2010-04-13 Biblioteken 2009 Bibliotekets verksamhetsberättelse 2009 Har du ett bibliotek saknar du ingenting Marcus Tullius Cicero
Uppvidinge biblioteks verksamhetsberättelse 2009 Ekonomi: Bibliotekets andel av den kommunala budgeten utgjorde 0.97 % under 2009. 2008 2009 Budget 2010 Procentandel 0.94 0.97 Medieanslag 667000 667000 667000 Lokaler 851000 897000 897000 Personal 2180500 2255000 2255000 Övrigt (It- mm, material, lokalvård, vaktmästeri 504000 464300 428000 Nyttjandegrad: Antal aktiva låntagare var 2 678 dvs. 0.29 aktiva låntagare/inv. vilket är lika med rikssnittet för 2008. Antal barn : 1 228 (6-18 år) Antal vuxna: 1 461, varav 95 är över 75 år. Andel kvinnor: 49 % 2009 2008 G-län Kommungrupp Riket Lån/inv 7.87 7.7 9.3 8.37 7.6 Aktiva låntagare/inv 0.29 0.28 0.34 Uppgift saknas 0.29 Bibliotek/1000 inv 0.54 0.54 0.3 Uppgift saknas 0.14 Driftkostnad/inv 454 449 472 428 387 Biblioteksanställda/1000 inv 0.6 0.6 0.6 0.6 0.5 */ Endast 2008 års siffror tillgängliga (20100407). Biblioteksstatistiken för 2009 för hela landet publiceras under 3.e kvartalet 2010. Uppvidinge kommun har fler bibliotek per anställd än länet och riket. Registreras alla lån? 12 303 medier lånades ut till institutioner där låneregistrering inte sker, dvs. förskolor, skolklasser, serviceboende, apotek, vårdcentraler, Hälsans hus m.fl. Varje bok används mer än en gång men det är svårt att beräkna hur många gånger. Fjärrlån Lånat in från andra bibliotek utanför kommunen: 1 110 Lånat ut till andra bibliotek: 158
Topplistan Mest lånade barnbok: Kyrkomysteriet av Martin Widmark. Mest lånade fackbok: Svensk-somaliskt lexikon Mest lånade skönlitteratur: Nattfåk av Johan Theorin Mediebestånd: Barnböcker: 38822 (skönlitteratur 31217, facklitteratur 7605) Vuxenböcker: 42500 (skönlitteratur 19283, facklitteratur 23689) AV-medier: 4945 Medier för läshandikappade: 3079 Tidningsprenumerationer: 12 Tidskriftprenumerationer: 152 Databaser: 18 varav 10 kan nås med remote access dvs. hemifrån med lånekortsnummer + kod. Beskrivning av verksamheten: Uppvidinge bibliotek är ETT bibliotek med 7 ingångar. Huvudbiblioteket i Åseda med gymnasiebiblioteket. Filialerna i Alstermo, Lenhovda, Nottebäck och Älghult. Biblioteket på webben. Alla kommuninvånare har likvärdig tillgång till bibliotekets resurser, oavsett var man bor. Mediebeståndet är gemensamt och reservationskön är en! 24-timmarsbibliotek - Vår webbplats www.uppvidinge.se/bibliotek Webbplatsen är bibliotekets skyltfönster utåt men den ska också bidra till att öka tillgängligheten till våra elektroniska resurser, allt från den egna e-katalogen till databaser och övriga internetresurser. Oberoende av det fysiska bibliotekets öppettider ska man kunna använda sig av dess olika tjänster dygnet runt vilket ökar tillgängligheten för alla kommuninvånare var man än bor. Vår ambition är att webbplatsen ska vara levande och alltid uppdaterad.
