Framtida Produktion PRODUKTION FÖR KONKURRENSKRAFT PANELRAPPORT

Framtida Produktion PRODUKTION FÖR KONKURRENSKRAFT PANELRAPPORT APRIL 2005

2 Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVA:s projekt, se IVA:s webbplats: www.iva.se. Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2005 Box 5073, SE-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 Layout: Tryckfaktorn AB Omslag: A+A Corporate Design AB Produktion: Pelle Isaksson, IVA Rapporten finns endast i pdf-format och kan laddas ner från www.iva.se/produktion

Förord Projektet Produktion för Konkurrenskraft initierades med syfte att sätta fokus på produktion i Sverige. För att få en rimlig omfattning på projektet har begreppet produktion här avgränsats till att gälla verkstadsindustrin. Det finns dock en förhoppning om att detta arbete även ska påverka övrig industriproduktion och att projektet kan inspirera till liknande satsningar inom andra industrigrenar. För att ta fram underlag till hur produktion i Sverige ska kunna bli internationellt konkurrenskraftig har tre paneler arbetat parallellt: Produktionens Betydelse, Framtida Produktion och Utbildning och Forskning. Stor vikt har lagts vid att det underlag som tagits fram är neutralt, sakligt och väl underbyggt. Denna rapport är resultatet av arbetet som genomförts i panelen Framtida Produktion. Panelen Framtida Produktion fick i uppdrag att söka svar på två frågeställningar: hur framtidens produktionssystem kommer att utformas och vilka konkurrensfördelar inom produktionsområdet som Sverige har gentemot andra länder. Panelen har varit sammansatt av representanter från stora och små företag, högskolevärlden och samhällsorganisationer. Totalt har 20 personer deltagit i panelens arbete. Panelen har från maj till december 2004 haft åtta möten. Av dessa har tre kombinerats med företagsbesök på Lesjöfors AB, Samhall AB och Ericsson AB. Vid panelmötena har det material som tagits fram diskuterats och analyserats. Paneldeltagarnas breda kompetens samt den goda uppslutningen till mötena har borgat för breda och nyanserade diskussioner, vilket kontinuerligt har fört panelens arbete framåt på ett bra sätt. 3 Utöver panelmötena har inom ramen för panelens arbete genomförts en internationell utblick, fem fallstudier och fem intervjuer på företag samt en enkätstudie. Vi vill här tacka alla de företag och personer som ställt upp med sin tid och sitt engagemang så att vi har kunnat genomföra dessa studier. Studierna har givit oss värdefullt underlag. Vidare vill vi tacka VINNOVA, Metall och Teknikföretagen som hjälpt till med adresser till enkätstudien. För att kvalitetssäkra panelens resultat har panelen, tillsammans med projektets andra paneler, genomfört dels en hearing med 65 speciellt inbjudna personer från näringsliv, högskola och samhällsorganisationer, dels en hearing med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning I för maskinteknik. Vi vill här tacka alla som har deltagit i dessa hearingar och bidragit med kloka synpunkter. Avslutningsvis vill vi tacka samtliga paneldeltagare som har lagt ned mycket av sin tid och ett stort engagemang i arbetet, vilket har varit en förutsättning för projektets genomförande. Tack! Stockholm 20 januari 2005 Christer Johansson Panelordförande Jonas Fagerström Projektledare

Executive Summary Swedish industry today is facing one of its greatest challenges in modern times. There is intense pressure on both Sweden and Swedish companies to implement powerful measures and bring about transformation. This pressure is mainly the result of international competition, which itself is a consequence of increased globalisation. The major challenge facing Sweden and the Swedish manufacturing industry is being able to handle and benefit from the effects of globalisation. To succeed in this, constant efforts are needed to bring about improvement. Sweden must be a world leader in providing the necessary conditions for internationally competitive production to generate added value in the country. Swedish manufacturing companies must in turn be highly effective in utilizing their resources/investments in order to be competitive in the international arena. If Sweden and Swedish companies fail in these endeavours, there is a great risk that Sweden, in terms of its competitiveness, will, within a few years, have fallen hopelessly behind other countries, and that businesses with operations in Sweden will not be able to attract the fresh investment they need. This report proposes ways in which Sweden and the Swedish manufacturing industry can act to handle the international competition over the next few years. Society State Academia Studies have been made of the actions of a number of other countries that are in a similar situation to Sweden. These countries are the United States, Germany, the United Kingdom and France. Although the different countries have taken different approaches, they have all taken steps to secure and improve conditions in their country for developing internationally competitive production systems. In Sweden the Ministry of Education and the Ministry of Industry, Employment & Communication have initiated a programme focusing on innovation. As a basis for this initiative, a document has been produced called Innovative Sweden, a strategy for growth through renewal. The focus on Innovative Sweden provides a starting point for measures to increase Sweden s innovative power, including the area of production. This report proposes the forming of a national production council based at the Ministry of Industry, Employment & Communication. The first task of the council should be to draw up a national production strategy for long-term initiatives where concrete measures are presented and the relevant players are addressed. This should be seen as the next step in the Government s Innovative Sweden strategy. This report also proposes that the Government should help to market Swedish production abroad and in particular to market Sweden as

a country with skills in complex production. An important first step is to make 2007 The Year of Production in Sweden a move that would send important signals to Swedish companies and the rest of the world. In connection with this, an international production conference should be arranged in Sweden. The Government also needs to support advanced production education and training for Swedish companies. The level of production competence varies greatly and a national education initiative is necessary to enable companies, especially SMEs, to cope with the international competition. Preventative measures within infrastructure, education and research are needed as these are slow processes. Swedish universities must ensure that world-class production expertise is available and constantly developed as this is a crucial aspect of ensuring Sweden s competitiveness in production in the international arena in the future. In order for Swedish research to maintain the necessary level of excellence, today s research teams must increase their collaboration to achieve critical mass, and must act and compete in an international arena, especially within the EU and its framework programmes. Finally, production research should focus on developing methods of work within production and on cutting-edge research within key areas such as manufacturing technology and virtual manufacturing. Companies Companies are responsible for managing their resources (investments, knowledge, personnel etc.) in a manner that makes them able to compete in the international arena. Companies with poor efficiency cannot contribute with their full potential and risk being forced out by the competition, which is, of course, negative, both for the shareholders and for society. Inefficient companies also make it more difficult for Sweden to attract investment. It is thus vital for Swedish companies to be efficient, particularly with respect to their production systems, and to maintain their international competitiveness. Naturally, there are many factors that determine how successful a company is in managing its resources. This report presents some general advice relating to production. This includes encouraging companies to focus on the entire manufacturing chain so that short-term sub-optimisation does not steer decisions on specialization (outsourcing) or off-shoreing tasks to other countries. They should also focus on opportunities to develop competitive advantages in Swedish production such as speed, flexibility, quality and reliability; on the importance of constantly working on company-wide constant improvements; and on the importance of sending signals to society about the importance of production for the company. A general observation is that future production systems will be faced with similar challenges and demands as those faced by today s production systems. The big difference is that the demands and pressure from the external environment will, in all probability, increase due to globalisation, and this will involve greater international competition. The future structure of Swedish production systems is naturally affected by the restructuring that is taking place today and the out-

sourcing of personnel-intensive production to low-wage countries. It is likely that future Swedish production systems will be increasingly complex, requiring a higher level of expertise among personnel at the operational level to make it possible to successfully manage operation and maintenance and to enable operational personnel to take an active part in the constant improvement and development of production processes. This report covers many aspects of Swedish production and its future. The proposed measures are primarily of a short-term nature for the purpose of initiating the necessary processes that will lead to longterm measures for the future success of Swedish production. A general conclusion that runs through the report is that there are many ways to continue working to improve Swedish production. It is clear, however, that something must be done right now if Swedish production, in a few short years, is to be competitive in the international arena.

Sammanfattning Svensk industri står i dag inför en av de största utmaningarna i modern tid. Omvandlingstrycket på både Sverige och svenska företag är hårt och ställer krav på kraftfulla åtgärder. Omvandlingstrycket kommer framför allt från den internationella konkurrensen som i sig är orsakad av den ökande globaliseringen. Den stora utmaningen för Sverige och svenska tillverkningsindustrin ligger primärt i att kunna möta och dra nytta av effekterna som kommer av globaliseringen. För att klara detta måste ett ständigt förbättringsarbete pågå. Sverige måste vara i världsklass bland länder vad det gäller förutsättningar för att driva internationellt konkurrenskraftig produktion så att höga förädlingsvärden kan skapas i landet. Svenska tillverkningsföretag i sin tur, måste vara i världsklass på att använda sina resurser/investeringar för att uppnå en internationell konkurrenskraft. Om Sverige och svenska företag inte klarar detta så är risken stor att svensk konkurrenskraft inom några få år blir ohjälpligt efter andra länder och att företag verksamma i Sverige inte attraherar nödvändiga nya investeringar. I föreliggande rapport ges förslag på hur Sverige och svensk tillverkningsindustri kan agera för att möta den internationella konkurrensen under de närmaste åren. Samhället Staten Högskolevärlden En internationell utblick har gjorts i syfte att studera hur ett antal andra länder, som befinner sig i en situation liknande Sveriges, har agerat. Dessa länder är USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Även om de olika ländernas angreppssätt skiljer sig åt, har de alla agerat för att skydda och stärka sina förutsättningar för att utveckla internationellt konkurrenskraftig produktion inom landet. I Sverige har en satsning på innovationsfrågor initierats av Närings- och Utbildningsdepartementen. Som bas för detta arbete har dokumentet Innovativa Sverige, en strategi för tillväxt genom förnyelse tagits fram. Satsningen på Innovativa Sverige har givit en startpunkt för åtgärder i syfte att stärka svensk innovationskraft, där produktion utgör en del. Ett nationellt produktionsråd med säte på Näringsdepartementet föreslås tillsättas i föreliggande utredning. En första uppgift för rådet bör vara att ta fram en nationell produktionsstrategi för långsiktiga satsningar, där konkreta åtgärder pekas ut och berörda aktörer adresseras. Detta bör ses som nästa steg i regeringens innovationsstrategi, Innovativa Sverige. Vidare föreslås att staten hjälper till att marknadsföra svensk produktion i utlandet och framför allt marknadsföra Sverige som ett land med kompetens inom komplex produktion. Ett viktigt första steg är att utnämna år 2007 till Produktionens år i Sverige något som

skulle sända ut viktiga signaler till svenska företag och till omvärlden. I samband med detta skulle en internationell konferens för produktion arrangeras i Sverige. Staten behöver också stödja fortbildning inom produktion för svenska företag. Nivån på produktionskompetensen är mycket varierande och en nationell fortbildningssatsning är nödvändig för att, inte minst SME-företagen, ska kunna möta den internationella konkurrensen. Preventiva satsningar inom infrastruktur, utbildning och forskning är nödvändiga då detta är långsamma processer. Den svenska högskolan måste se till att det finns världsklasskompetens inom produktion tillgänglig och att denna ständigt utvecklas. Detta är en mycket viktig del i förutsättningar för framtida internationellt konkurrenskraftig produktion i Sverige. För att forskningen ska hålla en nödvändig nivå måste dagens forskargrupper dels öka sitt samarbete så att de når en kritisk storlek, dels verka och konkurrera på en internationell spelplan, inte minst inom EU och dess ramprogram. Forskningen bör utnyttja möjligheterna att se produktion som ett branschöverskridande område. Avslutningsvis bör forskningen inom produktion inrikta sig på att utveckla arbetsmetoder inom produktion och satsa på spetsforskning inom nyckelområden som exempelvis tillverkningstekniker och virtuell tillverkning. Företagen Företagen ansvarar för att förvalta sina resurser (investeringar, kunskap, personal etc) på ett internationellt konkurrenskraftigt sätt. Företag med dålig effektivitet bidrar inte med sin fulla potential och riskerar att bli utkonkurrerade, vilket givetvis är negativt både för ägare och för samhället. Vidare bidrar ineffektiva företag till att det blir svårare att locka investeringar till Sverige. Det är alltså viktigt att svenska företag är effektiva, inte minst i sina produktionssystem, och håller en internationellt god konkurrenskraft. Det är naturligtvis många faktorer som avgör hur framgångsrikt ett företag är i att förvalta sina resurser. I denna rapport har några generella råd med koppling till produktion lyfts fram. Några av dessa är att företagen bör beakta: helheten i produktframtagningskedjan så att inte kortsiktiga suboptimeringar styr beslut om specialisering (outsourcing) eller utlokalisering till andra länder (off-shoreing) möjligheterna i att vidareutveckla konkurrensfördelar i svensk produktion som snabbhet, flexibilitet, kvalitet och pålitlighet vikten av att arbeta med ständiga förbättringar i hela företaget och vikten av att sända signaler till samhället om produktionens betydelse för företaget. Generellt kan det konstateras att framtidens produktionssystem kommer att ställas inför likartade utmaningar och krav som dagens produktionssystem står inför. Den stora skillnaden är att kraven och omvärldstrycket med all säkerhet kommer att öka, orsakat av globalisering som medför ökad internationell konkurrens.

