Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO 2015. Dokumentation från Mötesplats IFO 2016 Dagen för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg Göteborg 29 november 2016 Ett -arrangemang 1
Mötesplats IFO 2016 Mötesplats IFO är en arena för anställda inom individ- och familjeomsorg i GR:s 13 medlemskommuner. Dagen syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesrollen. Peter Molin, utvecklingsledare Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Eva Roslund, verksamhetschef Härryda kommun inledde årets Mötesplats IFO. Idag handlar det om att dela med sig av kunskap och erfarenheter men också att öppna upp för att ta emot lärande och låta sig inspireras, sa Eva. Peter Molin, utvecklingsledare Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Eva Roslund, verksamhetschef Härryda kommun, var moderatorer under årets Mötesplats IFO. 2 Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO 2015.
Där mitt hjärta slår Khazar Fatemi JAG MINNS HUR EN KONFLIKT LÅTER, hur den luktar och hur den känns. Jag kan förmedla det till människor som inte har varit med om det men som behöver veta för att förstå sina medmänniskor, säger Khazar Fatemi, journalist och dokumentärfilmare på SVT. Khazar kom till Sverige som åttaåring med sina föräldrar. Hon är född i Iran men uppvuxen i Afghanistan. När hon var färdigutbildad journalist bestämde hon sig för att åka tillbaka till Afghanistan för att söka upp sina barndomskvarter och möta människorna som blev kvar. Det resulterade i dokumentärfilmen Där mitt hjärta slår, som hon visar klipp ifrån. Det var inte lätt för mina föräldrar att acceptera att jag ville åka tillbaka. Jag är ensambarn och de har offrat allt för att vi ska vara fria, och så vill jag åka tillbaka till det vi har flytt från. Varifrån kommer den starka känslan av att vilja åka tillbaka? Det är en mix av skuld och tacksamhet. Skulden var väldigt stark till en början. Vi klarade oss, det gjorde inte min bästa vän. Och tacksamheten, vad skulle jag göra med den? Jag kan inte bara ha den i knät. Jag bestämde mig för att använda min röst och berätta det de vill säga, de som är kvar. Hon berättar om en svenskalärare som tog emot dem när de kom till Sverige och som har betytt mycket för hela familjen sedan dess. Khazar Fatemi inledde årets Mötesplats IFO. Hon fick oss att känna oss välkomna, men hon ställde också krav. Hon visste säkert inte ens var Afghanistan låg på kartan men hon lyssnade och var en medmänniska. Hon tittade aldrig på oss som offer för vi är inga offer, vi är de som överlevde. Det tror jag är viktigt, vi har ett ansvar att ställa krav på de som kommer hit och inte se dem som offer. Nu är Khazar aktuell som programledare för SVT:s dokumentärserie Kultur i farozonen. Hon visar klipp från ett avsnitt där hon åker till Homs i Syrien, en stad där förödelsen är enorm efter kriget. Hon träffar en man som håller på att återställa det som en gång var hans familjs lägenhet, i ett hus som är sönderbombat. Jag tycker inte det är så farligt säger mannen, och fyller igen skotthål med cement och sopar fram ett vackert mosaikgolv under allt damm och bråte. Det gäller att se det man vill se. Det håller honom uppe, drömmen om att återvända. Det är så viktigt att ha något att se fram emot, något att jobba för. Att få känna sig betydelsefull, säger Khazar. Jag tycker inte det är så farligt att prata med mäniskor från svåra konfliktområden om vad de minns. Många säger att de inte vågar fråga, tänk om jag väcker minnen. Men minnena finns där ändå. Det viktiga är att ta emot det som sägs om någon öppnar upp, man kan inte fråga och sedan bara gå, säger hon som avslutning. n 3
