1(5) Göteborgs Ornitologiska Förening Box 166 421 22 Västra Frölunda Byggnadsnämnden Göteborgs stad sbk@stadsbyggnad.goteborg.se Yttrande över Förslag till översiktsplan för Göteborg - utställning Göteborgs ornitologiska förening (GOF) har tagit del av och granskat utställningsversionen av Förslag till översiktsplan för Göteborg (ÖP). Vi har främst studerat och kommenterat de områden som är av betydelse för fågellivet, samt hanteringen av grön- och naturområden inom kommunen. Förslaget innehåller många intressanta förslag, men också en hel del oklarheter. GOF önskar därför att lämna följande synpunkter. Observera att Torslandaviken till största del behandlas i en separat skrivelse från GOF. Föreningen bygger kunskaperna om fågellivet inom Göteborg bland annat på de omfattande inventeringar som gjorts de senaste åren i samråd med Göteborgs kommun vad gäller såväl utbredning av fåglar under häckningssäsongen som förekomsten av fåglar på rast - och övervintringslokaler. Utbyggnad och förtätning Föreningen håller i stort med om att det är en klok strategi att främst förtäta befintliga bebyggelseområden och att spara ytterområden med låg bebyggelsetäthet. Vi ser dock vissa faror: Grönområden i nära anslutning till boendemiljön är en värdefull resurs för hälsa och välbefinnande. I tätbebyggda områden är dessutom små grönområden av stor vikt för fågeloch annat djurliv. Förtätning i riskerar att knapra på redan hårt ansatta grönområden i de tätast bebyggda delarna av staden. Förtätning bör främst ske på redan exploaterade ytor som t.ex. parkeringsplatser och redan hårdgjorda ytor. Tas delar av grönområden i anspråk måste de kompenseras. Det är fortfarande oklart i ÖP hur denna kompensation skall ske, men det är positivt att arbetet med att utveckla och använda kompensationsåtgärder är uttryckt i den fortsatta inriktningen av planeringen. Det är viktigt att framtida utbyggnader inte tar i anspråk de kvarvarande gröna kilar som finns in mot centrum. Det gäller bl.a. Björlanda/centrala Hisingen, Öxnäs/Kvillebäcken, norra Hisingen, Sörbergen/Lärjeån och södra kustremsan. Gröna kilar bör planeras in redan i översiktsplanen. Även gröna kilar mellan olika naturområden är viktiga att bevara, t.ex.
2(5) mellan Vättlefjäll och Sörbergen, då dessa kan fungera som spridningskorridorer mellan områdena. Det är positivt att en ny naturvårdsplan är på gång i Göteborg. Det är dock viktigt att de områden som pekas ut med särskilt viktiga för naturvården helt undantas från fortsatt planering, tills den nya naturvårdsplanen är framtagen. Flera stora naturområden i stadens ytterkanter markeras i ÖP som framtida utvecklingsområden. Stora delar av några av områdena är markerade som områden med särskilt stora värden för natur- och friluftsliv, landskapsbild samt kulturvård och/eller brukningsbar jordbruksmark. Dessa områden bör undantas ur utredningsområdena. Konsekvensbeskrivning Det är bra att miljökvalitetsmålen förs ner på lokal nivå. I de fall där ÖP motverkar att miljömålen nås bör dock alternativa lösningar presenteras. Vi efterlyser även ett konkret åtgärdsprogram för hur målen skall kunna nås på lokal nivå. Om ambitionen att kompensera exploatering av natur och grönområden skall få någon praktisk betydelse måste det finnas konkreta riktlinjer för kompensationsåtgärder. Riktlinjer för kompensationsåtgärder bör ingå i ÖP. Det är fortfarande oklart vilka konsekvenser ÖP har för jordbruket. Strategier för hur ett bärkraftigt jordbruk, och därmed den biologiska mångfald som finns i kommunens kvarvarande jordbrukslandskap, skall kunna finnas kvar