Hur framtidens svenska produktionssystem kommer att utformas påverkas naturligtvis av de omstruktureringar som sker i dag med en utflyttning av arbetskraftsintensiv produktion till låglöneländer. Det är sannolikt att framtida svenska produktionssystem kommer att bli allt mer komplexa, vilket kräver en större kunskapsnivå på operatörsnivå för att det ska vara möjligt att klara drift och underhåll och för att operatörer aktivt ska kunna medverka i ständiga förbättringar och i utvecklingsprocesser. Denna rapport innehåller många aspekter på svensk produktion och dess framtid. De förslag till åtgärder som ges är primärt av kortsiktig karaktär i syfte att få i gång en nödvändig process för långsiktighet som kan föra svensk produktion in i framtiden. En generell slutsats som genomsyrar arbetet är att det finns många goda möjligheter att arbeta vidare med i svensk produktion. Det står dock helt klart att något måste ske i dag, om det om några få år ska finnas en internationellt konkurrenskraftig svensk produktion att tala om.

Innehåll 1. Inledning 13 Sverige som industriland 13 Företag med produktion i Sverige 14 Den stora utmaningen 15 2. Vad har andra gjort? 18 Andra länders situation och agerande 18 Andra framsyner inom produktion 21 3. Produktion i Sverige 23 Utmaningar för produktion i Sverige 23 Möjligheter för produktion i Sverige 31 4. Framtidens produktionssystem 38 5. Vägar att gå 46 6. Åtgärdsförslag 55 Samhället staten 55 Högskolevärlden och dess finansiärer 56 Företagen 57 Bilagor Bilaga 1. Paneldeltagare 59 Bilaga 2. Om projektet 59 Bilaga 3. Fallstudier, intervjuer och enkätundersökning 60 Bilaga 4. Litteraturförteckning 66

1. Inledning Svensk industri står i dag inför en av de största utmaningarna i modern tid. Omvandlingstrycket på både Sverige och svenska företag är hårt och ställer krav på kraftfulla åtgärder. Omvandlingstrycket kommer framför allt från den internationella konkurrensen som i dag är närvarande på ett helt annat sätt än tidigare och slår hårt mot den industriella produktionen som traditionellt varit ett starkt svenskt område. Detta medför stora omstruktureringar och hotet om nedläggning av stora delar av den svenska tillverkningsindustrin aldrig varit större. Drivkrafterna bakom omvandlingstrycket är många, men de har i huvudsak med den ökade globaliseringen att göra den utvecklade teknik som underlättar informationsutbytet i världen, snabbare transporter till lägre kostnader, minskade handelshinder samt den ökande konkurrensen från lågkostnadsländer som exempelvis Kina och länder i östra Europa, som nu på allvar är på väg in i världsekonomin. Globaliseringen är inget som Sverige, som en internationellt liten ekonomi, kan kontrollera eller påverka. Sverige måste på bästa sätt anpassa sig efter den internationella konkurrenssituation som globaliseringen medför. Sverige konkurrerar med andra länder om de investeringar som ger värdeskapande aktiviteter i landet och måste därför ha ett företagsklimat som attraherar investerare. Samtidigt måste de svenska företagen ständigt utvecklas och förbättras för att vara internationellt konkurrenskraftiga. 13 Sverige som industriland 1 Källa: Inspiration till innovation, Teknisk framsyn 2004 Sverige har under de senaste drygt 100 åren gått från att vara ett jordbrukssamhälle till att i dag vara ett av världens mest utvecklade och rikaste industriländer. Den stora välfärdsutvecklingen kom framför allt efter andra världskriget genom den svenska industrins utveckling. Det talades om Det svenska undret där industri och samhälle genom en positiv samverkan lyfte varandra. Industrin gav sysselsättning och intäkter till samhället och grunden till dagens välfärdssamhälle lades ett välfärdssamhälle som de flesta av oss i dag tar för givet. En relevant fråga att ställa är: kan vi verkligen ta den svenska välfärden för given? Är det inte så att den välfärd som byggts upp under lång tid drastiskt kan försämras på något årtionde om industrin vacklar och intäkterna till samhället, som en följd av detta, minskar? Sveriges tillväxt och välfärd är i dag direkt beroende av den svenska industrins framgång. Sverige har en liten hemmamarknad, vilket gör att Sverige är starkt beroende av handel med andra länder. Svensk verkstadsindustri, som denna rapport primärt har sin utgångspunkt i, står för drygt hälften av den svenska exporten. Vidare bidrog tillverkningsindustrin med ca 20 procent 1 av den totala bruttonationalprodukten, och utöver detta direkta bidrag kan många anknytande verksamheter härledas till tillverkningsindustrin. Omfattningen av dessa är svåra att sätta absoluta värden på, men ett sätt att belysa detta faktum kan vara att se på sysselsättningen (figur 1).

