 2, Storgatan Bankgatan 1,6 Urban bakgrund Mätningar av VOC har mellan 1995 och 25 skett vid Gamla Torget i Mariestad. Halterna minskade under mätperioden och bensenhalten låg vid mätningarnas avslutning på drygt 1 µg/m 3. 9 Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av VOC per kommun. Utsläppen i Mariestad, Töreboda och Gullspång har enligt dessa beräkningar minskat med c:a 21% mellan år 2 och 211. Tabell 3 Utsläpp av VOC, ton, åren 199, 2, 25 och 28 till 212. 1 199 2 25 28 29 21 211 212 Mariestad 1 83 586 69 584 583 592 587 586 Töreboda 34 195 22 196 196 24 2 195 Gullspång 355 141 144 136 133 138 136 141 Summa 1 778 922 96 916 912 934 923 922 Bens(a)pyren Tunga polyaromatiska kolväten bildas vid ofullständig förbränning. Ämnena kan vara cancerframkallande. En av de viktigaste PAH-föreningarna är bens(a)pyren. För bens(a)pyren finns en miljökvalitetsnorm på 1 ng/m 3 och ett miljömål på,3 ng/m 3. Under 29 utfördes analyser på filter från tidigare års (25 och 26) partikelmätningar med avseende på bens(a)pyren. Halterna var i regional bakgrund,52 ng/m 3, urban bakgrund,86 ng/m 3 och i gaturum,76 ng/m 3. 11 Butadien och formaldehyd Inga mätningar av butadien eller formaldehyd har gjorts i Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Partiklar Partiklar härrör från både naturliga och antropogena källor och kan orsaka hälsoproblem. Dels i sig själva, genom fysiska skador på lungvävnad, dels genom att de bär med sig skadliga kolväten och metaller. Enligt gällande miljökvalitetsnorm får halten av partiklar räknat som PM1 inte överskrida 4 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde. Fr.o.m. 215 får halten av PM2,5 som årsmedelvärde inte överstiga 25 µg/m 3. 9 Miljökontoret 25:2. 1 RUS 214. 11 Luft i Väst 21 9

1-mar 15-mar 29-mar 12-apr 26-apr 1-maj 24-maj 7-jun 21-jun 5-jul 19-jul 2-aug 16-aug 3-aug 13-sep 27-sep 11-okt 25-okt 8-nov 22-nov 6-dec 2-dec Urban bakgrund PM1-mätningar har skett i urban bakgrundsluft under vinterhalvår vid Gamla Torget i Mariestad sedan 21. Under åren 28 till 213 utfördes mätningarna över ett helt år (intermittent provtagning) och omfattade även fraktionen PM2,5. Halterna av PM1 har legat kring 13 µg/m 3 sedan mätningarna startade. Årsmedelvärdet för PM2,5 ligger kring 7 µg/m 3. Figur 4 Vinterhalvårsmedelvärden av PM1, g/m 3, åren 23 till 28 samt årsmedelvärde 28 till 213 samt PM2,5, g/m 3, åren 28 till 213 i urban bakgrundsluft (Gamla Torget i Mariestad). 12 Gällande miljökvalitetsnorm för PM1 ligger på 4 g/m 3 som årsmedelvärde. Kommande miljökvalitetsnorm för PM2,5 ligger på 25 g/m 3 som årsmedelvärde. 2 15 1 5 PM1 PM2,5 3/4 4/5 5/6 6/7 8 9 1 11 12 13 Gaturum Under perioden november 25 till och med april 26 mättes PM1 i gaturum på Nygatan i Mariestad. Halterna var något högre vid denna mätpunkt. Medelvärdet för mätperioden låg på 19 g/m 3. Dygnsmedelvärdet överskreds 3 gånger. Mätningen indikerar att gällande miljökvalitetsnormer klaras. Ytterligare mätningar i gatutrum genomfördes 21 vid Mariaskolan. Mätningarna skedde dygnsvis under perioden mars till december. Medelvärdet låg på 11 µg/m 3 och miljökvalitetsnormen överskreds under 3 dygn av 35 tillåtna. Figur 5 Dygnsmedelvärden av PM1 vid Mariaskolan, µg/m 3, mars till december 212. 7 6 5 4 3 2 1 Linjen anger miljökvalitetsnormen på 5 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 35 gånger perkalenderår. 12 Miljökontoret 22, 24, 25:1, 25:2 och 26, Miljö- och byggnadsförvaltningen 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214:1. 1

Korsreferensmätningar med hjälp av passiva depositionsprovtagare under april och oktober visade att halterna på Nygatan var c:a 2 gånger högre där än vid Mariaskolan. Detta indikerar en nivå på omkring 2 µg/m 3 vid Nygatan vilket inte bör innebära risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. Partikeldeposition I februari till mars 27 genomfördes en provtagning med passiva provtagare för partiklar i alla tre kommunernas tätorter vid sammanlagt 14 punkter. En motsvarande mätning utfördes i mars 21 och då var halterna generellt lägre. Vädersituationen under mätperioderna spelar stor roll för resultatet. Tabell 4 Partiklar i gatunivå, g/cm 2 /månad som månadsmedelvärde åren 27 och 21. 13 27 21 Mariestad Drottninggatan (Biblioteket) 114 4 Gågatan 32 12 Karlagatan Esplanaden 5 65 Kungsgatan 12 6 2 Norra Torggatan Österlånggatan 52 25 Nygatan 14 64 Nygatan Drottninggatan 69 73 Nygatan Stockholmsvägen 99 Nygatan Telegrafgatan 87 23 Stockholmsvägen Mariagatan 154 6 Stockholmsvägen Östra Järnvägsgatan 81 45 Töreboda Drottninggatan (Torget) 16 2 Kungsgatan Parkgatan 6 Storgatan - Kyrkogatan 43 15 Sötåsenvägen Gärdesvägen 5 Gullspång E 2- Riksväg 22 (Hova) 94 Torggatan Mariestadsvägen (Hova) 4 15 Hemgatan Östergatan (Gullspång) 25 Storgatan Västergatan (Gullspång) 38 18 Regional bakgrund Mätningar av partiklar i regional bakgrund har skett vid Mariestads astronomiska klubbs observatorium c:a 7 km sydväst om Mariestads tätort. Säsongerna 25/26 och 26/27 mättes PM1 på dygnsbasis under vinterhalvår. 26/27 mättes även PM2,5 på motsvarande sätt. Åren 29 till 212 skedde istället intermittent månadsprovtagning av både PM1 och PM2,5. Mätpunkten ger en bra indikation om bidraget till regionen från avlägsna källor. 13 Miljö- och byggnadsförvaltningen 28 och 211. 11

Figur 6 Vinterhalvårsmedelvärden av PM1, g/m 3, säsong 25/26 och 26/27samt årsmedelvärde år 29 till 213 och vinterhalvårsmedelvärde av PM2,5, g/m 3, säsongen 26/27samt årsmedelvärde 29 till 213 i regional bakgrundsluft. 14 Inga mätningar gjordes 28. 2 15 1 5 PM1 PM2,5 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 8 9 1 11 12 13 Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av partiklar, PM1, per kommun. Utsläppen i Mariestad, Töreboda och Gullspång har enligt dessa beräkningar ökat med c:a 1% mellan år 2 och 211. Tabell 5 Utsläpp av PM1, ton, åren 199, 2, 25 och 28 till 212 15. 199 2 25 28 29 21 211 212 Mariestad 92 1 19 11 113 19 114 119 Töreboda 61 58 6 6 6 64 61 6 Gullspång 84 36 45 39 4 42 4 43 Summa 238 194 21 28 212 215 215 222 Ozon Marknära ozon bildas vid höga halter av kolväten och NO x under inverkan av solljus och uppträder därför mestadels sommartid. Höga halter av marknära ozon kan leda till skador på vegetationen med en försämrad tillväxt som följd. Det finns inga aktuella mätningar av ozon från Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Generellt bedöms platser som ligger högt i terräng jämfört med omgivningen ha högre risk för höga ozonhalter. 16 Kvävedioxid Kvävedioxidutsläpp härrör från olika slags förbränning och kan i höga halter orsaka andningsproblem. Urban bakgrund Halterna av kvävedioxid i luften vid Gamla torget i Mariestad har successivt minskat från ca 2 µg/m 3 1987 till ca 1 µg/m 3 år 25 då mätningarna upphörde. I Töreboda mättes kvävedioxid under vinterhalvåret 22/23 vid en punkt (kommunhuset). Uppmätt vinterhalvårsmedelvärde låg på 9,9 µg/m 3. Motsvarande mätning skedde under samma period i Gullspång (brandstationen). Här låg vinterhalvårsmedelvärdet på 11,3 µg/m 3. Gatunivå Mätningar har genomförts i gatunivå vintertid på ett antal punkter med passiva provtagare. Mätningarna i gatunivå ger främst en bild av trafikens utsläpp. Det bedöms, utifrån de mätningar som är utförda på 2-talet, inte finnas någon risk för att miljökvalitetsnormen för NO 2 (4 µg/m 3 som årsmedelvärde) överskrids. Vädersituationen under mätperioderna spelar stor roll för resultatet. 14 Miljökontoret 24, 25:1, 25:2 och 26, Miljö- och byggnadsförvaltningen 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214:1. 15 RUS 214. 16 IVL 27. 12

Tabell 6 Kvävedioxid i gatunivå, g/m 3 som månadsmedelvärde alt. 3-månadsmedelvärde. 17 21 22 21 Mariestad Nygatan Komministergatan 14, Nygatan 14 15, Töreboda Kungsgatan Parkgatan 12,7* 8,6 Gullspång Torggatan 12 Hova 14,2* Mariestadsvägen Torggatan 8,2 * tremånadersmedelvärde Regional bakgrund Under säsongen 26/27 gjordes även mätningar i regional bakgrund, d.v.s. avskilt från utsläppskällor, vid Mariestads astronomiska klubbs observatorium c:a 7 km sydväst om Mariestads tätort. Vinterhalvårsmedelvärdet låg här på 2,8 µg/m 3. 18 Värdet avspeglar den långväga transport av kvävedioxid som förekommer. Korrosion Ingen övervakning av korrosion sker i Mariestad Töreboda eller Gullspång. Svaveldioxid mättes vid en punkt vid Gamla torget i Mariestad fram till 24. Halterna i Mariestads tätort minskade kraftigt under slutet av 198-talet och början av 9-talet. Vinterhalvårsmedelvärdena hade då mätningarna avbröts legat kring 1 µg/m 3 under flera år. Måluppfyllelse Utsläppen av VOC i de tre kommunerna är på ungefär samma nivå år 212 som år 2. Det är oklart om den nivå på 1 µg/m 3 som anges för bensen i miljömålet klaras. Halterna av bens(a)pyren i Mariestad förefaller utifrån den utförda undersökningen klara såväl miljökvalitetsnormen som det långsiktiga miljömålet. Inga undersökningar har hittills gjorts i Töreboda eller Gullspång. Inga mätningar av butadien eller formaldehyd har gjorts i Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Gällande miljökvalitetsnorm för partiklar avseende årsmedelvärde klaras redan idag i Mariestad. Mätningar i regional bakgrund visar på att en stor andel av partikelhalten i de tre kommunerna beror på intransport utifrån. Halterna av partiklar ligger även under miljömålet, såväl PM1 och PM2,5. För Töreboda och Gullspång indikerar de passiva mätningarna på att halterna klarar såväl miljökvalitetsnormerna som miljömålet. Inga aktuella mätdata för ozon finns för Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Det är därför oklart om målet klaras eller ej. Såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för kvävedioxid klaras. Ingen övervakning av korrosion genomförs i de tre kommunerna. Mätningar av svaveldioxid genomfördes i Mariestad fram till början av 199-talet. Halterna låg då under nu gällande miljökvalitetsnorm. 17 Miljökontoret 21, Luft i Väst 24 och 213. 18 Miljö- och byggnadsförvaltningen 28. 13

Bara naturlig försurning Nationellt miljömål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Det finns fyra preciseringar: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (24:66) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurad mark Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Mätningar och resultat Deposition av försurande ämnen Försurande ämnen tillförs via luften dels i form av stoft, s.k. torrdeposition, dels via nederbörden, s.k. våtdeposition. De kritiska belastningsgränserna, d.v.s. hur stort nedfall naturen tål utan att långsiktiga negativa effekter uppkommer, bedöms ligga på 3 respektive 5 kg/ha för svavel och kväve. Mätningar av deposition i form av krondropp har skett vid St. Ek sedan 1995. Resultatet av mätningarna visar att depositionen av svavel och kväve legat tämligen konstant men med lägre värden sedan 26. Mätningar av krondropp tenderar att underskatta kvävedepositionen då delar av nedfallet tas upp av träden. Figur 7 Deposition (krondropp) av svavel och kväve (NO 3-N och NH 4-N), kg/ha, vid provytan vid St. Ek. 19 De kritiska belastningsgränserna (linjerna) är 3 kg svavel/ha och 5 kg kväve/ha. 6 5 4 3 2 Svavel Kväve 1 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 19 IVL 214:1. 14

Årshalter i nederbörd Provtagning av nederbörd sker på en punkt i Töreboda (Sjöängen) i regi av IVL inom den nationella miljöövervakningen. Ingen särskild trend går att utläsa vad gäller ph i nederbörden under perioden 26-213. Årsmedel för ph har legat mellan 5, och 5,2 med undantag för 28 då det var lägre. Tabell 7 ph-värden samt halter av joner i nederbörd vid Sjöängen åren 26-213. 2 26 27 28 29 21 211 212 213 Årsnederbörd (mm) 834 791 951 853 592 659 756 51 Konduktivitet (ms/m) 1,46 1,15 1,7 1,68 2,2 1,18 1,7 1,43 ph 5,12 5,21 4,83 5,4 5,3 5,12 5,16 5,1 Klorid (mg/liter),76,94 1,35,94,71,95,54 - NO3-N (mg/liter),36,26,4,36,36,24,29 - NH4-N (mg/liter),62,29,25,45 1,23,17,37 - SO4-S (mg/liter),29,22,29,39,38,23,21 - Kalcium (mg/liter),15,17,22,3,21,27,12 - Magnesium (mg/liter),6,1,12,11,7,7,4 - Natrium (mg/liter),56,67,9,67,5,58,35 - Kalium (mg/liter),2,11,16,28,45,16,12 - Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av svaveloxider och kväveoxider per kommun. Enligt RUS beräkningar har utsläppen av svaveloxider har legat mellan 65 och 8 ton per år för de tre kommunerna totalt under perioden 25 till 212. Detta är en något högre nivå än 2. Ingen särskild trend syns. Tabell 8 Utsläpp av svaveloxider, ton, åren 2, 25 och 27 till 212. 21 2 25 27 28 29 21 211 212 Mariestad 34 64 54 52 56 69 6 69 Töreboda 11 6 6 5 5 4 4 4 Gullspång 12 1 8 8 7 7 7 7 Totalt 57 8 68 65 68 8 71 8 Vad gäller kväveoxider så visar RUS beräkningar på en minskning med c:a 51% från 2 till 212. Tabell 9 Utsläpp av kväveoxider, ton, åren 2, 25 samt 27 till 212. 22 2 25 27 28 29 21 211 212 Mariestad 741 714 585 548 513 514 482 464 Töreboda 186 192 134 127 118 115 11 15 Gullspång 246 275 217 199 176 173 167 156 Totalt 1 485 1 181 936 874 87 82 759 725 2 IVL 214:2. 21 RUS 214. 22 RUS 214. 15

Skogsbrukets påverkan Ingen övervakning av skogsbrukets försurningspåverkan sker inom Mariestads, Töreboda eller Gullspångs kommuner. Sjöar ph Vattnets surhetsgrad är viktigt då det dels påverkar vattenorganismers livsfunktioner, dels bestämmer i vilken form olika näringsämnen och metaller uppträder. Mycket få arter klarar ett ph under 5,4. Vänern har stabilt, normalt ph-värde. Variationerna i ph är mindre i Storvänern än inne i Mariestadsfjärden eftersom vattenmassans storlek gör den mindre känslig för förändringar. De stora tillflödena av lerpartiklar ger en hög alkalinitet, d.v.s. förmåga att motstå en ph-sänkning. Även i Ymsen, Östen, Viken och Skagern är ph-värdena normala. Variationerna är något större i dessa sjöar än i Vänern. Unden har däremot problem med försurning och kalkning bedrivs för att upprätthålla ett normalt ph. Tabell 1 ph i sjöar 26 till 213. 23 26 27 28 29 21 211 212 213 Vänern 7,4 7,5 7,4 7,5 7,4 7,4 7,4 7,4 Ymsen 7,4 7,5 7,7 7,7 7,4 7, 7,1 7,3 Östen 7,1 7,3 8,2 7,6 7,4 7,8 7,4 7,4 Unden 6,6 6,7 6,8 6,9 6,7 6,8 6,9 6,8 Viken 6,9 7,1 7,1 6,9 6,9 7, 7,1 7, Skagern - 7,2 - - 6,7 - - 7, Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på buffringsförmåga, d.v.s. förmågan att motstå en ökad koncentration av vätejoner och denna bestäms av tillgången på positiva joner av jordartsmetaller, främst kalcium. Eftersom jonerna har olika styrka så räknas de om till enheten milliekvivalenter (mekv). Ett värde över,1 mekv anses som god buffringsförmåga. Tabell 11 Alkalinitet i sjöar, mekv/liter, 26 till 213. 24 26 27 28 29 21 211 212 213 Vänern,31,32,32,32,33,33,33,33 Ymsen,7,61,59,61,61,68,68,65 Östen,55,5,79,7,87,5,51,58 Unden,7,7,8,9,7,8,6,7 Viken,2,19,18,18,18,23,21,2 Skagern -,17 - -,14 - -,16 Vattendrag Gullspångsälven har bra ph-förhållanden, bl.a. på grund av kalkning i de övre delarna av vattensystemet. Hovaån, Tidan och Friaån har alla normala ph-värden och god alkalinitet. Dessa åar rinner genom områden med lerjordar vilka innehåller buffrande mineral, bl.a. kalkhaltigt material som inlandsisen en gång fört med sig, vilket bidrar till att hålla buffringsförmågan uppe. 23 Alcontrol Laboratories, 27:1, 28, 29:1, 29:2, 21:1, 21:2, 211:1, 211:2 och 212:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214, SLU 214. 24 Alcontrol Laboratories, 27:1, 28, 29:1, 29:2, 21:1, 21:2, 211:1, 211:2 och 212:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214, SLU 214. 16

Figur 8 ph, årsmedelvärden, i Gullspångsälven, Tidan, Friaån och Hovaån år 24 till 213. 25 Vid ett ph lägre än 5,5 (linjen) uppkommer ekologiska störningar. Neutralt ph är 7. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Gullspångsälven Friaån Tidan Hovaån Markvatten Vid provpunkten vid Stora Ek tas prover på markvatten inom ramen för nedfallsmätningarna. ph-värdena på markvattnet varierar mellan åren. Möjligen ses en svag trend mot ett högre ph-värde. Tabell 12 Värden från analyser av markvatten vid Stora Ek 25 till 212 (hydrologiska år). 26 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 ph 4,9 5,3 5,2 4,8 5, 5,3 5,4 Oorganiskt Al (mg/liter),66,68,73,99,1,46,16 Ca 2+ (mg/liter) 1,68 1,75 1,74 1,18 1,32 1,56 1,21 Mg 2+ (mg/liter) 2,19 2,11 1,61 1,66,87 1,15 1,1 Na + (mg/liter) 16,99 14,4 55,81 19,55 6,87 8,72 6,75 K + (mg/liter),48,48,91,32,24,67,42 NO 3-N,49,2,49,26 <,1,7,6 NH 4-N,295,2,2,34 <,2,3,23 SO 4-S 7,98 6,98 6,68 7,24 2,86 3,65 5,38 Måluppfyllelse Undersökningarna vid St. Ek tyder på att nedfallet av svavel och kväve troligtvis ligger under de kritiska belastningsgränserna. Ingen övervakning av skogsbrukets försurningspåverkan sker. Vänern, Ymsen, Viken, Östen och Skagern har god motståndskraft mot försurning p.g.a. omgivande jordarter. Sjön Unden upprätthåller ett ph kring 7 genom kalkning. Likaså kalkas ett antal mindre sjöar i Töreboda (Velen, Sänningen, Mullsjön samt Stora- och Lilla Skogssjön). Många andra mindre sjöar är troligtvis fortfarande påverkade av försurning även om det saknas data från senare tid. Gullspångsälven samt åarna Tidan, Friaån och Hovaån är inte försurningspåverkade och har god buffrande förmåga. Markvattnet har lågt ph och dålig buffringsförmåga. Återhämningen går långsamt. Risk finns för att målet för markförsurning inte klaras. 25 Alcontrol Laboratories 25:1, 25:2, 26:1, 26:2, 27:1, 27:2, 28, 29:1, 29:2, 29:3, 21:1, 21:2, 211:1, 211:2, 211:3, 212:1, 212:2, 213:1, 213:2, 214:1 och 214:2, Calluna 212, 213 och 214, AnalyCen 25 och 27 samt Eurofins 28 och 21. 26 IVL 214:1. 17