inom kommunen bör ingå i ÖP. Inte minst är detta viktigt för jordbrukslandskapet på Hisingen, med tanke på det särskilt hårda exploateringstryck som råder där. Det är glädjande att ÖP anger vikten av en ny värdering av jordbruksmarken utifrån såväl bruknings-, upplevelse-, kultur- och kretsloppsvärden som biologisk mångfald. Det är viktigt att den ambitionen omsätts i handling! Det är förvånande att konsekvensbeskrivningen fortfarande inte tar upp konsekvenser för ädellövskog. Naturreservat och naturområden Gränsdragningen för planerade nya eller utvidgade naturreservat är oklar. Detta måste tydliggöras i ÖP. Inga åtgärder, i eller utanför dessa områden, som kan medföra hinder eller motverkar inrättandet av framtida reservaten kan tillåtas i ÖP. En karta på planerade reservat bör ingå i planhandlingarna. De borde även ritas in på mark- och vattenanvändningskartan. Prioriteringsordningen för bildandet av nya naturreservat blir meningslös om det inte finns någon konkret tidplan. I flera fall har även planer på nya reservat funnits länge utan att något har hänt. Flertalet av de nu föreslagna reservaten fanns upptagna redan i ÖP99, men inte ett enda av dessa har bildats! GOF anser därför att en tidsplan för bildandet av nya naturreservat i
3(5) kommunen måste upprättas. Vidare anser vi att handläggandet av särskilt komplicerade ärenden med intressekonflikter, t.ex. Lärjeån och Torslandaviken läggs över på länsstyrelsen i stället för kommunen. Detta gäller speciellt då kommunen eller kommunala bolag står som part i intressekonflikten. När det gäller nya reservat med kulturmarker, t.ex. Galterö och Välen, är det av yttersta vikt att skötseln av markerna fortgår och anpassas så att det öppna landskapet och den biologiska mångfalden bevaras. Inom naturreservaten bör man lägga mer kraft på att göra dem mer intressanta och tillgängliga för allmänheten. Bättre kollektivtrafikförbindelser och parkeringsplatser, fler vindskydd etc. gör att mer folk vistas ute i naturen. Fågeltorn och vindskydd fungerar även som sociala mötesplatser och kan därför stärka rekreationsvärdet av ett område. Hänsyn bör tas till känsliga områden och besöksströmmar styras till mindre känsliga områden. När det gäller enskilda planerade/befintliga reservat och andra naturområden vill vi lämna följande synpunkter: Lärjeåns dalgång Med stor tillfredställelse konstaterar vi att vägreservatet mellan Angereds centrum och Gunnilse har strukits. Det är dock lika viktigt att även vägreservaten mellan Eriksbo och Bergsjön stryks. GOF accepterar inte några nya vägförbindelser över Lärjeåns dalgång. Lärjeån är Natura 2000-område, hela dalgången med omgivningar är riksintresse för naturvården. Dalgången har mycket höga natur- och kulturvärden. Inte minst fågellivet är rikt. I dalgången häckar mindre hackspett och forsärla, och strömstare förekommer vintertid. Kungsfiskare och skogsduva har häckat tidigare. Ytterligare en vägbro över ån kommer att splittra upp naturlandskapet och dessutom sprida buller i en för Göteborg ovanligt tyst miljö. ÖP tar upp trafikbuller som ett stort folkhälsoproblem i Göteborg. Det är därför ytterst förvånande att man riskerar att spoliera en så värdefull tyst refug nära stadens centrum som Lärjeåns dalgång. Vi uppmanar även till stor varsamhet vid planering av nya bostadsområden kring dalgången. Torslandaviken Torslandaviken är en av de i särklass värdefullaste fågellokalerna i Göteborgstrakten. Torslandaviken med omgivningar skulle kunna utvecklas till ett värdefullt rekreationsområde av stort värde för hela regionen. Området har potential att bli ett område dit många både inom och utom kommunen skulle söka sig för att få avkoppling från vardagen. Utvecklandet av Getterön i Varbergs kommun till en av Västsveriges finaste fågelmarker bör tas förebild! Se vidare i separat skrivelse från GOF om Torslandaviken. Rya skog Skogen är en oas i industrilandskapet. Det är viktigt att bevara de få kvarvarande grönområdena på norra älvstranden. Det skogsområde som ligger norr om nuvarande