Seminarie Vad har sexuell hälsa att göra med arbetet inom individ- och familjeomsorgen? DET FINNS EN TYDLIG KOPPLING mellan sexuell ohälsa och social utsatthet. Samtidigt visar studier att socialsekreterare sällan pratar om sexuell hälsa med klienter. Det enda sättet vi kan få reda på saker är genom att fråga! Fråga om tillåtelse att prata om sexualitet eller öppna upp för frågor. Har du det som du vill ha det på det området är en bra och oladdad fråga. Man ska göra det rättighetsbaserat och ganska allmänt, många har funderingar har du också det. Signalera i den fysiska miljön att det är ok att prata om allt, till exempel genom en regnbågsflagga i rummet, säger Frida Larsson, utvecklingsledare i frågor om sexuell hälsa, Social utveckling, Göteborgs Stad. Hon pratar om SRHR som står för sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter och reproduktiva rättigheter. Det handlar om att slippa bli utsatt för övergrepp, att få säga ja till det man vill göra, tillgång till säker abort eller bra vård under en graviditet, rätt att bestämma om, när och med vem man vill ha sex och rätt att bestämma om och när man vill ha barn. Frida går igenom olika avdelningar inom socialtjänsten och kopplingen till sexuell ohälsa. På vuxenenheten kan det handla om klienter med missbruk bland annat. Det finns starka samband mellan missbruk Frida Larsson, utvecklingsledare i frågor om sexuell hälsa, Social utveckling, Göteborgs Stad. och sexuell ohälsa. Sexuell ohälsa kan också vara en anledning till att börja med droger. På enheten för funktionshinder kan det bli diskussioner om rätten till sin sexualitet. Man kanske har en personlig assistent som inte är bekväm att hjälpa till i sexuella situationer eller dålig tillgång till privata rum på sitt boende. På enheten för barn och unga vet vi att bara att vara ungdom idag är en riskfaktor när det handlar om sexuell utsatthet. Att inkludera en eller två frågor om sexualitet bland alla andra tar inte så mycket tid. Vi ställer redan en massa frågor, känsliga frågor. Fundera på vilka ord som funkar för dig innan du pratar med en klient. Och tänk på att vi inte ska så djupt, vi ska kartlägga ett behov. Upptäcker man ett större behov av samtal eller annan hjälp får man hänvisa vidare, säger hon. n 4
Seminarie Konsten att säga nej med gott samvete LENA HULTMAN ÄR PEDAGOG och familjehandledare på Familjehuset i Partille. På Familjehuset kan man som förälder få hjälp när man upplever utmaningar i föräldraskapet. De flesta som söker har många och stora konflikter dagligen med sina barn och vet inte hur de ska kunna bryta mönstret. Konsten att säga nej handlar om att ta hänsyn till sig själv, att säga nej till andra är att säga ja till sig själv. Ett ärligt nej är ett kärleksfullt svar eftersom det gör oss tydliga i förhållande till både barnen, vår partner och oss själva, säger Lena. Hon hänvisar till Jesper Juul, en dansk familjeterapeut och författare, och hans utbildningsorganisation Family-Lab som grundar sig i ett relationistiskt synsätt. Det personliga språket är det vi utvecklar först som barn: jag vill, jag vill inte, jag tycker om och så vidare. Många föräldrar korrigerar det för man vill lära barnen att uppföra sig och vara artiga. Men om man bara ska vara snäll och artig så är det nästintill omöjligt att utveckla en god självkänsla. Använder man det personliga språket när man säger nej till ett barn lär de sig vem du är också, jag vet att du vill se på tv men jag vill att du går och borstar tänderna nu. Vad är en hälsosam konflikt? Barnet har en önskan, den får sin vilja igenom och barnet är nöjd. Eller? Barnet har en önskan, föräldern säger nej, barnet går upp till kamp, sen ner till sorg, sen till balans och