I ljuset av det ondas problem

Relevanta dokument
Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

Föreläsningar i religionsfilosofi

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Teoretiska skäl att tro på Gud

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiös tro är inte en social konstruktion även om den påverkas av sociala faktorer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Begreppet naturlig religion

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Dialoger om naturlig religion.!

GUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,

OMG! religion!

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds egenskaper och natur

KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

Varför ett bevis för Gud?

Skeptisk filosof ateist eller agnostiker? Religiösa trosföreställningar behövs inte vare sig för vetenskapens eller moralens skull

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

1 Om Guds existens

Moraliskt praktiskt förnuft

SCHOPENHAUER ( )

SANNING eller fake 1

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Analys av Tro och vetande 2.0

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Vad Gud säger om Sig Själv

Nyårsdagen Lars B Stenström

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Hinduism och Buddhism

Varför vara moralisk

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

du har rationella skäl att tro.

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Abrahams barn i tre religioner

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

0. Meta-etik Grunderna

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

torsdag den 6 oktober 2011

Svar på sju frågor om islam

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Det kategoriska imperativet

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Jag hoppas du vill resa med mig och Björn på vägen fram genom Fragment och att du får uppleva, känna in och få tröst och inspiration om du behöver!

TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

David Hoffmeister om egomisstag

En religion och en filosofi

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

Vilja lyckas. Rätt väg

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

An Intelligent Person's Guide to Philosophy

Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

SOTERIOLOGI Frälsning & Dop

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt.

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Ämne Religionskunskap

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran

Transkript:

introduktion!

Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?

Finns det rationella skäl att tro på

Finns det rationella skäl att tro på På vad då?

Gudsbegreppet i klassisk religionsfilosofi Gud tillskrivs dessa egenskaper: EVIG oändlig existens ASEITET självtillräcklig existens (ad se esse) VÄRLDENS SKAPARE ur intet (ex nihil) UPPRÄTTHÅLLARE AV VÄRLDSORDNINGEN ALLESTÄDESNÄRVARO ubikvitet PERSONLIG en varelse snarare än en kraft - Allgod gränslös självutgivande kärlek - Allsmäktig omnipotent - Allvetande omniscient Fullkomlighetens attribut

Detta gudsbegrepp är gemensamt för de tre stora monoteistiska världsreligionerna judendom, kristendom, islam. Det filosofiska gudsbegreppet är mer abstrakt än de gudsföreställningar som figurerar i folklig tro.

Gudsbevis Kan man bevisa existensen av en sådan gud? Finns det några belägg för att en sådan gud existerar? Eller skäl att tro att en sådan gud inte existerar? Tro i frånvaron av bevis? Handlar religiös tro (faith) snarare om tillit/förtröstan/hopp än om försanthållande tro på basis av evidens (belief)? Är den religiösa tron inneboende irrationell? Jag tror därför att det är absurt, credo quia absurdum

1 Blaise Pascal 1623-1662 Tankar

Religiös tro är ett medvetet och frivilligt val, enligt Pascal.! Det är ett praktiskt val som vi inte kan komma ifrån.! Guds existens kan varken bevisas eller vederläggas.! Vi måste ta ställning i frågan om Guds existens på basis av en riskkalkyl och satsa på det ena eller andra alternativet.!

SATSA PÅ ATT GUD EXISTERAR! Om du vinner, så vinner du allt; om du förlorar, så förlorar du intet! Det som är mest praktiskt klokt är att satsa på att Gud existerar, trots att vi inte har avgörande teoretiska skäl för att tro att Gud existerar.

2 William James (1842-1910), amerikansk psykolog och filosof Viljan till tro (1897) Om man förnekar Guds existens, leder detta till hopplöshet och förtvivlan. Om man bejakar Guds existens, får man hopp och framtidstro. Gudstron är psykologiskt nyttig och därför pragmatiskt sann.

Att tro på Gud utan bevis är praktiskt rationellt, enligt James.! Tron gör oss bättre i stånd att nå våra mål.! Parallell Antag att du måste klara av en svår uppgift. Du vet inte om din förmåga är tillräcklig för uppgiften. Om du väljer att tro på din förmåga, så är chansen större att du klarar av uppgiften än om du fokuserar på bristen på bevis eller belägg (för att du har förmågan).!

Teoretiska skäl att tro på Gud

A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera.

Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt väsen. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. René Descartes 1596-1650

Anselm av Canterbury (1033-1109) Gud är det som är sådant att något fullkomligare inte kan tänkas. Det är fullkomligare att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om Gud inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Alltså: Gud existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé).

