Tillgången till telefoni

Rapportnummer PTS-ER-2014:25 Datum 2014-09-19 Tillgången till telefoni PTS uppföljningsrapport 2014

Tillgången till telefoni PTS uppföljningsrapport 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:25 Diarienummer 14-9047 ISSN 1650-9862 Författare Christa Ahlenblom, Linn Berggren, Jan Boström, Marlena Brindell-Molak, Anders Franzén, Robert Hecht, Ellen Källström, Åsa Lindskog, Bo Martinsson, Anna Montelius, Carina Sigridsson, Andreas Wigren, Anna Wikström Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Innehåll Sammanfattning 5 1 Syfte med rapporten 7 2 PTS roll på marknaden för elektroniska kommunikationstjänster 8 3 Regelverket 9 3.1 Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer 9 3.2 Krav på telefoni till alla hushåll och företag 9 3.2.1 Vad tjänsten ska innehålla 10 3.2.2 Teknikneutral reglering 10 3.2.3 Rimligt krav 10 3.2.4 Endast fasta hushåll och företag 10 3.2.5 Rätt till mobiltelefoni ingår inte i lagen 11 3.3 Tjänsternas kvalitet 11 3.3.1 Kvalitetsinformation 11 3.3.2 Driftsäkerhet 11 4 Situationen på den svenska telefonimarknaden 13 4.1 Ip-telefoni/internettelefoni 4.2 Fast kontra mobil telefoni 13 15 5 Tillgången till mobil telefoni 16 5.1 Mobiltäckning 16 5.2 Tilldelning av frekvensband 17 5.3 Regeringsuppdrag 18 6 Telefoni i glest befolkade områden 20 7 Upphandling av telefonilösningar 21 7.1 Upphandlade lösningar 21 7.1.1 Utredning om framtida upphandling av telefoni 22 7.1.2 Utredning om tillgång till telefoni i samebyar 22 7.2 Bredband och ip-telefoni via satellit 23 7.2.1 Utredning om bredband och ip-telefoni via satellit 23 8 Teknikskiftet från fast telefoni till trådlös telefoni 24 8.1 TeliaSoneras teknikskifte 24 8.2 Fortsatt arbete med teknikskiftet 25 8.2.1 Rapport om resultatet av TeliaSoneras teknikskifte 25 8.3 Upplysningstjänst för konsumenter 26 8.4 PTS övriga kommunikationsinsatser kring TeliaSoneras teknikskifte 26 9 Trygghetslarm 28 9.1 Regeringsuppdrag kring trygghetslarm 28 9.2 PTS studie - Kartläggning och analys av svenska marknaden för trygghetslarm 28 9.2.1 Trygghetslarm och TeliaSoneras teknikskifte 29 10 Telefonitjänster för personer med funktionsnedsättning 10.1 Tillgången till Texttelefoni 30 30 10.2 Tillgången till Bildtelefoni 31 Post- och telestyrelsen 3

10.3 Tillgången till Teletal 32 11 PTS samlade bild av tillgången till telefoni 33 Bilagor 37 Post- och telestyrelsen 4

Sammanfattning It och elektronisk kommunikation blir alltmer betydelsefullt för samhällets utveckling. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer är i dag grundläggande förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning, företagande, en effektiv förvaltning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag. I den här rapporten beskriver PTS tillgången till telefoni och de insatser som PTS gjort för att säkerställa en god tillgång till telefoni. PTS kan i denna fjärde uppföljningsrapport konstatera att tillgången till telefoni på en övergripande nivå är mycket god på de platser där vi bor och arbetar. I lagen om elektronisk kommunikation (LEK) finns en grundläggande rättighet för fasta bostäder och företag som har ett rimligt krav på telefoni att få det kravet tillgodosett. Kravet kan tillgodoses med olika tekniker såsom genom ett fast eller trådlöst nät. Det gäller inte fritidsboende och inte heller de delar av ett företag som inte utgör det fasta verksamhetsstället. Tillgången till bredband påverkar tillgången till telefoni genom att allt fler hushåll och företag överger den traditionella fasta telefonin till förmån för iptelefoni 1. PTS rapport Bredbandskartläggning 2013 visar att nästan alla hushåll och företag har möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1Mbit/s. Enligt uppskattning i bredbandskartläggningen saknar färre än 500 hushåll och företag i Sverige denna möjlighet idag. I december 2013 var nästan hälften av samtliga abonnemang på fast telefoni för privatpersoner ip-baserade. Arbetet med det s.k. teknikskiftet, vilket innebär att TeliaSonera ersätter delar av det fasta telefoninätet med mobillösningar, fortgår och planeras att avslutas 2015. PTS fortsätter att bevaka behovet av upphandling för enskilda fasta hushåll eller företag som saknar telefoni. För tillfället bedriver PTS ett försöksprojekt vilket testar ip-telefoni genom bredband via satellit, vilket skulle kunna bli en lösning för dem som bor eller arbetar på avlägsna platser. På den svenska marknaden säljer drygt 80 tjänsteleverantörer fasta telefoniabonnemang och drygt 30 säljer mobilabonnemang, varav 5 äger egna mobilnät. Utbudet av olika telefonilösningar har främst drivits fram på 1 Med ip-telefoni avses här den form av ip-baserad telefoni där en ordinarie telefon kopplas till en bredbandsanslutning via exempelvis en terminaladapter. Alternativt används en ip-telefon eller motsvarande som kopplas direkt till en bredbandsanslutning. En abonnent på ip-telefonitjänst ska kunna nå och bli nådd av telefoner kopplade till PLMN-, PSTN- och ISDN-näten. Här exkluderas internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer och som saknar anslutning till det traditionella telefonnätet. Post- och telestyrelsen 5

