Blåsarensembler i Sverige över tiden, 1: 1800-talets förhistoria 39

Relevanta dokument
Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

Medverkande i 2015 års festival

Medverkande orkestrar

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

Symfoniorkesterns instrument

STUDIER & INTRÄDESPROV

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Vad är det bästa med Kulturskolan?

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

År 1-3 År 4-6 År 7-9

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET

Vårspel. vecka Kulturskolan

Dansmusik kring sekelskiftet Frista He Sextetten i samarbete med Herrskapsdansarna, Lidköping

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Smålands Musikarkiv. Samlar Bevarar Levandegör

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

BAROCKEN ca

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Att välja instrument

Musik Sång och musicerande

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

KULTIS. Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern

Fotograf: Hans-Göran Johnson MUSIKSKOLAN

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid!

Kulturskolan KULTURSKOLAN

Kursplan för musik i grundskolan

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Instrument. Mässingsinstrument. Historiskt. Bygelhornsinstrument. Frista He Sextetten använder den gamla svenska sättningen: Eb kornett.

Symfoniorkesterns instrument

MUSIKSKOLAN. Läsåret 2018/2019

Kunskapskrav årskurs 6

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

HANINGE MUSIKKLASSER Brandbergsskolan

Instrumentbesättning i svenska blåsoktetter före c:a 1920

För dig som är nyfiken på musik

MUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Konstnärlig kandidatexamen

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Musikval för elever på

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Vecka 19, 20, 21 på Kulturskolan

Kjell Okmark mannen, myten, musiken (del 1)

... och välkommen till Sörmland. Katrineholms-Kuriren önskar alla turister och sörmlänningar en riktig varm oc skön sommar, med avkopplande

Förord. Stockholm i maj Rolf Carlsson Britta Hedlund Sten-Axel Julin Ulla Lundgren

Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Broskolans röda tråd i Musik

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola

Förutsättningar Organisation Instrument Elever gruppundervisning och individuell undervisning

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

KYRKSLÄTTS MUSIKINSTITUT. Grundundervisning

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Kulturskolans kurser

Angereds Kulturskolor

Välkommen till Nya Musikskolan läsåret

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Musicerande och musikskapande

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

afton i trädgården musikprogram 2019

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

Typiskt för Medeltiden

El Sistemaverksamhet som en del av Uppsala kulturskola

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

1 Bakgrundshistorik. 1.1 Funktion

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Sveaskolans mål i musik

Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland till på Axelgård i Lund

Johan Wennerstrand. Sångare/Skådespelare/Entertainer/Trubadur.

KULTURSKOLAN

Transkript:

Innehåll Förord 11 Inledning: fynden och frågorna 15 Mot källorna!, 17 Musiken som spelade upp och medföljde, 20 Vad är en blåsoktett?, 21 Noterna som finns kvar, 22 Bilder, instrument, fonogram, lokaler och musiker, 23 Musik för ospecificerad ensemble, 25 Brunnsmusik och genreindelningar, 26 Ur oktettperspektivet, 28 Bokens disposition, 29 Del 1 Bakgrund: blåsmusikens longue durée 33 Den dolda musiken 35 Hovmusik blir militärmusik: officerarnas hovkapell, 36 Blåsarensembler i Sverige över tiden, 1: 1800-talets förhistoria 39 Skalmejor och hobojor, 40 Harmonie-Musik, 43 Hertigars och friherrars musique, 46 Spela Hoboister, gunga tak och golf : musiker i Bellmans diktning, 50 Blåsarensembler i Sverige över tiden, 2: 1800-talet 55 Blåsargruppen blir musikkår, 55 Militärmusikkårernas framväxt, 58 Blåsinstrument i förrförra seklets början, 59 Nya instrument: 1800-talets regionala instrumenttyper, 61 Besättningar i svensk militärmusik, 62 Den svenska klangen, 64 Avdelning ur musikkåren i vad syfte?, 67 Del 2 Kurortsmusik kuliss eller kulturdistribution? 71 Vid Ronneby Helsobrunn 73 Musikhållningen i Ronneby vid 1800-talets slut, 75 Brunnskurer, krämpor och klasser, 75 Naturen och nöjena, 77 En flyktig sommarfågel : konsert och musik, 78 Dagens gång, 82 Musikerna bakom 1890-talets musikhållning, 88 Musiken på programmet, 93

