Det svenska politiska systemet: Introduktion
Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
Kursens mål (del 1): faktakunskaper Efter avslutad kurs ska den studerande kunna Besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet, Redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag, Skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning,
Kursens mål (del 2): analytisk förmåga Analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling, Analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning, Visa ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp.
Innehåll Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella processer. Särskild vikt läggs vid den politisk-historiska utvecklingen och samspelet mellan politik och förvaltning. Delkursen fokuserar principiella särdrag och deras relation till centrala idéer inom politisk teori
Kursens olika delar 1. Centrala händelser i svensk politisk historia: demokratisering och framväxten av den moderna staten 2. Den offentliga maktens organisation i Sverige: nationellt, regionalt och lokalt 3. Förändringslinjer i svensk politik och förvaltning: decentralisering, marknadifiering, internationalisering
Examination Skriftlig tentamen Författande av en kortare uppsats i grupp Författandet av en individuell inlämningsuppgift Aktivt deltagande i samtliga seminarier
Grupp-uppgift Analys av en forskningsfråga ett forskningsproblem på kommunal eller regional nivå Vetenskapligt förhållningsätt : Problemformulering och avgränsning Metodiskt tillvägagångssätt Självständig insamling av material Analys och diskussion utifrån principiella utgångspunkter (litteratur) Arbete i grupper om 3-4 personer Redovisning genom skriftlig uppsats och muntlig presentation
Staten A political community formed by a territorially defined population which is subject to one government (Hague & Harrop 2001) staten består av ett mycket stort antal, i vissa avseenden visserligen kopplade och likartade men i andra avseenden självständiga och olikartade, organisationer. (Premfors 1998) Staten det är jag (yttrande tillskriver Ludvig XIV)
Är staten legitim? Accepterar medborgarna den styrande maktens rätt att fatta beslut? Beslut enligt lagarna men också en fråga om tillit och acceptens Upprätthålls i en demokrati genom möjlighet till insyn och granskning Inflödeslegitimering, utflödeslegitimering och genomflödeslegitimering
Maktbegreppet Maktens första ansikte: relationell makt Maktens andra ansikte: dagordningsmakt Maktens tredje ansikte: diskursiv och strukturell makt
Demokrati: centrala aspekter Hur skall folkstyrelsen organiseras? Representiv demokrati eller direktdemokrati? Vilken typ av representativ demokrati: Parlamentsdemokrati Partidemokrati Publikdemokrati Enhetsstat eller maktdelning?
Hur kan politiska processer studeras? Aktörsorienterade perspektiv: fokus på aktörernas motiv, intressen, strategier i samspel med varandra (mikroperspektiv) Strukturorienterade perspektiv: fokus på regelsystem, klasstrukturer, diskurser (makroperspektiv) Utmaningen för forskare: att förena nivåerna i en sammanhållen analys
Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt - Politisk vs ekonomisk makt - Beroende vs oberoende av omvärlden - Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati