Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång

Transkript

1 Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 8 Bara naturlig försurning Giftfri miljö Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Källförteckning

3 Inledning Detta dokument avser att ge en bild av hur miljön mår i Mariestad, Töreboda och Gullspång genom att sammanställa resultat från den miljöövervakning som bedrivs samt miljörelaterad statistik från olika källor. Det görs även en jämförelse mot de nationella miljömålen. Dokumentet är inte en fullständig miljömålsuppföljning. 3

4 Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemen inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Regeringen har fastställt två preciseringar: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 4 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxidekvivalenter). Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland har beslutat om 4 s.k. tilläggsmål för länet. Dessa fungerar som en ytterligare precisering. En ekonomi oberoende av fossila bränslen År 23 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Minskade utsläpp av växthusgaser År 22 ska alla verksamheter som ligger utanför handeln med utsläppsrätter sammantaget ha minskat utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med år 199. År 23 ska utsläppen vara 8 procent lägre jämfört med år 199. Utsläppen av växthusgaser minskas enligt följande: Vägtrafik: År 22 med 4 procent jämfört med 199. År 23 med 8 procent jämfört med 199. Jordbruk (exklusive arbetsmaskiner): År 23 med 2 procent jämfört med 199. Energiförsörjning* och industriprocesser: År 22 med 4 procent jämfört med 199. År 22 med 8 procent jämfört med 199. Arbetsmaskiner: År 22 med 25 procent jämfört med 199. År 23 med 8 procent jämfört med 199. Ökad andel förnybar energianvändning År 22 ska andelen förnybar energi öka till minst 6 procent. År 23 ska andelen förnybar energi öka till minst 8 procent. Ökad andel förnybar energianvändning År 23 har en klimatsmart konsumtion minskat utsläppen av växthusgaser med 3 procent jämfört med 21. År 25 har utsläppen, sett ur ett konsumtionsperspektiv, minskat till en klimatmässigt hållbar nivå vilket idag beräknas till 1-3 ton koldioxidekvivalenter per person. 4

5 Mätningar och resultat Temperatur och nederbörd Enligt SMHI:s mätningar i Mariestad visar på något uppåtgående trender för såväl temperatur som nederbörd under perioden 1974 till 216. Figur 1 Uppmätta årsmedeltemperaturer, ºC, i Mariestad Linjen anger trenden. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 2 Uppmätt årsmedelnederbörd, mm, i Mariestad Linjen anger trenden Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av koldioxidekvivalenter var totalt c:a 34 ton år 215 vilket motsvarar c:a 7,9 ton per invånare som snitt i de tre kommunerna. Statistiken visar inte utsläpp på annan ort till följd av konsumtion inom de tre kommunerna. RUS gör årligen omräkningar av sin statistik för tidigare år med hänsyn till nytt underlag och nya beräkningsmodeller. 1 SMHI 217:1. 2 SMHI 217:1. 5

6 Figur 3 Beräknade utsläpp av fossila koldioxidekvivalenter totalt, ton, och per innevånare, ton. 3 * Koldioxidekvivalenter MTG Koldioxidekvivalenter per person MTG *RUS gör årliga omräkningar av all statistik varför ovanstående siffror gäller för beräkning gjord 216.* Förnybar energi Totalt producerades c:a 351 GWh förnybar energi lokalt i de tre kommunerna 215. Detta skedde främst genom nyttjande av vattenkraft, 129 GWh. Därefter kom biobränsle på 84 GWh och vindkraft som 215 stod för 56 GWh. Enligt kommunernas gemensamma energi- och klimatplan 4 ska lokalt producerad förnybar energi motsvara minst 25% av energianvändningen och lokalt producerad förnybar el motsvara minst 35% av den lokala förbrukningen senast år 22. Figur 4 Andel, %, lokalt producerad energi av totalt använd energi i Mariestad, Töreboda och Gullspång år % 2% 15% Total energi Elenergi 1% Övrig energi 5% % Mariestad Töreboda Gullspång Genomsnitt Måluppfyllelse Mätningar i Mariestad visar på att såväl årsmedeltemperatur som årsmedelnederbörd har haft en stigande trend mellan 1974 och Underlag från SCB 217, RUS Mariestads-, Töreboda- och Gullspångs kommuner SCB

7 Utsläppen av växthusgaser i de tre kommunerna var c:a 28% lägre 215 jämfört med 199, men utsläppen varierar mycket mellan åren. År 29 antog kommunerna en gemensam energi- och klimatplan vars målsättning är att utsläppen ska vara 15% lägre år 22 jämfört med år 24. År 215 var utsläppen 23% lägre än 25 (komplett statistik för 24 saknas). Osäkerheten i statistiken är dock stor och den genomgår hela tiden korrigeringar. Olika slag av lokalt producerad förnybar energi stod år 215 för c:a 25% av de tre kommunernas totala energianvändning. Lokal elproduktion stod för c:a 37% av den totala elförbrukningen. Trenden är uppåtgående under perioden 24 till 215. Vattenkraftverket i Gullspång har stor betydelse för självförsörjningsgraden. 7

8 Frisk luft Nationellt miljömål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Följande preciseringar gäller: Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Bensapyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger,1 mikrogram per kubikmeter luft (,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM1) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM1) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 3 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att alten av marknära ozon inte överstiger 7 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT4-värde under perioden april september. 8

9 Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 6 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Minskade utsläpp av kväveoxider År 22 ska utsläppen av kväveoxider (NOX) ha minskat till 17 ton per år. Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen År 22 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ha minskat till 29 ton per år. Minskade utsläpp av partiklar (PM2,5) År 22 ska utsläppen av partiklar (PM2,5) ha minskat till 2 5 ton per år. Minskade utsläpp av svaveldioxid År 22 ska utsläppen av svaveldioxid (SO2) ha minskat till 3 ton per år. Mätningar och resultat Mätningar i de tre kommunerna sker enligt luftvårdsförbundet Luft i Västs program. Kommunerna genomför dessutom vissa mätningar i egen regi. Lättflyktiga kolväten (VOC) VOC är samlingsnamn på ett antal lättflyktiga kolväten där de mest kända är bensen, toluen och xylen. Gällande miljökvalitetsnorm för bensen är 5 g/m 3 och normen ska uppfyllas senast år Det långsiktiga miljömålet är dock att bensenhalten inte bör överstiga 1 µg/m 3 angivet som årsmedelvärde. 7 Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av VOC per kommun. Utsläppen i Mariestad, Töreboda och Gullspång har enligt dessa beräkningar minskat med c:a 14% mellan år 2 och 215. Statistiken är osäker eftersom den räknas om från år till år. Tabell 1 Utsläpp av VOC, ton, åren 199, 2, 25, 21 och 212 till Mariestad Töreboda Gullspång Summa Regeringen Naturvårdsverket RUS

10 Gatunivå Mätningar av bensen har skett i gatunivå vid några tillfällen. I Mariestad har det skett mätningar i en veckas tid under februari månad åren 213 och 216. Figur 5 Halter av bensen i gatunivå under en vecka i februari, g/m 3, åren 213 och Mariestad Österlånggatan (Gågatan) Stockholmsvägen Östra Järnvägsgatan Stockholmsvägen Mariagatan Nygatan 14 Nygatan Drottninggatan Mariagatan Norra vägen Mariagatan Blombackagatan Kungsgatan 12 Karlagatan Esplanaden Karlagatan , 1, 2, 3, 4, Töreboda E 2 väg 22 (turistbyrån Hova) Sötåsenvägen Gärdesvägen Storgatan Kyrkogatan Kungsgatan Skolgatan , 1, 2, 3, 4, Gullspång Gullstensgatan Villagatan Storgatan Bankgatan Torggatan 12 (Hova) Hemgatan Östergatan (vårdcentralen) , 1, 2, 3, 4, Bens(a)pyren Tunga polyaromatiska kolväten bildas vid ofullständig förbränning. Ämnena kan vara cancerframkallande. En av de viktigaste PAH-föreningarna är bens(a)pyren. För bens(a)pyren finns en miljökvalitetsnorm på 1 ng/m 3 och ett miljömål på,3 ng/m 3. 9 Magnusson H. 214 och 217 1

11 Under 29 utfördes analyser på filter från tidigare års (25 och 26) partikelmätningar med avseende på bens(a)pyren. Halterna var i regional bakgrund,52 ng/m 3, urban bakgrund,86 ng/m 3 och i gaturum,76 ng/m 3. 1 Butadien och formaldehyd Inga mätningar av butadien eller formaldehyd har gjorts i Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Partiklar Partiklar härrör från såväl naturliga som antropogena källor och kan orsaka hälsoproblem. Dels i sig själva, genom fysiska skador på lungvävnad, dels genom att de bär med sig skadliga kolväten och metaller. Enligt gällande miljökvalitetsnorm får halten av partiklar räknat som PM1 inte överskrida 4 µg/m 3 räknat som årsmedelvärde. Fr.o.m. 215 får halten av PM2,5 som årsmedelvärde inte överstiga 25 µg/m 3. Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av partiklar, PM1, per kommun. Utsläppen i Mariestad, Töreboda och Gullspång har enligt dessa beräkningar minskat med c:a 2% mellan år 199 och 215. Statistiken räknas om från år till år. Tabell 2 Utsläpp av PM1, ton, åren 199, 2, 25, 21 och 212 till Mariestad Töreboda Gullspång Summa Urban bakgrund PM1-mätningar har skett i urban bakgrundsluft under vinterhalvår vid Gamla Torget i Mariestad mellan 21 och 27. Sedan 28 utförs mätningarna över ett helt år (intermittent provtagning, där prov tas under 2 minuter varje timma) och omfattar även fraktionen PM2,5. Halterna av PM1 har legat kring 13 µg/m 3 sedan mätningarna startade. Årsmedelvärdet för PM2,5 ligger kring 7 µg/m 3. Figur 6 Vinterhalvårsmedelvärden av PM1, g/m 3, åren 26/27 och årsmedelvärde 28 till 216 samt PM2,5, g/m 3, åren 28 till 216 i urban bakgrundsluft. 12 Gällande miljökvalitetsnorm för PM1 ligger på 4 g/m 3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för PM2,5 ligger på 25 g/m 3 som årsmedelvärde PM1 PM2,5 6/ Persson K RUS Magnusson H. 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214:1, 215, 216 och

12 Gaturum Mätningar i gaturum genomfördes 212 på Mariagatan (Mariaskolan) i centrala Mariestad. Mätningarna skedde dygnsvis under perioden mars till december. Medelvärdet låg på 11 µg/m 3 och halten 5 g/m 3 överskreds under 3 dygn. Mätningen indikerar att gällande miljökvalitetsnormer klaras. Figur 7 Dygnsmedelvärden av PM1 vid Mariaskolan, µg/m 3, mars till december mar 15-mar 29-mar 12-apr 26-apr 1-maj 24-maj 7-jun 21-jun 5-jul 19-jul 2-aug 16-aug 3-aug 13-sep 27-sep 11-okt 25-okt 8-nov 22-nov 6-dec 2-dec Linjen anger miljökvalitetsnormen på 5 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 35 gånger perkalenderår. Korsreferensmätningar med hjälp av passiva depositionsprovtagare under april och oktober visade att halterna på Nygatan var c:a 2 gånger högre där än vid Mariagatan. Detta indikerar en nivå på omkring 2 µg/m 3 vid Nygatan. 13 Magnusson H