1000000 Tillverkningsindustri Företagsnära tjänster Antal anställda 800000 600000 400000 200000 Övriga tjänster 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 1. Antalet anställda inom tillverknings- och tjänsteindustri. Källa: NUTEK 14 Antalet direktanställda inom industrin har minskat, medan de som är indirekt beroende av industrin, med exempelvis företagsnära tjänster, har ökat markant. Denna förändring kan till stor del förklaras av omstruktureringen, där tjänstefunktioner, som tidigare var en del av de tillverkade företagen, i dag lagts ut på företag som specialiserat sig på tjänsteverksamhet. Exempel på sådana tjänstefunktioner är allt från utveckling av produkter och produktionssystem till städning och lunchrestaurangsverksamhet. Detta innebär att det är samma aktiviteter som de tidigare anställda utfört i tillverkningsindustriföretag, men att de nu är anställda av ett tjänsteföretag som statistiskt klassificeras som tillhörande tjänstesektorn, i stället för tillverkningsindustrin. Om industrin lokaliserar sin verksamhet utanför Sverige så kommer även de företagsnära arbetstillfällena i tjänstesektorn att försvinna, då basen för denna verksamhet inte kommer att finnas kvar i landet. Sveriges framtid som välfärdsnation beror alltså till stor del på hur vi kan klara av omvandlingstrycket och de omstruktureringar som vi nu ser ske inom industrin. Företag med produktion i Sverige Företag utsätts ständigt för ett omvandlingstryck och måste kontinuerligt utveckla sin internationella konkurrenskraft för att överleva. Att företag är konkurrenskraftiga i dag ger en bra utgångsposition, men ger tyvärr inga garantier för att de är konkurrenskraftiga även i framtiden. Företag måste alltså ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet för att inte slås ut i den internationella konkurrensen. En indikation på minskad konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin i Sverige är att många företag flyttar eller planerar att flytta sin produktion utomlands. I en enkätstudie, som genomförts i samband med föreliggande arbete, tillfrågades drygt 100 företag med produktion i Sverige hur stor sannolikheten är att hela företagets produktion eller delar av denna flyttas till annat land under år 2005 2010 (figur 2). Figur 2. Sannolikheten för att företag flyttar hela eller delar av sin produktion utomlands under åren 2005 2010. Bedömd sannolikhet för flytt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Andel företag som bedömt sannolikheten för att 13 22 12 17 17 19 del av deras produktion flyttas utomlands Andel företag som bedömt sannolikheten för att hela deras produktion flyttas utomlands 59 22 7 9 3 0

Resultaten visar att så många som 19 procent av företagen säger att de med 100 procent sannolikhet kommer att flytta delar av sin produktion till ett annat land. Vidare är det endast 59 procent av företagen som helt utesluter att de kommer att flytta hela sin produktion till annat land. Om denna utflyttning sker i den omfattning som studiens enkätsvar indikerar, så kommer det att få stora konsekvenser för svensk ekonomi. Hundratusentals arbetstillfällen försvinner, intäkter till statskassan minskar drastiskt och i slutändan påverkas hela det svenska välfärdssystemet. Utflyttningen av produktion är dessutom en mer eller mindre irreversibel process. Att få nyetableringar till Sverige, inom områden där produktion utgör en stor del av verksamheten, ter sig svårt som det ser ut i dag. Den nämnda enkätundersökningen visar att ytterst få företag anser att det är någon större sannolikhet för att produktion ska flyttas till Sverige. Vidare visar enkätundersökningen att 46 procent av företagen anser att det är 60 procent sannolikhet eller mer att produktionen skulle läggas utanför Sverige, om ny lokaliseringsort skulle väljas (figur 3). Figur 3. Sannolikheten för att företag lokaliserar produktion till Sverige under åren 2005 2010. Bedömd sannolikhet för händelse 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Andel företag som bedömt sannolikheten för att 63 19 12 5 1 1 produktion flyttas från annat land till Sverige Andel företag som bedömt sannolikheten för att de i dag skulle välja att lägga produktionen utanför Sverige om ny lokaliseringsort skulle väljas 25 14 15 12 17 17 Visserligen berör dessa studier endast företagens produktion, men om produktionen flyttas till andra länder så innebär det att stora delar av de värdeskapande processerna i företagen försvinner från Sverige. Vidare är de flesta, som är insatta i hur de industriella processerna fungerar, överens om att stora delar av företagens övriga produktframtagningsaktiviteter också kommer att flyttas utomlands på sikt, om produktionen flyttas. 15 Om Sverige ska kunna möta framtidens allt hårdare internationella konkurrens måste den befintliga industriella verksamheten utvecklas och samtidigt kompletteras med nya kunskapsområden som är viktiga för framtiden. Den stora utmaningen Den stora utmaningen för Sverige och svensk tillverkningsindustri ligger primärt i att kunna möta och dra nytta av effekterna som kommer av globaliseringen. För att klara detta måste ett ständigt förbättringsarbete pågå. Sverige måste vara i världsklass bland länder, vad det gäller förutsättningar för att driva internationellt konkurrenskraftig produktion. Svenska tillverkningsföretag måste vara i världsklass på att använda sina resurser/investeringar optimalt för att uppnå en internationell konkurrenskraft. Om Sverige och svenska företag inte klarar detta så är risken stor att svensk konkurrenskraft inom några få år blir ohjälpligt efter andra länder och att företag verksamma i Sverige inte heller förmår attrahera nödvändiga investeringar. I föreliggande rapport ges förslag på hur Sverige och svensk tillverk-

