Kalkstenstäkt i Skövde



Relevanta dokument
Projekt Slussen. Förslag till kontrollprogram för grundvatten. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Linda Flodmark, Karl Persson

Kalkstenstäkt i Skövde

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 9 Kontrollprogram grundvatten

Förslag till kontrollprogram grundvatten. Tunnelbana till Arenastaden

E-POST KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER TILL FÖLJD AV UTÖKAD TÄKTVERKSAMHET I VÅMB

Bilaga F9. Åtgärdsplan för inläckage i tunnelanläggning. Stockholms Framtida Avloppsrening

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Brytning av kalksten på Bunge Ducker 1:64 -Kompletterande synpunkter

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Vattenverksamheten. Vattenverksamheten. M Hamnbanan, dubbelspår Eriksberg-Pölsebo. Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

PM Infiltrationstest vid Barkarby. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

Västlänken och Olskroken planskildhet

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV VILLKOR

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV PROVISORISK FÖRESKRIFT

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Bilaga 2a - Råd från SGU, så klargör man att en planerad täkt inte utgör vattenverksamhet det kan hänga på ansökan

M Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box Stockholm

Hydrogeologiskt utlåtande detaljplan inom Myrenområdet

Yttrande i mål M

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 3 Infiltrationstest vid Akalla

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

PM Infiltration Norra begravningsplatsen norra sänkan. Tunnelbana till Arenastaden

Bilaga 6 Kontrollprogram grundvatten. Miljöprövning för tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka och söderort

Slussporten bergsskärning

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

PM Infiltrationstest vid stationsuppgång invid Mälarbanan. Kontrollprogram grundvatten för tunnelbana från Akalla till Barkarby

Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening

11.3 Ledningsnätet inklusive Tunnel

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

Hydrogeologisk PM. Tilläggsyrkande för grundvattennivåsänkning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Stockholms stad

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

PM GRUNDVATTENVERKSAMHET VID BRO ÖVER BORÅSVÄGEN

Kompletterande utredning grundvattenfrågor

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

PM Infiltrationstest vid Barkarby station. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

Robertshöjdsgatan ansökan om tillstånd för vattenverksamhet SAMRÅD

Grundvattnet i ett framtida klimat

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Kompletteringar av ansökningshandlingarna

Bakgrund till mötet

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Hydrogeologisk PM inför planerad brytning av bergtäkt inom fastighet Klinte Klintebys 1:4, Gotland

DELDOM meddelad i Nacka

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 1 Konsoliderad version av villkorsförslag

DOM meddelad i Nacka

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

Förprojektering Smedby 6:1

Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden. Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan

Infiltration till våtmarker

Grundvattenmätteknik I

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

1 Beräkning av inläckage till bergtunnel

Gryaabs Transporttunnlar. Information om ny placering. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken

UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP

SJÖSTADEN. Hydrogeologi

Grundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu,

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

URSVIKS VÄSTRA DELAR. Förstudie - Hydrogeologi. Framställd för: Sundbybergs stad RAPPORT. Uppdragsnummer:

Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl)

PM/GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Checklista för kontrollprogram

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp

PM hydrogeologiska frågor

Västlänken och Olskroken planskildhet PM TRV 2016/3151. Robin Borgström MPU02-50GT _Bilaga 3. Karl Persson _ MPU 02 1 (27)

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

Gamla Uppsala järnvägsutbyggnad

E4 Förbifart Stockholm

Information om anmälan av värmepumpsanläggning

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Yttranden från närboende (aktbilagorna 29, 32, 35-37, 39-42, 47 och 49) bemöts i avsnitt 3 nedan.

Transkript:

Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

1 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Risköversikt... 2 2.1 Grundvattennivåsänkning i kalkstenen... 2 2.2 Grundvattennivåsänkning i jord... 3 2.3 Förändrade flödesregimer i vattendrag... 3 3 Kontroll och utförande... 3 3.1 Inläckage i kalktäkt... 3 3.2 Vattennivåer i berg och i bergborrade dricksvattenbrunnar... 4 3.3 Grundvattennivåer i jord och i grävda dricksvattenbrunnar... 4 3.4 Flödesmätningar... 5 3.5 Nederbörd och temperatur... 5 4 Sammanställning och analys av data... 5 4.1 Grundvatten... 5 4.2 Vattenföring... 6 5 Åtgärder vid avvikelse... 6 6 Kommunikation med tillsynsmyndigheten... 7 Bilagor 1 Tabell med riskobjekt för grundvattensänkningar 2 Karta över riskobjekt 3 Karta över observationspunkter för grundvatten 4 Karta över stationer för flödesmätning L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

2 (7) 1 Inledning Föreliggande kontrollprogram beskriver syfte och omfattning av den planerade hydrologiska och hydrogeologiska övervakningen inom ramen för Cementas kalkstenstäkt i Skövde. Kontrollprogrammet har upprättats för att kontrollera att ingen oförutsedd hydrologisk och hydrogeologisk påverkan uppkommer. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som i samråd med länsstyrelsen kommer att anpassas med hänsyn till den framväxande täkten och utefter insamlade mätresultat. 2 Risköversikt Det vatten som läcker in kalktäkten består dels av grundvatten och dels av ytvatten och nederbörd. Det inläckande vattnet behöver ledas bort för att möjliggöra produktion i kalktäkten. Att grundvatten läcker in och leds bort får till följd att trycknivån för jordlagrens och bergets grundvatten sjunker. Konsekvenser av detta kan vara: Grundvattennivåsänkning i kalkstenen kan påverka borrade dricksvattenbrunnar negativt genom att möjligt vattenuttag reduceras. Grundvattennivåsänkning i jord kan påverka grävda dricksvattenbrunnar negativt genom att möjligt vattenuttag reduceras. Förändrade vattenföringar i omkringliggande vattendrag kan ge en viss påverkan på Natura 2000-området Klasborg-Våmb. Kalkstenstäkten påverkar dels grundvattenmagasinet i jord och dels grundvattenmagasinet i kalkstenen. De två grundvattenmagasinen har olika karaktär, vilka beskrivs nedan. 2.1 Grundvattennivåsänkning i kalkstenen Genom bortledningen av inläckande grundvatten från befintlig täkt har trycknivån för grundvattnet i omgivande kalksten avsänkts. Planerat utökat brytområde kan komma att ge upphov till ytterligare trycknivåsänkningar i den planerade brytriktningen. Hur stor avsänkningen blir beror på volymen inläckande vatten, nuvarande grundvattentryck i kalkstenens sprickor och hur dessa sprickor kommunicerar hydrauliskt, dels med kalktäkten och dels med omgivande jordlager. Inom det aktuella området bedöms grundvattennivåerna i kalkstenen vara påverkade av tidigare och pågående täktverksamhet. Vid inventering i det aktuella området har bergborrade dricksvattenbrunnar som kan komma att påverkas hittats, se bilaga 1 och bilaga 2. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