13 Partikeldeposition Mätningar av partikeldeposition i gaturum vintertid har genomförts åren 27, 21 och 215. Vid dessa mätningar har passiva provtagare använts. Vädersituationen under mätperioderna spelar stor roll för resultatet. Figur 8 Partiklar i gatunivå, g/cm 2 /månad som månadsmedelvärde åren 27, 21 och Mariestad Stockholmsvägen Östra Järnvägsgatan Stockholmsvägen Mariagatan Nygatan Telegrafgatan Nygatan Stockholmsvägen Nygatan Drottninggatan Nygatan 14 Norra Torggatan Österlånggatan Kungsgatan 12 Karlagatan Esplanaden Gågatan Drottninggatan 12 (Biblioteket) Töreboda Sötåsenvägen Gärdesvägen Storgatan - Kyrkogatan Kungsgatan Parkgatan Drottninggatan (Torget) Gullspång Storgatan Västergatan (Gullspång) Hemgatan Östergatan (Gullspång) Torggatan Mariestadsvägen (Hova) E 2- Riksväg 22 (Hova) Regional bakgrund Mätningar av partiklar i regional bakgrund har skett vid Mariestads astronomiska klubbs observatorium c:a 7 km sydväst om Mariestads tätort. Säsongerna 25/26 och 26/27 mättes PM1 på dygnsbasis under vinterhalvår. 26/27 mättes även PM2,5 på motsvarande sätt. Från och med 29 sker istället intermittent månadsprovtagning av både PM1 och PM2,5 helårsvis. Mätpunkten ger en bra indikation om bidraget till regionen från avlägsna källor. 14 Magnusson H. 28, 211 och

14 Figur 9 Vinterhalvårsmedelvärden av PM1, g/m 3, säsong 26/27samt årsmedelvärde år 29 till 216 och vinterhalvårsmedelvärde av PM2,5, g/m 3, säsongen 26/27samt årsmedelvärde 29 till 216 i regional bakgrundsluft. 15 Inga mätningar gjordes PM1 PM2,5 6/ Ozon Marknära ozon bildas vid höga halter av kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus och uppträder därför mestadels sommartid. Höga halter av marknära ozon kan leda till skador på vegetationen med en försämrad tillväxt som följd. Mätningar utförs av IVL vid bl.a. en station på en station i Töreboda (Sjöängen). Figur 1 halter av marknära ozon, g/m 3, medelvärden för perioderna april till och med september, år 22 till Det finns inga aktuella mätningar av ozon från Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Generellt bedöms platser som ligger högt i terräng jämfört med omgivningen ha högre risk för höga ozonhalter. Kvävedioxid Kvävedioxidutsläpp härrör från olika slags förbränning. I höga halter kan kvävedioxid orsaka andningsproblem. Gatunivå Mätningar har i februari 214 genomförts i gatunivå på ett antal punkter med passiva provtagare. Kompletterande beräkningar med spridningsberäkningsprogrammet Alarm sker årligen. Mätningarna i gatunivå ger främst en bild av trafikens utsläpp. Det bedöms inte finnas någon risk för att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (4 µg/m 3 som årsmedelvärde) överskrids. Vädersituationen under mätperioderna spelar stor roll för resultatet. 15 Magnusson H. 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214:1, 215, 216 och IVL 217:1. 14

15 Figur 11 Kvävedioxid i gatunivå, g/m 3 som månadsmedelvärde Mariestad Stockholmsvägen - Östra järnvägsgatan Stockholmsvägen - Mariagatan Mariagatan - Blombackagatan Drottninggatan 12 (Biblioteket) Nygatan - Drottninggatan (Badhuskorset) Kungsgatan 12 Karlagatan 3 Karlagatan - Esplanaden (Gamla torget) Gågatan Hamngatan - Telegrafgatan Töreboda Skövdevägen - Verkstadsgatan Sötåsenvägen - Gärdesvägen Storgatan - Kyrkogatan Drottninggatan (torget) Gullspång Gullstensgatan - Villagatan E 2 - Väg 22 (turistbyrån i Hova) Storgatan -Bankgatan (torget) Mariestadsvägen - Torggatan (ICA i Hova) Korrosion Ingen övervakning av korrosion sker i Mariestad Töreboda eller Gullspång. Svaveldioxid mättes vid en punkt vid Gamla torget i Mariestad fram till 24. Halterna i Mariestads tätort minskade kraftigt under slutet av 198-talet och början av 9-talet. Vinterhalvårsmedelvärdena hade då mätningarna avbröts legat kring 1 µg/m 3 under flera år. Måluppfyllelse Utsläppen av VOC i de tre kommunerna var c:a 2% lägre år 215 än de var år 199 enligt RUS senaste beräkningar. Utförda mätningar visar också att halterna sjunkit sedan 199-talet. Mätningar från 213 och 216 visar inte på någon risk att miljökvalitetsnormen på 5 µg/m 3 för bensen överskrids. Halterna överskrider dock miljömålet på 1 µg/m 3 i flera punkter. Mätningarna har dock genomgående genomförts under en månad vintertid då halterna förväntas vara höga. Det är därför oklart om miljömålet klaras eller ej. 17 Magnusson H

16 Halterna av bens(a)pyren i Mariestad förefaller utifrån den utförda undersökningen klara såväl miljökvalitetsnormen som det långsiktiga miljömålet. Inga undersökningar har hittills gjorts i Töreboda eller Gullspång. Inga mätningar av butadien eller formaldehyd har gjorts i Mariestad, Töreboda eller Gullspång. Gällande miljökvalitetsnorm för partiklar avseende årsmedelvärde klaras redan idag i Mariestad. Mätningar i regional bakgrund visar på att en stor andel av partikelhalten i de tre kommunerna beror på intransport utifrån. Halterna av partiklar ligger även under miljömålet, såväl PM1 och PM2,5. För Töreboda och Gullspång indikerar de passiva mätningarna på att halterna underskrider såväl miljökvalitetsnormerna som miljömålet. Mätningar av marknära ozon vid en punkt i Töreboda visar på en ökande trend för perioden 22 till 216. Det är oklart om målet klaras eller ej. Såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för kvävedioxid klaras. Ingen övervakning av korrosion genomförs i de tre kommunerna enligt utförda korttidsmätningar mätningar och beräkningar. 16

17 Bara naturlig försurning Nationellt miljömål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Det finns fyra preciseringar: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (24:66) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurad mark Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Färre försurade vatten År 22 ska högst 3 procent av sjöarna och 15 procent av vattendragen i länet vara försurade. Minskade utsläpp av kväveoxider År 22 ska utsläppen av kväveoxider (NOX) ha minskat till 17 ton per år. Minskade utsläpp av svaveldioxid År 22 ska utsläppen av svaveldioxid (SO2) ha minskat till 3 ton per år. Mätningar och resultat Deposition av försurande ämnen Mätningar av deposition i form av krondropp har skett vid St. Ek sedan Resultatet av mätningarna visar att depositionen av svavel och kväve legat tämligen konstant. Mätningar av krondropp tenderar att underskatta kvävedepositionen då delar av nedfallet tas upp av träden. De kritiska belastningsgränserna bedöms ligga på 3 respektive 5 kg/ha för svavel och kväve. Figur 12 Deposition (krondropp) av svavel och kväve (NO3-N och NH4-N), kg/ha, vid provytan vid St. Ek. 18 De kritiska belastningsgränserna (linjerna) är 3 kg svavel/ha och 5 kg kväve/ha. 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Svavel Kväve 18 IVL 217:2. 17

18 Nederbördskemi Provtagning av nederbörd sker på en punkt i Töreboda (Sjöängen) i regi av IVL inom den nationella miljöövervakningen. En ökande trend syns vad gäller ph i nederbörden under perioden Årsmedel för ph har legat de senaste 1 åren mellan 5, och 5,2 med undantag för 28 och 214 då det var lägre. Tabell 3 ph-värden samt halter av joner i nederbörd vid Sjöängen åren Årsnederbörd (mm) Konduktivitet (ms/m) 1,7 1,68 2,2 1,18 1,7 1,43 2,9 1,53 ph 4,83 5,4 5,3 5,12 5,16 5,1 4,8 5,22 Klorid (mg/liter) 1,35,94,71,95,54 -,63 1,31 NO3-N (mg/liter),4,36,36,24,29 -,37,29 NH4-N (mg/liter),25,45 1,23,17,37 -,83,48 SO4-S (mg/liter),29,39,38,23,21 -,45,27 Kalcium (mg/liter),22,3,21,27,12 -,15,21 Magnesium (mg/liter),12,11,7,7,4 -,9,11 Natrium (mg/liter),9,67,5,58,35 -,37,76 Kalium (mg/liter),16,28,45,16,12 -,51,17 Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen av svaveloxider och kväveoxider per kommun. Enligt RUS beräkningar var utsläppen av svaveloxider c:a 47 ton under 215 motsvarande för kväveoxider var c:a 691 ton. Utsläppen uppvisar en nedåtgående trend under perioden 199 till 215. Statistiken räknas om från år till år. Tabell 4 Utsläpp av svaveloxider, ton, åren 2, 25 samt 21 till Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Tabell 5 Utsläpp av kväveoxider, ton, åren 2, 25 samt 21 till Mariestad Töreboda Gullspång Totalt IVL 217:2. 2 RUS RUS

19 Skogsbrukets påverkan Ingen övervakning av skogsbrukets försurningspåverkan sker inom Mariestads, Töreboda eller Gullspångs kommuner. Sjöar ph Vattnets surhetsgrad är viktigt då det dels påverkar vattenorganismers livsfunktioner, dels bestämmer i vilken form olika näringsämnen och metaller uppträder. Mycket få arter klarar ett ph under 5,4. Vänern har stabilt, normalt ph-värde. Variationerna i ph är mindre i Storvänern än inne i Mariestadsfjärden eftersom vattenmassans storlek gör den mindre känslig för förändringar. De stora tillflödena av lerpartiklar ger en hög alkalinitet, d.v.s. förmåga att motstå en ph-sänkning. Även i Ymsen, Östen, Viken och Skagern är ph-värdena nära neutrala. Variationerna är något större i dessa sjöar än i Vänern. Unden har däremot problem med försurning och kalkning bedrivs för att upprätthålla ett normalt ph. Tabell 6 ph i sjöar 29 till Vänern 7,5 7,4 7,4 7,4 7,4 7,4 7,4 7,4 Ymsen 7,7 7,4 7, 7,1 7,3 7,4 7, 7,3 Östen 7,6 7,4 7,8 7,4 7,4 7,5 7,6 7,6 Unden* 6,7 6,4 6,7 6,8 6,8 6,8 6,8 6,6 Viken 6,9 6,9 7, 7,1 7, 7, 7,1 6,9 Skagern - 6, , - - 7, * Mätpunkten för Unden är flyttad till utloppet fr.o.m Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på buffringsförmåga, d.v.s. förmågan att motstå en ökad koncentration av vätejoner, och denna bestäms av tillgången på positiva joner av jordartsmetaller, främst kalcium. Eftersom jonerna har olika styrka så räknas de om till enheten milliekvivalenter (mekv). Ett värde över,1 mekv anses som god buffringsförmåga. Tabell 7 Alkalinitet i sjöar, mekv/liter, 29 till Vänern,32,33,33,33,33,33,32,32 Ymsen,61,61,68,68,65,62,7,72 Östen,7,87,5,51,58,5,76,52 Unden,7,8,8,6,8,8,8,8 Viken,18,18,23,21,2,2,2,21 Skagern -,14 - -,16 - -,18 22 Norborg A.C. 29:2, 21:1, 21:2, 211:1, 211:2 och 212:1, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R 215, Olbers M. m.fl. 216 och 217, Liungman M. m.fl. 29 och 21, Liungman M. 211, 212, Liungman M. m.fl. 213, 214, 215, 216 och 217, SLU Norborg A.C. 29:2, 21:1, 21:2, 211:1, 211:2 och 212:1, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R 215, Olbers M. m.fl. 216 och 217, Liungman M. m.fl. 29 och 21, Liungman M. 211, 212, Liungman M. m.fl. 213, 214, 215, 216 och 217, SLU

