HUR GÅR EXAMENSARBETE I HÅLLFASTHETSLÄRA TILL? 1. Allmänt För att kunna ansöka om civilingenjörsexamen fordras att du utfört ett godkänt examensarbete. Arbetet utförs i regel under utbildningens sista termin. Examensarbeten kan genomföras av en eller två teknologer. Den totala arbetsinsatsen per student ska motsvara ca 5 månaders heltidsarbete och ger 30 högskolepoäng. Övergripande regler och riktlinjer för examensarbetet finns i KTH-handboken, se på nätet www.kth.se/info/kth-handboken/ii/15/1.html. Examensarbetet behandlas inom LADOK precis som vilken annan kurs som helst. Det betyder att du först gör val av kursen på ditt utbildningskansli (ITM eller SCI) och därefter kan vi på insitutionen registrera dig på kursen. Examensarbete i hållfasthetslära, 30 högskolepoäng, har kurskoden 4C1002 ( gamla kursen där graderade betyg ej ges) eller SE201X ( nya kursen med graderade betyg). Notera att endast studerande som är inskrivna före 2007-07-01 och som avser att avlägga examen enligt de regler som gällde före 2007-07-01, kan ansöka om att få utföra examensarbete med betygskala godkänd och underkänd. Vi har en blankett att fylla i på institutionen innan du går till ditt utbildningskansli. Kansli ITM vill att du kan visa upp den blanketten innan du får göra valet av kursen. På kansli SCI har de ytterligare en annan blankett men den innehåller i stort samma information som insitutionens blankett. 1.1. Examensarbetets syfte Examensarbetet är ett självständigt arbete som ska utföras med vetenskapliga metoder och anknyta till för problemområdet relevant teori. Arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport, som i lämplig omfattning illustreras med figurer och tabeller. Stor omsorg ska läggas vid den språkliga behandlingen. I examensarbetet ingår också att presentera rapporten muntligt och besvara frågor kring examensarbetet. 1.2. Krav på examensarbete, teknolog och examinator Varje examensarbete tilldelas en examinator vid institutionen och en handledare där examensarbetet utförs. Handledaren följer det dagliga arbetet. Examinatorns uppgift är att biträda och vägleda under arbetets utförande samt att tjänstgöra som ordförande vid redovisningsseminariet. I de fall examensarbetet utförs vid insitutionen kan examinator och handledare vara samma person. Mer vanligt är att ett företag eller liknande är uppdragsgivare, då utses en handledare på företaget. Examensarbete finner man i regel genom annonser, kontakter m.m. Ibland kan institutionen erbjuda examensarbeten. Du bör ta kontakt med intressanta företag och tala med någon ansvarig för examensarbeten (telefonväxlarnas personal brukar hitta sådana personer). Nationella Exjobbspoolen har en hel del exjobb som kan vara intressanta (http://www.exjobb.nu). Sök även upp lite större företag på webben, där du kan finna en hel del information (http:// www.abb.se, http://www.scania.com, osv.). Titta efter företag i närheten av ditt hem, längs vägen till KTH. Titta i telefonkatalogen. Titta även var hållfare som tagit examen arbetar idag. Studierektor har en lista över kontaktpersoner på företag som erbjudit hållfexjobb de senaste åren. Om du är beredd att göra examensarbete en bit från Stockholm så ökar dina möjligheter att hitta något intressant. Många företag ger årligen ut kataloger över tillgängliga examensarbeten. Om du inte finner något lämpligt i en sådan katalog, kan du själv ta kontakt med personer som presenteras som handläggare i kataloger och föreslå en egen arbetsuppgift. Sådana initiativ kan vara uppskattade.
För att kunna göra ett bra examensarbete är det en stor hjälp om din handledare på företaget - eller någon annan person som är involverad från företagets sida - har en tillräckligt hög befattning så att hon/han kan bana väg för dig i organisationen. Företagshandledaren bör alltid ha tillräcklig kompetens och direkt egen, aktuell, erfarenhet inom det område examensarbetet handlar om. Den akademiska kompetensen står examinator på Inst. f. hållfasthetslära för. När du har fått en preliminär kontakt angåede ett examensarbete skall du först kontakta studierektor som avgör om examensarbetet är lämpligt och om dina förkunskaper är tillräckliga. Ditt examensarbete skall vara lämpligt för ämnet hållfasthetslära. Studierektor utser sedan en examinator. Examinator bedömer arbetsmängden, avgränsar uppgiften och ser till att den är tillräckligt väl definierad. Detta görs före examensarbetet startar, alternativt tidigt under arbetets gång. Examinator kan besluta att mindre än det handledaren önskar ha med i examensarbetet räcker för godkänt betyg. Examinator kan även besluta det omvända. Det är examinator som avgör betyget, inte handledaren. Du, examinatorn och handledaren bör mötas tidigt i examensarbetet för att lägga upp planer och diskutera vilka förväntningar ni alla har på varandra. Främst gäller det att tydliggöra förväntningarna handledaren har på dig och vilka förväntningar du har på handledaren (och på företaget). Det är bra om detta skrivs in i planen för examensarbetet. Examensarbeten är vetenskapliga rapporter och offentliga handlingar. De kan läsas och granskas av alla intresserade. Kanske vill man visa upp sitt examensarbete för en potentiell arbetsgivare. Det är därför olämpligt om examensarbetet är hemligt - men det är tillåtet att ha hemliga examensarbeten. Du bör dock helst på ett tidigt stadium diskutera detta med din företagshandledare så att du inte blir överraskad på slutet. Försök ta reda på kärnan av det konfidentiella och utelämna endast den informationen. Kanske allt kan vara offentligt så länge företagets namn inte nämns, eller om vissa nyckeldata ej skrivs ut i rapporten. Innan examensarbetet påbörjas är det viktigt att handledaren på företaget är införstådd med vad det innebär att vara just handledare. Du ska tillsammans med företagshandledaren redan innan examensarbetet startar lösa eventuella frågor om ersättning, bostad, lån av arbetsrum, tillgång till dator och kostnader vid resor. Om du får problem med något av detta så rådgör med examinator. 1.3 Examensarbetet är igång - problemdefinition & planering Det första du själv bör göra är att gå igen problemet du skall lösa i ditt examensarbete inför dig själv. Definiera problemet noga. Ifrågasätt och granska kritiskt den uppgift du fått. Du kanske vill omformulera den. Var ligger problemet? Vad vill uppdragsgivaren ha fram? Undersök om alternativa angreppssätt kan finnas. Vad skall du ha uppnått när arbetet är klart? Formulera en egen kravspecifikation för examensarbetet, beskriv uppgiften, målet för arbetet, samt tidpunkt när arbetet ska vara klart. Avgränsa uppgiften. Beskriv så noga som möjligt vad du åtar dig att genomföra. Ta inte på dig mera än du hinner med. En begränsning av omfattningen behöver inte alls sänka kvaliteten, snarare tvärtom. Innan arbetet sätts igång ska du vara överens med såväl examinator som företaget om bakgrunden till problemet, hur du skall gå tillväga, dvs vilka metoder du tänker använda dig av. Du bör även försöka se dina personliga brister och vilka risker som finns att det går fel. Ett exempel är
om du är beroende av många andra personers arbete, eller om du är beroende av leveranser. Dina slutsatser bör du alltså redovisa och diskutera med både handledare och examinator (möjligtvis kan det ibland räcka med att endast informera examinatorn. Handledaren måste du dock diskutera din syn på uppgiften med.). Du är nu redo att göra en tidsplanering för ditt examensarbete. Arbetets innehåll, omfattning och mål planeras i samverkan med uppdragsgivaren. Även examinatorn ska vara engagerad i den förberedande planeringen. En tidsgräns för examensarbetets avslutning ska sättas. En bra tidplanering bör vara färdig 2-3 veckor efter påbörjat arbete. Hur du kan gå till väga för att genomföra examensarbetet på bästa och effektivaste sätt beskrivs lättast med utgångspunkt från den tänkta slutrapporten. Fundera därför gärna på slutrapporten tidigt! I tidplanen ska viktiga aktiviteter vara redovisade och tidsatta. Sätt gärna in ett antal milstolpar för delleveranser av olika resultat. Kom ihåg att vara realistisk, det är alltför lätt att vara optimistisk. I tidplanen bör du också gå igenom tänkbara risker (t.ex. tidsbrist, datorhaveri, sen leverans av provstavar) och deras konsekvenser. För risker som högst sannolikt kommer inträffa ska du naturligtvis ha en färdig åtgärdsplan. Det är troligen du som måste ta initiativ till möten med handledaren och examinatorn under arbetets gång. Sitt aldrig och vänta på att någon annan ska ta dessa initiativ. Räkna med att din handledare är upptagen med flera olika projekt på företaget och att examinatorn har undervisning, forkning och kanske ett antal andra examensarbeten igång. Boka därför möten i god tid i förväg. Om så behövs kan examinatorn göra ett besök på företaget där examensarbetet äger rum, eller så åker du och handledaren till KTH. Examinatorn bör du hålla kontinuerligt informerad om arbetets fortskridande. Det är lämpligt att skicka ett sammanfattande e-brev cirka 1 gång varannan vecka. 1.4 Slutrapport Du bör redan tidigt i projektet påbörja skrivandet av slutrapporten. Det finns f.n. inga strikta institutionsregler för hur ett examensarbete i hållfasthetslära ska se ut. Slutrapportens omfattning bör inte överstiga 60 sidor. Titta gärna på tidigare examensarbetesrapporter. Ett fel många gör med sitt examensarbete är att tro att ju tjockare rapporten är, desto bättre bedöms den vara. Så är det inte. Dessutom; en tunn rapport är lättare att läsa än en tjock! Rapporten ska alltid ha en Sammanfattning på svenska och ett Abstract in English. Den svenska sammanfattningen och det engelska abstractet får inte vara mer än en A4-sida. Dessutom skall det finnas en Svensk titel och en English Title. En text skall alltid ha en början, en mitt och ett slut. Detta gäller även en examensarbetsrapport. Början är introduktionen, bakgrunden - vad är sammanhanget och vad är problemet? Mitten är beskrivningen av det arbete du gjort. Slutet är tolkningar, konsekvenser av arbetet och en återkoppling till bakgrunden - uppfylldes det ursprungliga målet? Under rapportskrivningens gång rekommenderas att du använder s.k. processkrivning. Det betyder att man skriver i steg: Du kan tillämpa det på hela eller delar av rapporten. 1) skriv ned allt du tänker på i en stomme till rapporten. Detta steg innebär att strukturen dras upp, kanske ingår en del brainstorming också. Det finns inget krav på språkriktighet.