Musikhållningen i Ronneby: från trumma till oktett, 95 Spåren av musikhållningen, 95 Förutsättningar, 97 Hautboister från Karlskrona: en träblåsarnas epok, 98 Bleckblåsepoken: Brunnsmusik från grannländerna, 102 Oktetternas tid, 108 Musikens tjänstgöring vid brunnen, 110 Musik morgon, middag och kväll, 110 Var spelade de, och vad?, 112 På programmen, 114 Anbud och värvning, 116 Vilka engagerades, och varför?, 117 Resor, lön och uppehälle vid Brunnen, 120 Musikbostaden, 123 Mat och dryck, 124 Klädsel och conduit, 126 Seklet med brunnskapellen i Ronneby, 127 Musik eller ej vid övriga brunnsorter 131 Medevi brunn, vars vatten smakade järnfilspån, och dess mässingssextetter, 133 Tidiga glimtar, 134 Nu och då, 136 I Medevi från 1860-talet och framåt: sextetter som sprängts och sammanrafsats, 137 Oktetter i Medevi, 141 Vad ska musik få kosta?, 143 Husarsextetter, 144 vi fick lukta lite på förnämiteten, 147 Söderköpings vatten, helt sött och ljufveligt, 149 Det mirakulösa vattnet, 149 Musiken: En dunkel början, 150 Brunnskapell från 1850-tal till 1920-tal, 152 1887 års oktett: en case study, 153 Mot seklets slut helst oktett, 155 Musik i paviljongen och i berget, 159 Anbud, kontrakt och villkor, 160 Husarer och Hultman i Ramlösa, 164 Mösseberg, en mindre kurort utan hälsoskakande nöjen, 169 Musikanskaffningen, 171 Mer eller mindre musik över tiden: Källarmästarens musik?, 172 Några nedslag vid de salta baden 177 Kungliga Marstrand, 179 Den vanliga goda musiken på Särö, 182 Från brunn till badort blandad musik vid gudomliga Gustafsberg, 188 På jakt efter musiken i Gustafsbergsparken, 190 Håller Restauratören badmusik?, 192 Noter som källor, och dagspressen, 193 Badortsmusik med stråkar, 200 Olika policy vid olika badorter?, 201 Med oktetter och Hofkapell i Lysekil, 203 På Curmans tid, 203 Hovkapellet, eller åtminstone en del, 206 Harmonie- och Dans-Musik i Varberg, 208 Tävlan om engagemang, 210 Oktetter på kommendering 215 Det usla Karlsborg, 215 Några oktetter vid Volontärskolan, 219 Att cementera en habitus, 223 Oktettkommenderingar till möten och mäss, 224 Uttagna till oktettkommendering, 225 Vad blåste oktetten på mässen? Repertoar för I 9:s oktetter, 228 Efter 1901 års omorganisation, 233 Spel ombord: Flottans sjögående oktetter, 233

