SÄRÖS VACKRA LUNDER SKRIVET OM PLATSEN OCH NATUREN BARCHAEUS 1773, ett mantal Säteri, beläget på den skönaste holme i denna Skärgård Oen är fruktbar; det visa jordarter af både sand och lera, som finnas blandade med snäckeskal; Äfven utviser trädväxten det; Ek, Ahl, Lind och Ask hafva här mycken frodighet. BEXELL 1817 Sätesgård har det skönaste naturläge Skogen är lika vacker som sorgfälligt vårdad.! WALLIN 1858 Uti den kala och fattiga skärgård som omgifver Hallands nordligaste strand höjer sig en klippig ö, på trenne sidor omgifven af havet, på den fjärde, genom ett obetydligt sund skild från fastlandet. Detta är. Det ligger der som en oas i öknen, grönskande och frisk bland de öde skären, med reslig nordanskog på sina hjässor och yppiga lunder uti sina dalar företer - såsom vi ofvan antydt ett skönt, men tyvärr sällsynt exempel på förskoning från den vandalism som sköflat vestra kustens skogar. Sedan eldre tider vårdad av naturälskande egare, har den fritt fått behålla och utveckla den herrliga skogsbeklädnad som fordom prydt hela vår kust. THEGERSTRÖM 1915 Ord kunna dock icke nog gifva en föreställning om denna härliga ö. Man måste själf se den, icke en eller flera gånger, icke såsom resande följa en välvillig vägvisare. Man bör gå där under dagens alla timmar, själf sökande sig fram bland klippor, tallar och ekar. SKOTTSBERG 1952 1917 bildades ett bolag. Då bolaget 1929 upplöstes hade även de för ny bebyggelse avsedda områdena mycket obetydliga ingrepp skett Villorna ligga inbäddade i grönska och mången tomt har kvar drag av vildmark med ståtliga åldriga träd, jättelindar, ståtliga ekar, almar och askar. STACKELL 1975 Flera av de villakontrakt som Schmidt tecknade med gamla eller nytillkomna badgäster hade liknande villkor. Punkterna som ofta återkommer i dem är att inga träd fick fällas på tomterna. ROTH 1964 Gamla tiders idyll får vi aldrig tillbaka. Men man kan hoppas av hjärtat att naturskönheten skall få bevaras, till glädje för kommande generationer. är något mycket speciellt och dess egenart är värd att värna om.
SKYDD AV SÄRÖNATUREN BIDRAG TILL BEVARANDET AV SÄRÖS EGENART LARS GATHENHIELMS BIDRAG PÅ 1700-TALET Sällskapet Vänner verkade mellan 1901 och 1956 för badortens förskönande och ordnande. Man anlade strandpromenaden runt stora delar av ön, ordnade nya vägar, stigar och utsiktsplatser i Västerskog och Nordanskog samt reste Gathenhielmska stenen. Stenen är rest i Göviken till minne av Lars Gathenhielm, 1678-1719. Han lät ankra upp några av sina fartyg till skydd mot de fruktade danskarna vilka då undvek att plundra den fagra n. Kultur och Turism, Kungsbacka och GP 2007 VILLAÄGARENS ANSVAR UNDER 1900-TALET Å stamhemmanet växande träd må icke i sådan omfattning avverkas att, öns allmänna utseende och klimatiska förhållanden därigenom i anmärkningsvärd grad försämras, vid påföljd af skyldighet att för skadan utgifva ersättning,. hvilken ska användas till återplantering i det obehörigen avverkades ställe. Villakontrakt 1924 Villaägareförening ska verka för skyddandet av s kulturlandskap och egenart. Villaägareförening 1971 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Västerskog är skyddad som naturreservat sedan 1974 och som Natura 2000 område sedan 2006. Nordanskog. Även det är ett värdefullt område inköpt för att bli naturreservat i framtiden. Länsstyrelsen i Halland 2011 YGBERGS BIDRAG PÅ TIDIGT 1900-TAL Anna Lindberg vykort Godsägaren Ygberg anhöll om fridlysning som naturminnesmärken av några på växande, märkliga träd. Vetenskapsakademiens naturskyddsärenden 1914 en ek, två lindar och tre stycken trädformiga hasslar, af hvilka senare en håller mer än 1 meter i omkrets, ha blifvit utmärkta såsom naturminnen och försedda med skyddstaflor av Vetenskapsakademiens modell. Naturskyddsföreningen, årsbok 1915 LAGSTIFTNING OM NATURMINNE Område eller till fastighet hörande naturföremål, som på grund av sin betydelse för kännedomen om landets natur, sin skönhet, egenart eller eljest märkliga beskaffenhet finnes böra särskilt skyddas, må fridlysas såsom naturminne. Naturskyddslagen 1909 senare även i Naturresurslagen 1964 och i Miljöbalken 1999 PROJEKT SKYDDSVÄRDA TRÄD OCH TRÄDMILJÖER Syftet med projektet är att göra en inventering i en tätort där den biologiska mångfaldens värden för ett rikt växtoch djurliv och levande skog står i centrum. klassas idag som ett område av riksintresse för naturvården och är ett av västkustens få områden med kustnära ekskog präglad av lång skoglig kontinuitet. Dess naturvärden nyttjas regelbundet av människor från ett stort upptagningsområde. En professionell analys av insamlade data ska göras för att skapa underlag för naturvårdsåtgärder. Vårdande insatser kommer att utföras på de träd som bedöms utgöra ett överhängande hot. Den nya kunskap som fås i projektet kommer även att spridas till en bred grupp människor genom olika aktiviteter som t ex informationsmöten, guidningar och artiklar i media. En rapport kommer även att sammanställas. Projektet ryms inom Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning (LONA) och drivs av Naturskyddsföreningen, Kungsbacka.