För barn- och ungdom finns dessutom en särskild webbplats, där man förutom att hitta lästips och länkar, även kan skriva egna lästips. Webbplatsen innehåller verktyg för vårt dagliga arbete och ska också fungera som en plattform för undervisning i informationssökning. Under 2009 har bibliotekets välkomstsida/första sida på webben gjorts om, våra viktigaste e- tjänster har samlats på ett ställe för att synas bättre. Syftet är att göra det enklare att hitta självbetjäningstjänster och därmed öka användningen av dessa. En ny sida har skapats där vi presenterar nyinkomna böcker med klickbara omslagsbilder. När man klickar på bilden kommer man direkt in i katalogen och kan omedelbart reservera den bok man är intresserad av. Webbsök 2009. Antal besök var 6 032 till bibliotekets första sida, 4 784 surfade vidare in på bibliotekets andra sidor. Antal omlån via webben var 1 206 under 2009. Vi har möjlighet att följa antal besök och utförda tjänster på ett bättre sätt med kommunens nya webbplats. Vår katalog på webben heter Opac! Uppvidinge bibliotek registrerar sitt material i en gemensam katalog. Katalogen är datoriserad och har lagts ut på nätet så att den är sökbar för alla. I denna katalog kan man själv söka böcker i bibliotekens bestånd. Man kan se om boken man vill ha finns inne, och i så fall på vilka bibliotek, om den är utlånad och när den beräknas komma in. Man kan även låna om och reservera. Under 2009 har vi gjort vår katalog mer interaktiv. Vi uppmuntrar våra låntagare att tycka till och fråga oss på biblioteket. Det finns ett formulär där man enkelt kan kontakta biblioteket på elektronisk väg. I samma veva har vi också lagt till möjligheten att själv recensera de böcker som man läst. Syftet är att våra kunder förhoppningsvis tycker att det blir mycket roligare att återkomma och använda vår katalog. Nättjänster Information från hela världen i din dator Biblioteket prenumererar på ett antal databaser inom flera olika ämnesområden. För låntagaren är det gratis att använda dessa nättjänster, flera av dem kan dessutom användas hemifrån. Databaserna (en databas är en samling information som organiserats så att innehållet är sökbart elektroniskt) används främst som komplement till uppslagsverk och för att hitta aktuell information i form av tidskriftsartiklar. Biblioteken i Blekinge och Kronobergs län har gemensamma abonnemang på vissa tjänster på nätet genom Länsbiblioteket Sydost. Nättjänstpaketet är subventionerat och innehöll 2009 följande databaser: Zeteo lagboken på nätet, Ebsco engelskspråkig tidskriftsdatabas + NoveList databas om skönlitteratur på engelska, Global Grant databas om stipendier, bidrag och anslag. Utöver dessa länsgemensamma nättjänster abonnerar varje kommunbibliotek på egna
databaser. Under 2009 har Uppvidinge bibliotek erbjudit åtkomst till engelskspråkiga faktadatabaser: Biography resource center, Literature resource center och Science resource center. Inloggning sker med hjälp av lånekort och databaserna kan användas hemifrån. Några tjänster är endast åtkomliga från bibliotekets datorer. Släktforskarna kan använda databasen Genline Sveriges kyrkböcker på nätet och Arkiv digital. Databaserna Retriever Mediearkivet och Presstext som båda två innehåller artiklar ur svenska tidningar/tidskrifter får bara användas på huvudbiblioteket enligt avtal. På alla bibliotek kan NE online användas (dvs. nationalencyklopedin på nätet), dessutom kan man som låntagare låna hem NE online i två månader. Alla bibliotek har därutöver tillgång till Alex om skönlitterära författare från hela världen och Landguiden om alla världens länder och de viktigaste internationella organisationerna, dessa tjänster kan också nås från skolans datorer. Under 2009 har antalet databaser med fjärråtkomst via lånekort utökats. Numera kommer alla Uppvidingebor åt även GlobalGrant, Alex och Zeteo hemifrån. Några tjänster används endast av personalen: Artikelsök (referensdatabas som indexerar artiklar i en stor mängd svenska dagstidningar och tidskrifter), Burksök (bibliografiska poster från svenska folkbibliotek), MediaDirekt (Btj:s internetbokhandel) och Bibliotekens guide i sökteknik. Personalen Personalen har förutom yttre tjänst då biblioteket är öppet för skola och allmänhet, även ansvar för olika verksamheter medieförsörjning, barn- och skolbiblioteksansvar, ansvar för tillgänglighet, systemansvar, personalansvar osv. Uppvidinge bibliotek är en del i ett gemensamt nätverk av bibliotek därför krävs en specialisering inom uppgifterna för att motsvara de krav som ställs på ett modernt bibliotek. Bibliotekarierna har akademisk utbildning på minst fyra år och biblioteksassistenterna har en gymnasieutbildning/assistentutbildning på bibliotekshögskola eller annan högskoleutbildning. Samtliga anställda har lång yrkeserfarenhet. Verksamhet för äldre och funktionshindrade. Bibliotekslokalerna är samtliga tillgängliga för äldre och funktionshindrade. Lokalerna är inventerade i ett länsomfattande projekt där en inredningsarkitekt har gått igenom samtliga och föreslagit ändringar. Elektriska dörröppnare, ramper, hiss (Alstermo) och skyltning är exempel på åtgärder som vidtagits. Ansvarig bibliotekspersonal medverkar i möten med handikapprådet, personal inom omsorgen, pensionärsföreningar, Väntjänsterna, läsombud m fl. för att informera om de speciellt anpassade medier som finns i form av talböcker, böcker med storstil och lättläst.