kommersiell basis. I vissa fall har dock krav på täckning eller utbyggnad i tillståndsvillkor drivit på och bidragit till högre täckningsgrad. Idag täcker 3G-näten (UMTS och CDMA) tillsammans i stort sett hela den bofasta befolkningen, detsamma gäller 2G-näten (GSM). Även i glest befolkade områden finns det således i princip alltid tillgång till telefoni på platser där människor bor och arbetar. Täckningen avser inte fritidshus, fritidsområden, längs vägar eller inomhustäckning. Trots att operatörerna i huvudsak har uppfyllt de utbyggnads- och täckningskrav som PTS har ställt upp fortsätter det att komma klagomål från konsumenter som upplever problem med dålig mobiltäckning i olika delar av landet. Det finns därmed två bilder av mobiltäckningen i Sverige och båda är sanna. Den ena bilden visar en stark utveckling där nya nät byggs och täckning och kapacitet blir bättre, samtidigt som många konsumenter vittnar om den andra bilden, att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa. Det finns flera orsaker till att klagomålen på bristande mobiltäckning ökar. En är att mobiltelefonerna används allt mer, vilket kan medföra kapacitetsproblem. Ytterligare en orsak är att dagens smarta telefoner i normalfallet har sämre radioegenskaper än traditionella mobiltelefoner. Det finns i dagsläget sex frekvensband som används för mobila telefoni- och bredbandstjänster. Frekvensbandet 900 MHz har sedan mitten av 1990-talet varit det huvudsakliga bandet för såväl täckning som talkommunikation. Under de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, LTE, det s.k. fjärde generationens mobilnät 4G, för trådlösa bredbandstjänster. I satsningen ingår även förstärkning av 2G- respektive 3Gnäten. En viktig pusselbit är 800 MHz-bandet, vilket kan användas för telefoni och är lämpligt för att täcka stora ytor. Det finns ett täckningskrav i bandet som innebär att en aktör ska använda upp till 300 miljoner kronor de närmaste åren för att täcka de fasta bostäder och stadigvarande verksamhetsställen som saknar möjlighet till bredband (1 Mbit/s). För närvarande undersöker PTS hur 700 MHz-bandet från 2017 kan användas till annat än marksänd tv, för att förbättra mobiltäckningen samt minska sårbarheten i utsatta områden. PTS har under 2013 och 2014 tagit fram flera rapporter till regeringen gällande: mobiltäckning, kapacitet, stickprovsmätningar, konsumentinformation, täckningskartor och regionala dialogmöten. Planeringen av framtida tilldelning av 700 MHz-bandet, arbete med inomhustäckning och att stärka säkerheten i telenäten, utredning av samhällsmaster samt ökad tillsyn och mätning är exempel på åtgärder från PTS som syftar till att förbättra mobiltäckningen framöver. Post- och telestyrelsen 6

1 Syfte med rapporten Med den här rapporten avser Post- och telestyrelsen (PTS) att ge en samlad bild av hur tillgången till telefoni ser ut i Sverige, vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en god tillgång till telefoni och relevanta förändringar på marknaden som har betydelse för tillgången. I rapporten beskriver PTS också hur myndigheten följer det teknikskifte, från fast telefoni till telefoni med mobil teknik, som genomförs av TeliaSonera på vissa orter i landet. Ambitionen är att ge en helhetsbild av läget och de insatser som gjorts för att säkerställa en god tillgång till telefoni. Det är också viktigt att kontinuerligt uppdatera lägesbilden, särskilt i ljuset av den snabba marknads- och teknikutveckling som pågår. PTS beskriver därför i denna rapport marknadsutvecklingen och trender som är relevanta för användandet av telefoni. 2 I enlighet med uppdrag i PTS regleringsbrev syftar denna rapport även till att redovisa myndighetens arbete med att säkerställa tillgången till samhällsomfattande tjänster. 2 Detta är den fjärde rapporten i ordningen gällande tillgången till telefoni. Tidigare rapporter har publicerats; den 30 augusti 2011: http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2011/tillgangen-till-telefoni---pts-er-201119/, den 23 februari 2012: http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2012/tillgang-tilltelefoni---pts-uppfoljningsrapport-februari-2012---pts-er-20126/ samt den 13 juni 2013: http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2013/tillgangen-till-telefoni---pts-er-201314/ Post- och telestyrelsen 7

2 PTS roll på marknaden för elektroniska kommunikationstjänster PTS är ansvarig myndighet på området elektronisk kommunikation. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. För att uppnå detta arbetar PTS för en väl fungerande konkurrens som leder till att konsumenterna får bra valmöjligheter och låga priser, ett gott konsumentskydd och välinformerade konsumenter som kan göra medvetna val, att begränsade resurser som frekvenser och nummer fördelas så att de ger största möjliga nytta för samhället och att nät och tjänster ska vara tillförlitliga och säkra. I första hand är det marknadsaktörerna, d.v.s. operatörerna, som genom kommersiella krafter ska tillhandahålla ett gott utbud av tjänster till hushåll och företag. PTS roll är här att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt för att det ska finnas en sund konkurrens på marknaden. Till myndighetens uppgifter hör också att kartlägga tillgången till infrastruktur i landet, analysera denna och vidta åtgärder för att med olika medel öka tillgången till elektroniska kommunikationstjänster (rapporterna PTS bredbandskartläggning, Svensk telemarknad m.m.). Det tillhör också myndighetens uppgifter att se till att operatörerna uppfyller sina skyldigheter gentemot konsumenterna, exempelvis när det gäller avtalsinformation. En mycket viktig del av PTS arbete är att med olika insatser verka för att bredbandsmålen och regeringens bredbandsstrategi förverkligas. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha bredband i världsklass. Vidare bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessa mål kompletteras av regeringens mål att år 2020 bör 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till 100 Mbit/s. Som ett led i detta arbete fördelar PTS radiofrekvenser till operatörer för att de ska kunna erbjuda tjänster över trådlösa nät. Om det finns behov kan PTS vid tilldelningen ställa krav på viss täckning, t.ex. i glesbygden, för att på så sätt skapa ökad tillgång till telefoni och andra viktiga elektroniska kommunikationstjänster. PTS finansierar också utbyggnad av it-infrastruktur i glesbygden i fall där lokala aktörer, t.ex. byalag, ansöker om stöd för att etablera fiberutbyggnad i områden där kommersiella aktörer inte investerar. För personer med funktionsnedsättning är det ibland svårt att använda kommunikationstjänster. Därför upphandlar PTS vissa elektroniska kommunikationstjänster som kan förenkla vardagen för personer med en funktionsnedsättning. PTS övervakar att lagen om elektronisk kommunikation följs och att det finns goda förutsättningar för konkurrens på marknaden. Post- och telestyrelsen 8

3 Regelverket 3.1 Tillgodoses i första hand av marknadens aktörer Tillgången till telefoni ska i första hand tillhandahållas av marknadens aktörer på kommersiella grunder. Detta är en bärande princip i regelverket. Om det skulle visa sig att marknadens aktörer, dvs. operatörerna som äger nät eller levererar tjänster i näten, inte förmår att tillhandahålla telefoni till alla som har rimliga krav, kan staten gripa in med olika åtgärder. För att en sådan lösning ska bli aktuell krävs att det föreligger ett marknadsmisslyckande, d.v.s. - att det finns fasta hushåll eller fasta verksamhetsställen (inte fritidsboende) som saknar telefoni - att dessa fasta hushåll eller fasta verksamhetsställen har rimliga krav, dvs. att de är belägna i ett område där det inte utan alltför stora installationskostnader går att etablera en telefonilösning. Det är regeringen som beslutar om att avsätta offentliga medel för upphandling av en eller flera utsedda USO-operatörer. Något sådant beslut har inte bedömts nödvändigt. Däremot har regeringen tidigare fattat beslut att avsätta offentliga medel för upphandling av telefoni enligt särskilt regeringsuppdrag till PTS, vilket redogörs för i kapitel 7 i denna rapport. 3.2 Krav på telefoni till alla hushåll och företag I regelverket om elektroniska kommunikationer, som bygger på direktiv från EU, finns vissa minimirättigheter för slutanvändare fastslagna 3. En viktig sådan minimirättighet är hushållens och företagens tillgång till telefoni; EUmedlemsstaterna ska säkerställa att hushåll och företag har tillgång till telefoni. Bestämmelsen är begränsad med vissa rimlighetskrav, vilket beskrivs nedan. EU-reglerna ger utrymme för flera alternativa metoder för medlemsstaternas säkerställande av tillgången till telefoni. En metod är att regleringsmyndigheten ålägger en eller flera operatörer att tillhandahålla tjänsten. Under förutsättning att tillhandahållandet inte är förenat med sådana kostnader att det blir oskäligt betungande för operatören behöver åläggandet inte kombineras med särskild finansiering. En operatör som ålagts skyldighet att tillhandahålla en sådan samhällsomfattande tjänst kallas USO-operatör. En annan metod, som används i ett antal EU-medlemsstater, är att låta operatörerna gemensamt bidra till en fond. Denna fond får sedan finansiera telefoni i olönsamma områden. 3 Direktiv 2002/22/EG http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2002:108:0051:0077:sv:pdf om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster Universal Service Obligation (USO) Post- och telestyrelsen 9

Ytterligare en möjlighet är att med statliga medel upphandla telefoni för abonnenter i områden där höga kostnader gör att tjänsten inte tillhandahålls på kommersiella grunder. 3.2.1 Vad tjänsten ska innehålla Enligt regelverket ska telefonanslutningen ha en viss funktionalitet. Den ska innebära möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal samt att anslutningen ska möjliggöra användande av fax (traditionell analog fax, mobil fax eller e- postfax). Vidare ingår en rätt till funktionell internetuppkoppling, s.k. funktionellt tillträde till internet. I den svenska regleringen är tjänsten sedan 1 februari 2012 definierad med en miniminivå om 1 Mbit/s och det är regeringens målsättning att så många som möjligt ska ha tillgång till minst den hastigheten. 4 3.2.2 Teknikneutral reglering Regelverket på området är teknikneutralt. Det uttrycker därför ingen preferens för någon specifik teknik, t.ex. telefoni via koppartråd eller fiber. Telefoni via trådlösa nät, t.ex. mobilnät, är därför jämställd med telefoni över det fasta nätet i regleringens mening. En abonnent kan därför inte kräva att få fast telefoni genom ett vanligt telefonjack. Ibland kan det vara så att mobiltelefoni är en lämpligare lösning. I vissa fall kan abonnenter därför erbjudas en annan teknisk lösning än vad de själva hade tänkt. 3.2.3 Rimligt krav En annan viktig begränsning i regelverket om tillgång till telefoni är att det måste handla om ett rimligt krav. Det är endast rimliga krav på telefoni som ska säkerställas. Krav som av en eller annan anledning framstår som orimliga är alltså exkluderade. Det handlar om att insatserna för att säkerställa telefoni för en enskild kund måste ligga inom rimlighetens gräns, vara ekonomiskt försvarbar och gå att praktiskt genomföra utan alltför stora omställningar. 3.2.4 Endast fasta hushåll och företag Minimirättigheten i regelverket har i den svenska lagen om elektronisk kommunikation (LEK) avgränsats till att gälla en telefonanslutning till den fasta bostaden eller det fasta verksamhetsstället (företaget). Regelverket använder uttrycket fast anslutningspunkt och med detta menas en specifik geografisk punkt eller specifik adress. 5 4 Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation, med ändring i 29 a (SFS: 2011:1587) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/_sfs-2003-396/ 5 Tillgång till telefoni till fast verksamhetsställe, se vidare Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 48798 10 av den 8 december 2011. Post- och telestyrelsen 10

3.2.5 Rätt till mobiltelefoni ingår inte i lagen Lagen tar inte upp mobiltelefoni. Det handlar alltså inte om en rätt till mobiltäckning var abonnenten än befinner sig, utan rätten till telefoni gäller till en fast punkt där abonnenten är stadigvarande bosatt eller där ett företag har sitt fasta verksamhetsställe. Rätten till telefoni gäller heller inte fritidshus eller tillfälliga bostäder. 3.3 Tjänsternas kvalitet 3.3.1 Kvalitetsinformation Lagen om elektronisk kommunikation, LEK, uppställer inte några specifika kvalitetskrav på telefonitjänster. I 5 kapitlet 15 LEK finns vissa regler med krav på operatörernas information om tjänsternas kvalitet. Bland annat ska abonnemangsvillkoren innehålla tydliga, heltäckande och lättillgängliga uppgifter om den lägsta kvalitetsnivå som erbjuds och vilka åtgärder som kan komma att vidtas vid säkerhetsbrister. Villkoren för ersättning ifall tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet ska också framgå. PTS har tagit fram föreskrifter och allmänna råd för att förtydliga bestämmelsen om avtals innehåll. Föreskrifterna och de allmänna råden trädde i kraft den 1 juli 2013. 3.3.2 Driftsäkerhet Den som tillhandahåller telefonitjänster är skyldig att vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. Avsikten är att minimera risken för att störningar och avbrott inträffar liksom konsekvenserna om det ändå skulle inträffa. För att det ska räknas som en störning krävs att tjänsten helt eller i betydande omfattning inte kan användas. Försämrad kvalitet är inte en störning om inte försämringen är kraftig. Reglerna om driftsäkerhet är teknikneutrala och gäller operatörens arbete på en övergripande nivå. De kan inte användas för att vidta åtgärder med anledning av en störning som endast berör enskilda abonnenter. Alla tekniska lösningar har sina för- och nackdelar. Vad som är acceptabelt är beroende på förutsättningarna för den aktuella lösningen. Telefoni som bygger på trådlös teknik skiljer sig från telefoni via tråd. Trådbundna nät är mer känsliga för nedfallande träd eller skador vid grävarbeten, medan trådlösa nät till exempel kan påverkas av radiostörningar. Traditionell fast telefoni har några timmar längre batteribackup vid strömavbrott än mobiltelefoni, men återställningstiden efter ett oväder är ofta kortare för mobiltelefoni. PTS kontrollerar att operatörerna följer reglerna i lagen om elektronisk kommunikation, LEK, genom tillsyn, såväl planlagd som händelsestyrd. Vad Post- och telestyrelsen 11

gäller driftsäkerhet kan PTS bedriva s.k. händelsestyrd tillsyn, när t.ex. mer omfattande driftstörningar inträffar. En högt prioriterad fråga på PTS är arbetet med att stärka säkerheten i telenäten, oavsett om det handlar om trådbundna eller mobila. Operatörerna är skyldiga att uppfylla rimliga krav på driftssäkerhet, ibland med reservel etc., med finansiellt stöd av PTS. De senaste tio åren har myndigheten gjort stora investeringar, bland annat i transportabla basstationer och reservelkraft som operatörerna förfogar över. Tillsammans med operatörerna genomför PTS också regelbundet övningar för att bättre kunna hantera allvarliga störningar. PTS ska till 2015 ha tagit fram en plan för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och internet. Post- och telestyrelsen 12

4 Situationen på den svenska telefonimarknaden I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av och tillgången till telefoni på de platser i Sverige där vi bor och arbetar. På den svenska marknaden är drygt 80 fastnätsoperatörer och drygt 30 mobiloperatörer, varav 5 är nätägande, verksamma. 6 Utbudet av olika telefonilösningar har i första hand drivits fram på kommersiell basis, genom efterfrågan i områden som operatörerna bedömt som lönsamma. I vissa fall har tidigare uppställda krav på täckning i tillståndsvillkor drivit på utbyggnaden. Historiskt har det funnits täckningskrav i det fasta nätet. Vid vissa av tilldelningsförfarandena för trådlösa nät har utbyggnadskrav uppställts. I samband med de ursprungliga frekvenstilldelningarna i GSM(2G) 7, UMTS(3G) 8 och CDMA450(3G) 9 näten har krav på befolknings- eller yttäckning uppställts, vilket också bidragit till en hög grad av täckning. Idag täcker 3G-näten tillsammans i stort sett hela den bofasta befolkningen (CDMA450-nätet täcker 99,95 procent och HSPA 10 99,67 procent) 11. Detsamma gäller GSM(2G)-näten. Även i glest befolkade områden finns det således i princip alltid tillgång till telefoni på platser där människor bor och arbetar. Täckningen avser dock tillgången till telefoni och bredband där människor bor (motsvarande ca 6-7 procent av Sveriges yta 12 ) och inte hur stor del av Sveriges yta som har täckning. Täckningen avser inte fritidshus, fritidsområden, längs vägar eller inomhustäckning. 4.1 Ip-telefoni/internettelefoni Allt fler hushåll och företag överger den traditionella (kretskopplade) fasta telefonin till förmån för ip-telefoni. Med ip-telefoni avses här den form av ipbaserad telefoni där en ordinarie telefon kopplas till en bredbandsanslutning via exempelvis en terminaladapter. Alternativt används en ip-telefon eller motsvarande som kopplas direkt till en bredbandsanslutning. Andelen kommer med all säkerhet att fortsätta att växa. 6 Här bör påpekas att för privatpersoner är det endast möjligt att teckna abonnemang hos en del av dessa operatörer. Den 31 december 2013 fanns det enligt rapporten Svensk Telemarknad 51 fastnätsoperatörer och 22 mobiloperatörer som erbjöd telefoniabonnemang till privatpersoner. 7 Global System for Mobile Communication 8 Universal Mobile Telecommunication System 9 Code Division Multiple Access 10 High Speed Packet Access 11 PTS Bredbandskartläggning 2013 http://www.pts.se/upload/rapporter/internet/2014/bredbandskartlaggning-2013-pts-er-2014_12.pdf 12 Källa SCB http://www.scb.se/ Post- och telestyrelsen 13

4,5 4,0 Miljoner abonnemang 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Traditionell telefoni IP-telefoni Figur 1. Utveckling av antal abonnemang på fast telefoni för privatpersoner i Sverige samt fördelning mellan traditionell fast telefoni och ip-telefoni. I december 2013 var 46 procent av samtliga abonnemang på fast telefoni för privatpersoner ip-baserade 13. Motsvarande andel första kvartalet 2012 var 35 procent. Allt fler erbjuds att teckna abonnemang för telefonitjänst via sitt bredbandsabonnemang och får härigenom tillgång till ip-telefoni. Denna rapport handlar om tillgången till telefoni, men om man tar hänsyn till att tillgången till bredband påverkar tillgången till telefoni (ip-telefoni) så har, enligt PTS bredbandskartläggning 2013, nästan alla hushåll och företag möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang om minst 1Mbit/s. Enligt uppskattning i bredbandskartläggningen saknar färre än 500 hushåll och företag i Sverige denna möjlighet idag. I oktober 2013 hade 99,19 procent av befolkningen tillgång till mobilt bredband via Long Term Evolution (LTE), även benämnt 4G. Motsvarande andel i oktober 2012 var 93,26 procent och i oktober 2011 48,13 procent. 13 En abonnent till ip-telefonitjänst ska kunna nå och bli nådd av telefoner kopplade till PLMN-, PSTNoch ISDN-näten. Här exkluderas internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer och som saknar anslutning till det traditionella telefonnätet. Post- och telestyrelsen 14