Giftfri miljö Regionalt miljömål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regeringen har fastställt sex preciseringar: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Mätningar och resultat Miljögifter och tungmetaller tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra hälsoskador på såväl djur som människor. Klassiska exempel är kvicksilver, PCB och DDT. Andra ämnen som diskuteras är bromerade flamskyddsmedel, organiska fosforföreningar och olika läkemedelrester. Metaller och miljögifter i fisk Inom ramen för Vänerns Vattenvårdsförbunds miljöövervakningsprogram har halterna av tungmetaller och miljögifter i abborre, bl.a. vid en punkt utanför Torsö, analyserats. Tabell 13 Halter av tungmetaller och miljögifter, ng/g, i abborre från Vänern utanför Torsö. 27 26 27 28 29 211 212 213 Koppar (TS) 5 9 6 7 6 3 5 8 3 4 4 2 7 6 Zink (TS) 111 117 111 17 94 113 1 88 Kadmium (TS) 1 75 1 4 6 5 6 6 Kvicksilver (vv) 181 87 119 159 26 217 112 PCB (fv) 9 29 31 45 42 1 18 115 Sediment Vänerns Vattenvårdsförbund har genomfört undersökningar av miljögifter i sediment åren 1998 och 28. En av provpunkterna låg mellan Djurö och Lurö och en annan i Mariestadsfjärden. Generellt uppmättes låga halter vid båda undersökningarna. 27 Vänerns Vattenvårdsförbund 25, 26, 27, 28, 29:1, 21, 211, 212:2 och 214. 18

Tabell 14 Halter av tungmetaller, PAH och PCB, mg/kg, i ytliga sediment ( 1 cm) från Storvänern (nordost om Lurö) och Mariestadsfjärden. 1998 och 28. 28 Storvänern 1998 28 Mariestadsfjärden 1998 28 Arsenik 17 12 3,1 4,9 Koppar 27 3 2 21 Zink 33 41 31 29 Kadmium,95,93,65,31 Bly 56 76 3 9 Krom 29 38 28 4 Nickel 19 23 17 22 Kobolt 14 16 12 16 Kvicksilver,18,39,13,1 PCB 7,73 -,63,3 PAH canc. - - -,36 EOX 12 1,9* 4,6 *Provet taget år 29. Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen till luft per kommun för ett antal tungmetaller och miljöfarliga ämnen. (Observera att RUS hela tiden gör omräkningar av tidigare data.) Tabell 15 Utsläpp till luften av ett antal tungmetaller och miljöfarliga ämnen, kg alt. g, åren 25 till 212. 29 25 26 27 28 29 21 211 212 Arsenik (kg) Mariestad,5,6,5,5,6,7,6,6 Töreboda,1,1,1,1,1,1,1,1 Gullspång 1,2,2,2,2,1,1,2,1 Totalt 1,8,9,8,8,8,9,9,8 Bly (kg) Mariestad 28 31 27 28 28 3 28 28 Töreboda 7 7 7 7 6 6 6 5 Gullspång 11 11 1 9 9 9 9 8 Totalt 46 49 44 44 43 45 43 41 Kadmium (kg) Mariestad 1,2 1,4 1,2 1,3 1,5 1,6 1,5 1,6 Töreboda,4,3,4,4,4,4,4,4 Gullspång,5,5,5,5,5,5,5,5 Totalt 2,1 2,2 2,1 2,2 2,4 2,5 2,4 2,5 28 Vänerns Vattenvårdsförbund 29:2. 29 RUS 214. 19

Koppar (kg) 25 26 27 28 29 21 211 212 Mariestad 178 184 186 189 185 188 19 189 Töreboda 47 48 49 49 48 48 49 49 Gullspång 62 63 64 65 63 63 65 64 Totalt 287 295 299 33 296 299 34 32 Krom (kg) Mariestad 2,6 3,4 2,6 2,9 3,3 3,7 3,4 3,7 Töreboda,5,4,5,5,5,4,4,4 Gullspång 1,3 1,3 1,1 1,1 1, 1, 1, 1, Totalt 4,4 5,1 4,2 4,5 4,8 5,1 4,8 5,1 Kvicksilver (g) Mariestad 283 356 282 38 359 392 363 386 Töreboda 76 71 78 77 7 7 74 71 Gullspång 135 136 118 116 19 19 112 11 Totalt 494 563 478 51 538 571 549 567 Nickel (kg) Mariestad 24,6 33,6 23, 21,7 16,5 33,2 24,7 24,2 Töreboda 1,1 1,2 2,4 1,5 1,5 1,8 1, 1,4 Gullspång 3,6 3,9 3,3 2,8 2,3 3,3 2,9 2,1 Totalt 29,3 38,7 28,7 26, 2,3 38,3 28,6 27,7 Zink (kg) Mariestad 45 572 456 53 556 64 576 618 Töreboda 79 77 87 87 89 77 81 79 Gullspång 215 22 189 189 171 177 18 178 Totalt 744 869 732 779 816 858 837 875 Bens(a)pyren (kg) Mariestad 13 12 12 13 15 14 15 15 Töreboda 6 6 6 7 7 7 8 8 Gullspång 4 4 4 5 5 5 5 5 Totalt 23 22 22 25 27 26 28 28 Dioxin (g) Mariestad,77,14,76,87,99,11,13,113 Töreboda,8,8,8,9,9,9,9,9 Gullspång,56,5,6,6,6,6,6,6 Totalt,141,117,9,12,114,125,118,128 PAH (kg) Mariestad 4,9 38,1 4,5 43,1 48,7 46,4 48,4 47,9 Töreboda 2,5 18,9 2,9 22,4 25, 23,7 25,4 25, Gullspång 14,1 13,1 14,1 14,9 16,5 15,7 16,6 16,4 Totalt 75,5 7,1 75,5 8,4 9,2 85,8 9,4 89,3 2

Förorenade områden Det fans 212 i de tre kommunerna 136 objekt som antingen konstaterats vara förorenade eller där pågående eller tidigare verksamhet på platsen gör att de kan misstänkas vara förorenade. Av de områden som identifierats är 8 av den mest prioriterade risklassen (riskklass I) och 36 objekt är av riskklass II. Totalt har 56 objekt undersökts och 42 helt eller delvis åtgärdats. Tabell 16 Läget för förorenade områden i de tre kommunerna år 213. 3 Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Identifierade möjliga objekt 221 113 77 411 Avförda objekt 14 71 57 268 Inventerade objekt 72 38 28 138 Undersökta objekt 45 15 15 75 Delvis efterbehandlade objekt 13 2 4 19 Efterbehandlade objekt 19 6 6 31 Måluppfyllelse Mängderna hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter följs upp på nationell nivå och ingen lokal statistik finns. Undersökningar från Vänern visar att miljögifter fortfarande förekommer i fisk och i sediment. Utsläppen till luft av arsenik och bly har minskat mellan 25 och 212 enligt RUS senaste beräkningar. Utsläppen av kvicksilver, zink och PAH verkar ha ökat under motsvarande period. För dioxin, koppar, krom, kadmium och nickel syns inga särskilda trender. För utsläpp till vatten finns ingen motsvarande statistik. Undersökningar av förorenade områden med hög riskklass har genomförts eller pågår i viss utsträckning. I de tre kommunerna finns f.n. 8 objekt av högsta riskklass. Alla områden som omfattas av miljömålet är ännu inte åtgärdade varför målet inte klaras. Målen kring kunskapsuppbyggnad och information avgörs av lagstiftning och insatser på nationell nivå. 3 Mariestads kommun 214. 21

1-jan 12-jan 23-jan 3-feb 14-feb 25-feb 7-mar 18-mar 29-mar 9-apr 2-apr 1-maj 12-maj 23-maj 3-jun 14-jun 25-jun 6-jul 17-jul 28-jul 8-aug 19-aug 3-aug 1-sep 21-sep 2-okt 13-okt 24-okt 4-nov 15-nov 26-nov 7-dec 18-dec 29-dec Skyddande ozonskikt Nationellt miljömål Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Regeringen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt: Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Mätningar och resultat Ozonskiktet Övervakning av ozonhalter i stratosfären sker på två platser i Sverige, Norrköping och Vindeln, i regi av SMHI. Figur 9 Ozonhalter i stratosfären över södra Sverige, DU, uppmätt vid SMHI:s station i Norrköpingår 213 31. 5 45 4 35 3 25 2 Medel 212-213 213 15 1 5 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Hanteringen av ozonnedbrytande ämnen av typen HCFC i större anläggningar (>1 kg installerad mängd) registreras årligen av Miljö- och byggnadsförvaltningen. Enligt denna rapportering fanns sammanlagt i de tre kommunerna 154 kg HCFC installerat år 213 och inget läckage rapporterades detta år. Måluppfyllelse För större anläggningar råder användningsförbud för CFC och påfyllnadsförbud för HCFC. 32 Läckaget från mindre anläggningar, uttjänta kylar och frysar av hushållsmodell samt från bygg- och isoleringsavfall är okänt. Ämnena är långlivade och en minskning av halterna i stratosfären går långsamt. 31 SMHI 214:2. 32 Regeringen 22. 22

Säker strålmiljö Nationellt miljömål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet: Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Mätningar och resultat Bakgrundsstrålning Var 7:e månad utförs bakgrundsmätningar av gammastrålning på ett antal punkter. Avsikten är att kunna spåra eventuella förhöjningar av strålningsnivån vid händelser som medför utsläpp av radioaktiva partiklar. Tabell 17 Bakgrundsnivåer av gammastrålning, (msv/timma) under åren 26 till 213. 26 27 28 29 21 211 212 213 Mariestad Mariestads centrum,14,1,12,1,1,12,11,13 Sjötorp,12,1,12,13,1,14,1,14 Lugnås,14,12,1,12,11,11,12,11 Tidavad,15,15,16,14,14,15,1,12 Lockerud,14,12,12,11,13,13,1,16 Töreboda Töreboda gästhamn,12,12,14,13,12,12,13,12 Älgarås,1,1,1,1,9,12,11,11 Hjälstad,11,12,13,13,8,12,11,1 Beateberg,14,12,12,13,12,12,11,11 Gullspång Gullspång -,12,13,16,1,14,14,14 Södra Råda -,14,14,15,11,14,13,11 Hova -,9,11,12,8,8,11,1 Gårdsjö -,12,1,1,8,1,11,1 Måluppfyllelse Utförda mätningar tyder inte på någon förhöjd nivå hos bakgrundsstrålningen i de tre kommunerna. Inga mätningar av elektriska eller magnetiska fält görs. 23