Biblioteket erbjuder även service till studiecirklar med litteratur, informationssökningar och medverkar vid träffar efter förfrågan. Bokdepositioner finns på samtliga särskilda boenden i kommunen. Biblioteken i Sverige har näst högst förtroende hos allmänheten jämfört med all annan offentlig service enligt SOM-insitutet.*/ */ SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet. En av de engagerade forskarna är Sören Holmberg. När Uppvidinge kommun gjort medborgarenkäter har det visat sig att biblioteken i kommunen får högt betyg vi ser fram emot nästa mätning! Cirka 2 700 invånare använder Uppvidinge bibliotek vårt mål är att de ska bli fler!
Integrerade bibliotek vad betyder det? Uppvidinge kommun har sedan 1981 infört gemensamma bibliotek för allmänhet och skola, s.k. integrerade folk- och skolbibliotek. För biblioteksverksamheten innebär det två uppdrag som inte alltid går att förena om det inte finns tillräckliga personal- och lokalresurser. Skolbibliotekets roll är att vara en pedagogisk resurs öppet för lärare och elever med stor tillgänglighet och stöd från fackutbildad personal vad gäller litteraturvägledning och informationskompetens. Biblioteket ska vara tillgängligt för klasser och grupper så fritt och obundet som möjligt. Allmänhetens bibliotek har också stora krav på tillgänglighet för enskilda kommuninvånares behov av studier, bildning och kultur. Enskild vägledning vad gäller litteratur och information. Många distansstuderande använder hemortens bibliotek för lån av kurslitteratur, information samt studier. Våra bibliotek Åseda: Är kommunens huvudbibliotek och har ett särskilt ansvar och ger stöd för hela biblioteksverksamheten förutom att biblioteket i sig är störst vad gäller verksamhetens omfattning (45 % av omsättningen). Gymnasiebiblioteket är ett annex till huvudbiblioteket eftersom verksamheten inte ryms i lokalerna samt att avståndet mellan gymnasiet och huvudbiblioteket gör det svårt för elever och lärare att använda bibliotekets resurser. Åseda bibliotek är mycket nyttjat av allmänhet, skola, barnomsorg, SFI-grupper och andra grupper av studerande eller föreningar. Framtidsfrågor Biblioteket är underdimensionerat för sina uppgifter och behöver byggas ut, vilket påpekades i en extern utredning redan 2004. Förslaget finns också i den biblioteksplan som antogs av kommunfullmäktige i februari 2005. Huvudbiblioteket ska kunna ta emot flera grupper samtidigt. Utbyggnad utreds i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen som också önskar bygga till skolan. Alstermo: Biblioteket är inrymt i Mötesplats Alstermo på andra våningen i den tidigare idrottshallen. Lokalens placering samt att hissen är av enklare slag gör det svårt för äldre personer att besöka biblioteket utan ledsagare. Verksamheten påverkas starkt av övrig verksamhet i närheten av lokalen. Integrerat i en F-5 skola. Framtidsfrågor Biblioteket samplaneras med Älghults bibliotek eftersom det finns två bibliotek i södra kommundelen. Lenhovda: Biblioteket är integrerat F-6 bibliotek samt har ett rum anvisat för Minilärcenter. Här finns gemensamt magasin för äldre litteratur.
