Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Relevanta dokument
Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Försjön. Försjön, södra delen

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Virserums- Gårdvedaån

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Murån Koord: X: / Y:

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Hammarskogsån-Danshytteån

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Vegetationsrika sjöar

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Naturvärden på Enö 2015

Allmänt om Tidanöringen

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Strandinventering i Kramfors kommun

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

ANTAGANDEHANDLING LAGA KRAFT

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Strandnära boende i Vetlanda kommun

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Områdesbeskrivning för Emåns delavrinningsområde: INDELNING I DELAVRINNINGSOMRÅDEN. Mariannelund. Virserum

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Strandnära boende i Eksjö kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Översiktlig geoteknisk undersökning, Foskvågen och Tegeltjär, Ljusdals kommun Närheten till Ljusnan. Foskvågen

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Transkript:

Bysjön Bysjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en mesotrof, något humös grund sjö, 0,84 km 2 stor, med ett madjup på 5,0 meter och ett medeldjup på 2,0 meter. Tillrinningsområdet är ca 627 km 2 stort och karakteriseras av barrskogar men här finns också åker- och ängsmarker, torvmarker samt lövskogar. Utlopp sker via Gårdvedaån till Emån. Berggrunden vid sjön utgörs av granit av Filipstadstyp. Jordarterna domineras av morän men här finns också kalt berg och norr om sjön torv och vämsediment. Övervattensvegetationen är för det mesta gles, kortskotts- och långskottsväter är vanliga liksom flytbladsväter. I norr finns täta vassar. Strandvegetationen består ofta av klibbal och björk. Ibland väer barrskogen ända ner till stranden. Bebyggelsen är gles men runt sjön finns ca 8 st fastigheter med strandtomt. Grundbotten som utgör hela sjön består ofta av dy och gyttja men längs stränderna finns hällar, block, sten, grus och sand. Bysjön tillhör Flatensjöarnas fiskevårdsområde. Sjön ligger i Gårdvedaåns lopp vilket utgör en högt rekventerad kanotled. Vid sjöns östra strand finns en allmän badplats. Bysjön är främst påverkad av uppdämningen vid kraftverket. Signalkräfta finns inplan-terad men verkar inte trivas så bra. Störningar främst på fågellivet förekommer genom att Bysjön ingår i den högt frekventerade kanotleden Gårdvedaån. Närsaltstillförsel från jord- och skogsbruk i tillrinningsområdet påverkar också sjön. Sjöns biologiska funktion består främst i dess egenskap av fågelsjö. Det är i första hand våtmarkerna mellan Bysjön och Melsjön som är viktiga för de sjöberoende fågelarterna. Raritetsvärdena är så vitt känt låga. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett lågt antal fiskarter men ett högre antal sjöberoende fågelarter. De abiotiska faktorerna pekar också på en måttlig mångformighet. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående eempel på sjötyp.

Avrinningsområde: 74 Emån, biflöde nr 6 Virserumsån-Gårdvedaån Koordinater (enligt SMHI): 635958-149617 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 1i (6518), 6F 1j (6519), 6F 2i (6528), 6F 2j (6529) Höjd över havet: 95,5 m Sjöns volym: 1,690 milj m 3 Beräknad avrinning/år: ca 133 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: ca 0,013 år Totalt avrinningsområde: ca 627 km 2 Näravrinningsområde: 7,06 km 2 Påverkan Sänkning: Nej Reglering: Ån är reglerad ca 250 meter nedströms Bysjöns utlopp vilket kan påverka Bysjön vid stora vattenuttag i kraftverket. Antal fastigheter: Ca 10 Antal fritidsbåtar: Ca 10, högt frekventerad kanotled Konstgjort utlopp: Kraftverksdamm ca 250 m nedströms. Dikningar: Obetydligt Främmande arter: Signalkräfta Kalkning: Kalkdoserare finns uppströms vid Virserum, flera sjöar uppströms kalkas. Badplats: Finns vid sjöns östra strand. Kemisk/fysikaliska mätresultat: datum ph alkanitet färgtal kond tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mg/l) (mg/l) 720727 6,5 0,19 40 0,490 0,013 7905-- 6,6 0,10 8603-- 6,5 0,18 70 900228 6,9 0,24 9,8 1972-0726 var siktdjupet 2,8 m Bedömning: Påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Ett stort antal arter är bundna till våtmarkerna mellan Bysjön och Melsjön - betydelse för regionen. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 6 arter: gädda, abborre, mört, braen, sarv, sutare Kärlväter: Bl. a. notblomster, hårslinga, gäddnate, ålnate, vit näckros, gul näckros, sköldbladsmöja, bladvass, sjösäv, vattenpest, dyfräken, ältranunkel, hirsstarr, flaskstarr, kråkklöver. Bottenfauna: Okänd. Plankton: På våren förekommer bl.a. kiselalgen Fragilaria crotonensis som indikerar näringsrikedom och låghumöst vatten. Kiselalger dominerar. Även sommartid dominerar kiselalger. På sensommaren kommer bl.a. pansarflagellaten Ceratium hirundella. Under våren minst 10 arter, sommar minst 17 arter. Övrigt: Minst 4 sjöberoende fågelarter: storskrak, gräsand, kanadagås, fiskmås, dessutom ett flertal arter som är bundna till våtmarkerna mot Melsjön. Mindre hackspett förekommer i lövskog och hagmarker väster om Bysjön.

Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,84 km 2 Sjödjup: ma: 5,0 m medel: 2,0 m Flikighetstal: 1,5 Utlopp: Kort fors, därefter kraftverksdamm bredd: Forsen är ca 3 meter bred Risk för torrläggning: Nej Antal tillopp: 3 Antal öar: 3 små Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Troligen inte, p.g.a. det ringa djupet Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Sand Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: 100 %(av den totala sjöytan) Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Äng/Hage Kärr Lövskog Blandskog Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Bysjön är en grund sjö i Gårdvedaåns huvudfåra. Gårdvedaån är reglerad och uppdämd stra nedströms sjön genom att en kraftverksdamm har anlagts. I norr finns svämsediment och torv där våtmarker med sali och björk bildats. Väster

om sjön där den mesta bebyggelsen finns väer barrskog omvälande med lövdominerade skogar och hagmarker. Söder och öster om Bysjön dominerar barrskogen. Vid utloppet finns strandskog med äldre klibbal. Förekomst av översvämningsmark: Våtmarkerna norr om sjön. Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Stränderna varierar men är oftast minerogena, häll, block, sten, sand. Ofta kantas stranden av klibbal. Bedömning: Måttlig mångformighet vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Bysjön är inte något framstående eempel på sjötyp. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 0

Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0