Användning av internettelefoni blir allt vanligare. Med internettelefoni avses ipbaserad telefoni som via ett mjukvaruprogram i dator eller mobilterminal förmedlar telefoni över det publika internet, som t.ex. Skype eller Viber. Enligt SCB:s rapport Privatpersoners användning av datorer och internet 2013 har 39 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 16-74 år använt internet för telefon- eller videosamtal under första kvartalet 2013. Internettelefoni erbjuds både med och utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer. Utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer är det inte möjligt att ringa samtal till nödnumret 112. Ip-baserad telefoni är inte anmälningspliktig enligt lagen om elektronisk kommunikation, LEK, i de fall då tjänsten enbart använder det publika internet för överföringen av samtalet och där tjänsteleverantören inte råder över någon del av överföring. En nackdel med internettelefoni är att abonnenten inte är garanterad någon framkomlighet, då röstsamtal inte har någon prioritet om det uppstår brist på kapacitet i nätet. Operatörerna gör ingen skillnad på internettelefonitrafik och övrig internettrafik. Troligen används idag internettelefoni av de flesta som ett komplement till annan telefonitjänst. 4.2 Fast kontra mobil telefoni Det är vanligt att abonnenter säger upp sin fasta telefoni och väljer att enbart ringa med mobiltelefonen. I oktober 2013 hade 30 procent av Sveriges befolkning mellan 16-75 år enbart mobiltelefon. Ytterligare 30 procent skulle vid samma tidpunkt dessutom kunna tänka sig att avstå sin fasta telefon i hemmet och enbart använda mobiltelefon. De flesta uppgav att det som hindrar dem är att hushållet behöver den fasta telefonin eller att de har bredband via det fasta nätet. Det finns mycket stora skillnader mellan åldersgrupperna när det gäller andelen som saknar fast telefoni i hemmet. Bland personer i åldern 21 till 30 år är andelen 65 procent medan den endast är 15 procent ibland personer i åldern 61 till 75. 14 En del av de abonnenter som avstår från fast telefoni och enbart använder mobiltelefon väljer att betala extra för att behålla ett geografiskt nummer, dvs. har kvar sitt gamla fasta telefonnummer. Kring årsskiftet 2012/2013 fanns det ungefär 180 000 abonnemang på mobila samtalstjänster som hade ett geografiskt telefonnummer knutet till sig. Exempel på denna typ av produkter är TeliaSoneras Mitt hemnummer, Tele2s Hemtelefoni och Tre s 3Hemnummer. 14 Uppgifterna i avsnitt 4 är, där inte annat anges, hämtade ur PTS bredbandskartläggning, Svensk Telemarknad och individundersökning som alla går att finna på http://www.statistik.pts.se/start/. Post- och telestyrelsen 15

5 Tillgången till mobil telefoni Marknaden för mobil kommunikation har haft en kraftig utveckling sedan mobiltelefonin introducerades för drygt 30 år sedan. Utvecklingen pågår fortfarande och är präglad av stor dynamik. Genomslaget för de så kallade smarta telefonerna har medfört en fortsatt kraftig ökning av datatrafiken i mobilnäten. Vad gäller den faktiska geografiska täckningen för mobiltjänster har infrastrukturen byggts ut i enlighet med mobiloperatörernas individuella affärsplaner. För att i största utsträckning kunna erbjuda sina kunder en tjänst som är geografiskt sett så väl utbyggd som möjligt, har mobiloperatörerna gjort stora investeringar både i infrastruktur och geografiskt effektivt radiospektrum. Nätsamarbeten mellan operatörer har förekommit under en längre tid och nya har skapats för att driva ned produktionskostnaderna för tjänsterna samt öka möjligheterna att skapa en nätinfrastruktur som kan leverera största möjliga kvalitet med avseende på bland annat överföringskapacitet och geografisk täckning. Utbudet av olika telefonilösningar har i första hand drivits fram på kommersiell basis, genom efterfrågan i områden som operatörerna bedömt som lönsamma. I vissa fall har krav på täckning eller utbyggnad i tillståndsvillkor drivit på utbyggnaden och bidragit till en hög grad av täckning. 5.1 Mobiltäckning Det finns i dagsläget sex frekvensband som används för mobila telefoni- och bredbandstjänster. Det går att grovt kategorisera dessa frekvensband som antingen täckningsband eller kapacitetsband. Låga frekvensband räknas som täckningsband (450 MHz, 800 MHz och 900 MHz) och höga frekvensband som kapacitetsband (1800 MHz, 2100 MHz och 2600 MHz). Det är betydligt dyrare att bygga yttäckning i högre frekvensband än i lägre band vilket har att göra med vågutbredningsegenskaperna i olika band. I höga frekvensband finns det betydligt mer spektrum men radiosignalen når kortare än i låga band där det finns begränsat med spektrum. Således är höga band mer lämpade för att ge mycket kapacitet på en mindre yta, och lägre band mer lämpade för att ge god yttäckning. PTS har därför uppställt täckningskrav i 450-, 800- och 900 MHz-banden, dvs. de lägre banden. Syftet är att med hjälp av de band som ger goda förutsättningar för yttäckning bidra till att dessa tjänster når områden som utan täckningskrav troligen inte skulle ha täckts på kommersiell grund. Post- och telestyrelsen 16

Trots att operatörerna i huvudsak har uppfyllt de utbyggnads- och täckningskrav som PTS har ställt upp fortsätter det att komma klagomål från konsumenter som upplever problem med dålig mobiltäckning i olika delar av landet. Det finns därmed två bilder av mobiltäckningen i Sverige och båda är sanna. Den ena bilden visar en stark utveckling där nya nät byggs och täckning och kapacitet blir bättre, samtidigt som många konsumenter vittnar om den andra bilden, att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa i näten. Det är viktigt att tänka på att det finns många olika faktorer som kan påverka täckningen inom ett område. Det finns geografiska förhållanden, t.ex. berg och dalar, som gör att mobilsignalerna inte når fram lokalt trots att området annars skulle ha täckning. Även väggar kan skärma av så det saknas täckning inomhus. Det kan uppstå kapacitetsproblem för operatörerna när många vill använda de mobila tjänsterna samtidigt. Dessutom påverkar mobilterminalerna möjligheterna till täckning då olika mobilterminaler (ofta mobiltelefoner, men även surfplattor, modem m.m.) har olika prestanda, beroende på antennernas mottagningsegenskaper. Operatörernas marknadsföring, bl.a. täckningskartor, har också spätt på konsumenternas förväntan på att ringa och surfa överallt. Sedan våren 2014 finns dock en överenskommelse om bl.a. förbättrade täckningskartor och bättre information. Från och med 2015 ska operatörerna ha justerat sina täckningskartor så att de är mer rättvisande och jämförbara och därmed inte väcker orealistiska förväntningar på täckning mm. 5.2 Tilldelning av frekvensband PTS arbetar kontinuerligt med att förbättra mobiltäckningen i Sverige, bland annat genom att se till att frekvenser finns tillgängliga så att nya nät kan byggas ut. Myndigheten har också deltagit aktivt i en arbetsgrupp inom ramen för regeringens Bredbandsforum med syfte att undanröja hinder för mobilnätsutbyggnad. Frekvensbandet 900 MHz har sedan mitten av 1990-talet varit det huvudsakliga bandet för såväl täckning som talkommunikation. Denna situation förväntas bestå under ytterligare ett antal år. Frekvensbandet har utomordentliga yttäckningsegenskaper för mobil kommunikation och har sedan det tilldelades för drygt tjugo år sedan varit förenat med täckningskrav, inledningsvis längs europavägar och tätorter. I samband med att tillståndet förlängdes 2009 till att gälla till och med 2025 skärptes täckningskravet och förenades med ett yttäckningskrav för mobil telefonitjänst. Post- och telestyrelsen 17