Framtidfrågor Lokalen för lärcenter ska återgå till bibliotekets barnverksamhet i det fall lärcenterprojektet läggs ned. Lokalen ska i första hand användas för barnbiblioteksändamål. Nottebäck: Biblioteket är integrerat F-6 bibliotek. Nära till servicecentrum i mellanområdet mellan Norrhult och Klavreström. Framtidsfrågor Verksamheten för skola/barnomsorg anpassas till samma nivå av service som övriga bibliotek i kommunen erbjuder. Älghult Biblioteket är integrerat i en 6-9 skola. Friskolan nyttjar biblioteket på samma villkor som övriga skolor i kommunen men biblioteket är inte integrerat med något skolbibliotek för F-5. Framtidsfrågor Biblioteket samplaneras med Alstermo bibliotek eftersom det finns två bibliotek i södra kommundelen. Verksamhet för barn och unga Biblioteksråd / rapport om beslutade insatser inom skola och barnomsorg. Biblioteksråden har tillkommit på inrådan av den externa konsult som anlitades 2004. De ökar förståelsen för olika skol- och barnomsorgsgruppers behov, uppnår likvärdig service i hela kommunen samt underlättar resursplaneringen för biblioteksverksamheten. Biblioteksråd finns för varje integrerat bibliotek för samråd och samordning av bibliotekets insatser i den pedagogiska verksamheten inom skolan och barnomsorgen. För gymnasiebiblioteket sker samordningen med olika ämnesansvariga i den dagliga verksamheten. I biblioteksråden ingår lärare och barnomsorgspersonal samt bibliotekspersonal. Råden sammanträder 3-4 gånger per läsår. Skolans representanter har ofta önskemål om fler insatser i form av bokprat och fler/tätare klassbesök än vad som ryms inom bibliotekens resurser då lokalerna och tillgänglig personal inte medger besök av flera klasser/grupper och allmänheten samtidigt. Bibliotekets tid delas därför in i bemannad tid samt förtroendetid utan bibliotekspersonal. Ett enkelt självbetjäningssystem finns på samtliga bibliotek för att lärare och barnomsorgspersonal ska kunna låna böcker även när biblioteket är obemannat.
På mötena tar man t. ex. upp vad som kommer att hända på biblioteket och i skolan, önskemål från skolan etc. och alla möten protokollförs. Aktiviteter som erbjuds barnomsorg och skola: Låg- och mellanstadieklasserna besöker biblioteket varannan vecka. Önskemål finns om besök varje vecka. Boktips från personalen. Lektioner i bibliotekskunskap i mindre grupper för åk 4, 5 och 7. Bokjuryn för barn och unga upp till 19 år. Eleverna röstar fram bästa bok i en aktivitet som är gemensam i hela landet. Sagostunder för 6-åringarna då de får sin 6-årsbok. 2009 var det Egon och rävungen av Catarina Kruusval. Sagostunder för barn 3-6 år. Information till lärare och skolpersonal En särskild biblioteksgrupp ska startas för högstadieeleverna - inbjudan via elevrådet. Litteratur i olika teman sammanställs i lådor som klasserna har i sitt klassrum Bokprat i mån av tid. Utställningar av elevarbeten Sommarboken eleverna läser 10 böcker och recenserar dem och för det får eleven ett bokpris. I mån av tid kan bibliotekspersonalen ibland engageras för olika läsfrämjande projekt alternativt i informationssökning. Barnens första bok Alla 1-åringar i kommunen får Barnens första bok, ofta i samband med att föräldragrupper från BVC besöker biblioteket. Bokkassar Även barnomsorgen lånar böcker på biblioteket Barnomsorgen i Åseda och Lenhovda har även möjlighet att få låna bokkassar. Dessa kan sedan lånas hem av föräldrarna. Kassarna innehåller sju böcker och förnyas kontinuerligt. Bibliotekskunskap Under 2009 inleddes undervisning i bibliotekskunskap i ny modell för eleverna i årskurs 4 och 5. I undervisningen används ett arbetshäfte framställt av bibliotekspersonalen. Häftet byggs på med exempel och arbetsuppgifter för varje årskurs. Barnen får lära sig hur