Gaunilo från Marmoutier framställde ett reductio ad absurdumargument mot Anselms gudsbevis Den försvunna ön är den mest storslagna ö man kan tänka sig. Det är mera storslaget att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om den försvunna ön inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig en mera storslagen ö. Det är omöjligt att tänka sig en ö som är mera storslagen än den försvunna ön. Alltså: Den försvunna ön existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé).

Den perfekta pizzan är den största pizza man kan tänka sig etc.

begrepp/term Gud Mening Intension Referens Extension Vad lägger vi i begreppet? Existerar det något som faller under begreppet?

Kritik från kantianskt håll KANT Existens är inte en egenskap. Låtsas för en stund att du har 100 daler i din tomma byxficka. Du kan bilda dig en god uppfattning om myntens egenskaper, trots att de inte existerar. Uppfattningen om mynten har ingenting med deras existens att göra. Upp Innebörden hos begreppet om Gud har ingenting att göra med frågan om Gud existerar eller inte existerar.

Härleder Guds existens utifrån det faktum att kosmos ett ordnat världsallt existerar. Finns i flera olika varianter bl a hos Thomas av Aquino (1225-1274).

Allt som sker (allt som finns) har en orsak. Orsaken är i sin tur en verkan av något, vilket i sin tur är en verkan av något, etc. Kedjan av orsaker och verkningar måste ha en första början någonstans den kan inte vara oändlig. ALLTSÅ: Det måste finnas en första orsak, Gud ( den orörde röraren ), alltings urgrund.

Kontingensbeviset Vi kan erfara att saker uppstår och förgås. Det finns alltså sådant som är kontingent som både har möjlighet att existera och att inte existera. Om det inte finns något som existerar med nödvändighet, finns det ingen tillräcklig grund för att det kontingenta skulle existera. Det kontingenta existerar. Alltså: Det måste finnas något som existerar av nödvändighet (= Gud ) och som är en tillräcklig grund för existensen av det kontingenta.

Varför kan inte kedjan av orsaker och verkningar vara oändlig?

Även om (det som sker i) världen måste ha en första orsak eller grund, så följer inte att denna måste vara en gudom med medvetande och vilja.

A posteriori-argument Grundat på observationer av världens ordning Intelligent design

Det finns en planmässig och ändamålsenlig ordning överallt i naturen, på alla nivåer. Det är osannolikt att denna ordning har tillkommit av en slump, utan den måste vara skapad av en intelligent upphovsman, Gud. MYCKET mer om detta i nästa vecka!

Skeptisk filosof ateist eller agnostiker? Religiösa trosföreställningar behövs inte vare sig för vetenskapens eller moralens skull Varför religionsfilosofi? Befria mänskligheten från vidskepelse och fördomar Förstå religiösa trosföreställningars ursprung och funktion

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift, ett behov etc! Religiösa föreställningar är mycket vanligt förekommande, men inte totalt universella. Det finns individer (och t.o.m. hela folk) som aldrig utvecklar sådana föreställningar.

Gudstron uppstår sekundärt ur människans naturliga intresse för de skiftande och motstridiga skeendena i människolivet födelse och död, sjukdom, krig, oväder, naturkatastrofer osv Sådana händelser väcker djupa känslor, vilka sedan projiceras på övernaturliga väsen (gudar och högre makter) som identifieras som de okända och osynliga orsakerna till händelserna

Projiceringen sker i ett försök att bättre hantera och kontrollera tillvaron, genom att behaga de krafter som råder över liv och död.

Religiösa trosföreställningar har inte sitt ursprung i filosofiska argument eller andra typer av rationellt grundade resonemang. Förnuftet ( reason ) sysslar med relationer mellan idéer i analyser och slutledningar. Religiositet bygger på sinnlig erfarenhet direkta intryck av skeenden i verkligheten omkring oss. Dessa intryck väcker i sin tur andra intryck, känslor, som projiceras på övernaturliga väsen. Jag är rädd för åskan. Åskguden är farlig och arg.

Religionens ursprung Religion och negativa känslor Flertalet gudar är skapelser av människors fruktan, ängslan, ångest och tungsinne Mot idén att religiositet skulle vara förbundet med särskilt fina känslor, t.ex. av vördnad för livet.

Från polyteism till monoteism De tidigaste religionerna var polyteistiska. Övergången till monoteism sker inte pga rationella insikter utan i en anda av smicker och kryperi när en gud höjs över alla de andra. Ett mellanled i utvecklingen från poly- till monoteism är monolatri = dyrkan av endast en gud, som favoriseras