20 Vattendrag Gullspångsälven har bra ph-förhållanden. Hovaån, Tidan och Friaån har alla normala ph-värden och god alkalinitet. Dessa åar rinner genom områden med lerjordar vilka innehåller buffrande mineral, bl.a. kalkhaltigt material vilket bidrar till att hålla buffringsförmågan uppe. Figur 13 ph, årsmedelvärden, i Gullspångsälven, Tidan, Friaån och Hovaån år 26 till Vid ett ph lägre än 5,5 (linjen) uppkommer ekologiska störningar. Neutralt ph är Gullspångsälven Friaån Tidan Hovaån Markvatten Vid en provpunkt, Stora Ek i Mariestad, tas prover på markvatten tre gånger per år inom ramen för nedfallsmätningarna. Provtagningen visar att ph-värdena på markvattnet varierar mellan åren. Trenden är ph-värdet har ökat under perioden 1996 till 216, men baskatjonerna har minskat. Nitratkvävet förefaller ha ökat under samma period, men mellanårsvariationerna är stora och under 216 låg värdena under detektionsgränsen. Oorganiskt aluminium har däremot minskat. Tabell 8 Värden från analyser av markvatten vid Stora Ek 21 till ph 4,9 5,7 5,24 5,44 4,88 5,15 5,4 Oorganiskt Al (mg/liter),23,41,53,41,67,36,27 Ca 2+ (mg/liter) 1,35 1,9 1,71 1,21 1,41,98,78 Mg 2+ (mg/liter) 1,31,94 1,16 1,1 1,31 1,3 1,56 Na + (mg/liter) 11,33 7,13 8,41 1,8 9,44 1,47 1,76 K + (mg/liter),37,25,72,42,44,44,24 NO 3 -N,1,1,28,6,19,8,5 NH 4 -N,47,3,23,27,3,3,3 SO 4 -S 6,31 3,58 3,15 5,38 3,82 4,24 4,71 Måluppfyllelse Undersökningarna vid St. Ek tyder på att nedfallet av svavel och kväve troligtvis ligger under de kritiska belastningsgränserna. Ingen övervakning av skogsbrukets försurningspåverkan sker. Vänern, Ymsen, Viken, Östen och Skagern har god motståndskraft mot försurning p.g.a. omgivande jordarter. Sjön Unden upprätthåller ett ph kring 7 genom kalkning. Likaså kalkas ett antal mindre sjöar i 24 Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 28, 29:1, 21: 1, 211:1, 211:2 och 211:3, Norborg-Carlsson 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H och Andersson M. 213,, Sköld A. 29, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och IVL 217:2. 2

21 Töreboda (Velen, Sänningen, Mullsjön samt Stora- och Lilla Skogssjön). Många andra mindre sjöar är troligtvis fortfarande påverkade av försurning även om det saknas data från senare tid. Gullspångsälven samt åarna Tidan, Friaån och Hovaån är inte försurningspåverkade och har god buffrande förmåga. Markvattnet har lågt ph och dålig buffringsförmåga. Återhämningen går långsamt. Risk finns för att målet för markförsurning inte klaras. 21

22 Giftfri miljö Nationellt miljömål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regeringen har fastställt sex preciseringar: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Minskning av farliga ämnen År 22 ska förekomsten av nedanstående ämnen i slam och utgående vatten från kommunala reningsverk successivt minska jämfört med år 21: Cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande. Högflourerade ämnen, nonylfenol, kadmium, kvicksilver och bly. Läkemedelsrester. Koppar, nickel, krom och zink (endast i reningsverk >2 personekvivalenter). Minskad förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten År 22 ska uppmätta halter av substanser från växtskyddsmedel i länet inte överskrida riktvärdena för negativa effekter. Alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas År 22 har användningen ökat av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna. År 225 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade. År 225 är minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade. År 25 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade. 22

23 Ökad ekologisk andel konsumtion i den offentliga sektorn År 22 ska andelen certifierade ekologiska livsmedel utgöra minst 5 procent av den offentliga sektorns totala livsmedelsbudget. Mätningar och resultat Miljögifter och tungmetaller tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra hälsoskador på såväl djur som människor. Klassiska exempel är kvicksilver, PCB och DDT. Andra ämnen som diskuteras är bromerade flamskyddsmedel, organiska fosforföreningar och olika läkemedelrester. Metaller och miljögifter i fisk Inom ramen för Vänerns Vattenvårdsförbunds miljöövervakningsprogram har halterna av tungmetaller och miljögifter i abborre, bl.a. vid en punkt utanför Torsö, analyserats. Tabell 9 Halter av tungmetaller och miljögifter, ng/g, i abborre från Vänern utanför Torsö. 26 Inga data finns för Koppar (TS) Zink (TS) Kadmium (TS) Kvicksilver (våtvikt) PCB (fettvikt) Sediment Vänerns Vattenvårdsförbund har genomfört undersökningar av miljögifter i sediment åren 1998 och 28. En av provpunkterna låg mellan Djurö och Lurö och en annan i Mariestadsfjärden. Generellt uppmättes låga halter vid båda undersökningarna. Tabell 1 Halter av tungmetaller, PAH och PCB, mg/kg, i ytliga sediment ( 1 cm) från Storvänern (nordost om Lurö) och Mariestadsfjärden och Storvänern Mariestadsfjärden Arsenik ,1 4,9 Koppar Zink Kadmium,95,93,65,31 Bly Krom Nickel Kobolt Kvicksilver,18,39,13,1 PCB 7,73 -,63,3 PAH canc ,36 EOX 12 1,9* 4,6 *Provet taget år Christensen A. (red.) 21, Grotell C. 217, Rydgård M. (red.) 213, Peilot S. (red.) 212, 214, 215, 215, 216 och Norborg A.C. 29:2. 23

24 Emissioner Länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem för miljömålen (RUS) har räknat fram utsläppen till luft per kommun för ett antal tungmetaller och miljöfarliga ämnen. (Observera att RUS hela tiden gör omräkningar av tidigare data.) Figur 14 Emissioner till luft av tungmetaller och organiska miljögifter totalt i Mariestad, Töreboda och Gullspång 25 till Arsenik (kg) Bly (kg) 1,5 1,,5, Kadmium (kg) Koppar (kg) 3, 2,5 2, Krom (kg) Kvicksilver (g) 7, 6, 5, 4, Nickel (kg) Zink (kg) Bens(a)pyren (kg) Dioxin (g) ,2,15,1,5, RUS

25 PAH (kg) PCB (g) , 3, 2, 1,, HCB (g) 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, Förorenade områden År 216 fanns det i de tre kommunerna c:a 42 objekt som identifierats då pågående eller tidigare verksamhet på platsen gör att de kan misstänkas vara förorenade. Av dessa områden är 7 av den mest prioriterade riskklassen (riskklass I) och 39 objekt är av riskklass II. Till och med år 216 hade 8 objekt helt eller delvis åtgärdats och 9 genomgått undersökningar. Figur 15 Läget för förorenade områden i de tre kommunerna år Efterbehandlade objekt Delvis efterbehandlade objekt Undersökta objekt Inventerade objekt Avförda objekt Identifierade möjliga objekt Måluppfyllelse Mängderna hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter följs upp på nationell nivå och ingen lokal statistik finns. Undersökningar från Vänern visar att miljögifter fortfarande förekommer i fisk och i sediment. Utsläppen till luft av arsenik, bly, nickel, zink och dioxin har minskat mellan 25 och 215 enligt RUS senaste beräkningar. Utsläppen av kadmium, koppar, krom, bens(a)pyren, PAH, PCB och HCB verkar ha ökat under motsvarande period. För utsläpp till vatten finns ingen motsvarande statistik. Undersökningar av förorenade områden med hög riskklass har genomförts eller pågår i viss utsträckning. I de tre kommunerna finns f.n. 7 objekt av högsta riskklass. Alla områden som omfattas av miljömålet är ännu inte åtgärdade varför målet inte klaras. Målen kring kunskapsuppbyggnad och information avgörs av lagstiftning och insatser på nationell nivå. 29 Mariestads kommun

26 SKYDDANDE OZONSKIKT Nationellt miljömål Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Regeringen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt: Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Inga tilläggsmål finns fastställda. Mätningar och resultat Ozonskiktet Övervakning av ozonhalter i stratosfären sker på två platser i Sverige, Norrköping och Vindeln, i regi av SMHI. Figur 16 Ozonhalter i stratosfären över södra Sverige, DU, uppmätt vid SMHI:s station i Norrköping år Medel jan 12-jan 23-jan 3-feb 14-feb 25-feb 7-mar 18-mar 29-mar 9-apr 2-apr 1-maj 12-maj 23-maj 3-jun 14-jun 25-jun 6-jul 17-jul 28-jul 8-aug 19-aug 3-aug 1-sep 21-sep 2-okt 13-okt 24-okt 4-nov 15-nov 26-nov 7-dec 18-dec 29-dec Måluppfyllelse För större anläggningar råder användningsförbud för CFC och påfyllnadsförbud för HCFC. Läckaget från mindre anläggningar, uttjänta kylar och frysar av hushållsmodell samt från bygg- och isoleringsavfall är okänt. Ämnena är långlivade och en minskning av halterna i stratosfären går långsamt. Bedömningen på nationell nivå är ändå att miljömålet skyddande ozonskikt kommer att klaras. 3 SMHI 217:2. 26