biblioteket är organiserat och hur man hittar det man söker, t ex genom att använda bibliotekets katalog på webben. Högstadiet Högstadieeleverna i Åseda får bibliotekskunskap i årskurs 7. I Älghult har man Källkuno, där eleverna lär sig källkritik. Temalådor/Temapåsar Bibliotekspersonalen plockar ihop temalådor till klasserna efter önskemål. Lådorna kan innehålla både fack- och skönlitteratur. Bokprat Bibliotekets personal bokpratar för utvalda årskurser några gånger per läsår. En plan som många bibliotek har är att lära lärare och andra att prata böcker för barn vi vill också stimulera till detta. Sommarboken Under sommarlovet läser de barn som vill tio böcker och recenserar tre av dem. Alla som är med får en bok och är dessutom med i en utlottning. 2009 deltog 142 barn i Sommarboken. På biblioteken i Åseda och Lenhovda avslutades Sommarboken 2009 med prisutdelning och fika. Bokjuryn Alla barn i årskurs 1-6 får en Barnbokskatalog som ges ut av Kulturrådet, där ett urval av årets utgivning av nya barn- och ungdomsböcker presenteras. Barnen får sedan rösta på vilken eller vilka nya böcker som de tycker är bäst. Detta är en nationell omröstning, och den pågår från oktober till april. 2008 deltog 109 elever i Uppvidinge i Bokjuryn, och tillsammans gav de 313 röster på 149 titlar. Elevutställningar Flera utställningar med elevers alster visades under året på de olika biblioteken. Trollutställning på biblioteket i Alstermo Föräldrainformation Personalen på Åseda bibliotek har varit på föräldramöte i årskurs 1. Föräldrarna informerades om biblioteket, boklån osv.
Gymnasiebibliotek en del av huvudbiblioteket. Gymnasiebiblioteket är ett viktigt kunskaps- och informationscentrum och ska utgöra en resurs för hela skolan, stödja lärarna i deras pedagogiska arbete och stärka elevers kunskap i informationshantering. Bibliotekskunskap I början av höstterminen får eleverna i åk1 undervisning i biblioteksanvändning. Eleverna lär sig hur man söker litteratur och hur man hittar på bibliotekshyllorna. Dessutom informeras de om att de själva kan logga in på sitt bibliotekskonto med lånekortsnummer och PIN-kod för att låna om sina lån och reservera böcker. Klassifikationssystemet, referensavdelningen m.m. gås igenom. Informationssökning 1:orna får vid ett senare tillfälle en introduktion och övningar i informationssökning som en del av datagrundkursen. Genomgång av kvalitetskontrollerade databaser och länkar med utgångspunkt i gymnasiebibliotekets webbsida om informationssökning. Samma sida kan sedan användas som lathund när eleverna själva leta efter information. Elever har dessutom möjlighet att beställa tid för enskild handledning i informationssökning i anslutning till projektarbetet eller andra större arbetsuppgifter. Bokdepositioner/Temalådor Lärare kan låna böcker till klassen för t.ex. gruppläsning eller temaläsning, både skön- och facklitteratur. I leveransen ingår för det mesta en aktuell lista med tips på relevanta Internetresurser. Läsfrämjande åtgärder Biblioteket försöker främja elevers läslust genom att skylta med nya böcker samt uppmärksamma aktuella frågor och teman på biblioteket. Individuella boktips ges när eleverna besöker biblioteket. Eleverna har möjlighet att delta i Sommarboken. Mer än böcker: Biblioteket är både en demokratisk mötesplats och en kulturinstitutioner. Här kan alla kommuninvånare mötas i enlighet med bibliotekslagens intentioner. (Se bibliotekslagen 1996 : 1596 2.) Under 2009 hade Uppvidinge bibliotek 406 kulturprogram och andra aktiviteter varav 371 riktade sig till barn/ungdomar. Exempel är bokprat, hur man söker information på nätet, källkritik, föreläsningar, berättaraftnar, informationsmöten med äldre- och handikappföreningar mm.