De senaste åren har operatörerna gjort stora investeringar motsvarande uppskattningsvis 4 miljarder kronor per år för att uppgradera näten utanför storstäderna till den fjärde generationens mobilnät LTE(4G). Tre och Net4Mobility (Tele2 och Telenor) hade redan 2013 uppgraderat majoriteten av sina yttäckande bassationer med 4G, och för Telia beräknas arbetet med att uppgradera hela det yttäckande GSM(2G)-nätet med 4G vara klart 2015. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet, som är lämpligt för att täcka stora ytor, och där PTS auktionerade ut tillstånd i mars 2011. Utbyggnaden ger goda förutsättningar för bättre täckning i hela landet. Det finns också ett täckningskrav i bandet som innebär att en aktör (Net4Mobility) ska använda upp till 300 miljoner kronor under de närmaste åren för att täcka de fasta bostäder och stadigvarande verksamhetsställen som saknar möjlighet till bredband med minst 1 Mbit/s. Täckningskravet har hittills lett till bredbandstäckning om 1 Mbit/s för 164 bostäder och företag som inte kunnat köpa bredband av en vanlig leverantör. Den teknik som i dagsläget byggs i 800 MHz-bandet (LTE) stödjer ip-telefoni men har ännu inte stöd för kretskopplad telefoni. Mobiltelefonistöd (Voice over LTE, även kallat VoLTE) förväntas dock relativt snart i LTE-näten. Introduktionen av denna teknik medför således att LTE blir ett mobiltelefoninät utöver att vara ett datanät. För närvarande undersöker PTS hur 700 MHz-bandet (som idag används för marksänd tv) kan användas efter 2017. Syftet är att förbättra mobiltäckningen i områden som idag helt saknar täckning eller där täckningen eller kapaciteten inte motsvarar användarnas efterfrågan på grundläggande kommunikation där de befinner sig samt minska sårbarheten i områden där stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen är beroende av en eller ett fåtal infrastrukturer för sin kommunikation. 5.3 Regeringsuppdrag Under 2013 genomförde PTS fyra olika regeringsuppdrag med syftet att förbättra mobiltäckningen i landet. 15 Uppdragen har bidragit till bättre konsumentinformation och gett ökad kunskap om hur olika aktörer kan skapa 15 Uppdrag att arrangera dialogmöten,n2013/2536/itp http://www.regeringen.se/sb/d/17079/a/217175; Uppdrag att genomföra stickprovsmätningar av mobiltäckning, N2013/2537/ITP http://www.regeringen.se/sb/d/17079/a/217174; Uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät N2013/2538/ITP http://www.regeringen.se/sb/d/17079/a/217176; Uppdrag att utreda och föreslå hur informationen och tillsynsmöjligheterna kan förbättras vad gäller täckningskartors utformning, annan information om täckning samt mobilterminalers egenskaper, N2013/3639/ITP http://www.regeringen.se/sb/d/17079/a/228098. Post- och telestyrelsen 18

förutsättningar för bättre täckning. Ett exempel på detta är den branschöverenskommelse som träffats mellan mobiloperatörerna och Konsumentverket där operatörerna åtar sig att ta fram täckningskartor som ger konsumenterna mer rimliga förväntningar på täckningen. Från 2015 ska operatörerna följa en branschöverenskommelse som ska leda till mer korrekta täckningskartor, vilka ska göra det lättare att jämföra operatörernas täckning. På regeringens uppdrag har PTS initierat ett flertal dialogmöten runt om i landet där bland annat operatörer, kommuner och länsstyrelser har träffats och diskuterat hur utbyggnaden av mobilnät kan underlättas. I april 2014 fick vidare länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Norrbottens, Södermanlands och Värmlands län i uppdrag att anordna dialogmöten eller att på annat sätt stimulera en regional dialog om mobiltäckning. 16 PTS kommer att bistå länsstyrelserna i deras arbete. PTS har sammanställt en 11-punktslista 17 till regeringen med myndighetens åtgärder för bättre mobiltäckning. Tilldelning av 700 MHz-bandet, arbete med inomhustäckning, utredning av samhällsmaster och ökad tillsyn och mätning är exempel på åtgärder som ska öka mobiltäckningen och ge bättre mobilnät. Andra exempel är olika robusthetshöjande åtgärder, en utredning om hur fast telefoni och bredband via satellitteknik kan komplettera mobilnäten och förbättrad konsumentinformation. Vidare ska PTS årligen genomföra statistikinsamling över tillgången till mobila kommunikationsnät. 18 PTS ställer även krav på telebolagen att tydligt beskriva vad konsumenterna köper och vad de kan förvänta sig. För att öka kunskapen kring mobiltäckning publicerar PTS konsumentinformation med goda råd för bättre mobiltäckning. 19 16 N2014/1722/ITP Uppdrag att främja regionala dialoger för utbyggnad av mobilnät http://www.government.se/sb/d/18264/a/239737 17 http://www.pts.se/11-punktslista-pts-arbete-okad-mobiltackning-14 18 N2013/5885/ITP https://www.pts.se/upload/ovrigt/om-pts/regleringsbrev-pts-2014.pdf 19 http://www.pts.se/sv/nyheter/telefoni/2013/sa-kan-mobiltackningen-bli-battre Post- och telestyrelsen 19

6 Telefoni i glest befolkade områden En viktig aspekt för att säkerställa att hushåll och företag har tillgång till telefoni och internet i hela landet är att det finns en god tillgång till infrastruktur, och att den infrastrukturen tål påfrestningar och är robust. PTS kommer därför att till 2015 ha tagit fram en plan med konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och internet. 20 Fler av insatserna i den s.k. 11- punktslistan tar också sikte på just insatser som kommer att förbättra täckningen i sådana områden. Även i glest befolkade områden finns det i de allra flesta fall goda telekommunikationer med fast telefoni och täckning med en eller flera mobiloperatörer på de platser där vi bor och arbetar. PTS har dock haft anledning att följa upp ett antal fall där abonnenter befarats bli utan telefoni eller åtminstone upplevt att de saknar tillgång till telefoni. Det handlar bl.a. om abonnenter vars fasta kopparnätsbaserade anslutning varit förbunden med stomnätet via radiolänk, och där radiolänken tagits i anspråk för annan radioanvändning i frekvensomläggningar. I vissa andra fall handlar det om omläggningar av vägar, t.ex. uträtning av vägar, där telestolpar monterats ned som en följd av vägomläggningen. För abonnenter som blir av med sin fasta telefoni i samband med omläggningar av vägar och liknande har TeliaSonera inrättat en rutin som innebär att abonnenten i första hand erbjuds en ersättningslösning via GSMnätet. Ersättningslösningen innebär att abonnenten använder sin vanliga telefon och kopplar den till en router som skickar signalen via GSM-mobilnätet i stället för det fasta nätet. Om det är dålig mobiltäckning i området finns lösningar där det ingår en extern antenn. En telefonilösning med en extern antenn har ofta betydligt bättre mottagning än en vanlig mobiltelefon. Om det saknas mobiltäckning i det berörda området överlämnar TeliaSonera uppgifter om abonnenten till PTS, som vidtar åtgärder för att säkerställa telefoni på annat sätt (upphandling se kapitel 7) till abonnenten. 20 Se mer i mål 4 i PTS Strategiska agenda 2014-2016, PTS-ER 2014:13, http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/allmanna/2014/strategisk-agenda-2014---2016---pts- ER-201413/ Post- och telestyrelsen 20