Ingen övergödning Nationellt miljömål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Det finns fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet ingen övergödning: Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (21:134). Mätningar och resultat Emissioner Nedfall av näringsämnen från luften är också en viktig källa till övergödningen vad gäller kväve. Kväveoxider kan transporteras långa sträckor medan ammoniakdeposition ofta härrör från lokala källor. Ammoniak Regionala uppföljningssystemet RUS har beräknat utsläppen av ammoniak till luft från de tre kommunerna. Ammoniak kan omvandlas till ammonium och bidrar således till näringshalterna i sjöar och vattendrag. Utsläppen av ammoniak till luft i de tre kommunerna har enligt dessa beräkningar minskat med c:a 1% mellan år 2 och 212. Tabell 18 Utsläpp av ammoniak till luft, ton, åren 2, 25 samt 27 till 212. 33 2 25 27 28 29 21 211 212 Mariestad 238 227 225 22 21 215 214 23 Töreboda 321 282 264 26 255 248 256 256 Gullspång 95 11 1 1 98 94 96 12 Totalt 653 61 589 58 563 557 566 588 Vänern Vattenkvaliteten undersöks regelbundet på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i Säbyviken. Mätningarna sker på,5, 5 och 1 meters djup. 34 Provtagningar sker även i den del av Storvänern som ligger inom Mariestads kommun. Provpunkten, Dagskärsgrund, ligger c:a 13 väster om Torsö. Mätningarna här görs på,5, 1 och 2 meters djup. 33 RUS 214. 34 SLU 214. 24

Kvävehalterna ligger konstant högt och bidrar till övergödning av Västerhavet. Trenden är dock något minskande mellan 1999 och 213. Fosforhalterna bedöms ligga nära den naturliga bakgrundshalten. Goda syreförhållanden i sjön motverkar urlakning av fosfor ur bottensedimenten. Figur 1 Kvävehalter (årsmedel), g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 24 till 213. 35 Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Figur 11 Fosforhalter (årsmedel), g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 24 till 213. 36 Gränsen för Höga halter enligt SNV går vid 25 g/liter. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Övriga sjöar Näringshalterna i Ymsen övervakas i det nationella miljöövervakningsprogrammet som en referenssjö. Halterna ligger högt för både kväve och fosfor. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 213 var 1 93 µg/liter och högsta uppmätta totalfosforhalt var 14 µg/liter. Näringshalten i Östen undersöks årligen av Tidans Vattenförbund. Sjön har höga halter av näringsämnen men också en tydlig retentionseffekt. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 213 var 1 2 µg/liter och högsta uppmätta totalfosforhalt var 66 µg/liter. Unden och Viken provtas inom ramen för det recipientkontrollprogram som finns för norra Vätterns tillringsområde drivet av Vätternvårdsförbundet. Unden ligger på gränsen till höga kvävehalter medan Viken har lägre halter. Vad gäller fosfor så ligger båda sjöarna lågt. 35 SLU 214. 36 SLU 214. 25

Figur 12 Kvävehalter (årsmedel), g/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 24 till 213. 37 Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen Unden Viken Figur 13 Fosforhalter (årsmedel), g/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 24 till 213 38 Linjen anger gräns för Höga halter (25 g/liter) enligt SNV. 25 2 15 1 5 Ymsen Östen Unden Viken 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Gullspångsälven Mätningar av totalkväve och totalfosfor sker månadsvis vid en punkt i Gullspång (kallad Södra Råda) i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Mätningar av ammoniumkväve görs månadsvis av SLU nedströms Gullspångs kraftverk. Figur 14 Kvävehalter (årsmedel) i Gullspångsälven, g/liter, åren 1999 till 213. 39 Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. 8 7 6 5 4 3 2 1 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 37 SLU 214, Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 38 SLU 214, Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 39 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 26

Fosfor sedimenterar i Skagern vilket sänker halten i vattnet nedströms sjön. Huvudsaklig tillförsel av näringsämnen kommer via Hovaån och Skagersholmsån. Figur 15 Fosforhalterna (årsmedel) i Gullspångsälven, g/liter, för åren 1999 till 213 4 Gränsen för Höga halter går vid 25 g/liter enligt SNV. 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Halterna av ammonium i Gullspångsälven är i genomsnitt låga men enstaka månadsmedelvärden kan ibland överstiga gällande miljökvalitetsnorm för laxfiskvatten på 4 µg/liter. Högsta halt under 213 var 28 µg/liter och uppmättes i augusti medan lägsta halt, 3 µg/liter, uppmättes i mars. Figur 16 Halter (årsmedel) av ammonium i Gullspångsälven, g/liter, åren 1999 till 213. 41 Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten har ett riktvärde på 4 g/liter. 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Under 213 var transporterna av fosfor och kväve till Vänern via Gullspångsälven lägre än genomsnittet för perioden 1994 till 223. C:a 79 ton kväve och c:a 15 ton fosfor transporterades. 42 Figur 17 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m3/s (högra axeln) för Gullspångsälven åren 1999 till 213. 43 Data saknas för år 21. 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 12 1 8 6 4 2 Tot-N Vattenföring 4 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 41 SLU 214. 42 Alcontrol Laboratories 214:1. 43 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 27

Figur 18 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Gullspångsälven åren 1999 till 213. 44 Data saknas för år 21. 35 3 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 12 1 8 6 4 2 Tot-P Vattenföring Tidan Mätningar sker månadsvis vid en punkt vid Marieforsbron i Mariestads tätort i regi av Tidans Vattenförbund. Prov tas på c:a,5 m djup. Halterna av kväve är mycket höga. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 213 vid Marieforsbron var 3 9 µg/liter vilket uppmättes i december. Figur 19 Kvävehalter i Tidan, g/liter, åren 1999 till 213. 45 Linjen anger gräns för "Mycket höga halter" (1 25 g/liter) enligt SNV. 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Halterna av fosfor är höga till mycket höga. Högsta uppmätta halt av totalfosfor på samma punkt under 213 var 15 µg/liter, vilket uppmättes i december. Figur 2 Fosforhalterna Tidan, g/liter, för åren 1999 till 213. 46 Linjen anger gräns för "Mycket höga halter" (5 μg/liter) enligt SNV. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 44 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 45 KM-lab 2:1, Alcontrol Laboratories 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 46 KM-lab 2:1, Alcontrol Laboratories 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 28

Årsmedelvärdet för ammoniumkväve överstiger riktvärdet för laxfiskvatten på 4 µg/liter. Under 29 var det ovanligt höga ammoniumhalter jämfört med de övriga senaste tio åren. Högsta uppmätta värde under 213 var 21 µg/liter vilket inföll i april medan det lägsta värdet, 18 µg/liter uppmättes i september. Figur 21 Halter av ammoniumkväve i Tidan, g/liter, åren 1999 till 213. 47 Linjen anger riktvärdet enligt miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 4 g/liter. 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 År 213 var transporten av kväve till Vänern 883 ton och transporten av fosfor var 15 ton. Figur 22 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 1999 till 213. 48 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Tot-N Vattenföring Figur 23 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 1999 till 213. 49 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Tot-P Vattenföring Friaån Näringshalterna i Friaån mäts i ett antal punkter inom ramen för Töreboda reningsverks recipientkontrollprogram. En punkt finns strax uppströms Töreboda reningsverk och en annan punkt finns vid Enåsa, knappt 2 km uppströms mynningen i Vänern. 47 KM-lab 2:1, Alcontrol Laboratories 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 48 KM-lab 2:1, Alcontrol Laboratories 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 2143. 49 KM-lab 2:1, Alcontrol Laboratories 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 29

Provtagningarna har visat på mycket höga halter av såväl fosfor som kväve. Högsta uppmätta halt av totalkväve vid Enåsa under 212 var 7 2 µg/liter vilket inföll i oktober. Högsta halt under året av totalfosfor, 3 µg/liter, uppmättes i juni. Friaåns låga vattenföring gör att tillförda närsalter koncentreras. Figur 24 Kvävehalter i Friaån, g/liter, under åren 24 till 213. 5 Linjen anger gräns för Mycket höga halter (1 25 μg/liter) enligt SNV. 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Töreboda Enåsa Figur 25 Fosforhalter i Friaån, g/liter, åren 24 till 213. 51 Linjen anger gräns för Mycket höga halter (5 μg/liter) enligt SNV. 25 2 15 1 Töreboda Enåsa 5 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Halterna av ammoniumkväve ligger högt över miljökvalitetsnormen på 4 µg/liter för laxfiskvatten. År 213 inföll den högsta uppmätta halten vid provpunkten vid Enåsa i mars och låg på 8 µg/liter. Den lägsta uppmätta halten, 21 µg/liter uppmättes i juli. Vid stationen uppströms Töreboda reningsverk inföll den högsta halten, 6 3 µg/liter i mars medan den lägsta halten, 29 µg/liter, uppmättes i september. Figur 26 Halter av ammoniumkväve i Friaån, g/liter, under åren 24 till 213. 52 Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten ligger på 4 g/liter. 25 2 15 1 Töreboda Enåsa 5 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kvävetransporten till Vänern låg under 213 på c:a 175 ton per år och fosfortransporten på c:a 12 ton. Värdena inkluderar transport via Hasslebäcken. 5 AnalyCen 25 och 27, Eurofins 28 och 21, Alcontrol Laboratories 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2. 51 AnalyCen 25 och 27, Eurofins 28 och 21, Alcontrol Laboratories 211:3, 212:2, 213:2 och 213:4. 52 AnalyCen 25 och 27, Eurofins 28 och 21, Alcontrol Laboratories 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2. 3

Figur 27 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 1999 till 213. 53 35 3, 3 25 2 15 1 5 2,5 2, 1,5 1,,5 Tot-N Vattenföring 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13, Figur 28 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 1999 till 213. 54 18 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Tot-P Vattenföring Hovaån I Hovaån finns en mätpunkt som ligger vid mynningen till sjön Skagern (Nötebron). Mätningar sker varannan månad i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Halterna av näringsämnen i Hovaån är konstant mycket höga. Under 213 var högsta uppmätta halt för totalkväve 3 1 µg/liter, vilket uppmättes i december. Högsta uppmätta halt av totalfosfor var 12 µg/liter, vilket uppmättes i april. Figur 29 Kvävehalter i Hovaån, g/liter, under åren 1999 till 213. 55 Linjen anger gräns för Mycket höga halter (1 25 μg/liter) enligt SNV. 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 53 KM-lab 2:3, Alcontrol Laboratories 21:3, 22:3, 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2, AnalyCen 23, 24, 25 och 27, Eurofins 28 och 21. 54 KM-lab 2:3, Alcontrol Laboratories 21:3, 22:3, 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2, AnalyCen 23, 24, 25 och 27, Eurofins 28 och 21. 55 KM Lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 31