Del 3 Vad blåste blåsoktetten? 237 Va blåser han då? 239 Ett rikhaltigt program 241 Fin musik inget sånt där umpa-umpa, 242 Liten afdelning ger Stor Militär-Konsert, 244 Militärmusikens genrer i oktetternas notböcker, 253 Brunnsoktettmusik och annan musik?, 254 Genreindelningar nu och då för praktiskt bruk, 255 Oktetternas repertoar och andra en semblers, 256 När Carmen slog 259 Opera på oktett, 259 Slog Carmen an?, 261 Carmen förklädd?, 263 Musiken mellan akterna, 266 Potpurri: e pluribus unum 269 för mycket af det goda, 269 Planlöst musikaliskt återbruk?, 270 Förlagor till oktettpotpurrierna, 275 Spridning, popularisering och bearbetning, förkonstligande, 276 Sammanfattning: genren potpurri, 278 Marsch: från danse guerrière till borggårdsbaletten 281 Ordet marsch, 281 Marsch genom tiderna, 282 Dansant exercis, 283 Marscher vid solkonungens hov, 284 Marscher för 1700-talets Harmonie, 286 Marsch och menuett mot en standardform med triodel, 287 Marschkaraktär vad är det?, 291 Marschens väsen marsch och dans, 291 Melodik, rytmer, tempi, 292 Marschens väsen marsch och visa, 293 Marschers mångfald: olika slag av marscher, 294 Val av tempo, 296 Impulser och inhemskt i oktetternas marschrepertoar, 297 Repertoar och stilistiska förebilder, 298 Fest- och paradmarscher från tidigt 1800-tal, 298 Standardtypen: operamarscher, konsertmarscher och regementets egen marsch, 300 Vad heter marschen?, 302 Något om spelsätt och praxis, 304 Marschen i samtidens öron nu och då: konnotation och uttrycksvärde i äldre tider, 305 I skuggan av Chopin eller med Chopin i periferin? 309 Polonäs: dans och musik, 311 1800-talspolonäsens form, stil och karaktär, 312 En svensk polonästradition, 315 Polonäs och polska, 317 Balmusik musik för konsert 321 Oscarsbaler, Sylvesterbaler, Amaranterbaler, brunnsbaler, 321 Musik att röra sig till och att lyssna till, 322 Dansers tidstypiska titlar, 324 Instrumentala serenader, romanser, hymner, 326

Del 4 Musik i galleri och paviljong 327 följ med oss in i tavlan 329 På notställarne : oktetternas noter i närbild 331 Notskrivarens material, 332 Besked om kompositörer och arrangörer, 333 Notskrivare i arbete, 335 Noterna i användning, 337 Stämböcker och partitur över tiden, 338 Noter i bruk och cirkulation, 340 På begäran eller för nöjes skull att skaffa repertoar 341 På jakt efter nytt och populärt, 342 Förlagor till blåsmusik: hyrt, köpt och lånat, 344 Bara för nöjes skull?, 348 Anonyma arrangörer och instrumentatörer, 349 Hur lärde man sig?, 350 Oktetten åtta feta gubbar? 353 Svensk oktett med tio musiker eller fler, 353 Förstärkt oktett?, 356 Olika oktetter genom åren, 357 Amerikanskt internationellt?, 363 Från instrumentation till arrangemang och bearbetning 365 Koral och manskör fyrstämmig musik satt för oktett, 365 Att reducera en orkestersats, 368 Stor opera för liten oktett: fallet Lucia, 370 Sång utan ord för oktett: Mendelssohns Frühlingslied, 372 Från piano till oktett musik för ospecificerad eller valfri besättning, 374 Sextett kontra oktett: olika sätt att arrangera, 374 Med träblås, bleck och trummor 377 Märkliga musikinstrument?, 377 Bleckblås på svenska, 378 Flöjter och klarinetter, 381 Flöjter, 381 och klarinetter, 382 Bleckblås med klaffar och ventiler, 383 Kornetter, horn och liknande, 385 Trumpet och pistong, 388 Den svenska kornetten ett nationellt klangideal?, 391 Hornen och det tunga blecket, 392 Tenorbasun och tenorhorn, 395 En epokgörande uppfinning: bastuban, 395 Trummor, sporrar och bäckar, 396 Hur lät de, på sin tid?, 398 Tillgång och efterfrågan, 399 Militärmusiker skaffar instrument, 399 Om instrumentet blev trasigt, 402 Tillverkning inom Sverige: Situationen på träblåsfronten, 403 Unge I. V. Wahl tillverkar träblåsinstrument, 404 Svarvarmästare Svensson, 406 Inhemsk bleckblåstillverkning, 408 Iac. V. Wahl sadlar om, 410 Ahlberg & Ohlsson, 413 Kännetecken och tidsbestämning av firmors instrument, 414 Handel och förmedling av instrument, 415 Import och inköp, 415 Bengt Dahlgren AB och andra firmor, 418 Annonser om reparationer, 419 Militärmusik med stråkar, C-flöjt och A-klarinett, 421 Förbättringar och experiment, 422 Stämmer det? Försök med normalstämning, 424

