1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2016-12-21 meddelad i Växjö Mål nr M 4988-15 SÖKANDE Kristianstads kommun 291 80 Kristianstad Ombud: Charlotta Mjellander Kristianstads kommun 291 80 Kristianstad SAKEN Ansökan om utrivning av befintlig dammanläggning vid Skättilljunga kvarn, Tollarp samt dispens enligt artskyddsförordningen m.m., Kristianstads kommun Avrinningsområde: 88 N: 6198776.28 E: 435569.04 SWEREF99 TM DOMSLUT Lagligförklaring lagligförklarar, med stöd av 17 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, befintlig dammanläggning vid Skättilljunga kvarn på fastigheterna Västra Vram 1:11 och 85:1 samt Tollarp 217:1, Kristianstads kommun. Tillstånd lämnar, med stöd av 11 kap. 19 miljöbalken, tillstånd till utrivning av 36 meter av den högra delen (i strömningsriktningen) av överfallsdämmet i ovan lagligförklarade vattenanläggning. lämnar tillstånd enligt miljöbalken att i kvarvarande del av ovan lagligförklarade vattenanläggning anlägga en gjuten bottenplatta och en fast tröskel med krönhöjden +32,00. Dok.Id 381904 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan 8 0470-560 130 0470-560 125 måndag fredag 351 03 Växjö E-post: mmd.vaxjo@dom.se www.vaxjotingsratt.domstol.se 08:00-16:00
2 Villkor För ovan meddelade tillstånd ska gälla följande villkor. 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska vattenverksamheten utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökan jämte bilagor eller i övrigt har uppgivit eller åtagit sig i målet. 2. I tröskeln ska anläggas en 20 cm bred genomgående öppning till höjden +30,70. 3. Arbetena får inte, utan tillsynsmyndighetens medgivande, utföras under annan tid än 1 juni - 30 september. 4. Vid nedsänkning av vattennivån samt vid schaktning i åfåran ska grumling kontrolleras. Om turbiditeten nedströms överstiger 20 fnu ska arbetena avbrytas och får inte återupptas förrän begränsningsvärdet underskridits under minst sex sammanhängande timmar. 5. Under arbetena ska ett kontinuerligt flöde upprätthållas som minst motsvarar MLQ. Om tillrinningen understiger MLQ ska hela flödet släppas fram. 6. Bullrande arbeten får endast utföras helgfria vardagar under tiden 07.00 19.00. 7. Utformning av den återställda åfåran ska ske i samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstads vattenrike och miljö- och hälsoskyddsnämnden i Kristianstad. 8. Arbetsmaskiner som används i eller i närheten av åfåran ska vara försedda med slangbrottsventiler. De smörj- och hydrauloljor som används ska uppfylla miljökraven i Svensk standard. 9. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska finnas. Kontrollprogrammet ska omfatta såväl störningar under arbetstiden som eventuella sättningsskador i omgivningen. Innan arbetena påbörjas ska sökanden inge kontrollprogrammet till tillsynsmyndigheten. Delegation överlåter, enligt 22 kap. 25 miljöbalken, åt tillsynsmyndigheten för vattenverksamhet att vid behov fastställa ytterligare villkor
3 beträffande Tidpunkt för arbetenas utförande enligt villkor 3 Utformning av åfåran enligt villkor 7 Kontroll Tillstånd Natura 2000 lämnar tillstånd enligt 7 kap. 28 b miljöbalken att utföra utrivnings- och ombyggnadsåtgärder i Natura 2000-området Vramsån (SE0420310). Dispens artskyddsförordningen lämnar dispens enligt 14 artskyddsförordningen att i samband med ovan tillståndgivna åtgärder, få tillfälligt skada livsområden för, samt flytta exemplar av tjockskalig målarmussla (Unio Crassus). För dispensen ska följande villkor gälla. - Denna dispens och legitimation ska kunna uppvisas på arbetsplatsen. - Fridlysta musslor inom arbetsområdet samt inom området som sänks av ska flyttas innan arbetet påbörjas. Sökning ska även ske efter hand som nivån sänks i magasinet. - Sökandet efter musslor ska göras av person med dokumenterad erfarenhet av att hitta även unga individer. - Fridlysta musslor som samlats ihop ska hanteras varsamt och sättas ut på lämplig plats i närområdet under åns lägsta lågvattennivå. - Hanteringen av fridlysta musslor ska dokumenteras. Miljökonsekvensbeskrivning godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.