27 Säker strålmiljö Nationellt miljömål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet: Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Inget tilläggsmål finns fastställt. Mätningar och resultat Bakgrundsstrålning Var 7:e månad utför Verksamhet miljö och bygg bakgrundsmätningar av gammastrålning på ett antal punkter. Avsikten är att kunna spåra eventuella förhöjningar av strålningsnivån vid händelser som medför utsläpp av radioaktiva partiklar. Tabell 11 Bakgrundsnivåer av gammastrålning, (msv/timma) under åren 29 till Mariestad Mariestads centrum,1,1,12,11,13,11,12,1 Sjötorp,13,1,14,1,14,15,12,14 Lugnås,12,11,11,12,11,11,9,12,16Tidavad,14,14,15,1,12,14,12,16 Lockerud,11,13,13,1,16,14,12,12 Töreboda Töreboda gästhamn,13,12,12,13,12,12,12,1 Älgarås,1,9,12,11,11,1,1,11 Hjälstad,13,8,12,11,1,11,11,12 Beateberg,13,12,12,11,11,12,12,13 Gullspång Gullspång,16,1,14,14,14,14,12,1 Södra Råda,15,11,14,13,11,13,12,14 Hova,12,8,8,11,1,11,1,12 Gårdsjö,1,8,1,11,1,1,9,11 27

28 Måluppfyllelse Utförda mätningar tyder inte på någon förhöjd nivå hos bakgrundsstrålningen i de tre kommunerna. Inga mätningar av elektriska eller magnetiska fält görs. 28

29 Ingen övergödning Nationellt miljömål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Det finns fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet ingen övergödning: Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (21:134). Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Minskade utsläpp av kväveoxider År 22 ska utsläppen av kväveoxider (NO X ) ha minskat till 17 ton per år. Minskade utsläpp av ammoniak År 22 ska utsläppen av ammoniak ha minskat till 7 ton per år. Minskad transport av näringsämnen i vattendrag År 22 ska transporterna av kväve och fosfor i länets kustmynnande och Vänermynnande vattendrag vara minskande jämfört med referensperioden Mätningar och resultat Emissioner Nedfall av näringsämnen från luften är en viktig källa till övergödningen vad gäller kväve. Kväveoxider kan transporteras långa sträckor medan ammoniakdeposition ofta härrör från lokala källor. Ammoniak Regionala uppföljningssystemet RUS har beräknat utsläppen av ammoniak till luft från de tre kommunerna. Ammoniak kan omvandlas till ammonium och bidrar således till näringshalterna i sjöar och vattendrag. Statistiken räknas om från år till år. Utsläppen av ammoniak till luft i de tre kommunerna sammanlagt har enligt dessa beräkningar var utsläppen 215 ungefär desamma som år 2. 29

30 Tabell 12 Utsläpp av ammoniak till luft, ton, åren 2, 25 samt 21 till Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Kväve och fosfor i vatten Vänern Vattenkvaliteten undersöks regelbundet i regi av Vänerns Vattenvårdsförbund på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i Säbyviken. Mätningarna sker på,5, 5 och 1 meters djup. 32 Provtagningar sker även i den del av Storvänern som ligger inom Mariestads kommun. Provpunkten, Dagskärsgrund, ligger c:a 13 km väster om Torsö. Mätningarna här görs på,5, 1 och 2 meters djup. Kvävehalterna ligger konstant högt och bidrar till övergödning av Västerhavet. Trenden är dock något minskande mellan 1999 och 215 och de senast åren har halterna legat inom intervallet måttliga halter. Fosforhalterna bedöms ligga nära den naturliga bakgrundshalten. Goda syreförhållanden i sjön motverkar urlakning av fosfor ur bottensedimenten. Figur 17 Kvävehalter (årsmedel), g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 27 till Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Figur 18 Fosforhalter (årsmedel), g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 27 till Gränsen för Höga halter enligt SNV går vid 25 g/liter Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund 31 RUS SLU SLU SLU

31 Övriga sjöar Näringshalterna i Ymsen övervakas i det nationella miljöövervakningsprogrammet under Naturvårdsverket. Halterna ligger högt för både kväve och fosfor. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 216 var 2 27 µg/liter och högsta uppmätta totalfosforhalt var 162 µg/liter. Näringshalten i Östen undersöks årligen av Tidans Vattenförbund. Sjön har höga halter av näringsämnen men också en tydlig retentionseffekt. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 216 var 1 1 µg/liter och högsta uppmätta totalfosforhalt var 42 µg/liter. Unden och Viken provtas inom ramen för det recipientkontrollprogram som finns för norra Vätterns tillringsområde, drivet av Vätternvårdsförbundet. Unden ligger på gränsen till höga kvävehalter medan Viken har lägre halter. Högsta uppmätta halt i Unden 215 var 6 µg/liter medan högsta uppmätta halt i Viken var 64 µg/liter. Vad gäller fosfor så ligger båda sjöarna lågt, men Viken har en trend mot ökande halter under perioden 1999 till 216. De högsta uppmätta halterna var 37 µg/liter för Viken medan fosforhalten i Unden inte kom upp över detektionsgränsen på 5 µg/liter vid någon mätning 216. Figur 19 Kvävehalter (årsmedel), g/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 27 till Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV Ymsen Östen Unden Viken Figur 2 Fosforhalter (årsmedel), g/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 27till Linjen anger gräns för Höga halter (25 g/liter) enligt SNV Ymsen Östen Unden Viken Norborg A.C. 28, 21:1, Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU 217, SLU Norborg A.C. 28, 21:1, Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU 217, SLU

32 Gullspångsälven Mätningar av totalkväve och totalfosfor sker månadsvis vid en punkt i Gullspång (kallad Södra Råda) i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Mätningar av ammoniumkväve görs månadsvis av SLU nedströms Gullspångs kraftverk. Halterna av totalkväve är måttlig och det syns en sjunkande trend under perioden 1994 till 216. Högsta uppmätta halt 216 var 577 µg/liter. Figur 21 Kvävehalter (årsmedel) i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV Fosfor sedimenterar i Skagern vilket sänker halten i vattnet nedströms sjön. Högsta uppmätta halt 216 var 15 µg/liter. Figur 22 Fosforhalterna (årsmedel) i Gullspångsälven, g/liter, för åren 22 till Gränsen för Höga halter går vid 25 g/liter enligt SNV Halterna av ammonium i Gullspångsälven håller sig under gällande miljökvalitetsnorm för laxfiskvatten på 4 µg/liter. Högsta halt under 216 var 24 µg/liter och lägsta uppmätta halt var <3 µg/liter. Trenden är svagt nedåtgående under perioden 1994 till 216. Figur 23 Halter (årsmedel) av ammonium i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten har ett riktvärde på 4 g/liter SLU SLU SLU

33 Under 216 var transporterna av fosfor och kväve till Vänern via Gullspångsälven något under genomsnittet för perioden 1994 till 216. C:a 84 ton kväve och c:a 16 ton fosfor transporterades. 4 Figur 24 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m3/s (högra axeln) för Gullspångsälven åren 22 till Tot-N Vattenföring Figur 25 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Gullspångsälven åren 22till Tot-P Vattenföring Tidan Mätningar sker månadsvis vid en punkt vid Marieforsbron i Mariestads tätort i regi av Tidans Vattenförbund. Prov tas på c:a,5 m djup. Halterna av kväve är mycket höga. Högsta uppmätta totalkvävehalt under 216 vid Marieforsbron var 2 5 µg/liter. Figur 26 Kvävehalter i Tidan, g/liter, åren 21 till Linjen anger gräns för "Höga halter (125 g/liter) enligt SNV Norborg-Carlsson A.C Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H

34 Halterna av fosfor är höga till mycket höga. Högsta uppmätta halt av totalfosfor på samma punkt under 216 var 13 µg/liter. Figur 27 Fosforhalterna Tidan, g/liter, för åren 22 till Linjen anger gräns för "Mycket höga halter" (5 μg/liter) enligt SNV Årsmedelvärdet för ammoniumkväve överstiger riktvärdet för laxfiskvatten på 4 µg/liter. Högsta uppmätta värde under 216 var 14 µg/liter vilket inföll i januari medan det lägsta värdet, 1 µg/liter uppmättes i augusti. Figur 28 Halter av ammoniumkväve i Tidan, g/liter, åren 22 till Linjen anger riktvärdet enligt miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 4 g/liter År 216 var transporten av kväve till Vänern 851 ton och transporten av fosfor var 32 ton, vilket båda var under medelvärdet för perioden 1994 till 216. Figur 29 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 22 till , 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Tot-N Vattenföring 44 Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H

35 Figur 3 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 22 till , 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Tot-P Vattenföring Friaån Näringshalterna i Friaån mäts i ett antal punkter inom ramen för Töreboda reningsverks recipientkontrollprogram, vilket drivs av Töreboda kommun. En punkt finns strax uppströms Töreboda reningsverk och en annan punkt finns vid Enåsa, knappt 2 km uppströms mynningen i Vänern. Provtagningarna har visat på mycket höga halter av såväl fosfor som kväve. Högsta uppmätta halt av totalkväve vid Enåsa under 216 var 6 3 µg/liter vilket inföll i december. Högsta halt under året av totalfosfor, 35 µg/liter, också det uppmätt i september. Friaåns låga vattenföring gör att tillförda närsalter koncentreras. Figur 31 Kvävehalter i Friaån, g/liter, under åren 27 till Linjen anger gräns för Mycket höga halter (1 25 μg/liter) enligt SNV Töreboda Enåsa Figur 32 Fosforhalter i Friaån, g/liter, åren 27 till Linjen anger gräns för Mycket höga halter (5 μg/liter) enligt SNV Töreboda Enåsa Halterna av ammoniumkväve ligger högt över miljökvalitetsnormen på 4 µg/liter för laxfiskvatten. År 216 inföll den högsta uppmätta halten vid provpunkten vid Enåsa i december och den låg på 47 Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och

36 99 µg/liter. Den lägsta uppmätta halten, 25 µg/liter uppmättes i september. Vid den andra stationen, uppströms Töreboda reningsverk, inföll ett extremvärde, 11 µg/liter i juli medan den lägsta halten, 11 µg/liter, uppmättes i oktober. Figur 33 Halter av ammoniumkväve i Friaån, g/liter, under åren 27 till Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten ligger på 4 g/liter Töreboda Enåsa Kvävetransporten till Vänern låg under 216 på c:a 142 ton per år och fosfortransporten på c:a 4 ton. Medelvärdena för perioden 1994 till 216 ligger på 216 respektive 9,5 ton, Värdena inkluderar transport via Hasslebäcken. Figur 34 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 22 till ,5 2, 1,5 1,,5, Tot-N Vattenföring Figur 35 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 22 till , , 1,5 1,,5 Tot-P Vattenföring , 5 Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och AnalyCen 23, 24, 25 och 27, Eriksson U. 2Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och AnalyCen 23, 24, 25 och 27, Eriksson U. 2Eurofins 28 och 21, Norborg A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och