förhåller sig till nejet. Vad gör de vuxna under barnets kamp? Ska du bete dig så då kan du gå in på ditt rum. Vi missar ofta att ta barnen på allvar när de är i kamp och sorg. Barn som inte blir tagna på allvar kämpar ofta för att få rätt, säger Lena. n Seminarie Gatans barn våra barn Jenny Aleryd och Kim Melin från Fältgruppen City i Göteborg. FÄLTGRUPPEN CITY I GÖTEBORG arbetar med uppsökande socialarbete riktat till ungdomar som befinner sig i riskmiljöer i centrala Göteborg. Jenny Aleryd och Kim Melin berättar om sitt arbete i fältgruppen och hur det har förändrats under de senaste åren. Under våren 2015 mötte Jenny och Kim en ny målgrupp ute på stan nyanlända ungdomar och unga vuxna. Mötet med målgruppen bidrog till att Fältgruppen City hittade nya viktiga samarbetspartners, bland annat Migrationsverket. Centralt i fältgruppens arbete är mötet med nyanlända ungdomar och unga vuxna som inte har fått sina behov tillgodosedda under asylprocessen. Många gånger handlar det om att vi får hjälpa till med att bära deras ångest. Ungdomarna kan komma med frågor om den juridiska processen. Då är det viktigt att försvara barnens rättigheter och att motivera dem till att söka sig bort från livet på gatan, säger Jenny. I januari genomförde fältgruppen en kartläggning av situationen för nyanlända ungdomar som uppehåller sig i citymiljöer. Intervjuer gjordes med 76 personer. Nio av dessa uppgav att de saknade boende och 15 personer sa att de någon gång har sovit utomhus i Sverige, trots att en del av dem hade boenden. Kim berättar att de har mött mycket oro och uppgivenhet hos ungdomarna. Jag kommer ändå inte få några papper så det är ingen idé är en inställning som ungdomarna har gett uttryck för. Samtidigt har de mött personer med otroligt mycket kompetens och driv. Många gånger vet ungdomarna hur de kan få hjälp och de är ofta snabba med att föra fram det de vill ha hjälp med. Inför framtiden är Kim och Jenny inställda på att de kommer möta fler nyanlända ungdomar och unga vuxna i sitt arbete och de belyser vikten av att fortsätta jobba med ökad samverkan inom Göteborgs Stad. n Lena Hultman. 5
Seminarie Insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer ARBETET MED EU-MEDBORGARE i utsatthet är något som berör hela kommunen genom att det spänner över flera verksamhetsområden och även aktualiserar olika regelverk och konventioner. Det är inte enbart en fråga för socialtjänsten som länge var den gängse uppfattningen. Frågan är heller inte möjlig att hantera i stuprör. Det är alldeles nödvändigt att den hanteras i samordning och samverkan, säger Jan Svensson, Social resursförvaltning Göteborgs Stad. Syftet för målgruppen med att komma till Göteborg är att få en möjlighet till försörjning. Ungefär 85 procent av de som vistas i staden kommer från Rumänien och 25 procent är kvinnor. Antalet EU-medborgare har inte ökat i kranskommunerna de senaste åren och man uppskattar även att det har skett en minskning av personer som försörjer sig i gatumiljö i Göteborg. Det är väldigt få från målgruppen som söker sig till socialtjänsten för ekonomiskt bistånd. Det är med andra ord inte fråga om någon social turism, säger Teresa Woodall, Social resursförvaltning Göteborgs Stad. GR-kommunerna har tagit ställning för en gemensam handlingsplan i arbetet med målgruppen. Tanken är att stärka likabehandlingen och minska risken för utsatthet. Planen utgår från vardagsfrågor som kommunerna har att hantera i åtta prioriterade områden: kunskap, illegala bosättningar, försörjning, barns situation, skolgång, hälso- och sjukvård, människohandel, våld och utnyttjande samt samverkan med civilsamhället. I dialog med publiken framkom att den största