4(5) reservatsgräns, och som ingick i den ursprungliga reservatsbildningen från 1928, bör därför återföras till naturreservatet. Björlandahalvön m.m. Kusten är som framhålls i planen viktig som friluftsområde. Dess naturvärden bör dock framhållas tydligare. Skyddet av kusten bör stärkas i allmänhet. Inte minst gäller det Björlandahalvön och Lilleby där trycket från exploateringsintressen är högt. Hela Björlandahalvön utanför bebyggelse bör införlivas i befintligt naturreservat. Vättlefjäll Skyddet bör stärkas i värdefulla områden som hamnat utanför befintligt naturreservat. Bl.a. ligger flera viktiga områden för orre utanför reservatet. I området kring Långemossen finns värdefulla spelplatser för orre. Genom att säkra detta område och den kringliggande lövskogen från framtida exploatering ser man till att skapa en fristad åt den minskande orrstammen. Sörbergen Delar av området pekas ut i ÖP både som framtida utvecklingsområde och värdefullt naturoch friluftsområde. Flera värdefulla skogs- och myrområden finns upptagna i Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten (GOF 1993). Värdefulla naturområden och gröna stråk bör pekas ut redan i översiktsplanen och undantas från utvecklingsområdet. Rödbo-Djupedal-Säve Samma konflikt som i Sörbergen finns. Området innehåller skyddsvärd lövskog och barrskog med bl.a. häckande nattskärra. Värdefulla naturområden och gröna stråk som detta bör pekas ut redan i översiktsplanen och undantas från utvecklingsområdet. Kärra I det planförslag som gäller framtida Kärra-området har man tagit ingen eller väldigt liten hänsyn till de skyddsvärda naturområden som skulle försvinna om planen genomförs enligt förslaget. Området innehåller områden med hög skyddsvärdhet. Bönered är utpekat i ÖP som brukningsvärd jordbruksmark. Göta älvdalen GOF motsätter sig att en del av riksintresset för naturvård tas bort. Kvillebäcken och Hökällaområdet Skyddet bör stärkas, eventuellt som naturreservat. Säveån Säveåns mynning är en viktig övervintringslokal för änder och doppingar. Även kungsfiskare övervintrar regelbundet. Ån uppströms från mynningen hyser även häckande kungsfiskare. Hela ån, inklusive mynningen, måste säkerställas hög skyddsstatus vid framtida
5(5) exploateringar i området, bl.a. Gamlestaden och Kviberg. Vid väg- och husbyggen invid ån måste särskild hänsyn tas till den känsliga miljön. Delsjön Vi finner att västra Delsjömrådet inte längre tas med som planerat naturreservat. GOF beklagar detta och anser att planerna på ett naturreservat bör tas upp igen. Södra Askim Ambjörnshagen som ligger inom utredningsområdet finns upptagen i Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten och pekas ut som område med särskilt höga värden för naturliv. Hela området öster om Säröleden bör tas bort från utredningsområdet. Ambjörnshagen med kringliggande områden bör eventuellt inkluderas i Sandsjöbackas naturreservat. Knippelholmarna Detta område har ett starkt fågelliv. GOF har länge påpekat att Knippelholmarna skall skyddas för att skydda fågellivet. Göteborgs Ornitologiska Förening, 2008-07-01 Stina Thelander Ordförande Jörgen Persson Fågelskyddskommittén