37 Hovaån I Hovaån finns en mätpunkt som ligger vid mynningen till sjön Skagern (Nötebron). Mätningar sker varannan månad i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Halterna av näringsämnen i Hovaån är konstant mycket höga. Under 216 var högsta uppmätta halt för totalkväve 3 5 µg/liter och högsta uppmätta halt av totalfosfor var 21 µg/liter. Figur 36 Kvävehalter i Hovaån, g/liter, under åren 22 till Linjen anger gräns för Mycket höga halter (1 25 μg/liter) enligt SNV Figur 37 Fosforhalter i Hovaån, g/liter åren 22 till Linjen anger gräns för Mycket höga halter (5 μg/liter) enligt SNV Årsmedelvärdet för ammoniumkväve har sedan mätningarna inleddes 22 generellt legat över riktvärdet för laxfiskvatten. Högsta värde under 216 låg på 15 µg/liter och uppmättes i januari. Det lägsta var 1 µg/liter vilket uppmättes i juli. Figur 38 Halter av ammoniumkväve i Hovaån, g/liter, under åren 22 till Linjen anger riktvärdet enligt miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 4 g/liter Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och

38 Transporten av kväve ut till sjön Skagern var c:a 142 ton under 216 medan transporten av fosfor låg på c:a 4,4 ton 56. Figur 39 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Hovån åren 22 till ,4 1,2 1,,8,6,4,2, Tot-N Vattenföring Figur 4 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Hovaån åren 22 till ,4 1,2 1,,8,6,4,2, Tot-P Vattenföring Måluppfyllelse Utsläppen av ammoniak till luft har legat kring 7 ton/år under perioden 2 till 215 enligt RUS beräkningar 217. I Mariestad och Gullspång har utsläppen ökat enligt dessa beräkningar, medan de minskat med c:a 1% i Töreboda. Halterna av fosfor är låga i sjöarna Vänern, Unden och Viken samt i Gullspångsälven. I Gullspångsälven är trenden sjunkande medan Viken däremot verkar ha en ökande trend. Ymsen och Östen samt jordbruksåarna Tidan, Friaån och Hovaån har höga till mycket höga fosforhalter. Alla tre vattendragen har idag måttlig ekologisk status med avseende på näringsämnen. Transporterna av fosfor i Friaån visar möjligen en svagt ökande trend. Målet klaras inte idag. Halterna av kväve är höga i Ymsen och Östen medan de är måttliga i Unden och Viken. Vänern ligger på gränsen mellan måttliga och höga halter. Kvävehalterna i Gullspångsälven är måttliga medan Tidan, Friaån och Hovaån har mycket höga halter. I Ymsen verkar halterna ha ökat sedan slutet på 199-talet. För Unden och Viken syns ingen särskild trend. I Vänern, Östen, Gullspångsälven och Tidan ser de däremot ut att ha minskat under samma period. Transporterna visar en stillastående eller nedåtgående trend med undantag för Hovaån där transporterna ökar. 56 Norborg-Carlsson A.C Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och

39 Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljömål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftslivet värnas. Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Bevarade värdefulla vatten År 22 ska minst 5 procent av nationellt särskilt värdefulla vattnen med natur- och kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Skyddade ytvattentäkter År 22 ska alla kommunala och större enskilda dricksvattentäkter i länet ha inrättade vattenskyddsområden med aktuella skyddsföreskrifter. 39

40 Säkrade dricksvattenresurser År 22 ska hela länet omfattas av vattenförsörjningsplanering. Mätningar och resultat Vänern Kontinuerliga mätningar av vattenkvaliteten sker på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i Säbyviken. Mätningarna sker på,5, 5 och 1 meters djup. 59 Provtagningar sker även i den del av Storvänern vid Dagskärsgrund som ligger c:a 13 km väster om Torsö. Prover tas på,5, 1 och 2 meters djup. Statusklassning Vattenmyndigheterna har klassat Sveriges vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Enligt denna klassning har såväl Storvänern som Mariestadsfjärden måttlig ekologisk på grund av vattenreglering och god kemisk status. Börstorpsviken har måttlig ekologisk status beroende, förutom vattenregleringen, även på hög fosforhalt, hög klorofyllhalt samt lågt siktdjup. 6 Ytvattentäkter Mariestads tätort tar sitt dricksvatten från Vänern (Mariestadsfjärden). Därtill finns flera enskilda ytvattentäkter. Tabell 13 Råvattenkvalitet vid Lindholmens vattenverk i Mariestad, årsmedelvärde från tagna prover, Temperatur (⁰C) * Turbiditet (FNU) 3,7 7,5 8,5 4, 4,7 5,7 Färgtal (mg Pt/liter) Konduktivitet (ms/m) 9,1 9,4 8,6 8,4 8,2 8,6 ph 7,5 7,6 7,5 7,4 7,4 7,5 Ammoniumkväve (µg/liter) Aluminium (µg/liter) Järn (µg/liter) Mangan (µg/liter) < *Högsta uppmätta värde under året. Vattennivåer Vänern regleras sedan 1937 av vattenkraftverk vid Trollhättan. Efter höga vattennivåer vintern 2/21 infördes en ny tappningsstrategi som ger en jämnare vattennivå under året. Vänerns vattennivåer mäts dagligen av SMHI. Under andra halvan av 216 sjönk vattennivån och låg klart under medelvärdet för perioden 28 till SLU VISS Alcontrol Laboratories 211:1, 211:2, 211:3, 211:4, 212:1, 212:2, 212:3, 212:4, 212:5, 212:6, 212:7, 212:8, Tekniska förvaltningen 214:1 och 215, Verksamhet Teknik 216 och

41 Figur 41 Vattennivåer i Vänern 215 och 216, m.ö.h. (RH), jämfört med medelvärdet för perioden ,5 45,3 45,1 44,9 44,7 44,5 44,3 44, Medel 43,9 43,7 43,5 1-jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 8-apr 22-apr 6-maj 2-maj 3-jun 17-jun 1-jul 15-jul 29-jul 12-aug 26-aug 9-sep 23-sep 7-okt 21-okt 4-nov 18-nov 2-dec 16-dec 3-dec Siktdjup Siktdjup är ett mått på hur väl ljus kan tränga ner i vattnet och därmed vilka förutsättningar vattenvegetationen har att växa på olika djup. När mindre än en procent av ljuset förmår tränga ned sker ingen fotosyntes alls. Siktdjupet begränsas av mängden suspenderat material och lösta humusämnen. Mängderna av näringsämnen påverkar också siktdjupet då höga näringshalter gynnar tillväxt av mikroalger. Storvänern har måttligt siktdjup medan siktdjupet inne i Mariestadsfjärden varierar mellan litet och måttligt. Säbyviken har generellt mindre siktdjup än Björsätersviken. En svag trend mot minskande siktdjup syns under perioden 1998 till 216. Figur 42 Siktdjupet, m, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 27 till Linjen anger gränsen för Litet siktdjup (2,5 m) enligt SNV., -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, -3,5-4, -4,5-5, Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Klorofyll Halten klorofyll ger ett mått på biomassan hos mikroalgerna. Detta ger i sin tur en indikation om näringsförhållanden. Grunda varma vikar kan ofta ha avsevärt högre klorofyllhalter än den öppna vattenmassan. Klorofyllvärdena i Mariestadsfjärden och Storvänern är mestadels måttliga. Halterna av klorofyll uppvisar ingen tydlig trend under perioden 1998 till SMHI 217:3. 63 SLU

42 Figur 43 Klorofyllhalterna, g/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 27 till Linjen anger gränsen för höga värden (5 μg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Syrgashalt Hur mycket syrgas som finns i vattnet bestäms dels av temperaturen (ju lägre temperatur desto mer syre kan lösas), dels av hur mycket syre som förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. I lite djupare sjöar kan det ofta uppstå temperaturskiktningar vilka förhindrar omblandning av vattnet. Eftersom nedbrytningsprocesserna mestadels försiggår invid botten kan syreförråden där ta slut. Vid syrebrist kan giftigt svavelväte (H 2 S) bildas vilket syns som en svart inlagring i bottensedimenten. Mätningarna visar att syreförhållandena i såväl Storvänern som Mariestadsfjärden är goda, även nere vid botten. Figur 44 Syrgashalt, mg/liter, i Björsätersviken och Säbyviken åren 27 till 216. Lägsta uppmätta värde för bottenvatten. 65 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Syreförbrukning TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns i vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre. Värdena för TOC i Vänern och Mariestadsfjärden är låga. En trend med ökande halter syns vid Dagskärsgrund. 64 SLU SLU

43 Figur 45 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 27 till Gränsen för Tydlig syretäring enligt SNV går vid 15 mg/liter Björsätersviken Säbyviken Dagskärsgrund Övriga sjöar Mätningar i Ymsen sker inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet (nationella referenssjöar) vid fyra tillfällen per år. I Östen sker mätningar vid två tillfällen per år inom ramen för Tidans Vattenförbunds övervakningsprogram. I Unden och Viken tas prover vid två tillfällen per år inom ramen för recipientkontrollen för norra Vättern. Statusklassning Ymsen har måttlig ekologisk status beroende på övergödning och höga halter av klorofyll. Östen har också måttlig status med anledning av höga fosforhalter. Skagern har måttlig ekologisk status på grund av vandringshinder. Viken har måttlig status med anledning av syreförhållanden och vandringshinder medan Unden har måttlig status av hänsyn till försurning. Alla sjöarna har god kemisk status. 67 Ytvattentäkter Gullspångs-, Otterbäckens- och Skagersviks samhällen tar sitt dricksvatten från Skagern. Därtill finns flera enskilda ytvattentäkter. Tabell 14 Råvattenkvalitet vid Skagersviks vattenverk i Gullspång, årsmedelvärde från tagna prover, 211 till Temperatur (⁰C) * Turbiditet (FNU) 1,3 1,5 1,3 1,1 2, 2,9 Färgtal (mg Pt/liter) Konduktivitet (ms/m) 5,3 4,9 4,8 4,6 5, 7,9 ph 7, 7,1 7,1 6,9 6,7 6,2 Aluminium (µg/liter) Järn (µg/liter) Mangan (µg/liter) <2 <2 <2 <2 <2 <2 *Högsta uppmätta värde under året. 66 SLU VISS Tekniska förvaltningen 212:1, 212:2, 212:3, 214:2 och 215, Verksamhet Teknik 216 och

44 Siktdjup De näringsrika Ymsen och Östen har litet siktdjup medan Viken ligger på gränsen till litet siktdjup. En trend mot minskade siktdjup syns i Östen och Viken under perioden 1998 till 216. Figur 46 Siktdjupet, meter, i Ymsen, Östen och Viken åren 27 till Linjen anger gränsen för Litet siktdjup (2,5 m) enligt SNV Ymsen Östen Viken -4 Grumlighet Turbiditet och färgtal i Unden och Viken och ligger inom intervallen obetydligt till måttligt. Grumligheten i Viken visar på ökande trender mellan 1998 och 216 medan det inte syns någon särskild trend för Unden. För färgtalet uppvisar Unden en minskande trend under samma period, medan Viken inte uppvisar någon särskild trend. Figur 47 Turbiditet i Unden och Viken, FNU, som årsmedelvärden åren 27 till Unden Viken Figur 48 Färgtal i Unden och Viken, mg Pt/liter som årsmedelvärden åren 27 till Unden Viken 69 Norborg A.C. 28, 21:1, Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och