ningsindustri kan agera för att möta den internationella konkurrensen under de närmaste åren. En genomlysning av problematiken har genomförts och möjliga vägar att gå i den uppkomna situationen har analyserats. Vidare har arbetet fokuserat på innehållet i förutsättningar för utveckling och drift av produktionsverksamhet, varför exempelvis skattetekniska frågor och valutafrågor lämnats därhän. Rapporten inleds med en internationell utblick, där ett antal industriländers sätt att möta den globala konkurrensen presenteras, och fortsätter med en sammanfattning av ett antal framsynsarbeten som genomförts inom produktionsområdet under de senaste åren. Rapporten behandlar vidare de utmaningar och möjligheter Sverige som produktionsland står inför samt hur framtidens svenska produktionssystem kan utformas för att vara internationellt konkurrenskraftiga. Rapporten avslutas med en diskussion om vilka vägar Sverige och svenska företag kan gå samt konkreta åtgärdsförslag om vad som kan göras i dag för att skapa goda förutsättningar så att dessa vägar ska bli framkomliga. Vissa resonemang i rapporten har illustrerats med utdrag från intervjuer och fallstudier gjorda på företag med produktion i Sverige. Dessa intervjuer och fallstudier finns att tillgå i sin helhet på projektets hemsida 2. Det måste påpekas att intervjuerna bygger på enskilda anställdas uppfattning, men dessa personer är utvalda för att de har en god insikt i företagets verksamhet. 16 För att kunna tolka innehållet i denna rapport krävs en gemensam förståelse för vad som avses med produktion. Produktion definieras här som en aktivitet i den totala produktframtagningskedjan. Denna kedja av aktiviteter spänner från marknadens krav till återvinning av produkten (figur 4). Marknad Konstruktion/Design Produktion Figur 4. Produktframtagningskedjan Distribution Service Återvinning Produktion innefattar framtagning och drift av produktionssystem. I produktionssystemet utförs produktionsprocesser, vilka syftar till att forma råmaterial till färdiga produkter med utgångspunkt från marknadens krav. 2 www.iva.se/produktion I denna rapport är fokus på produktion, men produktion är nära kopplad till de övriga aktiviteterna i produktframtagningen och kan därför inte avhandlas helt separat. För att kunna ta fram och administrera en produkt på ett rationellt sätt, under dess hela livslängd, måste samtliga länkar i produktframtagningskedjan koordineras på ett effektivt sätt. Kedjan blir naturligtvis inte starkare än sin svagaste länk, varför det är viktigt att en helhetssyn tillämpas på produktframtagningen.

Hägglunds Drives AB 3 är en av världens ledande leverantörer av hydraulmotorer med högt moment och lågt varvtal. Hägglunds Drives levererar även kompletta hydrauliska drivsystem samt tillhandahåller global service av hydraulsystem. Hägglunds Drives har samlat större delen av sin verksamhet till en ort, Mellansel. Detta har skapat förutsättningar för att ha en god kontakt mellan marknads-, konstruktions- och produktionsenheterna. Det är Hägglunds Drives övertygelse att detta ger en mycket bra konkurrensfördel som för med sig en rad goda effekter. Närheten ger snabba svar och ett kontinuerligt samarbete kan vidmakthållas. Detta skapar förutsättningar för konkurrensfaktorer som pålitlighet, snabbhet, kvalitet, flexibilitet och därmed långsiktig uthållighet för Hägglunds Drives. För att vara konkurrenskraftig gäller det att vara med i fronten hela tiden. Ett exempel på vikten av närhet är att produktionsenheten kan ge direkt återkoppling till konstruktionsenheten om vad som är möjligt och inte möjligt att tillverka. I hydraulmotorer är exempelvis ytfinheten en mycket viktig parameter för att få optimal prestanda. Om inte konstruktion och produktion samarbetar på detta område, så tappar Hägglunds Drives prestanda i sina motorer, vilket leder till minskad konkurrenskraft. 17 3 Källa: Intervju på Hägglunds Drive AB, intervjun finns i sin helhet på www.iva. se/produktion

2. Vad har andra gjort? Sverige är inte det enda land som måste hantera ökad globalisering och internationell konkurrens. Globalisering påverkar givetvis alla industrialiserade länder, om än på olika sätt och i olika grad, beroende på ländernas olika förutsättningar. Genom att studera hur andra länder hanterar dagens höga omvandlingstryck kan vi lära oss av deras erfarenheter och samtidigt få information om hur vi kan positionera oss mot dessa länder. Vidare finns det flera nationella och internationella utredningar som behandlar framtidens produktion. Dessa utredningar ger ett brett perspektiv både på den internationella problematiken och på potentiella vägar att gå för att öka konkurrenskraften. 18 Andra länders situation och agerande Utblicken har riktats mot ett antal länder som har ungefär samma förutsättningar som Sverige när det gäller att bedriva internationellt konkurrenskraftig produktion, dvs. länder som har en tradition inom produktion och som till stor del byggt sin välfärd på denna. De länder som studerats i detta sammanhang är USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Det har visat sig att samtliga av de aktuella ländernas regeringar har lyft upp produktionsfrågan och förklarat den som ytterst viktig för framtiden. Vidare har flera av länderna tagit fram en nationell strategi för hur samhälle, industri och högskola på bästa sätt ska kunna bidra till att internationellt konkurrenskraftig produktion kan drivas i landet i fråga. I USA har utlokalisering av produktion, till framför allt lågkostnadsländer, skapat en kraftig debatt i media. Det har under våren 2004 varit det näst mest omskrivna ämnet efter terrorismen. Den 1 januari 2004 presenterade U.S. Department of Commerce en strategi för produktion i USA, Manufacturing in America A comprehensive Strategy to Address the Challenges to U.S. Manufacturers. Innehållet i denna strategi anses vara en hörnpelare i den framtida amerikanska ekonomin. President Bush gick den 24 februari 2004 ut med en Executive Order Encouraging Innovation in Manufacturing, där han förklarade produktion som ett prioriterat område. Den 8 april 2004 utsågs Albert Frink till vice handelsminister med inriktning på produktion och service (Assistant Secretary for Manufacturing and Services). Minister Frink pekade vid sitt tillträde på följande utmaningar: ett ökat fokus för regeringen på produktionens konkurrenskraft skapandet av förutsättningar för ekonomisk tillväxt och produktionsinvesteringar skapandet av förutsättningar för öppna marknader och jämställande av spelplan minskning av kostnad för produktion i USA investeringar i innovation strategisk utbildning, omskolning och ekonomisk diversifiering.