Musiker bakom notställarne 427 Magnus Herman Ehnstedt, 428 Musikelev, 428 Lite om Kronans kaka, 435 I Hufvudstaden, 438 Att finansiera hyra och uppehälle, 440 En lucka i Magnus Herman Ehnstedts CV, 442 Sonen avancerar, 443 Ehnstedts noter i Norrtälje 1898, 444 Akademiens undervisningsverk på Ehnstedts tid, 445 Oktettens frilansmusiker, 447 Gustaf Leonard Wiström, valdthornist, 447 Den gamle musikern som berättar: Gustaf Gille, 450 Dragonmusiken i Lund om våren 1899, 451 Invandrade musiker och deras ättlingar Nils August Zinn m.fl., 453 Oktettmusiker på Axevalla he, 459 C. G. Fredriksson, 459 C. F. Ringvall, 460 Albert Löfgren, 461 Carl August Herrman, 462 En hedersman av gamla stammen, Gustaf Ferdinand Lundin, 462 Från spel i nummer till bondespelmän, 471 Folkmusik på konsert, 475 Folkmusiken en brygd, 476 Musiker och amatörmusiker, 476 Var man på sin plats, 479 Från privatkapell till bruksmusikkår: Adelsnäs blåsorkester 483 Baroniet Adelsnäs, 483 Baronens musikkår: historik i korta drag, 484 Musikens arbetsuppgifter, användning och funktion, 486 Wilhelm Böhme, hovkapellist i privat tjänst, 489 Adelsnäskårens repertoar och instrumentation på Böhmes tid, 489 Tengvall och Harmonie-Musik i Åtvid före 1834, 493 Blåsinstrument före 1834?, 495 Kontexten: det sena 1700-talets harmonimusik och privatkapell, 496 Sammanfattning: nya rön om bakgrunden till bruksorkestrars uppkomst, 497 Den sagolika husarkvintetten 501 Husarkvintetten på turné, 505 En försvunnen repertoar?, 511 Del 5 Att betjena Helsobrunnen med Musique : några reflexioner 515 Vad hette brunnsmusiken? 517 Organisation: hushållning eller paradis? 519 Brunnssamhällets förebilder?, 521 Musikens plats: att framträda i det fördolda 527 I parken: mot paviljong och kiosk, 530 Paviljonger, kiosker och snäckor, 532 Spelplats och social plats, 533 Publik, ljudmiljö, lyssnande och reception 535 Ljuden ikring lyssnarmiljön, 536 Underhållningsmusik att lyssna på, 538 Om receptionen. Vittnesmål från musiker och entreprenörer, 542

Musikbetjäning för fin publik 545 Svenskt och utländskt nationalism?, 546 Stora fordringar, goda musiker, god ordning inom musikpersonalen, 547 Rätt och riklig repertoar för rätt publik, 548 När och hvar jag derom beordras betjäntmusik, 549 Epilog 555 Hur gick det sen?, 557 Bilagor 561 Ronneby brunnskapell genom åren 1838 1929, 561 Söderköpings brunnsmusik genom åren 1856 1930, 564 Ordlista 567 Käll- och litteraturförteckning 575 Personregister 595