2) Upplys om att texten är ett första utkast och låt någon granska det du gjort (handledare, examinator, studiekamrat, eller t.o.m du själv). I detta steg skall du endast beakta vägledande kommentarer - strunta i att det är kritik du får och ta endast till dig av det som leder ditt arbete framåt. Både negativa och positiva synpunkter på din rapport gör den bättre, om de går att tolka vägledande. Kommentaren uruselt hjälper inte dig, medan kommentaren uruselt att skriva om teorin före experimenten är suverän att få. 3) Nytt utkast. 4) Ny granskning. Be nu granskaren om mer detaljerade kommentarer: Struktur, styckeindelning, tankeluckor, sammanhang, behov av förklaringar, rubricering, finns flera budskap per mening, hur är meningslängden, layout, typografi med mera. Leta endast efter vägledande kommentarer! 5) Nytt utkast. 6) Nu är rapporten snart klar! Fortsätt med önskat antal steg i processkrivningen. Dela ut lämpliga instruktioner till granskarna - i detta steg kan de börja titta på detaljer. Du kan själv avgöra om det är dags att involvera examinatorn i processkrivningen i steg 6 eller tidigare. Du bör aldrig lämna ett utkast till flera personer parallellt, utan endast till en person i taget. Man kan tro att det är tidsbesparande att lämna till flera olika personer samtidigt, men det är det inte totalt sett. Du kan få stora problem med att samordna kommentarer från olika håll. Det undviks genom att en i taget får granska. När du lämnar in ett utkast för upprepad granskning till en person är det ofta bra om den tidigare versionen med kommentarer lämnas med för att underlätta granskningsarbete. Antalet steg som behövs i processkrivningen av handledare respektive examinator beror helt på arbetets kvalitet när de får den först (det beror alltså på hur många steg du först själv granskat rapporten!). Tänk på att det kan bli en ganska långdragen process, där handledare och examinator beroende på övriga arbetsuppgifter kan behöva lång tid på sig vid varje granskningstillfälle. Du kan alltid avstå från att göra en ändring som någon föreslagit. Om det är examinators kommentar bör du ge en god motivering till varför det inte skall rättas. När examensarbetet börjar lida mot sitt slut väljer du tillsammans med handledaren och examinatorn en slutlig titel på arbetet. Du kan ändra titel från den ursprungliga, preliminära titeln som tidigt rapporterats in i Ladok. Titeln skall vara kort & tala om vad examensarbetet handlar om & locka läsarens nyfikenhet, utan att för den skull vara oseriös. Rapporten skall ha ett omslag som godkänts av examinator. Inom institutionen har vi inget standardiserat omslag på examensarbeten. Oftast är det rapportformat som finns vid företaget du gjort arbetet vid utmärkt även för examensarbeten. Om du inte har en aning om hur rapporten skall se ut, hör efter med examinatorn. Det finns också en KTH-framsida för examensarbeten att hämta från nätet. Antalet exemplar av examensarbetet som behövs är följande: Examensarbetaren själv Företaget Vid presentationen? (bestämmer du/ni)? (hör med handledaren)? (om åhörare vill ha ett ex. med sig...)
Examinator, KTH Studierektor, KTH Arkiv HLF, KTH 1 exemplar 1 exemplar 2 exemplar 1.5 Presentation Du skall presentera ditt examensarbete muntligt vid institutionen. Troligen vill även företaget att du presenterar det där. Presentationen vid Inst. f. Hållfasthetslära, KTH, skall - ske i institutionens seminarierum - vara bokad lång tid i förväg och annonseras på nätet (detta är examinatorns uppgift). - vara väl inövad och baseras på tydliga OH-bilder eller Powerpoint. Låt någon granska presentationen i förväg! Provhåll den flera gånger och kontrollera hur lång tid det tar. - vara högst 30 minuter lång. Efter examensarbetet Hur har det varit att utföra examensarbetet? Vissa tidpunkter känns det jobbigt, men när man efteråt ser tillbaka på hela arbetet kan man se det som var jobbigt som en del av uppgiften. Det är helt normalt att det blir en och annan tung period under de månader examensarbetet varar. När du sammanfattar dina erfarenheter kan du se att vissa saker varit bra och att annat kan förbättras vad gäller exempelvis examination, handledning och information. Om du kommer fram till att du har haft det jobbigt helt i onödan, att det bara beror på dålig hantering från vår sida, eller företaget du varit på, så bör du efter examensarbetet meddela studierektor på institutionen detta.