3 (7) 2.2 Grundvattennivåsänkning i jord Genom bortschaktning av jordmassor och bortledning av inläckande grundvatten från befintlig täkt har trycknivån för grundvattnet i omgivande jordlager avsänkts. Jordlagren närmast täkten är mest avsänkta medan grundvattenytan i stort följer topografin i områden längre bort. Planerat utökat brytområde kan komma att ge upphov till ytterligare trycknivåsänkningar i den planerade brytriktningen. Hur stor avsänkningen blir beror på volymen inläckande vatten, nuvarande grundvattentryck i jordlagren och hur genomsläppliga jordlagren är. Vid inventering i det aktuella området har grävda dricksvattenbrunnar som kan komma att påverkas hittats, se bilaga 1 och bilaga 2. 2.3 Förändrade flödesregimer i vattendrag En utökning av befintlig kalktäkt i enlighet med ansökt alternativ innebär att nedre delen av Hållsdammsbäcken behöver ledas om. Hållsdammsbäcken mynning i Våmbsbäcken kommer att förbli i samma läge i Klasborg-Våmbs Natura 2000- område. Genom omledningen av Hållsdammsbäcken kan flödesregimen i Hållsdammsbäcken, och därmed Våmbsbäcken i Klasborg-Våmb, kommer att förändras något. 3 Kontroll och utförande För att följa upp den eventuella påverkan som verksamheten i Skövde kan medföra på omgivningen med avseende på hydrologi och hydrogeologi kommer nedanstående kontroller att utföras: Totalt inläckage av vatten i kalktäkten. Inläckaget kommer att adderas till processvatten och nederbörd, varför även dessa parametrar måste kontrolleras. Grundvattennivåer i jord, grundvattennivåer i berg (kalkstenen), vattennivåer i grävda och borrade dricksvattenbrunnar,. Flödesmätningar i Våmbsbäcken och i Hållsdammsbäcken. Kontrollerna kommer löpande att redovisas för tillsynsmyndigheten, samt vid behov till berörda fastighetsägare som har anläggningar som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. 3.1 Inläckage i kalktäkt Bortledning av inläckande vatten kommer att ske från pumpar i lågpunkter i täkten. Kontrollen av inläckage omfattar mätning av totalt bortpumpat vatten. För att bestämma volymen inläckande vatten kommer även volymen processvatten som tillförs att mätas. Mätning kommer att ske med flödesmätare. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

4 (7) 3.2 Vattennivåer i berg och i bergborrade dricksvattenbrunnar Grundvattennivåer i berg (kalkstenen) kommer dels att mätas i grundvattenrör och dels i borrade dricksvattenbrunnar. Mätningar i grundvattenrören i bilaga 3 påbörjades under 2011. Grundvattennivåmätningar kommer att utföras en gång per månad i samtliga observationspunkter. Om avvikande grundvattennivåer upptäcks kommer mätfrekvensen att ökas. Tätare mätningar kan komma att utföras i utvalda observationspunkter med automatiskt registrerande system. Normalt avläses insamlade data från nivågivarna en gång i månaden. I samband med avläsningen sker även manuell lodning. Om avvikande grundvattennivåer upptäcks vid avläsningen utökas denna till att ske veckovis. Funktionskontroll av observationsrör för grundvatten utförs regelmässigt en gång per år, alternativt när observerad grundvattennivå trots upprepade mätningar kan ifrågasättas. 3.3 Grundvattennivåer i jord och i grävda dricksvattenbrunnar Grundvattennivåer i jord kommer dels att mätas i grundvattenrör och dels i grävda dricksvattenbrunnar. Mätningar i grundvattenrören i bilaga 3 påbörjades i juli 2014. Grundvattennivåmätningar kommer att utföras en gång per månad i samtliga observationspunkter. Om avvikande grundvattennivåer upptäcks kommer mätfrekvensen att ökas. Tätare mätningar kan komma att utföras i utvalda observationspunkter med automatiskt registrerande system. Normalt avläses insamlade data från nivågivarna en gång i månaden. I samband med avläsningen sker även manuell lodning. Om avvikande grundvattennivåer upptäcks vid avläsningen utökas denna till att ske veckovis. Funktionskontroll av observationsrör för grundvatten utförs regelmässigt en gång per år, alternativt när observerad grundvattennivå trots upprepade mätningar kan ifrågasättas. Kompletterande grundvattenrör kommer att installeras för ytterligare kontroll, bl.a. inom Natura 2000-området Klasborg-Våmb i det fall att tillstånd för installation av grundvattenrör inom Natura 2000-området kan erhållas. Samråd kommer att hållas med tillsynsmyndigheten om utökning av kontrollpunkter för grundvatten. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