45 Klorofyll Sjöarna Ymsen och Östen är grunda och näringsrika och har därför förutsättningar för en hög biologisk produktion. I Ymsen har detta lett till höga halter av klorofyll. År 212 uppmättes ett mycket högt värde 238 µg/liter, i maj, och även vid övriga provtagningar detta år låg klorofyllhalterna högt. I Östen däremot är halterna normalt lägre, även om det uppmättes ett ovanligt högt värde på 66 µg/liter år 214. Östen visar en uppåtgående trend för perioden 1998 till 216. Figur 49 Klorofyllhalter, g/liter, i Ymsen och Östen 27 till Linjen anger gränsen för höga värden (5 μg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Ymsen Östen Syrgashalt Unden och Ymsen har normalt goda syreförhållanden. För Ymsen finns inga värden för 21, 212 och 213. År 215 uppmättes ett mycket lågt värde (,4 mg/liter) vid mätning i april. Östen har vissa år perioder med låg syrgashalt. Viken har återkommande mycket låga syrgashalter i bottenvattnet (2 25 m) och trenden är nedåtgående under perioden 1998 till 216. Figur 5 Syrgashalt, mg/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 27 till 216. Lägsta uppmätta värde för bottenvatten. 73 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. Inga värden för Ymsen finns för 21, 212 och Ymsen Östen Unden Viken Syreförbrukning TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns löst i vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre varför TOC även ger indikationer om risken för syrebrist. Värdena för TOC i Ymsen är måttliga. I Östen varierar halterna mycket mellan olika år och är ibland höga. Unden har låga halter och Viken har mycket låga halter. 72 Norborg A.C. 28, 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU Norborg A.C. 28, 21:1, Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU

46 Figur 51 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Ymsen och Östen åren 27 till Linjen anger gränsen för Hög halt (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Ymsen Östen Unden Viken Gullspångsälven Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Gullspång (kallad Södra Råda) i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Proverna tas på en halv meters djup. Undersökningar sker även i regi av SLU. Även dessa mätningar sker på,5 m djup, vid en punkt nedströms Gullspångs kraftverk. Statusklassning Gullspångsälven har måttlig ekologisk status med anledning av vandringshinder och fysisk påverkan. Den kemiska statusen är god. 75 Vattenföring Medelvattenföring i Gullspångsälven vid kraftverket i Gullspång är c:a 65 m 3 /s. Maxflödet är c:a 575 m 3 /s medan reglering av tappning ger en minimivattenföring på 9 m 3 /s. Genom Gullspångsforsen råder en minimitappning på 3 m 3 /s. Figur 52 Vattenföringen i Gullspångsälven (mynningen i Vänern), m 3 /s, som dygnsmedelvärden jan 9-jan 17-jan 25-jan 2-feb 1-feb 18-feb 26-feb 5-mar 13-mar 21-mar 29-mar 6-apr 14-apr 22-apr 3-apr 8-maj 16-maj 24-maj 1-jun 9-jun 17-jun 25-jun 3-jul 11-jul 19-jul 27-jul 4-aug 12-aug 2-aug 28-aug 5-sep 13-sep 21-sep 29-sep 7-okt 15-okt 23-okt 31-okt 8-nov 16-nov 24-nov 2-dec 1-dec 18-dec 26-dec Syrgashalt och syreförbrukning Mätningar av syrgashalt visar på goda syreförhållanden. Lägsta uppmätta värde håller sig över 7 mg/liter. TOC-halterna i Gullspångsälven är låga till måttliga, men trenden är något ökande. 74 Norborg A.C. 28, 21:1, Liungman M och Sundberg I. 28, Liungman M m.fl. 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och 217, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, SLU VISS SMHI 217:4. 46

47 Figur 53 Lägsta uppmätta halt av syrgas, mg/liter, i Gullspångsälven åren 23 till 215. Inga data finns för år 25. År 1998 och 21 består mätningen av ett enstaka prov. 77 Linjen anger gränsen för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. Den gröna linjen utgör riktvärde enligt MKN för laxfiskvatten Figur 54 Halterna av TOC, mg/liter åren 22 till Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Metaller Järnhalterna varierar lite från år till år och trenden är något ökande under perioden Manganhalterna har legat ganska konstant kring 7 µg/liter under samma period. Halterna av tungmetaller i vattnet är genomgående låga. Zink, kadmium, bly och nickel uppvisar uppåtgående trender under perioden 24 till 216. För krom är trenden nedåtgående under samma period. Figur 55 Halter av järn i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till SLU Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och SLU

48 Figur 56 Halter av mangan i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till Inget värde finns för Tabell 15 Årsmedelvärden för metaller i vatten, g/liter, år Koppar 1,34,81,77,89,83,98,73,9 Zink 3,5 2,4 2,4 2,8 2,4 3,2 2,5 3,6 Aluminium Kadmium,1,8,7,7,8,1,1,12 Bly,24,15,17,17,22,33,2,22 Krom,43,33,32,31,32,31,31,32 Nickel,85,65,62,58,63,66,81 2,41 Kobolt,5,4,4,4,5,4,4,4 Arsenik,29,28,25,27,28,27,25,26 Vanadin,29,27,26,26,28,26,23,23 Tidan Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Mariestads tätort (Marieforsbron). Mätningarna utförs på uppdrag av Tidans Vattenförbund. Proverna tas på en halv meters djup. Statusklassning Tidan genom Töreboda och Mariestad har måttlig ekologisk status p.g.a. höga fosforhalter och förekomst av vandringshinder. Den kemiska statusen är god. 82 Vattenföring Flödet beräknas i en punkt belägen vid Marieforsbron i Mariestads tätort. Under perioden 26 till 215 var vattenföringens årsmedelvärde i genomsnitt 21 m 3 /s. Högsta vattenföring är på vår och höst medan vattenföringen sommartid kan gå ned till c:a 5 m 3 /s. Under 215 var lägsta månadsmedelvärde 8,7 m 3 /s, vilket inföll i augusti, och det högsta månadsmedelvärdet var 34,5 m 3 /s och det inföll i januari. 8 SLU SLU VISS

49 Figur 57 Vattenföringen i Tidan (mynningen i Vänern), m 3 /s, som dygnsmedelvärden , 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 1-jan 9-jan 17-jan 25-jan 2-feb 1-feb 18-feb 26-feb 5-mar 13-mar 21-mar 29-mar 6-apr 14-apr 22-apr 3-apr 8-maj 16-maj 24-maj 1-jun 9-jun 17-jun 25-jun 3-jul 11-jul 19-jul 27-jul 4-aug 12-aug 2-aug 28-aug 5-sep 13-sep 21-sep 29-sep 7-okt 15-okt 23-okt 31-okt 8-nov 16-nov 24-nov 2-dec 1-dec 18-dec 26-dec Turbiditet och färgtal Tidans vatten är starkt grumlat. Variationen mellan åren har också varit stor då nederbördsmängder och vattennivåer inverkar. Figur 58 Turbiditeten (grumligheten) i Tidan, FNU, åren 22 till Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" (7 mg/liter) enligt SNV Tidans vatten är starkt färgat vilket indikerar att det finns mycket löst organiskt material (humusämnen). Det är stora variationer mellan åren men trenden går mot ett brunare vatten. Figur 59 Färgtal i Tidan, mg Pt/liter, åren 21 till Linjen anger gräns för "Starkt färgat vatten" (1 mg Pt/liter) enligt SNV SMHI 217:4. 84 Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H

50 Syrgashalt och syreförbrukning Syrgashalten ligger mestadels inom intervallet Syrerikt tillstånd. Under sen sommartid sjunker syrgashalten dock ofta ned till värden strax under 7 mg/liter. Gränsen för Svagt syretillstånd går vid 5 mg/liter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Figur 6 Lägsta uppmätta syrgashalt, mg/liter, under åren 22 till Linjen anger gräns för syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. Den gröna linjen utgör riktvärde enligt MKN för laxfiskvatten Halten av syreförbrukande material, räknat som TOC, ligger inom intervallen Måttlig halt eller Hög halt. Figur 61 Halterna av TOC, mg/liter åren 22 till Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Metaller Järn och mangan har mätts fram t.o.m. 27 vid badhusbron inne i Mariestads centrum. Halterna av järn har varierat kring c:a 1 1 µg/liter under perioden 1998 till 26. År 27 låg halten dock högre. Halterna av mangan har legat på en relativt jämn nivå under 1998 till 27. Manganhalterna är högst sommartid. Halterna av tungmetaller är genomgående låga. Dock med undantag för bly år 211. Fram till och med 29 skedde mätningarna vid Badhusbron men sedan 211 sker de vid Marieforsbron, vilket är samma punkt som för de kemiskt-fysikaliska undersökningarna. Tabell 16 Halter av metaller i vattnet åren samt 211 och 214 på,5 m djup, g/liter. 88 Inga mätningar utfördes 21, 212 eller 213. Mätpunkten är flyttad fr.o.m Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Norborg A.C. 24, 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M. 213, Torstensson H Norborg A.C. 25, 26, 27, 28, 29:1 och 21:1, Olbers M. och Lundkvist E. 214, Olbers M. och Le Moine R. 215, Olbers M. 216 och 217, Sandsten H. och Delbanco A. 212, Sandsten H. och Andersson M

51 Koppar 3,2 1,7 2,2 1,8 2, 1,7 1,8 1,9 Zink 13, 6, 7, 3,7 4,1 4,3 5,7 8,4 Aluminium Kadmium,2,1,5,15,14,12,21,17 Bly,7,5,7,64,76,58 4,2,72 Krom,8 1,4 2,1,5,61,57,76,66 Kvicksilver,6,5,5,8 2,8 2, - - Nickel 1,4 1,3 1, 1, ,,9 Kobolt,36,23,37,48,28,25,31,36 Arsenik,56,45,57,59,53,49,64,52 Vanadin 1,5 1,7 1,78 2, Friaån Sedan 1993 bedriver Töreboda kommun ett kontrollprogram för Friaån med provtagning på en halv meters djup. En av provpunkterna ligger strax uppströms Töreboda reningsverk och en annan ligger vid Enåsa intill väg 26. Statusklassning Friaån har måttlig ekologisk status på grund av för höga halter av fosfor och fysisk påverkan. Den kemiska statusen är god. 89 Vattenföring Årsmedelvattenföringen i Friaån har legat kring 1,7 m 3 /s under perioden De största flödena kommer under vintern och våren medan de lägsta kommer under hösten. Under 216 var årsmedelvattenföringen 1, m 3 /s. Lägsta månadsmedvärde under 216 var c:a,1 m 3 /s vilket inföll i juni och högsta månadsmedelvärde, 3,1 m 3 /s, inföll i januari och februari. Figur 62 Vattenföringen i Friaån (mynningen i Vänern), m 3 /s, som dygnsmedelvärden , 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1-jan 1-jan 19-jan 28-jan 6-feb 15-feb 24-feb 4-mar 13-mar 22-mar 31-mar 9-apr 18-apr 27-apr 6-maj 15-maj 24-maj 2-jun 11-jun 2-jun 29-jun 8-jul 17-jul 26-jul 4-aug 13-aug 22-aug 31-aug 9-sep 18-sep 27-sep 6-okt 15-okt 24-okt 2-nov 11-nov 2-nov 29-nov 8-dec 17-dec 26-dec Turbiditet och färgtal Friaån har starkt grumlat vatten och det syns en något ökande trend för stationen vid Enåsa för perioden medan det vid stationen vid Töreboda inte syns någon särskild trend. Högsta uppmätta värde överskred 2 FNU vid både Töreboda och Enåsa. Värdena inföll i september. 89 VISS SMHI 217:4. 51