4 Arbetstid De genom denna dom tillståndsgivna åtgärderna ska, vid risk att tillståndet annars förfaller, vara utförda inom fem år från det att denna dom vunnit laga kraft. Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 13 miljöbalken på grund av oförutsedd skada till följd av de tillståndsgivna åtgärdena, ska för att få tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen inom fem år från arbetstidens utgång. Prövningsavgift ändrar inte den genom beslut den 1 mars 2016 fastställda prövningsavgiften om 6 500 kr. Rättegångskostnader Kristianstads kommun åläggs att betala ersättning för rättegångskostnader till Lars Larsson, Monica Larsson, Jan Nilsson, Micaela Nilsson, Nils Börje Persson, Ulf Lövqvist samt Rune Jönsson med sammanlagt 273 607 kronor, jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
5 BAKGRUND Kristianstads kommun (kommunen) äger och är verksamhetsutövare till dammanläggningen i Vramsån, strax nordost om idrottshallen i centrala Tollarp. Anläggningen är en lämning efter Skättilljunga kvarn. Även ibland kallad Tollarps kvarn. Kvarnverksamhet har enligt historiska dokument bedrivits på platsen sedan 1500-talet, men kvarnen kom att skatteläggas först år 1838. På 1920-talet ersattes vattenhjulet med en turbin. Kvarnen togs ur drift på 1960-talet. Dammanläggningen med kvarnlämning och kvarnränna bedöms enligt kulturminneslagen (1988:950) som fornminne. Kommunen vill nu riva ut dammanläggningen, tappa ned den uppdämda vattenytan och återställa åfåran till dess ursprungliga fallprofil. En underhållsfri faunapassage skapas och den uppdämda vattenytan uppströms dammanläggningen ersätts av en ca 500 meter lång sträcka med strömmande vatten. Syftet med åtgärden är att stärka den biologiska mångfalden i vattendraget. TIDIGARE BESLUT Dammanläggningen är inte tillståndprövad enligt miljöbalken och saknar rättskraftigt tillstånd enligt äldre lagstiftning. ANSÖKAN Yrkande Kristianstads kommun yrkar tillstånd enligt 11 kap. 19 miljöbalken till utrivning av befintlig dammanläggning vid Skättilljunga kvarn på fastigheterna Västra Vram 1:11 och 85:1 samt Tollarp 217:1, lagligförklaring av kvarnlämningen samt av befintlig dammvall 10 meter av ursprungliga 46 meter samt tillstånd till anläggande av gjuten bottenplatta och fast tröskel som skydd för kvarnlämningen.
6 Kommunen yrkar även dispens i enlighet med artskyddsförordningen för att vid genomförandet tillfälligt flytta tjockskalig målarmussla, tillstånd enligt 7 kap. miljöbalken för åtgärder som påverkar Natura 2000- område, dispens i enlighet med strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. miljöbalken, samt att miljökonsekvensbeskrivningen med ingivna kompletteringar godkänns. Tiden för arbetenas genomförande bör fastställas till fem år och tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada till fem år från arbetstidens utgång. Förslag till villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska åtgärden bedrivas enligt vad kommunen angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig. Dock ska mindre ändring av åtgärden få vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 2. Arbetena ska utföras under tiden 1 juni - 30 september, såvida inte tillsynsmyndigheten medger även annan arbetstid. 3. Utrivning ska genomföras på ett sådant sätt att grumling i möjligaste mån undviks, varvid grumlingen vid nedsänkning av vattennivån ska kontrolleras och får uppgå till max 20 fnu. 4. I samband med utrivningen ska ett kontinuerligt flöde upprätthållas som minst motsvarar MLQ. Om tillrinningen understiger MLQ ska hela flödet släppas fram. 5. Bullrande arbeten får endast utföras helgfria vardagar under tiden 07.00 19.00. 6. Utformning av återställande av åfåran ska ske under kontinuerligt samråd med Länsstyrelsen, Kristianstads vattenrike och miljö- och hälsoskyddsnämnden i Kristianstad. 7. Arbetsmaskiner som används vid utrivningen ska använda miljövänligt bränsle och miljövänliga hydrauloljor.
7 Rådighet Kommunen är lagfaren ägare till fastigheterna Västra Vram 1:11 och Tollarp 217:1, Kristianstads kommun. Kommunen åberopar även legal rådighet, enligt 2 kap. 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, för den del av dammanläggningen som är belägen på fastigheten Västra Vram 85:1. Höjdsystem Angivna höjder är RH 2000. Hydrologiska data i Vramsån Dimensionerande flöde Flöde m 3 /s Flöde, framtida klimat m 3 /s HHQ100 Högsta högvattenföring med en återkomsttid av 100 år 41 62 HHQ50 Högsta högvattenföring med en 37 56 återkomsttid av 50 år MHQ Medelhögvattenföring 19,5 29 MQ Medelvattenföring 2,7 MLQ Medelågvattenföring 0,27 LLQ50 Lägsta lågvattenföring med en återkomsttid av 50 år 0,05 Planförhållanden Dammanläggningen är inte belägen inom detaljplanelagt område. Sökt åtgärd bedöms inte stå i strid med översiktsplanen för Kristianstads kommun. Riksintressen Sökt åtgärd kommer att ske inom ett område som omfattas av riksintresse för naturvård. Riksintresset Vramsån är fastställt med avseende på bland annat dess artrikedom på fisk, samt förekomst av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Vandringshinder och vattenreglering skadar vattendragets naturvärden.