5 (7) 3.4 Flödesmätningar I Våmbsbäcken och i Hållsdammsbäcken kommer flödet att mätas kontinuerligt vid två mätstationer i vardera vattendrag. Mätstationerna kommer att vara lokaliserade ovanför respektive nedanför kalkstensbrottet med syftet att bevaka flöden och flödesvariationer i Våmbsbäcken respektive Hållsdammsbäcken. Projektering av lägen och typ av mätutrustning pågår, samråd kommer att hållas med tillsynsmyndigheten om slutliga lägen. 3.5 Nederbörd och temperatur För att utföra kvalitativa utvärderingar av förändringar i grundvattennivåer, inläckage, vattenföringar m.m. kommer data rörande nederbörd och temperatur att inhämtas från SMHI. 4 Sammanställning och analys av data All mätinformation från kontrollprogrammet registreras fortlöpande i databaser. Informationen kommer att användas som underlag för analys och presentation, samt för extern kontroll och redovisning i form av rapporter till tillsynsmyndighet. 4.1 Grundvatten Vid analys och utvärdering av grundvattendata är det viktigt att härleda vad en eventuell nivåsänkning beror på. Om man registrerar en onormal nivå (högre eller lägre) jämfört med det nivåintervall som är naturligt vid den aktuella tiden på året (baserat på bakgrundsmätningar) måste detta utredas vidare för att bedöma om det beror av naturliga förlopp eller om det kan vara relaterat till brytningen. En första åtgärd är att följa upp nivåerna oftare. För att kunna jämföra aktuella grundvattennivåer mot normala fluktuationer kommer dimensionerande grundvattennivåer tas fram för utvalda observationspunkter. Upplägg och hantering av dimensionerande grundvattennivåer beskrivs nedan. Med dimensionerande grundvattennivåer menas dels en Övervakningsnivå och dels en Åtgärdsnivå. Detta är en vedertagen metod som har använts vid uppföljning av grundvattenpåverkan vid exempelvis större infrastrukturprojekt. Med Övervakningsnivå menas då man registrerar en onormal nivå (högre eller lägre) jämfört med det nivåintervall som är naturligt vid den aktuella tiden på året (baserat på bakgrundsmätningar). Med Åtgärdsnivå menas ett underskridande av en över tid beräknad naturlig lägsta grundvattennivå. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

6 (7) De dimensionerande grundvattennivåerna kommer att ses över årligen och vid behov uppdateras. Data från bakgrundsmätningarna av grundvattennivåer kommer succesivt att öka i omfattning och ett mer statistiskt underlag kommer med tiden att finnas. Revideringar av åtgärdsnivåer ska baseras på en noga genomförd analys och kommuniceras med tillsynsmyndigheten vid exempelvis årliga tillsynsmöten. En sammanställning av utförda mätningar och analyser skickas årligen till tillsynsmyndigheten. Inom egenkontrollen kommer emellertid genomgång av mätdata göras löpande. Alla mätdata kommer att kvalitetssäkras via granskning från mätansvarig personal. Avvikelser noteras och följs upp direkt vid databearbetningen. Internt görs även en månadsvis sammanställning och uppföljning av grundvattennivåer såvida inte annat föreskrivs. 4.2 Vattenföring Vattenföringen Våmbsbäcken och Hållsdammsbäcken kommer dagligen att registreras med hjälp av automatiska givare vid två mätstationer i vardera vattendrag. Den automatiska övervakningen kommer regelbundet att kontrolleras med manuella mätningar av vattenföring. På motsvarande vis som grundvattenvattennivåerna övervakas kommer även flödet i Våmbsbäcken och Hållsdammsbäcken att följas upp med hjälp av dimensionerande flöden. För observationspunkter av vattenföring kommer både övervakningsnivåer och åtgärdsnivåer att anges. Dimensionerande flöden kommer att ansätts med hjälp av bakgrundsmätningar. 5 Åtgärder vid avvikelse Med avvikelse menas en avvikande grundvattennivå eller vattenföring som inte kan förklaras av naturliga fluktuationer. Om avvikelsen avser en Övervakningsnivå ska intensifierade mätningar utföras i den aktuella punkten. Inhämtande av data och manuella mätningar ska ske veckovis till dess att man fastslagit vad avvikelsen kan bero av. Avvikelsen ska dokumenteras och kommuniceras med länsstyrelsen inom en månad från det att den upptäcktes. Om ett underskridande av Åtgärdsnivå inträffar ska länsstyrelsen omgående informeras och en handlingsplan tas fram i samråd med länsstyrelsen. Ett förslag till handlingsplan ska lämnas till länsstyrelsen senast tre veckor efter att avvikelsen upptäckts och meddelats. I handlingsplanen kan exempelvis ingå ytterligare intensifierade mätningar för att klarlägga orsak till avvikelsen och få underlag för eventuella begränsande åtgärder (skyddsåtgärder). Om en oförutsedd påverkan har skett måste lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Förslag till skyddsåtgärder lämnas antingen direkt i handlingsplanen eller tas fram efter att påverkan säkerställts och validerats. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