Figur 3 Fosforhalter i Hovaån, g/liter åren 1999 till 213. 56 Linjen anger gräns för Mycket höga halter (5 μg/liter) enligt SNV. 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ammoniumkvävet har sedan 22 generellt legat över riktvärdet för laxfiskvatten men 28 låg årsmedelvärdet strax under 4 µg/liter. Högsta värde under 212 låg på 21 µg/liter och uppmättes i februari. Det lägsta var 4 µg/liter vilket uppmättes i augusti, september och oktober. Figur 31 Halter av ammoniumkväve i Hovaån, g/liter, under åren 22 till 213. 57 Linjen anger riktvärdet enligt miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 4 g/liter. Inga värden finns för 1999 till 21. 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Transporten av kväve ut till sjön Skagern var c:a 5 ton under 213 medan transporten av fosfor låg på c:a 1,9 ton 58. Figur 32 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Hovån åren 22 till 213. 59 8 7 6 5 4 3 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Tot-N Vattenföring 56 KM Lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 57 Alcontrol Laboratories 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 58 Alcontrol Laboratories 214:1. 59 Alcontrol Laboratories 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 59 Alcontrol Laboratories 214:1. 32

Figur 33 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Hovaån åren 22 till 213. 6 6 5 4 3 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Tot-P Vattenföring Måluppfyllelse Utsläppen av ammoniak till luft har minskat med c:a 1% mellan 2 och 213 enligt RUS beräkningar. Halterna av fosfor är låga i sjöarna Vänern, Unden och Viken samt i Gullspångsälven. I Gullspångsälven är trenden sjunkande men Viken verkar däremot ha en ökande trend. Ymsen och Östen samt jordbruksåarna Tidan, Friaån och Hovaån har höga till mycket höga fosforhalter. Alla tre vattendragen har idag måttlig eller otillfredsställande ekologisk status med avseende på näringsämnen. Friaån och möjligen även Tidan ser ut att ha en trend med ökande halter sedan slutet av 199-talet. Transporterna av fosfor i vattendragen ökar. Målet klaras inte idag. Halterna av kväve är höga i Vänern, Ymsen och Östen medan de är måttliga i Unden och Viken. Kvävehalterna i Gullspångsälven är måttliga till höga medan Tidan, Friaån och Hovaån har mycket höga halter. I Ymsen och Unden verkar halterna ha ökat sedan slutet på 199-talet. I Gullspångsälven och Tidan verkar de ha minskat under samma period. Transporterna visar en stillastående eller nedåtgående trend. 6 Alcontrol Laboratories 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 6 Alcontrol Laboratories 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 33

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Nationellt miljömål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftslivet värnas. Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Mätningar och resultat Vänern Kontinuerliga mätningar av vattenkvaliteten sker på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i Säbyviken. Mätningarna sker på,5, 5 och 1 meters djup. 61 Provtagningar sker även i den del av Storvänern vid Dagskärsgrund som ligger c:a 13 km väster om Torsö. Prover tas på,5, 1 och 2 meters djup. 61 SLU 214. 34

1-jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 8-apr 22-apr 6-maj 2-maj 3-jun 17-jun 1-jul 15-jul 29-jul 12-aug 26-aug 9-sep 23-sep 7-okt 21-okt 4-nov 18-nov 2-dec 16-dec 3-dec Statusklassning Vattenmyndigheterna har 29 klassat Sveriges vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Enligt denna klassning har såväl Storvänern som Mariestadsfjärden god ekologisk och god kemisk status. Börstorpsviken har måttlig ekologisk status p.g.a. hög fosforhalt, hög klorofyllhalt samt lågt siktdjup. 62 Ytvattentäkter Mariestads tätort tar sitt dricksvatten från Vänern (Mariestadsfjärden). Därtill finns flera enskilda ytvattentäkter. Tabell 19 Råvattenkvalitet vid Lindholmens vattenverk i Mariestad, årsmedelvärde från tagna prover, 29-213. 63 29 21 211 212 213 Temperatur (⁰C) * 16 18 19 18 6 Turbiditet (FNU) 2,5 1,9 3,7 7,5 8,5 Färgtal (mg Pt/liter) 23 19 23 36 41 Konduktivitet (ms/m) 9,8 9,2 9,1 9,4 8,6 ph 7,4 7,3 7,5 7,6 7,5 Ammoniumkväve (µg/liter) 15-2 12 17 Aluminium (µg/liter) 85 65 73 189 261 Järn (µg/liter) 11 65 133 284 458 Mangan (µg/liter) 23 <2 <2 22 51 *Högsta uppmätta värde under året. Vattennivåer Bedömningen är att förändringar i vattennivåerna kommer att ske till följd av klimatförändringen. Vänerns vattennivåer mäts dagligen av SMHI. Figur 34 Vattennivåer i Vänern 212 och 213, m.ö.h. (RH), jämfört med normal vattennivå. 64 45,5 45,3 45,1 44,9 44,7 44,5 44,3 44,1 43,9 43,7 43,5 212 213 Normalnivå Siktdjup Siktdjup är ett mått på hur väl ljus kan tränga ner i vattnet och därmed vilka förutsättningar vattenvegetationen har att växa på olika djup. När mindre än en procent av ljuset förmår tränga ned sker ingen 62 VISS 214. 63 Alcontrol Laboratories 29:4, 29:5, 29:6, 29:7, 21:3, 21:4, 21:5, 21:6, 211:4, 211:5, 211:6, 212:3, 212:4, 212:5, 212:6, 212:7, 212:8, 212:9 och 212:1, Tekniska förvaltningen 214:1. 64 SMHI 214:3. 35

fotosyntes alls. Siktdjupet begränsas av mängden suspenderat material och lösta humusämnen. Mängderna av näringsämnen påverkar också siktdjupet då höga näringshalter gynnar tillväxt av mikroalger. Storvänern har måttligt siktdjup medan siktdjupet inne i Mariestadsfjärden varierar mellan litet och måttligt. Säbyviken har generellt mindre siktdjup än Björsätersviken. Figur 35 Siktdjupet, m, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 24 till 213. 65 Linjen anger gränsen för Litet siktdjup (2,5 m) enligt SNV., -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, -3,5-4, -4,5-5, 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Klorofyll Halten klorofyll ger ett mått på biomassan hos mikroalgerna. Detta ger i sin tur en indikation om näringsförhållanden. Grunda varma vikar kan ofta ha avsevärt högre klorofyllhalter än den öppna vattenmassan. Klorofyllvärdena i Mariestadsfjärden och Storvänern är mestadels måttliga, förmodligen p.g.a. de låga fosforhalterna. Figur 36 Klorofyllhalterna, g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 24 till 213. 66 Linjen anger gränsen för höga värden (5 μg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Syrgashalt Hur mycket syrgas som finns i vattnet bestäms dels av temperaturen (ju lägre temperatur desto mer syre kan lösas), dels av hur mycket syre som förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. I lite djupare sjöar kan det ofta uppstå temperaturskiktningar vilka förhindrar omblandning av vattnet. Eftersom nedbrytningsprocesserna mestadels försiggår invid botten kan syreförråden där ta slut. Vid syrebrist kan giftigt svavelväte (H 2S) bildas vilket syns som en svart inlagring i bottensedimenten. Mätningarna visar att syreförhållandena i såväl Storvänern som Mariestadsfjärden är goda, även nere vid botten. 65 SLU 214. 66 SLU 214. 36

Figur 37 Syrgashalt, mg/liter, i Björsätersviken och Säbyviken åren 23 till 212. Lägsta uppmätta värde för bottenvatten. 67 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 12 1 8 6 4 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Syreförbrukning TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns i vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre. Värdena för TOC i Vänern och Mariestadsfjärden är låga vilket hänger samman med de måttliga klorofyllhalterna och de låga värdena för fosfor. En trend med ökande halter syns vid Dagskärsgrund. Figur 38 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 24 till 213. 68 Gränsen för Tydlig syretäring enligt SNV går vid 15 mg/liter. 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Övriga sjöar Mätningar i Ymsen sker inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet (nationella referenssjöar) vid fyra tillfällen per år. I Östen sker mätningar vid tre tillfällen per år inom ramen för Tidans Vattenförbunds övervakningsprogram. I Unden och Viken tas prover vid två tillfällen per år inom ramen för recipientkontrollen för norra Vättern. Statusklassning Ymsen och Östen har måttlig ekologisk status p.g.a. övergödning. Skagern har måttlig ekologisk status p.g.a. vattenreglering medan Viken och Unden har god ekologisk status. Alla sjöarna har god kemisk status. 69 Ytvattentäkter Gullspångs-, Otterbäckens- och Skagersviks samhällen tar sitt dricksvatten från Skagern. Därtill finns flera enskilda ytvattentäkter. 67 SLU 214. 68 SLU 214. 69 VISS 214. 37

Tabell 2 Råvattenkvalitet vid Skagersviks vattenverk i Gullspång, årsmedelvärde från tagna prover, 21-213. 7 21 211 212 213 Temperatur (⁰C) * 11 13 12 6 Turbiditet (FNU) 1,4 1,3 1,5 1,3 Färgtal (mg Pt/liter) 43 39 48 49 Konduktivitet (ms/m) 5,4 5,3 4,9 4,8 ph 6,8 7, 7,1 7,1 Aluminium (µg/liter) 485 1 315 1 16 42 Järn (µg/liter) 145 145 165 21 Mangan (µg/liter) <2 <2 <2 <2 *Högsta uppmätta värde under året. Siktdjup Siktdjupet varierar kraftigt mellan sjöarna. Den fosforfattiga Unden har stort siktdjup medan de näringsrika Ymsen och Östen har litet. Viken ligger på gränsen till litet siktdjup. Figur 39 Siktdjupet, meter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 24 till 213. 71 Linjen anger gränsen för Litet siktdjup (2,5 m) enligt SNV. -2-4 -6-8 -1-12 -14 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen Unden Viken Grumlighet Mätningar av färgtal och turbiditet (grumlighet) visar stor variation mellan åren. Ymsen har starkt grumlat vatten och måttligt till betydligt färgat vatten. Östen har betydligt till starkt grumlat och starkt färgat vatten. Turbiditet och färgtal är betydligt lägre i Unden och Viken och ligger inom intervallen obetydligt till måttligt. För alla sjöarna visar grumligheten ökande trender medan färgtalet inte visar någon särskild trend eller en något minskande trend. 7 Tekniska förvaltningen 212:1, 212:2, 212:3 och 214:2. 71 Alcontrol Laboratories 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 38