utmaningen i arbetet med EU-medborgare i utsatthet är osäkerheten. Därför känns det bra att veta att vi, genom planen, har våra politiker bakom oss. De uppmuntrar oss att sprida och ta del av kunskap och därför ska ni inte tveka att höra av er om ni bär på frågor eller funderingar som rör arbetet med målgruppen, säger Elisabeth Beijer, GR. Även på nationell nivå arbetar man med frågan. Bland annat har en ny samordnare tillsatts vid Länsstyrelsen i Stockholms län. En av samordnarens uppgifter är att ta fram en webbplats för information och vägledning som ska möjliggöra för kommuner i hela Sverige att ge likvärdiga insatser och bemötanden till målgruppen. På internationell nivå gör EU satsningar för att uppmärksamma romers situation och bilaterala avtal har också slutits mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien. Planen för utsatta EU-medborgare finns på: www.goteborg.se Kommun och Politik / Planer och styrdokument / Styrande dokument i Göteborgs Stad www.grkom.se Detta jobbar GR med / Välfärd / Sociala området / Mitt i livet / Aktuellt arbete. n Jan Svensson och Teresa Woodall, Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Elisabeth Beijer, GR. 6
Seminarie Nätdroger NIKLAS LINDROTH ÄR NARKOTIKASAMORDNARE i Alingsås kommun. Han ger en bild av drogsituationen just nu i regionen och landet. Oroande just nu: Kraftig ökning av döda av fentanyl Fortsatt ökat antal beslag av narkotikaklassade läkemedel Är butanhascholja nästa trend? Ökning av kokainbeslag i Sverige, även på mindre orter Fortsatt mängder med nya NPS (nya psykoaktiva substanser) två i veckan ungefär MDMD (ecstasy) är starkare än någonsin Fentanyl är 100 gånger mer kraftfullt än samma mängd morfin, det är omöjligt att skilja från vitt heroin och används inom sjukvården i form av plåster som säljs på gatan. Det är en otroligt potent och väldigt farlig drog. Det vanligaste sättet att inta det är i färdigblandade nässprayer. Missbruksdos är ett sprut, två eller tre sprut så är det god natt för gott, säger Niklas. Sedan våren 2015 har det varit 200 dödsfall i Sverige av fentanyl. Han pratar om digitaliseringen av droghandeln. Niklas Lindroth. Det är inget nytt fenomen, drogförsäljarna använder den teknik som finns. Tekniken blir allt mer avancerad för varje år som går och det blir allt svårare att avlyssna kommunikation för polisen. De flesta chattprogram krypterar all kommunikation per automatik, det är omöjligt att avlyssna. Han visar hur enkelt det är att få tag i droger på internet, både legala preparat som säljs fram till att de blir narkotikaklassade, och illegala. Servrarna ligger utomlands så polisen kan inte göra någonting. Det finns programvaror som döljer all din aktivitet på nätet och mycket av droghandeln sker med den digitala valutan bitcoin. Det har aldrig tidigare varit lättare att få tag på narkotika, det är 100 procents tillgång var du än är. n Vad tycker du har varit bra med dagen? Ludvig Frick, socialsekreterare Göteborgs Stad Det är nyttigt med sådana här dagar, det ger energi i det dagliga arbetet. Jag tar med mig behovet av samverkan tillbaka till jobbet. Lena Leijondahl, familjebehandlare, Partille Jag lyssnade på Konsten att säga nej med gott samvete, det var bra och handlar om det jag jobbar med. Khazars föreläsning var stark, jag fick mycket tankar av den. Hur man ska ta emot en familj på bästa sätt utan att tänka på dem som offer. Sedan är det alltid mycket bra nätverkande på de här dagarna. 7 Khazars föreläsning var väldigt gripande. Jag vill se alla hennes filmer. Detta är min första mötesplats och jag tycker det är väldigt bra. Jag har lyssnat på intressanta saker. Anna Miles, behandlare, Stenungsund