7 Upphandling av telefonilösningar Det är i första hand marknaden som ska tillgodose hushållens och företagens behov av telefoni genom kommersiella erbjudanden. I vissa fall då det uppstått akuta behov som inte kunnat lösas av marknadskrafterna har det behövts särskilda insatser för att säkerställa tillgången till telefoni, åtminstone under en övergångsperiod tills dess andra mer långsiktiga lösningar finns på plats. PTS har hittills erhållit medel från regeringen för att kunna upphandla telefoni till abonnenter vars hushåll eller fasta verksamhetsställe ligger utanför täckning av något telenät och som blivit av med sin fasta telefoni. PTS säkerställer genom en noggrann rutin att abonnenten saknar tillgång till telefoni på kommersiella grunder innan upphandling sker. Under perioden 2007-2008 förlorade ett antal fasta bostäder och företag tillgången till telefoni. Det handlade främst om hushåll och företag som hade haft fast telefoni genom radiolänkanslutningar, radiolänkar som tagits i anspråk för annan användning. För att skyndsamt möjliggöra ersättningslösningar gav regeringen 2008 i uppdrag åt PTS att se till att dessa abonnenter åter fick tillgång till telefoni 21. Regeringen har förlängt uppdraget tre gånger, senast 2012 då regeringen beslutade 22 att PTS skulle se till att stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe som har haft tillgång till telefoni, men som nu saknar detta, åter får tillgång till telefonimöjligheter om det begärs. Under 2013 och 2014 återfinns motsvarande uppdrag i PTS regleringsbrev. Nedan följer en kort redovisning av de åtgärder som PTS har genomfört inom ramen för det aktuella uppdraget. 7.1 Upphandlade lösningar Sedan 2008 har PTS upphandlat 17 telefonilösningar. Fem abonnenter som haft upphandlade telefonilösningar genom PTS har under 2013 valt att säga upp sitt avtal. I två fall har det berott på att abonnenten inte var nöjd med den tekniska lösning i form av en satellittelefon som tillhandahölls. För övriga tre har behovet av upphandlad telefoni upphört, antingen på grund av en tillgänglig kommersiell lösning eller flytt. En av ansökningarna om upphandlad telefoni under 2013 avslogs av PTS då en upphandlad telefonilösning redan beviljats till den sökande samebyn. Samebyn klassades av PTS som ett verksamhetsställe och bedömdes därför endast ha rätt till en (1) fast 21 PM PTS åtgärder säkerställa telefoni 2010-dnr 10-2314 N2008/8524/ITP http://www.pts.se/upload/rapporter/tele/2010/pm-pts-atgarder-sakerstalla-tillgang-telefoni-2010-dnr- 10-2314.pdf 22 N2012/5019/ITP Post- och telestyrelsen 21

anslutningspunkt genom statens försorg. Avslagsbeslutet överklagades den 2 maj 2013 och förvaltningsrätten meddelade i domstolsbeslut den 15 april 2014 att PTS bedömning gjordes i linje med både lagtext och uppdrag, överklagandet avslogs därför. 23 PTS har under 2013 tecknat avtal med en ny abonnent i behov av en upphandlad lösning. PTS har under året även särskilt bevakat ytterligare elva abonnenter som av olika anledningar har förlorat sin anslutning till TeliaSoneras fasta telefoninät. Ingen upphandling genomfördes dock eftersom abonnenterna var fritidsboende, hade kunnat få telefoni via en kommersiell aktör eller inte längre haft behov av upphandlad telefoni. I september 2014 tillhandahåller PTS telefonilösningar till elva abonnenter som förlorat sin fasta telefoni. 7.1.1 Utredning om framtida upphandling av telefoni Under 2013 har PTS låtit göra en utvärdering av behovet av telefoni, de tekniska lösningarna på marknaden och prognosen för antalet slutanvändare som förlorar sin fasta telefoni framöver. Utredningen visar bland annat att det finns ett fortsatt behov av upphandlad telefoni genom PTS försorg och att behovet kommer att vara mellan fem och tio nya upphandlingar per år. Geografiskt kan även fortsättningsvis de flesta nya ärenden förväntas vara belägna i fjälltrakterna, men en något ökad spridning förutses till andra ensligt belägna fastigheter. Utvärderingen visar också på möjligheterna med olika telefonilösningar, särskilt ip-telefoni via satellit vilket även kan komma att innebära behov av upphandling av teknisk support. 7.1.2 Utredning om tillgång till telefoni i samebyar Enligt svensk grundlag är det allmänna skyldigt att främja samernas kultur och samfundsliv. Med anledning av att fler samebyar kan komma att ansöka om upphandlad telefoni har PTS låtit göra en utredning av samernas tillgång till, och behov av, telefoni. Det står genom utredningen klart att alla verksamheter behöver tillgång till telefoni för en nödvändig trygghet. Samebyarnas renskötsel bedrivs på olika platser under vinter- och sommarhalvåret. Samebyarna har därför behov av tillgång till telefoni vid en fast nätanslutning på olika platser vid olika årstider. Utredningen visar att begreppet fast verksamhetsställe bör tolkas extensivt och på så sätt tillhandahålla telefoni även till samebyarnas sommarviste i fjällen. 23 Se dom från Stockholms förvaltningsrätt i mål 11067 13, meddelad den 15 april 2014. Post- och telestyrelsen 22