Figur 4 Turbiditet i Ymsen, Östen, Unden och Viken, FNU, som årsmedelvärden åren 24 till 213. 72 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen Unden Viken Figur 41 Färgtal i Ymsen, Östen, Unden och Viken, mg Pt/liter som årsmedelvärden åren 24 till 213. 73 Linjen visar gränsen för Starkt färgat vatten. 25 2 15 1 5 Ymsen Östen Unden Viken 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Klorofyll Sjöarna Ymsen och Östen är grunda och näringsrika och har därför förutsättningar för en hög biologisk produktion. I Ymsen har detta lett till höga halter av klorofyll. År 212 uppmättes ett mycket högt värde 84 µg/liter, i maj och även vid övriga provtagningar detta år låg klorofyllhalterna högt. I Östen däremot är halterna normalt lägre. (År 28 var dock ett undantag). Detta kan bero på att den högre vattenväxtvegetationen dominerar och lämnar ett mindre utrymme åt mikroalgerna. 74 Figur 42 Klorofyllhalter, g/liter, i Ymsen och Östen 24 till 213. 75 Linjen anger gränsen för höga värden (5 μg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 84 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen 72 Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 73 Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 74 Alcontrol Laboratories 23:2 75 Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 39

Syrgashalt Unden och Ymsen har normalt goda syreförhållanden men under 21 var det lägsta uppmätta värdet för Unden under 7 mg/liter. För Ymsen finns inga värden för 21. Östen har vissa år perioder med låg syrgashalt. Viken har återkommande syrgashalter i bottenvattnet (2 25 m) vilka understiger 7 mg/liter. I februari 29 och 211 var halterna mycket låga,,4 mg/liter. Figur 43 Syrgashalt, mg/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 24 till 213. Lägsta uppmätta värde för bottenvatten. 76 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. Inga värden för Ymsen finns för 21, 212 och 213. 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen Unden Viken Syreförbrukning TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns löst i vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre varför TOC även ger indikationer om risken för syrebrist. Värdena för TOC i Ymsen är måttliga. I Östen varierar halterna mycket mellan olika år och är ibland höga. Unden har låga halter och Viken har mycket låga halter. Figur 44 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Ymsen och Östen åren 24 till 213. 77 Linjen anger gränsen för Hög halt (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Ymsen Östen Unden Viken Gullspångsälven Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Gullspång (kallad Södra Råda) i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Proverna tas på en halv meters djup. Undersökningar sker även i regi av SLU. Även dessa mätningar sker på,5 m djup vid en punkt nedströms Gullspångs kraftverk. Statusklassning Gullspångsälven nedströms Skagern klassas som ett kraftigt modifierat vatten p.g.a. vattenkraften. Vattendraget har måttlig ekologisk potential och god kemisk status. 78 76 Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 77 Alcontrol Laboratories 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214, Medins Biologi AB 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 och 214. 78 VISS 214. 4

Vattenföring Medelvattenföring i Gullspångsälven vid kraftverket i Gullspång är c:a 5 m 3 /s. Maxflödet är c:a 5 m 3 /s medan reglering av tappning ger en minimivattenföring på 9 m 3 /s. Genom Gullspångsforsen råder en minimitappning på 3 m 3 /s. Figur 45 Vattenföringen i Gullspångsälven, m 3 /s, som månadsmedelvärden (stationskorrigerade) åren 24 till 213. 79 18 16 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Vattenföring Medel för perioden 2-213 Syrgashalt och syreförbrukning Mätningar av syrgashalt visar på goda syreförhållanden. Lägsta uppmätta värde håller sig över 7 mg/liter. TOC-halterna i Gullspångsälven är låga till måttliga men trenden är något ökande. Figur 46 Lägsta uppmätta halt av syrgas, mg/liter, i Gullspångsälven åren 23 till 213. Inga data finns för år 25. År 1998 och 21 består mätningen av ett enstaka prov. 8 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. Den gröna linjen utgör riktvärde enligt MKN för laxfiskvatten. 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 79 SMHI 214:4. 8 SLU 214. 41

Figur 47 Halterna av TOC, mg/liter åren 1999 till 213. 81 Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Metaller Järnhalterna varierar lite från år till år men har legat kring 16 µg/liter den senaste 1-årsperioden. Trenden är något ökande. Manganhalterna har legat ganska konstant kring 7 µg/liter under samma period. Halterna av tungmetaller i vattnet är genomgående låga. Figur 48 Halter av järn i Gullspångsälven, g/liter, åren 1999 till 213. 82 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Figur 49 Halter av mangan i Gullspångsälven, g/liter, åren 1999 till 213. 83 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 81 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 82 SLU 214. 83 SLU 214. 42

Tabell 21 Årsmedelvärden för metaller i vatten, g/liter, år 26-213. 84 26 27 28 29 21 211 212 213 Koppar,87,81 1,14 1,34,81,77,89,83 Zink 2,6 2,5 2,7 3,5 2,4 2,4 2,8 2,4 Aluminium 96 126 17 18 95 89 94 14 Kadmium,8,9,9,1,8,7,7,8 Bly,19,22,26,24,15,17,17,22 Krom,58,53,4,43,33,32,31,32 Nickel,67,74,7,85,65,62,58,63 Arsenik,28,31,28,29,28,25,27,5 Vanadin,25,31,26,29,27,26,26,28 Tidan Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Mariestads tätort (Marieforsbron). Mätningarna utförs på uppdrag av Tidans Vattenförbund. Proverna tas på en halv meters djup. Statusklassning Tidan genom Mariestad har måttlig ekologisk status p.g.a. höga fosforhalter och förekomst av vandringshinder. Den kemiska statusen är god. 85 Vattenföring Flödet beräknas i en punkt belägen vid Marieforsbron i Mariestads tätort. Under perioden 24 till 213 var vattenföringens årsmedelvärde i genomsnitt 21 m 3 /s. Högsta vattenföring är på vår och höst medan vattenföringen sommartid kan gå ned till c:a 5 m 3 /s. År 27 var speciellt med ett högt flöde, 55 m 3 /s, i juli. Under 213 var lägsta månadsmedelvärde 3,7 m 3 /s vilket inföll i oktober och det högsta månadsmedelvärdet var 52,1 m 3 /s och det inföll i januari. Figur 5 Vattenföringen - månadsmedelvärden, i Tidan i Mariestad, m 3 /s, åren 24 till 213 86 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Vattenföring Medel för perioden 1998-213 Turbiditet och färgtal Tidans vatten är starkt grumlat eftersom vattendraget rinner genom områden med lerjordar. Variationen mellan åren har också varit stor då nederbördsmängder och vattennivåer inverkar. 84 SLU 214. 85 VISS 214. 86 SMHI 214:4. 43

Figur 51 Turbiditeten (grumligheten) i Tidan, FNU, åren 1999 till 213. 87 Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" (7 mg/liter) enligt SNV. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Tidans vatten är starkt färgat vilket indikerar att det finns mycket löst organiskt material (humusämnen). Det är stora variationer mellan åren men trenden går mot ett brunare vatten. Figur 52 Färgtal i Tidan, mg Pt/liter, åren 1999 till 213. 88 Linjen anger gräns för "Starkt färgat vatten" (1 mg Pt/liter) enligt SNV. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Syrgashalt och syreförbrukning Syrgashalten ligger mestadels inom intervallet Syrerikt tillstånd. Under sen sommartid sjunker syrgashalten dock ofta ned till värden strax under 7 mg/liter. Gränsen för Svagt syretillstånd går vid 5 mg/liter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Figur 53 Lägsta uppmätta syrgashalt, mg/liter, under åren 1999 till 213. 89 Linjen anger gräns för syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 87 KM lab 2:1, Alcontrol Laboratories, 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 88 KM lab 2:1, Alcontrol Laboratories, 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 89 KM lab 2:1, Alcontrol Laboratories, 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 44

Halten av syreförbrukande material, räknat som TOC, ligger inom intervallen Måttlig halt eller Hög halt. Möjligen finns en svagt uppåtgående trend mellan 1997 och 213. Figur 54 Halterna av TOC, mg/liter åren 1999 till 213. 9 Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Metaller Järn och mangan har mätts fram t.o.m. 27 vid badhusbron inne i Mariestads centrum. Tungmetaller har mätts på samma punkt 12 gånger per år fram till och med 29. Halterna av järn har varierat kring c:a 1 1 µg/liter under perioden 1998 till 26. År 27 låg halten dock högre. Halterna av mangan har legat på en relativt jämn nivå under 1998 till 27. Liksom för Gullspångsälven så är manganhalterna högst sommartid. Halterna av tungmetaller är genomgående låga. Dock med undantag för bly år 211. Fram till och med 29 skedde mätningarna vid Badhusbron men sedan 211 sker de vid Marieforsbron, vilket är samma punkt som för de kemiskt-fysikaliska undersökningarna. Mätningarna utförs vart tredje år. Tabell 22 Halter av metaller i vattnet åren 23-29 samt 211 på,5 m djup, g/liter. 91 Inga mätningar utfördes 21, 212 eller 213. 23 24 25 26 27 28 29 211 Koppar 1,2 3,2 1,7 2,2 1,8 2, 1,7 1,8 Zink 6, 13, 6, 7, 3,7 4,1 4,3 5,7 Aluminium 335 842 588 1 162 1 314 - - 887 Kadmium,1,2,1,5,15,14,12,21 Bly,4,7,5,7,64,76,58 4,2 Krom,6,8 1,4 2,1,5,61,57,76 Kvicksilver,12,6,5,5,8 2,8 2, - Nickel,59 1,4 1,33 1,4 1,57 - -,99 Kobolt,22,36,23,37,48,28,25,31 Arsenik,5,56,45,57,59,53,49,64 Vanadin,97 1,5 1,7 1,78 2,1 - - - Friaån Sedan 1993 bedriver Töreboda kommun ett kontrollprogram för Friaån med provtagning på en halv meters djup. En av provpunkterna ligger strax uppströms Töreboda reningsverk och en annan ligger vid Enåsa intill väg 26. 9 KM lab 2:1, Alcontrol Laboratories, 21:1, 22:1, 23:1, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, 21:1 och 211:1, Calluna 212, 213 och 214. 91 Alcontrol Laboratories, 24:1, 25:1, 26:1, 27:1, 28, 29:1, och 21:1, Calluna 212. 45