!!!!!!!!!!!!!"#$%&'()*+!%,%&!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!$-(.!/!&+"#(0)&&%!1213! 40!"(-5%"!!"#$%&' (#)&%' *' +#",' -#.&%"./012' +&344%5.' 6789:;:<! =76! >8?:@! ABB9CD:?! EFF! G2H! I92' 067' $%5' 738(6*"/%890"4*13'.&34./:8835'7,88'(*$'><J?;KJL6!3HM!I9!;<,1$378=+%"535$%"'>?>@A2'B%5'.CD51%"'E:'.*.&3' (%".%5F'4%5'$%5'1,"'$%&'183G'4%$'H83$'067'H80440"'(3"C%'5I'.0443"';+D5$.&%$&'>?JKA2'+*.&3'1"%5%5'.04'8%($%'E:'&"#$%&'$01'(*5&%"5'>?@L';M384N(*.&'OPP@A2'B%83"'3('.&344%5'.&0$'/(3"'>?Q@'4%5'9,88'*' +&0"4%5'>?Q?2'' N()5OP$&)&*%&!)&&%Q+(!3G'$%&'(3"'9,"HCD$%&'3G'./#"3' H0"&'H3"/'%88%"'1"%53"F'H"I&3'3('8,(F'./"3E3'3('40..3' E:'.&34' %88%"' ",G%"F' "*.&3' *5' 5345F' /8#G"3' E:' 1"%53"53F'.#G3' DEE' 1D510"' %88%"' E:' 3553&'.#G' 3(.*/&8*1&'./3$3'&"#$%&';R,"5%"'>?OLA2' Q)O5%(&+! S883'H*8$%"'#"'(I/0"&'9":5' S553'T*5$H%"1'%88%"'S553'*' +673EE%&'.04'705'/3883$%.2'
!!!!!!!!!!!!!"#$%%&'&()'&"*&!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!+,#-!.!&/%0#1'&&*!2324! $1!%#,"*%!!"#$ %#&'$ 56! 789:9;<568=>?8! @89;! 9AB! C;DEF7==! =>6<! ($ )*+,"#")$ -.$ '"#$ %/0/$!+&1)()2,3%"#/$ $GD6! :D;C! <5=D<5! @>?! 8;H<58! >! F5:! :HCI?D!?;56D;J! 4()'")$,-'"$ ")$.-+5$ 6"3)'+-+"$ ($ 03)2$ 7%8-+$ 99$ %&5$ 6+30-'"$ 6"+*1-$&5$,3+$,-)%$6+&+$:-+;$<=$.('$"1$>;;?*;;"$;*#$6"%@(%-$ABC$5(''-2%2*%#"+$($%0322-)$-.$D*1";()'")%$ 0+&)-/$E+$F."+(2"%$G-#3+$AHAI/$$ $1!K')"*#&/$!"$ 2-5;-$ 6(;'"+)-$ *+$ J))-$ 4()'6"+2$.K0&+#$?+L)$>'")$&50+()2$AHAI/$ML$.K0&+N #"#$ &.-)$ 0-;;-%$ #+*'"#$?O+$!"#$%&'()*+,'-.%(%)/(%0$%/$ P*+26(;'")$ >;;$.*)%#"+$ *+$ #-2")$ 3#-)?O+$!+&1)()2,3%"#!LM2L/$G*%>)>;;$,3)'+-$L+$,-+$2L1$%"'-)$?+(';K%)()2")$&8,$56!DG!<5! F5:! :HCI?D!?;56D;6D! G>@D;! F9;ND;D6<5! 85AC56! OP! =>GJ! +87QQ56$ :H85;! A>;CD! LMM! A:!>!<>D:585;/$ Maria Bergenstjerna, 2012 Kontakt: maria.bergenstjerna@gmail.com
!!!!!!!!!!!!!!!"#$%"!&'%()*+"!,'%-.%'$!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!,/&!01,(%*2,!*!)*..1%".3%4!*!01,)3.!/56!78!("%./%!! ÖRNFURAN I SÄRÖ VÄSTERSKOG Karta från 1902. Det fanns en mycket stor tall i Västerskog för länge sedan. Den stod på vägen upp till Kumlet, den gamla utsiktsplatsen. I toppen fanns ett örnnäste. Havsörnen häckade där under många år, fram till början av 1870-talet. På Naturhistoriska museet finns ett ägg som samlats in i boet. Det är daterat 1849 skriver Mathiasson 1984. DEN STÅTLIGA ALEN VID TENNISEN I vägskälet intill tennisbanorna växer en al, som förmodligen är en av de ståtligaste i landet. På över manshöjd delar sig den väldiga stammen i sex bistammar skriver Sundstedt 1938. Den skadades svårt i Orkanen Gudrun 2005, men idag 2012 växer en ny stam upp ur den gamla stubben. EN FRIDLYST LIND PÅ NUNNEKULLEN Beslut om fridlysning 1956: En mycket gammal, frisk och livskraftig lind, i höjd mätande cirka 15 meter med en kronvidd av 28-38 meter, en meter ovan marken grenad i tre stammar, omkrets under förgreningen 865 centimeter. Linden växer cirka 7 meter norr om å