52 Figur 63 Turbiditet i Friaån, FNU, åren 27 till Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" enligt SNV Töreboda Enåsa Färgtalet vanligtvis ligger inom intervallet Starkt färgat vatten vilket indikerar en stor förekomst av lösta humusämnen i vattnet. Högsta uppmätta värde under 216 var 49 mg Pt/liter för Töreboda och 39 mg Pt/liter vid Enåsa. Båda värdena inföll i december månad. Figur 64 Färgtal i Friaån, mgpt/liter, åren 27 till Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" enligt SNV Töreboda Enåsa Syrgashalt och syreförbrukning Avgörande för vattendragets ekologiska status är det lägsta värdet under året eftersom detta ofta avgör vilka arter som kan leva där. Syremättnaden i Friaån ligger på gränsen till Syrerikt tillstånd med ett lägsta uppmätt värde som vissa överstiger 7 mg/liter, men vissa år inte. De lägsta uppmätta halterna under året visar en något nedåtgående trend för perioden för stationen vid Töreboda medan stationen vid Enåsa inte visar någon särskild trend under samma period. Figur 65 Lägsta uppmätta syrgashalt, mg/liter, under åren 27 till Linjen anger gräns för Syrerikt tillstånd (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder. 91 Eurofins 28 och 21, Norborg-Carlsson A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och Eurofins 28 och 21, Norborg-Carlsson A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och Eurofins 28 och 21, Norborg-Carlsson A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och

53 Töreboda Enåsa Friaåns vatten innehåller mycket syretärande material. Vid Töreboda samhälle är halterna nära gränsen för Hög halt medan de vid Enåsa ligger en bit över denna gräns. Halterna kan variera mycket inom respektive år. Högsta uppmätta värde för 216 vid Töreboda var 66 mg/liter, vilket inföll i januari. Motsvarande för stationen vid Enåsa var 2 mg/liter, det i april. Det syns en svag trend till stigande halter under perioden vid båda stationerna. Figur 66 Halterna av TOC mg/liter åren 27 till Linjen anger gränsen för Hög halt, (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Töreboda Enåsa Hovaån Provtagning i Hovaån sker i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. En punkt (Nötebron) finns nära utloppet i Skagern. Statusklassning Hovaån har måttlig ekologisk status på grund av höga halter näringsämning och förekomst av vandringshinder. Den kemiska status klassas som god. 95 Vattenföring Årsmedelvattenföringen i Hovaån har under perioden legat kring 1, m 3 /s. Störst flöden kommer under vintern och de lägsta flöden sommartid och tidig höst. År 216 var torrare än medelvärdet för perioden och årsmedelvattenföringen var,7 m 3 /s. Lägsta månadsmedvärde var c:a,1 m 3 /s vilket inföll i juli till oktober. Det högsta månadsmedelvärdet var c:a 1,8 m 3 /s, vilket inföll i februari och april. 96 Figur 67 Vattenföringen i Hovaån (mynningen i Skagern), m 3 /s, som dygnsmedelvärden Eurofins 28 och 21, Norborg-Carlsson A.C. 211:3, Svärd C. 212, 213, 214, 215, 216 och VISS SMHI 217:4. 97 SMHI 217:4. 53

54 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1-jan 9-jan 17-jan 25-jan 2-feb 1-feb 18-feb 26-feb 5-mar 13-mar 21-mar 29-mar 6-apr 14-apr 22-apr 3-apr 8-maj 16-maj 24-maj 1-jun 9-jun 17-jun 25-jun 3-jul 11-jul 19-jul 27-jul 4-aug 12-aug 2-aug 28-aug 5-sep 13-sep 21-sep 29-sep 7-okt 15-okt 23-okt 31-okt 8-nov 16-nov 24-nov 2-dec 1-dec 18-dec 26-dec Turbiditet och absorbans Hovaåns vatten är starkt grumlat med årsmedelvärden som ligger klart över 7 FNU. Det syns även en något ökande trend för perioden Högsta uppmätta värde för 216 var 75 FNU och detta inföll i januari. Figur 68 Turbiditet i Hovaån, FNU, åren 22 till Linjen anger gränsen för "Starkt grumlat vatten" enligt SNV Parametern absorbans ersätter allt mer färgtal som mått på vattenfärg. Absorbans bygger på att ljus tas upp av i vattnet lösta partiklar och organiskt material. Figur 69 Absorbans 42 nm i Hovaån åren 211 till Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" enligt SNV.,5,4,3,2,1, Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och SLU 217, Norborg-Carlsson A.C. 216 och

55 Syreförbrukning Halten av syretärande material, räknat som TOC, ligger inom intervallet Hög halt. Högsta uppmätta värde för 216 var 2 mg/liter, vilket inföll i april. Det syns en trend mot ökande halter för perioden Transporten av TOC ut till Skagern var c:a 3 ton år Figur 7 Halterna av TOC mg/liter åren 22 till Linjen anger gränsen för Hög halt, (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder Metaller Halterna av järn har varierat kring c:a 1 3 µg/liter under perioden 1998 till 216 medan halterna av mangan har legat på en relativt jämn nivå kring 1 µg/liter med undantag för år 22 då årsmedelvärdet låg på 28 µg/liter. Figur 71 Halter av järn i Hovaån, g/liter, åren 22 till Figur 72 Årsmedelvärden av mangan i Hovaån, g/liter, åren 21 till Norborg-Carlsson A.C Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och A Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg-Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och Holmberg A. 29, Sköld A. 23, 24, 25, 26, 27 och 29. Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg- Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och

56 Halterna av tungmetaller är genomgående låga och trenderna är nedåtgående eller stillastående, förutom för bly, kobolt och krom för vilka det finns trender mot ökade halter mellan 24 och 216. Tabell 17 Halter av metaller i Hovaån 29 till 216, g/liter Koppar 1,6 1,4 1,6 1,7 1,6 1,7 1,8 1,2 Zink 5,4 6,9 8,6 1, 8, 7,5 7,5 5,9 Kadmium,14,13,15,16,16,16,19,15 Bly,63,58,82,95 1,1,89,97,57 Krom,8,7 1,1 1,3,9,9 1,1 2,2 Kobolt,3,33,36,7,49,52,47,61 Nickel 1,5 1,2 1,6 Molybden,47,59 1,,47,7 1, 1,2 1,6 Främmande arter Ingen övervakning av förekomst av främmande arter sker inom de tre kommunerna. Främmande arter har uppmärksammats i såväl sjöar som vattendrag, då främst signalkräfta. I Vänern påträffas även t.ex. ullhandskrabba. Utsättningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Måluppfyllelse De flesta sjöar och vattendrag i Mariestad, Töreboda och Gullspång uppnår inte god ekologisk status. De viktigaste problemen är övergödning och fysisk påverkan. Målet klaras inte idag. Såväl sjöar som vattendrag har idag god kemisk status, men kunskapsunderlaget har brister då mätningar av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen inte sker. Tidan nedströms Östen och Gullspångsälven nedströms kraftverket i Gullspång är utpekade som nationellt särskilt värdefulla. Gullspångsälven har skydd i form av naturreservat sedan 26. Åtgärder för att förbättra fiskens vandringsmöjligheter och restaurera lekplatser har utförts i Gullspångsälven och Tidan, men fler behövs för att klara målet då populationerna fortfarande är mycket små och sårbara. Det är oklart vilken dignitet problemet med främmande arter har och om miljömålet uppnås eller inte. 14 Holmberg A. 29, Norborg A.C. 21:2 och 211:2, Norborg-Carlsson A.C. 212, 213, 214, 215, 216 och

57 Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljömål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regeringen har fastställt sex preciseringar: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djuroch växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Skyddade grundvattentäkter År 22 ska alla kommunala och större enskilda dricksvattentäkter i länet ha inrättade vattenskyddsområden med aktuella skyddsföreskrifter. Säkrade dricksvattenresurser År 22 ska hela länet omfattas av vattenförsörjningsplanering. Mätningar och resultat Statusklassning Samtliga klassade grundvattenförekomster i Mariestad, Töreboda och Gullspång bedöms ha god kemisk status och god kvantitativ status. 15 Regionala övervakningsprogrammet Länsstyrelsen har upprättat ett övervakningsprogram för grundvatten. I Töreboda kommun, strax väster om sjön Unden, finns en trendstation som har provtagits 2-4 gånger per år sedan VISS

58 Tabell 18 Resultat från provtagning av grundvatten vid trendstationen (belägen vid Kullamarken strax väster om Unden, Töreboda kommun) ph 5,2 5,3 5,3 5,1 5,2 5,1 5,2 Konduktivitet (ms/m) 5,8 5,4 5,4 5,3 5,5 5,4 6,1 Alkalinitet (mg HCO3/liter) 3,3 2,9 2,9 3,6 5,1 4, 4,8 Sulfat (mg/liter) 7,3 6,5 6,5 5,3 7,1 5,8 3,5 Klorid (mg/liter) 6,6 6,2 6,2 7,1 5,8 7, 9,5 Fluorid (mg/liter),6,7,7,6,6,6,9 TOC (mg/liter) 7,8 14,2 14,2 12,2 8,6 1,9 19,7 Totalkväve (mg/liter),23,34,34,31,22,25,54 Nitrat (mg/liter),8,5,5,7,12,4,3 Ammonium (mg/liter),1,1,1,1,1,1,3 Totalfosfor (mg/liter),1,1,1,1,1,1,3 Natrium (mg/liter) 5,33 5,27 5,27 5,7 5,25 5,27 6,21 Kalium (mg/liter),64,51,51,61,59,61 1,62 Kalcium (mg/liter) 2,55 2,42 2,42 2,3 2,25 2,16 2,18 Magnesium (mg(liter) 1,4,96,96,9,92,91,94 Järn (mg/liter),12,19,19,2,15,17 1,92 Mangan (mg/liter),2,2,2,2,2,2,3 Aluminium (µg/liter) Kadmium (µg/liter),12,9,9,8,8,9,23 Krom (µg/liter),25,29,29,4,3,65,93 Koppar (µg/liter),55,64,64,82,54,49 2, Bly (µg/liter),13,13,13,39,12,14 1,1 Zink (µg/liter) 5,2 3,6 3,6 1,4 3,2 3, 4,5 Arsenik (µg/liter),9,1,1,15,1,8,59 Nickel (µg/liter),37,39,39,47,36,32,86 Kobolt (µg/liter),24,19,19,33,23,24 2,2 Vanadin (µg/liter),23,27,27,31,24,16 1,5 Kommunala grundvattentäkter Det grundvatten som används som råvatten i de kommunala vattentäkterna i Lugnås, Tidavad, Torsö och Hova provtas årligen. Tabell 19 Resultat från provtagning av råvatten vid de allmänna vattenverken i Lugnås, Tidavad, Torsö och Hova Lugnås Tidavad Torsö Hova ph 6,8 7, 7,8 7,5 Alkalinitet (mg HCO 3 /liter) Hårdhet (tyska grader) 4,8 8,4 6,6 7,9 Färg (mgpt/liter) <5 1 <5 Konduktivitet (ms/m) 26,3 47,8 5,5 3,1 Järn (µg/liter) <2 < Mangan (µg/liter) 3 < Nitrit (µg/liter) <3 16 Sveriges Geologiska Undersökning 217:1. 17 Verksamhet Teknik