Statusklassning Friaån har otillfredsställande ekologisk status, enligt den fastställda klassningen, på grund av för höga halter av fosfor och ammoniumkväve. Den kemiska statusen är god. 92 Vattenföring Årsmedelvattenföringen i Friaån har legat kring 1,7 m 3 /s under perioden 2-213. De största flödena kommer under vintern och våren medan de lägsta kommer under sommaren. Under 213 var årsmedelvattenföringen 2,5 m 3 /s. Lägsta månadsmedvärde under 213 var c:a,3 m 3 /s vilket inföll i september och högsta månadsmedelvärde, 5,4 m 3 /s, inföll i januari. Figur 55 Vattenföringen månadsmedelvärden, m 3 /s i Friaån åren 24 till 213. 93 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Vattenföring Medel för perioden 2-213 Turbiditet och färgtal Friaån har starkt grumlat vatten och det syns en något ökande trend för stationen vid Enåsa för perioden1996-213 medan det vid stationen vid Töreboda inte syns någon särskild trend. Figur 56 Turbiditet i Friaån, FNU, åren 24 till 213. 94 Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" enligt SNV. 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Töreboda Enåsa Färgtalet vanligtvis ligger inom intervallet Starkt färgat vatten vilket indikerar en stor förekomst av lösta humusämnen i vattnet. För perioden 1996 till 212 visar färgtalet en något nedåtgående trend vid båda mätstationerna. 92 VISS 214. 93 SMHI 214:4. 94 AnalyCen 25, och 27, Alcontrol Laboratories 22:3, 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2, Eurofins 28 och 21. 46

Figur 57 Färgtal i Friaån, mgpt/liter, åren 24 till 213. 95 Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" enligt SNV. 35 3 25 2 15 1 5 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Töreboda Enåsa Syrgashalt och syreförbrukning Avgörande för vattendragets ekologiska status är det lägsta värdet under året eftersom detta ofta avgör vilka arter som kan leva där. Syremättnaden i Friaån ligger på gränsen till Syrerikt tillstånd med ett lägsta uppmätt värde som vissa överstiger 7 mg/liter men vissa år inte. De lägsta uppmätta halterna under året visar en något nedåtgående trend för perioden 1998-213. Figur 58 Lägsta uppmätta syrgashalt, mg/liter, under åren 24 till 213. 96 Linjen anger gräns för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Töreboda Enåsa Friaåns vatten innehåller mycket syretärande material. Vid Töreboda samhälle är kring gränsen för Hög halt medan de vid Enåsa ligger en bit över denna gräns. Halterna kan variera mycket inom respektive år. Det kan finnas en trend till stigande halter under perioden 1996-212. Figur 59 Halterna av TOC mg/liter åren 24 till 213. 97 Linjen anger gränsen för Hög halt, (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 24 2 16 12 8 4 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Töreboda Enåsa 95 AnalyCen 25, och 27, Alcontrol Laboratories 22:3, 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2, Eurofins 28 och 21. 96 AnalyCen 25, och 27, Alcontrol Laboratories 22:3, 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2, Eurofins 28 och 21. 97 AnalyCen 25, och 27, Eurofins 28 och 21, Alcontrol Laboratories 211:3, 212:2, 213:2 och 214:2. 47

Hovaån Provtagning i Hovaån sker i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. En punkt (Nötebron) finns nära utloppet i Skagern. Statusklassning Hovaån har måttlig ekologisk status på grund av höga halter näringsämning och förekomst av vandringshinder. Den kemiska status klassas som god. 98 Vattenföring Årsmedelvattenföringen i Hovaån har under perioden 2-212 legat kring 1, m 3 /s. Störst flöden kommer under vintern och våren och de lägsta flöden sommartid. Under 213 var årsmedelvattenföringen 1, m 3 /s. Lägsta månadsmedvärde under 213 var c:a,1 m 3 /s vilket inföll i september. Det högsta månadsmedelvärdet var c:a 2,1 m 3 /s, vilket inföll i januari. 99 Figur 6 Vattenföringen - månadsmedelvärden, m 3 /s, i Hovån åren 24-213. 1 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Vattenföring Medelvattenföring 2-213 Turbiditet och färgtal Hovaåns vatten är starkt grumlat med årsmedelvärden som ligger klart över 7 FNU. Det syns även en något ökande trend för perioden 1996-213 Figur 61 Turbiditet i Hovaån, FNU, åren 1999 till 213. 11 Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" enligt SNV. 4 35 3 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 98 VISS 214. 99 SMHI 214:4. 1 SMHI 214:4. 48

Färgtalsvärdena i Hovaån är höga vilket indikerar en stor förekomst av lösta humusämnen i vattnet. Under 213 låg medelvärde inom intervallet Starkt färgat vatten. Det finns en trend av ökande halter under perioden 1996-213. Figur 62 Färgtal i Hovaån, mgpt/liter, åren 1999 till 213. 12 Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" (1 mgpt/liter) enligt SNV. 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Syreförbrukning Halten av syretärande material, räknat som TOC, ligger inom intervallet Hög halt. Det kan finnas en trend mot ökande halter för perioden 1998-213. Transporten av TOC ut till Skagern var c:a 5 ton år 213. 13 Figur 63 Halterna av TOC mg/liter åren 1998 till 213. 14 Linjen anger gränsen för Hög halt, (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 24 2 16 12 8 4 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Metaller Halterna av järn har varierat kring c:a 1 3 µg/liter under perioden 1998 till 213 medan halterna av mangan har legat på en relativt jämn nivå kring 1 µg/liter med undantag för år 22 då årsmedelvärdet låg på 28 µg/liter. Halterna av tungmetaller är genomgående låga och trenderna är nedåtgående eller stillastående förutom för bly där det syns en trend mot ökade halter mellan 24 och 213. 11 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 12 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 13 Alcontrol Laboratories 214:1. 14 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 49

Figur 64 Halter av järn i Hovaån, g/liter, åren 1999 till 213. 15 18 16 14 12 1 8 6 4 2 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Figur 65 Årsmedelvärden av mangan i Hovaån, g/liter, åren 1999 till 213. 16 3 25 2 15 1 5 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Tabell 23 Halter av metaller i Hovaån 26 till 213, g/liter. 17 26 27 28 29 21 211 212 213 Koppar 2,2 1,8 1,7 1,6 1,4 1,6 1,7 1,6 Zink 7 6 6 5 7 9 1 8 Kadmium,5,18,16,14,13,15,16,16 Bly,7,79,8,63,58,82,95 1,1 Krom 2,1,9 1,,8,7 1,1 1,3,9 Kobolt,26,29,31,3,33,36,7,49 Molybden 2,6,67 1,13,47,59 1,,47,7 Främmande arter Ingen övervakning av förekomst av främmande arter sker inom de tre kommunerna. Främmande arter har uppmärksammats i såväl sjöar som vattendrag, då främst signalkräfta. I Vänern påträfas även t.ex. ullhandskrabba. Utsättningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Måluppfyllelse Vänern inklusive Mariestadviken har god ekologisk status, enligt 29 års statusklassning. Ymsen och Östen har måttlig ekologisk status p.g.a. övergödning. Skagern har måttlig ekologisk status p.g.a. vattenreglering medan Viken och Unden har god ekologisk status. Vattendragen Tidan, Friaån och 15 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 16 KM-lab 2:2, Alcontrol Laboratories 21:2, 22:2, 23:2, 24:2, 25:2, 26:2, 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 17 Alcontrol Laboratories 27:2, 29:2, 29:3, 21:2, 211:2, 212:1, 213:1 och 214:1. 5

Hovaån uppnår inte god ekologisk status. Näringsämnen och fysisk påverkan är de orsaker som gör att ekologisk status inte nås. Gullspångsälven klassas som kraftigt modifierat vatten och har måttlig ekologisk potential. Målet klaras inte idag. Såväl sjöar som vattendrag har idag god kemisk status men kunskapsunderlaget har brister då mätningar av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen inte sker. Tidan nedströms Östen och Gullspångsälven nedströms kraftverket i Gullspång är utpekade som nationellt särskilt värdefulla. Gullspångsälven har skydd i form av naturreservat sedan 26. Åtgärder för att förbättra fiskens vandringsmöjligheter och restaurera lekplatser har utförts i Gullspångsälven och Tidan, men fler behövs troligtvis för att klara målet. Det är oklart vilken dignitet problemet med främmande arter har och om miljömålet uppnås eller inte. 51

Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljömål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regeringen har fastställt sex preciseringar: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djuroch växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Mätningar och resultat Kemiska och fysikaliska parametrar Statusklassning Samtliga klassade grundvattenförekomster i Mariestad, Töreboda och Gullspång bedöms ha god kemisk status och god kvantitativ status. 18 Regionala övervakningsprogrammet Länsstyrelsen har upprättat ett övervakningsprogram för grundvatten. I Töreboda kommun, strax väster om sjön Unden, finns en trendstation som har provtagits 2-4 gånger per år sedan 197. Provtagning visar att grundvattnet i denna punkt klarar dricksvattennormerna för alla provtagna parametrar förutom aluminium och vissa år järn. Tabell 24 Resultat från provtagning av grundvatten vid trendstationen 16-71 (belägen vid Kullamarken strax väster om Unden, Töreboda kommun) 27-213. 19 27 28 29 21 211 212 213 ph 5,2 5,1 5,3 5,2 5,3 5,3 5,1 Konduktivitet (ms/m) 6,1 5,8 6,4 5,8 5,4 5,4 5,3 Alkalinitet (mg HCO3/liter) 4,1 3, 1,3 3,3 2,9 2,9 3,6 Sulfat (mg/liter) 6,9 6, 9, 7,3 6,5 6,5 5,3 Klorid (mg/liter) 8,2 7,6 7,6 6,6 6,2 6,2 7,1 18 VISS 214. 19 Sveriges Geologiska Undersökning 214:2. 52

27 28 29 21 211 212 213 Fluorid (mg/liter),7,6,7,6,7,7,6 TOC (mg/liter) 9,1 11,9 8,7 7,8 14,2 14,2 12,2 Totalkväve (mg/liter),26,32,21,23,34,34,31 Nitrat (mg/liter),9,7,7,8,5,5,7 Ammonium (mg/liter),1,1,,1,1,1,1 Totalfosfor (mg/liter),1,1,1,1,1,1,1 Natrium (mg/liter) 6,28 5,81 6,17 5,33 5,27 5,27 5,7 Kalium (mg/liter),71,62,98,64,51,51,61 Kalcium (mg/liter) 2,6 2,54 3,6 2,55 2,42 2,42 2,3 Magnesium (mg(liter),99 1, 1,22 1,4,96,96,9 Järn (mg/liter),12,18,9,12,19,19,2 Mangan (mg/liter),2,3,2,2,2,2,2 Aluminium (µg/liter) 37 459 29 29 54 54 465 Kadmium (µg/liter),11,7,32,12,9,9,8 Krom (µg/liter),32,46,34,25,29,29,4 Koppar (µg/liter),85,65,59,55,64,64,82 Bly (µg/liter),2,21,24,13,13,13,39 Zink (µg/liter) 5, 3,7 4,2 5,2 3,6 3,6 1,4 Arsenik (µg/liter),13,12,12,9,1,1,15 Nickel (µg/liter),62,56,34,37,39,39,47 Kobolt (µg/liter),33,45,18,24,19,19,33 Vanadin (µg/liter),28,3,22,23,27,27,31 Kommunala grundvattentäkter Det grundvatten som används som råvatten i de kommunala vattentäkterna i Lugnås, Tidavad, Torsö och Hova provtas årligen. Tabell 25 Resultat från provtagning av råvatten vid de allmänna vattenverken i Lugnås, Tidavad, Torsö och Hova 213. 11 Lugnås Tidavad Torsö Hova ph 6,6 6,8 7,9 7,5 Alkalinitet (mg HCO 3/liter) 49 95 22 14 Hårdhet (tyska grader) 4,3 8,9 7,3 8,1 Färg (mgpt/liter) <5 <5 3 1 Konduktivitet (ms/m) 24,7 51,5 58,1 3,8 Järn (µg/liter) <2 <2 86 32 Mangan (µg/liter) <2 <2 67 17 Aluminium (µg/liter) <3 - - - Nitrit (µg/liter) 1 7 <3 <3 Kemisk och kvantitativ grundvattenstatus Samtliga grundvattenförekomster i Mariestad, Töreboda och Gullspång har god kemisk status och god kvantitativ status. 111 Grundvattenformationer SGU har identifierat ett antal viktiga geologiska formationer för grundvatten i jord. Flera formationer har sedan slagits samman till grundvattenområde med en längd av 2 4 km vilka även innefattar 11 Alcontrol Laboratories 213:3, Tekniska förvaltningen 214:3, 214:4 och 214:5. 111 VISS 214. 53