tomten belägen villabyggnad. Tomten inhägnad. Sökanden var fröken Valborg Sundström,. I anvisningar och föreskrifterna för fridlysningen står det att: Trädet skall för framtiden vara utmärkt med en metallskylt med texten Naturminne enligt lag uppsatt på eller invid trädet. Förbud gäller mot all slags skadegörelse och varje annan åtgärd, som kan äventyra trädets trivsel. Trädet må icke utsättas för störande konkurrens från närväxande träd och buskar inom ett område motsvarande minst trädets omkrets. Bild: Axel Bergenstjerna HASSEL OCH LIND I SÄRÖ NORDANSKOG I Nordanskogs östsluttning finns gott om lind och hassel, skriver Skottsberg i Svensk Natur 1952. Det går även att urskilja på 1692 års karta över. Speciellt noterades i naturskyddsregistret 1914 tre stamformade hasslar och en uråldrig lind. När Skottsberg besökte området var linden vid god vigör men att endast en hassel fanns kvar. Hasselns huvudstam mätte 35,5 cm i diameter. Sextio år senare, 2012 är det svårt att hitta hassel på samma ställe. Men det finns en villa vid vattnet med namnet Hasseludden. Den uråldriga linden har fallit. Stammen ligger kvar just där Carl XV:s stig leder in i Nordanskog. Runt omkring växer många nya små lindar. Fridlysningen upphävdes 1967. Trädet föll i Orkanen Per 2007. Idag 2012 växer det oräkneliga skott ur den gamla stubben.!"#$%&'()"(&!*)+*,-./*),(&
!!!!!!!!!!!!!!!!"#$%!"#&'$(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!&'))("')!*+,!"&*-./*0')!! TRÄDMILJÖN runt det gamla säteriet och tennisen dominerades av många stora och grova träd som alm, ask, bok och lind, vilket framgår av många vykort. Mona Roth skrev 1964 om det envisa kurret av skogsduvorna i askarna vid tennisplanerna och i boken Lawn Tennis Klubb 100 år nämns bokarna vid nuvarande golfklubben. BRANDEN 1927 När säteriet brann blev många träd runt omkring sannolikt skadade av hettan och lågorna, så som Stolpboden, magasinet till höger på bilden ovan blev.
!!!!!!!!!!!!!!"#$%!&$#'()*+%,$!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!-*./0)*',$!!-$12!3456!7!89!34:6! DE FÖRSTA ÅRTIONDENA EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET När tenniskungen dog stannade societetsdansen skriver Heed i Aftonbladet 1964. Heyman beskriver förändringen i boken genom tiderna 1991 som att försjönk i en törnrosasömn. Den skulle vara i närmare 40 år tills vatten och avloppsfrågan fått sin lösning och en ny byggplan fastställts 1984 av regeringen. Västerskog Nordanskog Munkekullen Stallarbergen Nunnekullen Munkekullen Nordanskog Nunnekullen Stallarbergen Algusered Nordanskog Stallarbergen Västerskog Stenbron Bassängbacken VY FRÅN GÖVIKEN ÖVER SKOGEN Notera trädmiljöerna Västerskog, till vänster i bild, Nordanskog och Åleviksgärde, rakt fram samt del av Stallarbergen, till höger i bild. VYER FRÅN SANDVIK ÖVER SKOGEN I STALLARBERGEN Notera trädmiljöerna i västra delarna av Stallarbergen, intill Stenbron och utmed Bassängbacksvägen.