PTS och Sametinget i Kiruna har etablerat en kontakt och förhoppningen är att Sametinget vid behov kommer att kunna bidra med sin kompetens vid upphandling av telefoni till enskilda samer och samebyar. 7.2 Bredband och ip-telefoni via satellit PTS arbetar med att se till att telefoni och funktionellt tillträde till internet (1 Mbit/s) tillhandahålls till de hushåll och fasta verksamhetsställen som inte kan få tillgång till dessa tjänster genom erbjudanden på marknaden. Som en del i detta arbete utvärderar myndigheten löpande olika kommunikationslösningar som kan tillhandahållas i områden med sämre tillgång till kommunikationsinfrastruktur. Under 2013 har en tjänst lanserats på den svenska marknaden som tillhandahåller bredband via satellit till ett pris som kan vara överkomligt för konsument. 24 Operatören kan även, genom ett samarbete med en iptelefonioperatör, erbjuda ip-telefonitjänster till sina kunder. Enligt operatören fungerar tjänsterna väl på alla platser i landet så länge det finns möjlighet att placera en satellitmottagare med fri sikt mot söder. 7.2.1 Utredning om bredband och ip-telefoni via satellit PTS har startat en utredning för att utvärdera om kommunikationstjänster via satellit kan anses likvärdiga med traditionella tjänster för fast telefoni och bredband i fråga om bl.a. funktionalitet, kvalitet, användarvänlighet och kostnader. Utredningen omfattar både teori och praktiska tester. Om det skulle visa sig att bredband och ip-telefoni via satellit kan ses som fullgoda alternativ till andra telefoni- och bredbandserbjudanden på marknaden skulle detta betydligt förbättra tillgången till kommunikationstjänster i områden med dålig tillgång till kommunikationsinfrastruktur. Satellitlösningar skulle då kunna utgöra ett komplement till annan infrastruktur. Fältförsök påbörjades i juni 2014 och kommer att pågå i 6-12 månader. En första delrapport (juni 2014) visar baserat på en teoretisk bedömning och begränsad praktisk erfarenhet att ip-telefoni över satellit skulle kunna vara ett alternativ till traditionell satellittelefoni. Detta grundas dels på den mer fördelaktiga prisbilden, dels på att abonnenten erhåller både bredbandsanslutning med högre överföringshastigheter och en taltjänst med förutsättningar att ge god kvalitet, dock innebärande viss fördröjning i ljudet. Utredningens slutgiltiga resultat kommer att sammanställas när fältförsöken är klara. 24 Tjänsten, Tooway, tillhandahålls av RB Communication AB. http://www.rbsat.se/ Post- och telestyrelsen 23

8 Teknikskiftet från fast telefoni till trådlös telefoni 8.1 TeliaSoneras teknikskifte Arbetet med det så kallade teknikskiftet, som påbörjades 2009 och innebär att TeliaSonera avvecklar delar av det fasta telenätet och ersätter det med en telefonilösning via mobilnätet, planeras att avslutas 2015. Teknikskiftet avser de minsta stationerna och de längsta stolplinjerna där det finns alternativ teknik för att leverera telefoni och tillgång till internet. Initialt uppskattades att ca 50 000 abonnenter skulle komma att beröras, det totala antalet kan dock bli något lägre. Det är dels kunder till TeliaSonera, dels kunder hos telebolag som hyr in sig i TeliaSoneras kopparnät. I augusti 2014 hade ca 15 000 abonnenter berörts av teknikskiftet. TeliaSonera erbjuder de berörda abonnenterna en ersättningslösning via mobilnätet. Den består av en router som abonnenten ansluter till det första telejacket i bostaden. Abonnenten kan sedan använda sina vanliga telefoner, men signalen skickas och tas emot via mobilnätet. TeliaSonera mäter signalstyrkan hos alla kunder innan installationen. Om mobiltäckningen är begränsad monterar företaget en riktantenn som förstärker signalen från mobilnätet. En lösning med riktantenn har betydligt bättre mottagning än en vanlig mobiltelefon. I området med begränsad mobiltäckning är det därför sannolikt att det går att ringa med ersättningslösningen med riktantenn, men inte med en vanlig mobiltelefon. Exempel på en router Exempel på en riktantenn Post- och telestyrelsen 24

TeliaSonera har upprättat en särskild kundtjänst för abonnenter som berörs av teknikskiftet. Konsumenter kan ringa 020-34 12 40 för frågor om teknikskiftet och den nya telefonilösningen. 8.2 Fortsatt arbete med teknikskiftet PTS har under hela teknikskiftet ställt krav på TeliaSonera att de ska erbjuda en likvärdig telefonitjänst, att ingen ska vara utan telefoni i samband med övergången och att informationen från TeliaSonera ska komma i god tid. Den som är kund hos en operatör som hyr in sig i TeliaSoneras nät ska få information från det företaget. PTS bedömning i dagsläget är att TeliaSonera har hanterat klagomål och genomfört förändringar på ett bra sätt. PTS kan också konstatera att i de fall PTS har riktat mer preciserade krav mot TeliaSonera, har TeliaSonera gjort utfästelser och vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det är mycket angeläget att TeliaSonera och övriga aktörer vars kunder berörs av teknikskiftet fortsatt visar framförhållning och har en hög grad av service för sina abonnenter samt noggrant följer upp hur ersättningslösningen fungerar. PTS fortsätter att noggrant bevaka genomförandet av teknikskiftet. 8.2.1 Rapport om resultatet av TeliaSoneras teknikskifte PTS har under 2013 låtit utvärdera TeliaSoneras teknikskifte vad gäller genomförande och resultat. Utredningen genomfördes via intervjuer med 200 abonnenter som omfattats av teknikskiftet. Resultatet av utredningen blev bland annat att 88 procent av de tillfrågade uppgav att de fått besked om teknikskiftet av sin operatör. Övriga procentenheter utgörs främst de abonnenter som inför teknikskiftet var kund hos en annan operatör än TeliaSonera. För att avhjälpa problemet med att berörda abonnenter blir utan information om teknikskiftet har PTS under år 2013 tagit fram ett neutralt informationsbrev tillsammans med TeliaSonera och Skanova, Telias dotterbolag som driver telenätet. Brevet skickas till alla berörda abonnenter, oavsett vilken operatör de har. Resultatet av brevet har blivit att klagomålen från abonnenter vars telefon stängts ned utan förvarning kraftigt har minskat och näst intill upphört. Under hösten 2014 genomför PTS en uppföljande undersökning av tekniskskiftet. Den slutgiltiga rapporten kommer vara klar under oktober månad. Ett särskilt fokus kommer att läggas på de informationsinsatser som görs i samband med att enskilda drabbas av teknikskiftet, med en särskild uppföljning av de åtgärder som vidtogs rörande information efter förra årets rapport. Post- och telestyrelsen 25