I Storbritannien har Department of Trade and Industry (dti) identifierat produktion som mycket viktig för Storbritanniens framtida välfärd och som ett led i detta har regeringen tagit fram en strategi för produktion, vilken publicerades i maj 2002. Den innehåller ett ramverk av åtgärder som ska genomföras i samarbete mellan regering, industri, fackföreningar och andra nyckelintressenter. Syftet är att skapa högre värden genom en produktionssektor med hög kompetens, kapabel att introducera nya produkter och processer, skapa nya marknader och lägga grunden för ett markant lyft av välfärden. Strategin vilar på följande pelare: makroekonomisk stabilitet investeringar vetenskap och innovation goda exempel på produktion i världsklass höjning av utbildningsnivå och yrkesskicklighet modern infrastruktur bra marknadsramverk. I Frankrike har premiärminister Jean-Pierre Raffarin gått ut med lanseringen av en nationell mobilisering mot utlokaliseringarna. I ett första skede satsas 750 miljoner euro över tre år på så kallad konkurrenspoler. Tanken är att dessa ska verka lokalt och hjälpa företagen att samarbeta med andra företag och med forskningsinstitutioner och universitet. Flera åtgärder är att vänta i samband med budgeten för 2005. Vidare söker Frankrike ett samarbete i dessa frågor på EU-nivå. Frankrike har bl.a. föreslagit att nya EU-medlemsländer med lägre skatt än EU:s genomsnitt inte ska få ta del av EU:s strukturfonder. 19 I Tyskland har Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit tagit fram en rapport som behandlar nyckelfaktorer för framtidens innovationssystem. Rapporten behandlar vilken roll framtida innovationer har för Tysklands industri och ekonomi. Ett antal faktorer har lyfts fram och de som har bäring på produktion behandlas här. Traditionella industrier som exempelvis kemi-, bil- och maskinkonstruktionsindustri är i dag pelare i Tysklands ekonomi. Här pekas framför allt produktion inom maskin- och bilindustrin ut som nyckelområden. Utan den innovativa kraften och konkurrenskraften som dessa industrier står för skulle det se mycket problematiskt ut för Tysklands ekonomi och tillväxt. Detta är en sanning i dag och kommer att vara det över överskådlig framtid. I Tyskland förutspås att en ökande del av utvecklingsarbetet kommer att ske hos underleverantörer. I dag utförs ca 30 procent av utvecklingen av nya fordon inom bilindustrin hos underleverantörer. Det förutspås att underleverantörerna år 2010 kommer att stå för ca 50 procent av utvecklingen. Mot denna bakgrund inses att underleverantörernas förmåga kommer att bli avgörande för slutproduktens prestanda. En viktig faktor är att underleverantörerna blir större och på så sätt kan hantera både utvecklingskostnader och små marginaler. En alltför stark prispress kan dock skada förmågan till forskning och utveckling hos underleverantörerna.

Att ha starka leverantörer av produktionssystem är en förutsättning för att kunna ha en internationellt konkurrenskraftig produktion. Maskin- och fabriksleverantörerna i Tyskland har lyckats vidmakthålla en stark tillväxt genom att integrera ny teknik som exempelvis mikroelektronik, sensorteknik och optisk teknik i traditionell produktionsutrustning. Vägar att gå för Tyskland är enligt rapporten: 20 Utvärdera nuläget tillsammans med andra EU-länder, och tillsammans med dem utbyta idéer och planera gemensamma åtgärder. Ett vetenskapligt råd bör utvärdera statliga forskningscentra och ge rekommendationer för hur dessa bättre kan uppfylla de nationella kravbilderna. Forskningsfinansieringen bör fokuseras på teknik som kan ge sysselsättning och tillväxt. För att genomföra detta bör de tekniker som har potential för att bära fram framtida komplexa produktionssystem och produkter filtreras ut och premieras. Företagen bör satsa på förbättringar och ständigt arbeta för att inte stagnera. Företagen bör fokusera på att minimera kostnader genom resurssnåla och flexibla produktionsprocesser, minimalt användande av energi och material samt ta till vara förslag till förbättringar från personalen. Företagen bör regelbundet jämföra sig med andra företag både inom samma bransch och med företag i andra branscher. Företagen bör investera i expertis och ständig fortbildning för de anställda. Det gäller att träna kommande generationer så att de kan föra företaget vidare. Företagen bör ständigt söka nya möjligheter till försäljning genom exempelvis strategiska partnerskap och tidiga engagemang i internationella standarder. Avslutningsvis kan det konstateras att samtliga studerade länder befinner sig i liknande konkurrenssituation som Sverige och att de alla har insett vikten av produktion för landets ekonomi. Även om de olika ländernas angreppssätt skiljer sig åt, så har de alla agerat för att skydda och stärka sina förutsättningar för att det ska vara möjligt att på sikt ha internationellt konkurrenskraftig produktion inom landet. I Sverige har en satsning på innovationsfrågor initierats av Näringsoch Utbildningsdepartementen. Som bas för detta arbete har dokumentet Innovativa Sverige, en strategi för tillväxt genom förnyelse tagits fram. Med innovation avses här att kunskap omvandlas till nya produkter eller nya sätt att designa, producera och marknadsföra befintliga produkter; produktion är alltså en del i innovationsbegreppet. Satsningen på Innovativa Sverige har givit en startpunkt för åtgärder i syfte att stärka svensk innovationskraft. I detta fortsatta arbete finns det all anledning att ta lärdom av de satsningar som gjorts i andra länder. Exempel på vad detta kan innebära kommer att ges löpande i denna rapport.

