Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Relevanta dokument
Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Naturen till din tjänst

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

Naturen till din tjänst

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Starta bolag i Estland Bolestia Group OÜ

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Helena Elmquist

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Om ekosystemtjänster

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Lima Action Plan. Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram Vägledning för biosfärområden

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan öch

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Förväntningar på IPBES

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Vattenregionen Skåne

Ekosystemtjänster i stadsplanering. Åsa Keane och Evelina Johansson

ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Angereds socialdemokratiska kretsens Ja msta lldhets- och Ma ngfaldsplan 2016

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Balanseringsprincipen i Lunds kommun ett sätt att kompensera för natur och rekreation vid exploatering

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Transkript:

Illustration: Jerker Lokranz/Azote Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad Albaeco louise@albaeco.com

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote

Den ultimata tjänsten - FOTOSYNTES Inget blir över - NÄRINGSCIRKULERING Ta ett djupt andetag - LUFTRENING Livets ursprung - JORD Fruktsam förening - POLLINERING Planetens städpatrull - AVFALLSHANTERING Fiendens fiende en vän - SKADEDJURSREGLERING Allt livs källa - SÖTVATTEN Mer än bara träd - VAROR FRÅN SKOGEN Mat på vårt bord - GRÖDOR o BOSKAP Källa: McNeely et al, 2009

Mänskligheten är en del av biosfären och formar den, från lokal till global skala, historiskt och i framtiden. På samma gång är mänskligheten fullständigt beroende av biosfärens förmåga att upprätthålla mänsklig välfärd och utveckling.

Etiska Estetiska Direkta Indirekta = ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till ma nniskors va lbefinnande. Naturvårdsverket, 2012

Millennium Ecosystem Assessment Försörjande Kulturella Reglerande Stödjande - behövs för alla de övriga tjänsterna

Toppmötet om biologisk mångfald, Nagoya, oktober 2010 Strategisk plan: 2050 vision: Biodiversity is valued, conserved, restored and wisely used, maintaining ecosystem services, sustaining a healthy planet and delivering benefits for all people. 2020 mission: Take effective and urgent action to halt the loss of biodiversity in order to ensure that by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services.

Nya etappmål Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013. Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn - Utredningssekreterare Illustration: J Lokrantz/Azote Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Sveriges strategi för biologisk mångfald Bevarandet av den biologiska ma ngfalden a r en ho rnsten i regeringens miljo politik. Biologisk ma ngfald a r en grundfo rutsa ttning fo r ekosystemens la ngsiktiga kapacitet att bidra till ma nniskors va lbefinnande. Ekosystemtja nsterna a r en bas fo r samha llsekonomin och va lfa rden. Ba de den offentliga och privata sektorn a r direkt eller indirekt beroende av de tja nster som ekosystemen levererar.

Sveriges strategi för biologisk mångfald Regeringens vision a r att alla fo retag har en la ngsiktig syn pa va rdeskapande och bedriver en verksamhet som gynnar en ha llbar utveckling. Det a r sa rskilt o nskva rt att fo retag va ger in sitt beroende av och pa verkan pa ekosystemtja nster i affa rsplaner och strategier samt motverkar negativa effekter som skadar miljo n och samha llet. Det beho vs en utvecklad praxis att ba ttre utnyttja ekosystemens ma ngfunktionalitet. att skaffa nya kunskaper baserade pa medvetenhet om behovet av att la ngsiktigt vidmaktha lla ekosystemtja nster. Dessa perspektiv kan ocksa medfo ra nya affa rsmo jligheter.

De fyra perspektiven -exempel på tillämpningar av EST

Skiss Salta Verktygsla da fo r en ba ttre planet Planetary Boundaries och ekosystemtjänster Planetary Boundaries Åtgärder prioriteras med poängsättning Ex. Biologisk mångfald Åtgärd fakto Utfal r l Våtmark 0,90 xxx Viltåker 0,60 xxx Återställ diken 0,90 xxx Lärkrutor 0,10 xxx Klimatförändring Kantzoner 0,40 xxx fakto Åkerholmar Åtgärd 0,85 xxx r Meandrande Biogasproduktion 0,25 xxx vatten gård Saltsten Fånggrödor, 0,10 xxx Rösen mellangrödor0,40 xxx BikuporHögt 0,85 xxx Baggbank kväveutnyttjande 0,25 xxx Utfa ll 0,90 xxx 0,60 xxx 0,90 xxx Låg markpackning 0,10 xxx Vallbrott, vår 0,40 xxx Näringsbalans gård 0,85 xxx Solenergi 0,25 xxx Foder, sammansättning 0,10 xxx Jämn skörd 0,40 xxx Plöjningsfri odling 0,85 xxx Odlare ersätts utifrån miljöprestation

Planeten ska med

Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens potential Ger komparativa värden inte absoluta I verktyget har vi fokus på: Nuvarande tillstånd Nyttjande Riksbyggens aktivitet ett kartotek av vad vi kan göra för att förstärka eller kompensera Omfattar 16 olika ekosystemtjänster 19

Vad är målet?

Maon et al, 2010 Int. Jour. Management Rev.

Mänskligheten är en del av biosfären och formar den, från lokal till global skala, historiskt och i framtiden. På samma gång är mänskligheten fullständigt beroende av biosfärens förmåga att upprätthålla mänsklig välfärd och utveckling.

TACK! louise@albaeco.com