59 Kemisk och kvantitativ grundvattenstatus Samtliga grundvattenförekomster i Mariestad, Töreboda och Gullspång har god kemisk status och god kvantitativ status. 18 Grundvattenformationer SGU har identifierat ett antal viktiga geologiska formationer för grundvatten i jord. Flera formationer har sedan slagits samman till grundvattenområde med en längd av 2 4 km vilka även innefattar tillrinningsområdena. Indelning i två huvudsakliga klasser har gjorts. Klass 1 innebär att uttagsmöjligheten av grundvatten överstiger 25 liter per sekund och klass 2 motsvarar 5-25 liter per sekund. Intressanta formationer i de tre kommunerna utgörs av rullstensåsar. Idag finns skyddsområden fastlagda kring de flesta pågående kommunala grundvattentäkterna. Skyddsområdena omfattar mindre delar av de av SGU utpekade formationerna. Figur 73 Geologiska formationer viktiga för vattenförsörjning. 19 Vattenskyddsområden Det finns totalt 18 kommunala vattentäkter i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Av dessa saknar för närvarande 8 fastställda vattenskyddsområden. Några vattenskyddsområden planeras även att uppdateras. 18 VISS Sveriges Geologiska Undersökning 217:2. 59

60 Tabell 2 Kommunala vattentäkter och vattenskyddsområden. 11 Kommunala vattentäkter med fastställt vattenskyddsområde Kommunala vattentäkter utan fastställt vattenskyddsområde Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Måluppfyllelse Såväl god kemisk som god kvantitativ status uppnås. Kunskapsunderlaget för kemisk status är dock bristfälligt. Det är oklart i vilken mån grundvatten är påverkat av olika typer av föroreningar. SGU:s studie visar på att grundvattenformationer av nationell betydelse förekommer i de tre kommunerna. Den kvantitativa statusen är god. De flesta kommunala grundvattentäkterna har tillhörande skyddsområden, men det saknades fortfarande några 216. Flera befintliga vattenskyddsområden är i behov av revidering. 11 Mariestads kommun

61 Myllrande våtmarker Nationellt miljömål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Det finns nio preciseringar fastställda för miljömålet: Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Hållbar markanvändning vid våtmarker År 22 ska markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ske ett på skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. Skydd av objekt i Myrskyddsplanen Samtliga våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplanen ska ha ett långsiktigt skydd. Fram till år 22 ska arbetet ha slutförts i de objekt där skyddsarbete hade påbörjats år 214. Förbättrad hävd av våtmarkstyper med hög biologisk mångfald År 22 ska andelen hävdade rikkärr ha ökat jämfört med år 211. År 22 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, ha förbättrats jämfört med år

62 Mätningar och resultat Utbredning I Mariestad, Töreboda och Gullspång finns c:a 6 objekt registrerade i Länsstyrelsens våtmarksinventering och c:a 42 objekt i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Anläggning av våtmarker Fram till 212 har sammanlagt c:a 71 ha våtmarker anlagts med hjälp av miljöstöd i de tre kommunerna. 111 Skydd av våtmarker I de tre kommunerna finns tre objekt som ingår i den nationella Myrskyddsplanen, Myrhulta mosse och Degermossen i Töreboda samt Karsmossen på gränsen mellan Mariestad och Gullspång. Myrhulta mosse och Karsmossen är skyddade som naturreservat. Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker i de tre kommunerna. I Mariestad, Töreboda och Gullspång har totalt c:a 71 ha våtmark anlagts med hjälp av miljöstöd fram till 212. Till detta kan ytterligare våtmarker ha tillkommit. Såväl Karsmossen och Myrhylta mosse är skyddade som naturreservat men inte Degermossen. 111 SMHI 217:5. 62

63 Levande skogar Regionalt miljömål Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Regeringen har fastställt nio preciseringar: Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Förstärkt biologisk mångfald Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker. Skydd av kulturmiljövärden År 22 ska minst 95 procent av kända kulturlämningar som omfattas av begreppet övrig kulturhistorisk lämning vara oskadade vid hänsynsuppföljning av föryngringsavverkning. Mätningar och resultat Skyddad skogsmark I Mariestad, Töreboda och Gullspång finns sammanlagt en nationalpark och 13 naturreservat vilka till stor del avser att skydda skogsbiotoper. Därtill finns ett antal områden avsatta som biotopskydd och ytterligare områden omfattas av frivilliga naturvårdsavtal. Totalt skyddas c:a 1 8 ha skogsmark. 63

64 Figur 74. Skyddade arealer skogsmark, ha, i Mariestad, Töreboda och Gullspång 1998 till 216, fördelat på skyddsform och på kommun Frivilliga avtal Biotopskydd Naturreservat Nationalpark Gullspång Töreboda Mariestad Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker på kommunal nivå. Det är därför oklart om målet klaras eller ej. Mellan 1998 och 216 har arealen skyddad skogsmark ökat med c:a 1 16 ha. Främst genom bildandet av Onsö naturreservat, Vallholmens naturreservat och Vristulvens naturreservat samt genom utökning av naturreservaten på Brommö och Kalvö. Lugnås Kvarnstensgruvor bildades 216. Även arealen biotopskyddsområde och frivilliga s.k. naturvårdsavtal har ökat under perioden. Under 216 tillkom 5,3 ha biotopskydd i Gullspångs kommun. 112 Länsstyrelsen Västra Götaland 217:1, Skogsstyrelsen

65 Ett rikt odlingslandskap Regionalt miljömål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regeringen har fastställt tolv preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap: Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker År 22 ska minst 7 hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 15 hektar. 65

66 Bevarande och skötsel av särskilt skyddsvärda naturtyper År 22 ska minst 4 hektar mosaikbetesmark hävdas, arealen av öppna kalkrika hällmarker i Dalsland med gynnsam bevarandestatus ska utgöra minst 75 hektar och minst 11 hektar stäppartad torräng ska hävdas. Bevarande av åkermark År 22 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 2 ha jämfört med 215, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Ökad andel ekologisk produktion År 22 har andelen ekologisk produktion ökat till 3 procent certifierad areal av länets åkermark. Kunskap om värdefulla kulturmiljöer på landsbygden År 22 ska 3 procent av länets kommuner ha aktuella (inte äldre än 1 år) kunskapsunderlag gällande bebyggelsen på landsbygden som är värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Mätningar och resultat Biotopskyddsområden I de tre kommunerna finns det sammanlagt 28 instiftade biotopskyddsområden med anknytning till odlingslandskapet. Dessa omfattar c:a 63 ha naturbetesmark. Ekologisk produktion Jordbruksverket har presenterat statistik över andelen åkermark i ekologisk produktion. Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/27 av den 27 juni 27 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Figur 75 Åkermark i ekologisk produktion i Mariestad, Töreboda och Gullspång år 29 till Mariestad Konventionell åkermark Omställd åkermark Töreboda Konventionell åkermark Omställd åkermark 113 Jordbruksverket

67 Gullspång Konventionell åkermark Omställd åkermark Måluppfyllelse Ingen uppföljning av miljömålet enligt preciseringarna sker i de tre kommunerna. För de 28 biotopskyddsområdena finns skötselåtgärder föreskrivna av Länsstyrelsen. Andelen åkermark i ekologisk produktion har ökat med c:a 4 4 ha mellan 29 och

68 God bebyggd miljö Regionalt miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Lätt att gå, cykla och åka kollektivt År 22 ska ny sammanhållen bebyggelse lokaliseras så att transporter mellan viktiga 68

69 samhällsfunktioner så som bostäder, skolor, arbetsplatser, service och kultur- och fritidsverksamhet kan ske till fots eller med cykel. Ny sammanhållen bebyggelse ska i huvudsak lokaliseras så att kollektivtrafik finns inom gång- och cykelavstånd. Många åker kollektivt År 225 ska en tredjedel av invånarnas resor göras med kollektivtrafik, för Göteborgsregionen gäller 4 procent. Nära till naturen År 22 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde om minst 1 hektar, inte vara större än 3 meter från bostäder, skolor och förskolor. Det är viktigt att den bostadsnära naturen innehåller kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. Synliggjorda ekosystemtjänster i den fysiska planeringen Senast år 22 ska ekosystemtjänster synliggöras i översiktplaner, detaljplaner och vägplaner. Bevarad tätortsnära skog och brukningsvärd jordbruksmark År 22 ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö, anläggningar och transportinfrastruktur utvecklas utan att tätortsnära skogsmark som har högt socialt/ekologiskt värde eller att tätortsnära brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk så att möjligheten till stadsnära odling och rekreation inte försämras. Värnade kulturhistoriska och arkitektoniska värden År 22 ska bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden vara identifierad och analyserad. God ljudmiljö År 22 ska antalet personer som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder och vid en uteplats i anslutning till en bostad minska årligen. Minskad energianvändning i bostäder och lokaler År 22 ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minska med 25 procent och till år 23 med 5 procent i förhållande till användningen Samhället anpassas till klimatförändringarna Bebyggelse och infrastruktur ska lokaliseras och utformas med hänsyn till extrema väderhändelser och den pågående klimatförändringen. Mätningar och resultat Markanvändning Dominerande markanvändning i de tre kommunerna är utöver vattenområden skogsbruksmark och jordbruksmark. Ungefär 5% av landytan är bebyggd. Tabell 21 Markanvändning, ha, år Mariestad Töreboda Gullspång Åkermark Betesmark Skogsmark, produktiv Skogsmark, improduktiv Bebyggd mark och tillhörande områden Täkter och gruvområden Golfbanor Övrig mark Vatten SCB

70 Markradon Markradon har karterats i Mariestad och Töreboda. Markradonrisken är störst i områden med genomsläppliga jordar eftersom radongasen då lättare kan transporteras. Figur 76 Karta över markradonrisker i Mariestads- 115 och Töreboda kommuner. Hushållens energianvändning Statistik från SCB visar på en minskad energianvändning hos hushållen, exklusive transporter, mellan 199 och 215. Tydligast är trenden för Mariestad och Töreboda. Förbrukningen varierar mycket mellan olika år. Tabell 22 Hushållens ungefärliga energianvändning, kwh/person år 199, 2, 21 samt 212 till Mariestad Töreboda Gullspång Sandkvist Å SCB