Andra framsyner inom produktion Det genomförs kontinuerligt en rad nationella och internationella framsynsarbeten med inriktning mot produktion. I detta kapitel har resultatet från ett antal av dessa framsyner sammanställts. 4 Generellt kan det konstateras att framtidens produktionssystem kommer att ställas inför likartade utmaningar och krav som dagens produktionssystem står inför, med den stora skillnaden att krav och omvärldstryck med all säkerhet kommer att öka, orsakat av globalisering som medför ökad internationell konkurrens. För att möta de ökade kraven måste företag och länder ständigt utvecklas. Några exempel på vad detta kan innebära presenteras nedan. Kunderna blir allt mer sofistikerade och förutsätter att de kan få sina produkter mer eller mindre individuellt anpassade. Att kombinera individualiserade produkter med låga kostnader ställer krav på bl.a. nytänkande för att uppnå nödvändig flexibilitet och snabbhet inom dels utveckling av produkterna, dels utveckling och drift av produktionssystemet. För att möta den ökande konkurrensen och utmaningen som ligger i att utveckla allt mer komplexa och individualiserade produkter, har en ökad specialisering i produktframtagningskedjan växt fram. Specialiseringen innebär att företag koncentrerar sig på mer avgränsade teknikområden, eller att de producerar produkter av mer specialiserad karaktär, för att på så sätt få en djupare specialkunskap, samtidigt som de uppnår större produktionsvolymer och därmed en bättre ekonomi i produktionen. Genom specialiseringen skapas nya förutsättningar för hur produktionssystem kan utvecklas och drivas. Större produktionsvolymer uppnås även genom att produkter modulariseras och modulerna på så sätt kan användas i fler produktkonfigurationer, vilket innebär att varje enskild kund kan få mer eller mindre individualiserande produkter, samtidigt som modulerna i produkten kan masstillverkas. Detta ställer i sin tur krav på såväl produktkonstruktion som produktionssystemets utformning. Vidare innebär en koncentrering och specialiseringen av produktionsresurser, i sin yttersta konsekvens, att en produktionsanläggning kan möta hela världens behov av en produkt. 21 För att minimera tiden till marknaden ställs krav på snabb utveckling av produkter och produktionssystem, vilket måste ske parallellt för att spara tid och undvika misstag som försenar utvecklingsprocesserna och försvårar introduktion av produktvarianter eller nya produkter i produktionen. Miniatyriseringen är en stark trend inom produktutveckling som ställer krav på, och öppnar möjligheter för, framtidens produktionssystem. Det krävs många gånger ny teknik för att kunna producera allt mindre komponenter och produkter. 4 Se bilaga 4 Litteraturförteckning. Miljö- och uthållighetsaspekter kommer över tiden att få stor betydelse för hur både produkter och produktionssystem utformas. Miljökrav från slutanvändare pressar på företagen, inte minst vad avser livscykeltänkande. Lagstiftningen i flera länder ställer krav på att leverantörerna ska ta ansvar för produkterna när de är uttjänta. Detta i syfte att öka återanvändning och återvinning av komponenter och

material. Kostnaden för miljöhänsyn blir ofta stor för det enskilda företaget, åtminstone i det korta perspektivet, vilket kan bli svårt att bära. För att miljömedvetna länder inte ska tappa i konkurrenskraft och för att globala miljöproblem ska kunna bemötas är det nödvändigt med globala miljööverenskommelser. Globaliseringen medför större möjligheter för företag i alla länder att marknadsföra och sälja sina produkter på den internationella marknaden, men även att etablera sig i länder där de tidigare inte haft någon verksamhet. Detta medför i sin tur att länder, i större utsträckning än tidigare, måste konkurrera om företags investeringar. Här har lågkostnadsländer, som exempelvis Kina och Indien, kommit att spela en allt större roll. Globaliseringen för därmed med sig en rad effekter som ger nya möjligheter, men ställer samtidigt krav på ständig utveckling och förnyelse. Som en följd av globaliseringen är det sannolikt att konjunktursvängningarna kommer att bli kraftigare i framtiden. Detta är en faktor som kommer att ställa krav på produktionssystems volymflexibilitet. Nedan har exempel på identifierade nyckelområden listats, vilka har direkt bäring på produktion: 22 Konstruktion av nya produkter och processer med nya material. Konstruktionsmetoder för produkter och processer som kan hjälpa till med att konvertera information från många källor till kunskap för effektivt beslutsfattande. Systemmodeller för simulering och systemanalys, för alla delar av produktframtagningskedjan. Adaptiv integrerad utrustning med processer och system som snabbt kan konfigureras om för att uppnå volym-, omställningsoch variantflexibilitet. System för kontroll av distribuerade processer i företag som samverkar i nätverk. Nya typer av processteknologier, exempelvis friformsframställning. Produktion med intelligenta kontrollsystem baserat på nya koncept för processkontroll med nanosensorer för mätning av processerna. Förbättrade gränssnitt mellan människa och teknik. De alltmer komplexa utvecklingsprocesserna kräver kunskap från många olika teknikområden, vilket förutsätter ett fungerande samarbete både nationellt och internationellt mellan företag, universitet och forskningscenter. Avslutningsvis kan det konstateras att framsyner är just framsyner. Det bör i sammanhanget påpekas att vissa framsyner är mer eller mindre visionära. Då tidsperspektivet i denna studie är relativt kort har de framtidsbilder som tagits upp ovan hämtats från framsyner som till stor del tar sin utgångspunkt i dagens trender. Vad som är intressant när framsynerna används i praktiken är att de ställer krav på förändring, samtidigt som möjligheter pekas ut. För att nå avsedd verkan med dessa arbeten är det av största vikt att staten, företagen och högskolan tar till sig resultaten.