Visans vänner sjunger Sista visan som avslutning på en innehållsrik visstund på biblioteket i Alstermo. Bibliotekens kärnverksamhet vad är det? Kommunernas kvalitet i korthet mäter endast huvudbibliotekets antal öppettimmar efter kl. 17.00 vardagar här är Uppvidinge kommun sämst bland de jämförda kommunerna med 2 tim/vecka. Huvudbiblioteket omsätter 45 % av verksamheten ska vi öka öppettiderna? Kulturrådet mäter bibliotekens resultat och kostnader årligen. Resultaten publiceras i en rapport som ges ut varje år. Här visar det sig att Uppvidinge tillhör de kommuner som har flest antal bibliotek/1000 invånare trots att personaltätheten inte är högre än riksgenomsnittet. Sveriges biblioteksförening (SAB där alla bibliotek är medlemmar) gör också sammanställningar för respektive kommunkategori i vårt fall varuproducerande kommuner - för hur verksamheten ligger till i förhållande till andra kommuners biblioteksverksamhet. Även här visar sig Uppvidinge bibliotek vara högpresterande vad gäller antal aktiva låntagare, lån per invånare och har flest antal bibliotek per 1000 invånare och per anställd. Kungliga bibliotekets nya uppdrag. Med den nya kulturpropositionen 2009/10:3, följde ett uppdrag till Kungliga biblioteket att samordna en ny nationell bibliotekspolitik som skall gälla från och med 2011. KB ska fördela statens bidrag till biblioteksverksamhet. De kommer inte att ingå i den regionala kulturportfölj som är beslutad för kulturverksamhet. Bibliotekslagen ses över det talas om att den ska bli mer tvingande. Vad angår allt detta oss? Jo inget bibliotek är en ö alla offentligfinansierade bibliotek i Sverige hör samman och ingår dessutom i ett vidare internationellt sammanhang. Alla bibliotek är skyldiga att samverka (Bibliotekslagen 1996:1596 7 a).
Vad utmärker bibliotekens service? Vad är bibliotekens varumärke? Sammanfattning av bibliotekens varumärke i sydostlänen mångfacetterad bild av en likaså mångfacetterad verksamhet en verksamhet som ska vara till för alla invånare. Illustrationen är ett sätt att återge en sammanfattning av varumärkesarbetet som alla biblioteksanställda i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län har arbetat med. Varumärkesarbetet ingår i det stora utvecklingsarbete som Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar genomför som ett stort gemensamt kompetensutvecklingsarbete tillsammans med kommunbiblioteken. Vilka mål ska gälla för biblioteksverksamheten? Biblioteket har utretts och jämförts utifrån verkligheten i vår kommun och med gedigen kunskap om omvärlden har vi i personalen velat lyfta fram följande mål: Vi vill att fler kommuninvånare ska bli aktiva låntagare och besökare. I dag har vi 2 700 aktiva biblioteksnyttjare som lånar böcker vi har även besökare som inte lånar men som läser tidningar och tidskrifter och som söker på Internet. Hur ska vi nå målet? Vi vill i enlighet med våra kunders önskemål erbjuda föreläsningar, utställningar, författarbesök m.m. Vi vill samverka med fler föreningar och studieförbund som arrangörer av program. Vi vill få unga att vara delaktiga i biblioteksverksamheten genom praktikplatser, skriva boktips på webben, ställa ut arbeten m.m. Vi vill att kunderna ska vara nöjda med vårt arbete.
Vi kommer att mäta antalet besökare på våra bibliotek och på webben för att följa upp det vi gör samt nyttja enkäter m.m. för att få veta vad våra invånare anser om oss. Vi vill få fler att läsa mer Vi har idag nått riksgenomsnittet för lån/invånare. Men vi vill stödja fler att läsa mer. Hur ska vi nå målet? Samverka med förmedlare: lärare, barnomsorgspersonal, föräldrar, föreningar, läsombud i omsorgen, väntjänst och uppsökande föreningar inom äldrevården, boktips på webben, föredrag och boktips samt inte minst genom vårt sätt att arbeta visa alla att: Biblioteket är en demokratisk och kulturell mötesplats utan trösklar. Uppvidinge bibliotek i april 2010 Ann-Charlotte Thour Carina Ahlström Cecilia Ryman Bibliotekarie Bibliotekarie Biblioteksassistent Eva Åkesson Irina Moilanen Kristina Frank-Martin Biblioteksassistent Bibliotekarie Bibliotekarie Sabine Helmerding Ulla Langeström Annika Persson Bibliotekarie Biblioteksassistent Kultur- och fritidschef