7 (7) Om grundvattennivåerna sänks, eller vattenföringen minskar, till nivåer/flöden som bedöms kunna leda till påverkan på omgivande natur eller skador på anläggningar genomförs åtgärder. Dessa åtgärder kan vara infiltration av vatten för att upprätthålla grundvattennivåer, borrning för fördjupning av befintliga dricksvattenbrunnar, borrning av nya dricksvattenbrunnar och tillförsel av vatten från kalkbrottet uppströms verksamheten. 6 Kommunikation med tillsynsmyndigheten Tillsynsmöten kommer att hållas i enlighet med gällande kontrollprogram för befintlig verksamhet. L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning Cementa Skövde\Text\Slutliga originaldokument\kontrollprogram Cementa.doc

Cementa Skövde Förslag till kontrollprogram Bilaga 1 Tabell med riskobjekt för grundvattensänkningar Fastighetsbeteckning Geologiskt lager Typ av brunn Våmb 30:148 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:188 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:194 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:185 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:157 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:189 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:194 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:270 Okänt Borrad brunn Våmb 30:175 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:266 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:181 Okänt Borrad brunn Våmb 30:146 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:197 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:191 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:158 Kalksten Borrad brunn Våmb 30:192 Morän Grävd brunn Våmb 30:140 Morän Grävd brunn Våmb 30:267 Morän Grävd brunn Våmb 30:171 Morän Grävd brunn Våmb 30:170 Morän Grävd brunn Våmb 30:145 Morän Grävd brunn Våmb 30:266 Morän Grävd brunn Våmb 30:186 Morän Grävd brunn Våmb 30:11 Morän Grävd brunn

N BILAGA 2 RISKOBJEKT TECKENFÖRKLARING KALKSTENSTÄKT PLANERAT BRYTOMRÅDE UTÖKAT BRYTOMRÅDE GRÄVDA BRUNNAR (JORD) BORRADE BRUNNAR (BERG)

N BILAGA 3 OBSERVATIONSPUNKTER FÖR GRUNDVATTEN TECKENFÖRKLARING KALKSTENSTÄKT PLANERAT BRYTOMRÅDE UTÖKAT BRYTOMRÅDE GRUNDVATTENRÖR I JORD GRUNDVATTENRÖR I BERG BERGAB02 BERGAB01

N BILAGA 4 STATIONER FÖR FLÖDESMÄTNING TECKENFÖRKLARING KALKSTENSTÄKT PLANERAT BRYTOMRÅDE UTÖKAT BRYTOMRÅDE OMRÅDE FÖR FLÖDESMÄTNING I NYA HÅLLSDAMMSBÄCKEN OMRÅDE FÖR FLÖDESMÄTNING I VÅMBSBÄCKEN