3. Produktion i Sverige Sverige konkurrerar med andra länder om att få företag att göra investeringar inom produktionsverksamhet. Konkurrensmedlet, länderna emellan, är framför allt de förutsättningar som kan erbjudas för att företagen ska kunna driva internationellt konkurrenskraftig produktion i landet. Alla länderna har givetvis olika styrkor och svagheter i vad de kan erbjuda i sammanhanget. Vidare varierar de önskvärda förutsättningarna beroende på vilken typ av produktion det rör sig om. Flera av de utmaningar och möjligheter som pekas ut här är viktiga för de flesta företag inom svensk industri och kan därför till viss del ses som allmänt giltiga, men det gör dem inte mindre viktiga för den tillverkande industrin. Att identifiera de viktigaste förutsättningarna samt peka på vilka utmaningar och möjligheter som ligger i dessa är en komplex uppgift. Det är många olika förutsättningar som spelar in och de är inte sällan kopplade till varandra, vilket gör dem svåra att hantera. De utmaningar och möjligheter som presenteras här, samt resonemangen kring dessa, baseras dels på diskussioner från panelmöten 5 och hearingar som genomförts i samband med projektet, dels på fallstudier, intervjuer och en enkätundersökning som genomförts inom projektets ram 6. 23 Utmaningar för produktion i Sverige 5 Se Bilaga 1 Paneldeltagare 6 Se Bilaga 3 Fallstudier, intervjuer och enkätundersökning För att uppnå internationell konkurrenskraft är det viktigt att bygga vidare inom områden där svensk produktion har goda förutsättningar att utvecklas. Sverige har lång tradition inom produktion och av att skapa höga förädlingsvärden. Den samlade erfarenhet och kunskap som finns inom produktionsområdet är omfattande och ger en mycket god bas för fortsatt utveckling, men denna kunskap måste vidareutvecklas för att en uthållig konkurrenskraft ska uppnås. Det handlar om att vara ledande i att introducera ny teknik och att anpassa och utnyttja sina resurser så att maximal effektivitet och produktivitet uppnås i alla produktionssituationer, vilket naturligtvis är en grundförutsättning för internationell konkurrenskraft. Att företag flyttar verksamhet till andra länder är i sig inget nytt omstruktureringar av industrin har skett i alla tider. Det som skiljer dagens omstrukturering från tidigare är att den är branschöverskridande och därmed genomgripande på ett helt annat sätt, dvs. den berör all produktion inom den tillverkande industrin. Tidigare har enskilda branscher som exempelvis sko-, textil- och varvsindustrin lokaliserats till länder med lägre kostnadsnivåer, med stora konsekvenser för framför allt de bygder som drabbats. Om utflyttningen av produktionen kommer att ske i den takt som projektets enkätstudie indikerar, så ter sig tidigare utflyttningar och omstruktureringar som relativt blygsamma i sammanhanget. Tyvärr kommer det, som tidigare nämnts, inte att stanna vid att produktionen flyttas. Det finns all anledning att tro att även övriga delar i produktframtagningssystemet

kommer att lokaliseras dit produktionen har flyttats. Detta är ett resonemang som ytterligare stärks av att företag som var tidiga med att genomföra utflyttning av sin produktion, exempelvis Ericsson AB 7, nu väljer att förlägga även utveckling av nya produkter och forskning i anslutning till sin produktion utomlands. Kunskap som krävs för att företag och länder ska vara internationellt konkurrenskraftiga är på intet sätt statisk, kunskapen måste ständigt utvecklas. Konkurrensen från flera av lågkostnadsländerna har i viss mån börjat förändras. Länder som tidigare konkurrerat med billig arbetskraft för enklare manuella uppgifter i produktionen satsar i dag allt mer på att öka sin kunskap. Kompetens, utbildning och forskning i dessa länder är, eller kommer inom en snar framtid att bli, minst lika kvalificerad som i Sverige. Detta medför att dessa länder då även kan hantera mer komplexa delar i framtida produktframtagning. Det finns alltså en uppenbar risk att lågkostnadsländer i stor utsträckning får framtidens investeringar, dvs. de investeringar som Sverige konkurrerar om. Utlokalisering av västerländsk produktion till dessa länder skyndar sannolikt på denna utveckling. 24 Om Sverige ska kunna attrahera investeringar i produktion som medför höga förädlingsvärden måste det finnas kunskap och kompetens för att kunna utveckla och driva mer komplexa produktionssystemen. En grundförutsättning för att det på lång sikt ska finnas god tillgång till kvalificerad kunskap är att det finns forskning i världsklass, vilket i sin tur är en förutsättning för att det ska vara möjligt att driva högklassig utbildning på universitet och högskolor. Här har Sverige en stor utmaning att möta då forskningen inom produktion på universitet och högskolor under en längre tid inte har prioriterats. På sikt kommer detta att få negativa konsekvenser på utbildningsnivån i ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. En satsning på forskning inom produktionsområdet är därför nödvändig. Sverige konkurrerar med andra länder om att dra till sig forskningsmedel och forskning i världsklass. För att skapa nationellt stark forskning, som gör det möjligt att medverka i EU-finansierade forskningsprojekt och i andra internationella forskningsprojekt, i större omfattning än vad som sker i dag, krävs att svensk forskning struktureras och samordnas bättre samt att mer medel tillförs området. I Tyskland har exempelvis ett vetenskapligt råd föreslagits för att utvärdera och samordna statliga forskningscentra så att de bättre kan uppfylla den nationella kravbilden. Vidare är det viktigt att forskningsresultaten når ut till företag så att de omsätts i praktiken och att resultaten kommer företagen till nytta. Detta har fungerat relativt bra då det gäller de större företagen, vilket inte minst beror på att de har egen kompetens och i många fall egen forskning för att kunna ta till sig och dra nytta av de nya forskningsresultaten. Däremot har kunskapsöverföringen till småföretagen fungerat sämre. Här finns en stor utmaning och också en stor potential. 7 Enligt uttalanden vid elektronikmässan i februari 2005 av Håkan Ericsson, forskningschef på Ericsson. Källa: Dagens Industri nr 26 2005 Det vanligaste sättet att förse företag med kunskap är givetvis genom att människor utbildas och sedan omsätter sin kunskap genom att arbeta i företag. Flera företag varnar i dag för att de snart kommer att