tillrinningsområdena. Indelning i två huvudsakliga klasser har gjorts. Klass 1 innebär att uttagsmöjligheten av grundvatten överstiger 25 liter per sekund och klass 2 motsvarar 5-25 liter per sekund. Intressanta formationer i de tre kommunerna utgörs av rullstensåsar. Idag finns skyddsområden fastlagda kring de flesta pågående kommunala grundvattentäkterna. Skyddsområdena omfattar mindre delar av de av SGU utpekade formationerna. Figur 66 Geologiska formationer viktiga för vattenförsörjning. 112 Vattenskyddsområden Det finns totalt 18 kommunala vattentäkter i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Av dessa saknar för närvarande 8 fastställda vattenskyddsområden. Några vattenskyddsområden planeras även att uppdateras. Tabell 26 Kommunala vattentäkter och vattenskyddsområden. 113 Kommunala vattentäkter med fastställt vattenskyddsområde Kommunala vattentäkter utan fastställt vattenskyddsområde Mariestad Töreboda Gullspång 6 3 1 2 4 2 Totalt 8 7 3 112 Sveriges Geologiska Undersökning 214:1. 113 Mariestads kommun 214. 54

Måluppfyllelse Såväl god kemisk som god kvantitativ status uppnås. Kunskapsunderlaget för kemisk status är dock bristfälligt. Det är oklart i vilken mån grundvatten är påverkat av olika typer av föroreningar. Grundvattnet vid trendstationen klarar normerna för dricksvattenkvalitet, med undantag för aluminium och vissa år järn. Även grundvattnet i de kommunala vattentäkterna klarar dricksvattennormerna. SGU:s studie visar på att grundvattenformationer av nationell betydelse förekommer i de tre kommunerna. Den kvantitativa statusen är god. De flesta kommunala grundvattentäkterna har tillhörande skyddsområden men det saknas några. Flera befintliga vattenskyddsområden är i behov av revidering. Myllrande våtmarker Nationellt miljömål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Det finns nio preciseringar fastställda för miljömålet: Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Mätningar och resultat Utbredning I Mariestad, Töreboda och Gullspång finns c:a 6 objekt registrerade i Länsstyrelsens våtmarksinventering och c:a 42 objekt i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. 55

Anläggning av våtmarker Fram till 212 har sammanlagt c:a 71 ha våtmarker anlagts med hjälp av miljöstöd i de tre kommunerna. 114 Tabell 27 Areal anlagda våtmarker (ha) med hjälp av miljöstöd åren t.o.m. 212. 115 Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Areal 8,8 52,5 9,6 7,9 Skydd av våtmarker I de tre kommunerna finns tre objekt som ingår i den nationella Myrskyddsplanen, Myrhulta mosse och Degermossen i Töreboda och Karsmossen på gränsen mellan Mariestad och Gullspång. Myrhulta mosse och Karsmossen är skyddade som naturreservat. Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker i de tre kommunerna. I Mariestad, Töreboda och Gullspång har totalt c:a 71 ha våtmark anlagts med hjälp av miljöstöd fram till 212. Till detta kan ytterligare våtmarker ha tillkommit. Såväl Karsmossen och Myrhylta mosse är skyddade som naturreservat men inte Degermossen. 114 SMHI 214:5. 115 SMHI 214:5. 56

Levande skogar Regionalt miljömål Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Regeringen har fastställt nio preciseringar: Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Mätningar och resultat Skyddad skogsmark I Mariestad, Töreboda och Gullspång finns sammanlagt en nationalpark och 13 naturreservat vilka till stor del avser att skydda skogsbiotoper. Därtill finns ett antal områden avsatta som biotopskydd och ytterligare områden omfattas av frivilliga naturvårdsavtal. Totalt skyddas c:a 1 6 ha skogsmark. Tabell 28 Areal skogsmark som ingår i skyddade områden, ha, 1998 samt 21 till 213. 116 1998 21 211 212 213 Mariestad Nationalpark 315 315 315 315 315 Naturreservat 358 65 947 947 947 Biotopskydd 6 29 32 32 32 Frivilliga avtal - 16 16 16 32 116 Länsstyrelsen Västra Götaland 214:1, Skogsstyrelsen 214. 57

1998 21 211 212 213 Töreboda Nationalpark - - - - - Naturreservat 17 17 17 17 17 Biotopskydd - - - 2 2 Frivilliga avtal - 16 16 16 16 Gullspång Nationalpark - - - - - Naturreservat 1 139 139 139 139 Biotopskydd 4 33 44 44 47 Frivilliga avtal - 17 17 17 19 Summa 71 1 322 1 633 1 635 1 656 Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker på kommunal nivå. Det är därför oklart om målet klaras eller ej. Mellan 1998 och 213 har arealen skyddad skogsmark ökat med c:a 95 ha. Främst genom bildandet av Onsö naturreservat, Vallholmens naturreservat samt genom utökning av naturreservaten på Brommö och Kalvö. Även arealen biotopskyddsområde och frivilliga s.k. naturvårdsavtal har ökat under perioden. 58

Ett rikt odlingslandskap Regionalt miljömål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regeringen har fastställt tolv preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap: Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Mätningar och resultat Biotopskyddsområden I de tre kommunerna finns det sammanlagt 28 instiftade biotopskyddsområden med anknytning till odlingslandskapet. Dessa omfattar drygt 65 ha naturbetesmark. Ekologisk produktion Jordbruksverket har presenterat statistik över andelen åkermark i ekologisk produktion. Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller 59

kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/27 av den 27 juni 27 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Tabell 29 Åkermark i ekologisk produktion år 29 till 213. 117 29 21 211 212 213 Mariestad Åkersmark total (ha) 16 883 16 997 16 91 16 927 16 945 Åkermark omställd (ha) 4 857 4 823 6 11 7 392 7 82 Åkermark omställd (%) 29 28 36 44 46 Töreboda Åkersmark total (ha) 16 183 16 44 16 391 16 373 16 432 Åkermark omställd (ha) 3 97 3 685 4 339 4 264 4 88 Åkermark omställd (%) 19 22 26 26 3 Gullspång Åkersmark total (ha) 4 73 4 47 4 461 4 417 4 478 Åkermark omställd (ha) 41 481 867 715 379 Åkermark omställd (%) 9 11 19 16 8 Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker i de tre kommunerna. För de 28 biotopskyddsområdena finns skötselåtgärder föreskrivna av Länsstyrelsen. Andelen åkermark i ekologisk produktion har ökat med c:a 4 7 ha mellan 29 och 213. 117 Jordbruksverket 214. 6

God bebyggd miljö Regionalt miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 61

Mätningar och resultat Markanvändning Dominerande markanvändning i de tre kommunerna är utöver vattenområden skogsbruksmark och jordbruksmark. Ungefär 5% av landytan är bebyggd. Tabell 3 Markanvändning, ha, år 21. 118 Mariestad Töreboda Gullspång Åkermark 16 997 16 44 4 47 Betesmark 1 529 1 8 357 Skogsmark, produktiv 3 551 26 85 2 586 Skogsmark, improduktiv 2 51 3 638 1 822 Bebyggd mark och tillhörande områden 3 519 2 285 1 569 Täkter och gruvområden 16 212 39 Golfbanor 49 44 3 Övrig mark 5 261 3 741 2 415 Vatten 9 24 5 47 24 26 Summa 15 321 59 31 55 494 Fysisk planering Mariestads kommun har en översiktsplan från 23. Denna har kompletterats med bl.a. en naturvårdsplan och en grönplan. Gullspångs kommun antog en ny översiktsplan 211. Likaså arbetar Töreboda på en ny översiktsplan. De tre kommunerna har antagit en gemensam energi- och klimatplan samt egna vindbruksplaner. Kulturhistorisk bebyggelse Inventeringar av områden med värdefulla kulturmiljöer har gjorts i Mariestad (år 23) och Töreboda (år 1983). I Mariestad identifierades 25 områden och i Töreboda 18. 119 Hälsa och säkerhet Trafikbuller Dåvarande Tekniska kontoret utförde 1998 en utredning av trafikbullersituationen i Mariestads tätort. Bullervärden beräknades med hjälp av en datamodell i 13 punkter. Resultatet blev att c:a 5% av punkterna låg över 55 db(a) utomhus vid fasad och/eller 3 db(a) inomhus räknat som ekvivalent nivå. Markradon Markradon har karterats i Mariestad och Töreboda. Markradonrisken är störst i områden med genomsläppliga jordar eftersom radongasen då lättare kan transporteras. 118 SCB 214. 119 Länsstyrelsen Västra Götaland 214:2. 62

Figur 67 Karta över markradonrisker i Mariestads- 12 och Töreboda kommuner. Hushållens energianvändning Statistik från SCB visar på en minskad energianvändning hos hushållen, exklusive transporter, mellan 199 och 212 för Mariestad och Töreboda. Motsvarande trend syns inte för Gullspång. Förbrukningen varierar mycket mellan olika år. Tabell 31 Hushållens ungefärliga energianvändning, kwh/person år 199 och 2 samt 29 till 212. 121 199 2 28 29 21 211 212 Mariestad 9 3 8 7 8 7 7 1 7 1 5 4 5 4 Töreboda 1 2 8 7 6 8 15 4 8 2 7 7 7 7 Gullspång 9 9 1 1 5 4 1 2 1 2 9 4 9 4 12 Sandkvist 1996. 121 SCB 214. 63