Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson
Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter
Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket har förändrats sedan dess
Platons akademi i Aten
Platons akademi
Platons idealsamhälle Tre klasser: de styrande (filosoferna), soldaterna (väktarklassen) och förvärvsidkarna (bönder, hantverkare, köpmän osv.) Positioner i samhället skulle inte ärvas meritokrati Gymnastik systematiska kroppsövningar, dvs. idrott Musik vetenskap och konst såsom sång och poesi
Akademins fall Roms sönderfall innebar att akademierna försvann Arabiska världen tog över som vetenskaplig och filosofisk stormakt
Medeltiden Vetenskap och filosofi kommer tillbaka i Europa under medeltiden Kyrkan som förvaltare Högre bildning exklusivt manligt fram till slutet av 1800-talet
Medeltiden Utbildning anordnades av kloster och biskopssäten. Utbildning i tre delar: elementär kunskap, de sju fria konsterna och prästutbildning Medicinsk utbildning förekom
Medeltiden Från 1000-talet och framåt expanderar högre utbildning. Universiteten i Bologna och Paris förebilder
Universitetet i Bologna Grundades på 1100-talet För att hävda sig mot borgarna gick studenterna samman i sammanslutningar universitas Studenterna hade stort inflytande över utbildningen och lärarna Det är för studenterna som universitetet finns
Universitetet i Paris Bildades under 1100-talet Institutionaliserades genom lärarnas sammanslutningar. Studenter fick speciell rättslig status
Undervisning under medeltiden Föreläsning = före läsning. Läraren läste och studenterna skrev av. Disputationer (diskussionsövningar) Nationer som ett socialt inslag
Några akademiska gradbeteckningar Kandidatexamen (eng. bachelors degree,) Magisterexamen Masterexamen Adjunkt Doktorand Doktor Licentiat ( halvdoktor ) Lektor ( läsare ) Docent Professor
Konfliktlinjer en skiss Nationalstatens framväxt innebar ökad statlig kontroll Reformationen och dess efterverkningar Konflikter mellan företrädare för ny kunskap och den som universiteten förmedlade. Konflikt mellan nytta för samhället och det fria sökandet efter kunskap
1900-talet Forskning får en allt större betydelse Den tredje uppgiften forskning för det allmänna bästa Andra världskriget innebar en vändpunkt. Betydelsen av högutbildade har därefter ökat konstant Församhälleligandet av vetenskapen och förvetenskapligande t av samhället Massutbildning i demokratin och jämlikhetens tjänst - meritokrati
Vetenskapens institutioner Universitetet är en myndighet Forskning på universitet finansieras till stor del genom statliga anslag men också genom privata stiftelser och samarbeten med företag Det är forskarna själva som bestämmer vad som ska studeras och hur det ska göras Forskning styrs av ett ideal om oberoende från icke-vetenskapliga intressen
Forskning som publicering Publish or perish Pengar till forskning söks i konkurrens med andra forskare hos stiftelser och forskningsråd som t.ex. Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Ansökningar bedöms av andra forskare inom samma område
Var publicerar man sig Vetenskapliga tidskrifter peer-review Böcker monografier och antologier Läroböcker Populärvetenskap Konferenser är viktiga för att få del av pågående forskning och skapa samarbeten
Vetenskapsteori och seminarieuppgifter Seminarium på vetenskaplig artikel den 6/3 Seminarium på uppsats utifrån intervju med en person verksam inom socialt arbete 15/3
Vetenskapsteori och seminarieuppgiften 1. Liljegren, A., Dellgran, P. & Höjer, S. (2008) The heroine and the capitalist: the profession s debate about privatisation of Swedish social work. European Journal of Social Work. Vol. 11, no. 3, s. 195-208 2. Rantakeisu, U & Jönsson LR. (2003) Unemployment and mental health among white collar workers a question of work involvement and financial situation? International Journal of Social Welfare, vol. 12. S. 31-41. 3. Plantin, L. ; Daneback, K. (2010). Föräldraskap och internet: Nya mötesplatser och informationsvägar kring det moderna föräldraskapet. Socialvetenskaplig tidskrift. 17 (2) s. 170-188. 4. Jeppsson Grassman, E., Holme, L., Taghizadeh Larsson, A. & Whitaker, A. (2011) Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 18, nummer 2