Våran sort om socialt utanförskap i ett barnperspektiv Joel Alme JOEL ALME VÄXTE UPP med sin mamma, styvpappa och syster i Majorna i Göteborg. Det var en uppväxtmiljö kantad av missbruk och sociala problem, som har präglat hans livssyn och låtskapande. Joels senaste skiva Flyktligan kom ut 2015 och är en skildring av uppväxten i en ostabil omgivning. Hur kom skivan till? Med den här skivan visste jag innan vad jag ville göra. Kanske för att jag har fått familj själv. Jag började söka mig bakåt. Min familj har handlat mycket om fäder som svikit, i många generationer. Men skivan går ut på att inte döma någon. Vad är historien bakom att vara en riktigt dålig farsa? Alla vill något bra tror jag. Skivan handlar om förlåtelse. Men din mamma och din styvpappa var inte glada över att du gjorde skivan? Nej, det är nog lite en generationsfråga. För dem är det inte lika självklart att prata om missbruk och sådant som det är för vår generation. Det är mycket skam inblandat. Min mamma har hela tiden velat titta framåt för att komma vidare. Men nu när folk kommer fram till henne och berömmer henne för att 8 hon klarat det tror jag hon känner stolthet. Joel spelar några låtar från skivan, Backa tiden bland annat. Den handlar om hans kusin och bästa vän som båda gick bort som 19-åringar. Känner du skuld för att du borde gjort mer, eller frustration över att någon annan borde gjort det? Jag kunde inte säga till min kusin, han lyssnade inte på mig. Men det går inte att lägga skuld sådär. Man kommer ingenstans genom att peka finger åt någon efteråt, om man inte har makt att ändra på saker och ting. Alkoholen har tagit livet av generationer av män i din släkt. Vad beror det på tror du? Jag tror mer på miljö än gener. Jag kan se en tydlig röd tråd hos de av mina vänner som det gått åt helvete för. De har inte velat vara hemma, kanske för att de växt upp i en missbruksmiljö. Som förälder har man ett uppdrag att visa att det finns ljus i livet. Bara man känner sig trygg hemma klarar man mycket.
Vad kan man göra för ett barn som far illa? Ni har ett väldigt viktigt jobb! Jag har inga tips till er, ni vet ju tusen gånger mer än vad jag kan. Det är viktigt att vara en varm person tror jag, man ska fria hellre än fälla. Hur tänker du på ditt eget faderskap? Det finns något i ryggmärgen som man har med sig hem ifrån, hur man ska bete sig beroende på hur folk betedde sig mot en. Har man inte fått något sådant har man inget att luta sig mot. Jag kan förstå på ett sätt varför min pappa har varit som han har varit, han hade inget med sig hemifrån. Han ville mer vara polare med mig, jag fick röka och han tyckte att jag skulle hoppa av gymnasiet och börja jobba. Jag vill vara där för mina barn, hur de än beter sig. Jag vill att de ska kunna lita på mig. n Moderator Peter Molin lyssnar när Joel spelar Backa tiden från skivan Flyktligan bland annat. Låten handlar om hans kusin och bästa vän som båda gick bort som 19-åringar. Som förälder har man ett uppdrag att visa att det finns ljus i livet. Bara man känner sig trygg hemma klarar man mycket. 9
Konstnären Eric Magassa i arbete. Det slutliga resultatet Jag bär mina minnen lottades ut till Öckerö kommun. Denna dokumentation visar några av dagens seminarier och föreläsningar. Samtliga föreläsares presentationer hittar du på: www.grkom.se/motesplatsifo Aktuella kurser och konferenser hittar du på: www.grkom.se/kurser Text: Maja Sabelsjö, Peter Lindgren och Emma Nilsson, GR Foto: Cecilia Kaan, GR Layout: Tony Dahl, GR Info Kontaktperson: Nicholas Singleton, GR nicholas.singleton@grkom.se Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, 402 22 Gbg Tel 031 335 50 00 Fax 031 335 51 19 e-post gr@grkom.se www.grkom.se 10