Vetenskapsteori och seminarieuppgiften 5. Richert,T., Månsson, S-A, & Laanemets L. (2011) Kvinnor som injicerar heroin respektive amfetamin Skillnader i social situation, erfarenhet av behandling och önskemål om hjälp. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 18, nummer 2 6. Morén, Blom, Lundgren & Perlinski (2010) Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 17, nummer 2 7. Wikström, E. & Ghazinour M. (2010) Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence (HRV). European Journal of Social Work. Vol. 13, No. 2 8. Casey, E. (2010) Strategies for Engaging Men as Anti-Violence Allies: Implications for Ally Movements. Advances in Social Work. Vol. 11, No. 2
Vetenskapsteori och seminarieuppgiften Vilka är de viktiga begreppen? Hur definieras begrepp? Vilka kunskapskällor bygger resonemanget på? Hårddata alltså kvantiativ studie eller mjukdata, till exempel intervjuer Om argumenteringen går ut på att övertyga om att någonting är moraliskt rätt eller fel eller att någonting bör göras, formulera då värdepremissen explicit, om det inte redan har gjorts i texten. Finns det skäl att tro att författarens resonemang är präglade av värderingar i den grupp eller det samhälle han eller hon tillhör? Finns det något som inte stämmer i resonemangen, några anomalier? Hur hanteras de i så fall? Hur uppfattar författaren förhållandet mellan bakomliggande och utlösande orsaker? Tillmäter författaren tillfälligheternas spel någon roll? Räknar författaren med att människors handlande är lagbundet?
Uppgift två intervjua praktiker Intervjua en aktivt arbetande person inom socialt arbete. Uppsats I intervjun ska ni undersöka: vilka arbetsuppgifter den intervjuade har, om man arbetar med och använder några specifika teorier och modeller, finns samverkan med andra organisationer och hur ser den i så fall ut, vilka kunskapsområden är viktiga: individ, grupp och samhälle, om och i vilken utsträckning sker fortbildning och utveckling inom yrket. När ni fått kontakt med en person att intervjua så formulerar ni era intervjufrågor. När ni formulerar era intervjufrågor bör ni välja ett perspektiv att skriva utifrån. Exempel på perspektiv är makt, genus, etik osv. (vad mer?). Uppsatsen ska då också skrivas utifrån detta perspektiv. Använd litteraturen för att formulera ert perspektiv. Intervjun ska spelas in på band, mini-disc eller mp3-spelare och skrivas ut i sin helhet. Utskriften kommer sedan att ligga till grund för ert skrivande.
Uppgift två intervjua praktiker Uppsatsen ska behandla de områden som angivits ovan. De olika områden kan ges olika tyngd och plats i uppsatsen beroende på vad som framkommer i intervjun, det perspektiv ni valt och vad ni själva tycker är intressant och viktigt att lyfta fram. I uppsatsen ska det finnas med ett avsnitt där undersökningen sätts in i ett vetenskapligt sammanhang. Redogör tydligt för de steg ni tagit i ert arbete från formuleringen av frågorna och kontaken med intervjupersonen till färdigställandet av texten. För att göra detta krävs att ni förhåller er aktivt till litteraturen angående metod, etik och vetenskaplighet. Fullständiga och korrekta referenser krävs.
Inlämning och presentation av uppsatsen Inlämningen av uppsatsen sker samma dag som seminariet till seminarieledaren. Varje grupp presenterar sin uppsats och berättar hur ni arbetat, vem ni intervjuat och vad som framkommit under intervjun. Presentationens längd: 20-25 minuter. Efter presentationen ges övriga deltagare på seminariet chansen att förbereda kommentarer och frågor till den grupp som har presenterat sitt arbete. För varje presenterande grupp finns en särskilt utsedd grupp som har ansvar för att ställa frågor och ge kommentarer till den presenterade gruppen. Schema för detta görs upp på seminariet. Efter presentationen ges 10 minuter för samtliga åhörare att prata med varandra om presentationen. Därefter börjar den grupp som utsetts att ha ansvar för kommentarer och frågor med sina frågor. Samtliga i gruppen ska ge en kommentar eller ställa en fråga. När denna grupp är klar ges övrigt utrymme att ge kommentarer. Den presenterande gruppen kommer också att få ett muntligt omdöme om sin presentation av den närvarande läraren.