8 Natura 2000 Sökt åtgärd kommer att ske inom område som omfattas av skydd enligt 7 kap. 28 miljöbalken, Natura 2000-området Vramsån. Syftet med utrivningen är bland annat att skapa förutsättning för gynnsam bevarande status för de i bevarandeplanen upptagna arterna och naturtyperna. Vattenskyddsområde Dammanläggningen är belägen inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt. Planerad åtgärd står inte i strid med gällande skyddsföreskrifter för området och kräver inte heller någon anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Artskydd En inventering av stormusslor i det för åtgärden aktuella området uppströms och nedströms dammanläggningen visade att det bland annat finns såväl flodpärlmusslan och tjockskalig målarmussla. Båda dessa musslor är upptagna i artskyddsförordningens bilaga 1. Flodpärlmusslan med markeringen S, B, F och tjockskalig målarmussla med markeringen S, B, N. Befintlig anläggning Dammen består av två delar; kvarnanläggningen i den vänstra delen i strömfallsriktningen och överfallet i den högra. Dammvallen är en jordvall med stenlagt ytterliv och vallkrön i betong. Mitt i dammvallen finns en fisktrappa anlagd ca 1980. Dammvallen sträcker sig sydväst över ån med en längd av ca 46 meter till den södra strandkanten. Krönhöjden går från +32,70 till +32,30 in mot mitten i dammvallens längdriktning. Överfallet vid höjden +32,30 är 34 meter långt. Krönytans bredd är 0,65 meter och släntlutningen till dammvallens stenlagda del 1:2. Den stenlagda slänten har en lutning på mellan 1:4 1:8 till släntfoten vid ca +30,20. Släntbeklädnaden består av utvalda naturligt avrundade stenar.
9 Vid fisktrappan har överfallet en försänkning med höjden +32,10 och bredden 1 meter. Fisktrappan fungerar endast för laxartade fiskar under gynnsamma förhållanden. Den är gjuten av betong och natursten och har tre bassänger med överfall. I dammen finns även ett utskov till ålkista som idag ligger raserad på Mölleön. Utskovet är 1,10 meter brett och består av luckjärn med träsättar. Kvarnrännan har två luckintag med luckjärn och träsättar. Bredden mellan luckjärnen är 1,467 meter respektive 1,51 meter. Den platsgjutna betonggrunden har en trattliknande form som är avsmalnande i strömfallsriktningen. Grundmuren efter kvarnbyggnaden är överbyggd med ett trädäck som är 8 meter långt och 4,6 meter brett. Kvarnrännan som är dold under trädäcket mynnar i utloppskanalen gen om ett stenvalv i resterande kvarnmur. Fallhöjden mellan den tidigare bottenplattan vid luckintagen och botten i utloppskanalen är ca 1,4 meter. Luckintagen har idag förfallit så att bottenplattan har undergrävts av vatten och rasat. Utloppskanalen är stensatt och restaurerad 2014. Den erosionsskyddande delen av den norra strandkanten närmast uppströms kvarnen är stensatt med natursten. Beskrivning av sökt åtgärd Den högra delen av dammanläggningen (i strömningsriktningen), överfallet, rivs ut ned till den ursprungliga bottnen. Ca 10 meter av överfallet direkt uppströms Mölleön, inklusive utskovet till ålkistan, lämnas orörd för att bevara delar av fornminnet. Den dämmande effekten av den bevarade delen bedöms vara försumbar. Den vänstra delen av dammanläggningen, kvarnlämningen och kvarnrännan bedöms inte ha någon betydelse för naturvärdena i ån. Däremot har denna del av dammanläggningen höga kulturmiljövärden. Om denna del av fornminnet inte ska förstöras vid utrivningen är det nödvändigt att vidta skyddsåtgärder så att inte höga flöden kan passera kvarnrännan. Befintlig betongkonstruktion och luckintag uppströms trädäcket ska rivas ut. Konstruktionen är idag i mycket dåligt skick.
10 Den tidigare bottenplattan ska ersättas med en ny gjuten bottenplatta på lägre höjd. Bottenplattan ska anläggas från höjden +29.50 (ca 0,20 meter under bottenhöjden i utloppskanalen) till +30,00. Detta för att förhindra att vattnet tar sig under bottenplattan p.g.a. fallskillnader mellan åfåran uppströms och utloppskanalen nedströms. En fast tröskel ska byggas upp av betong och huggen sten vid platsen för nuvarande luckintag. I uppbygganden ska sådan sten användas som kan passa in i miljön kring kvarnlämningen. Tröskeln ska anläggas från höjden +30,00 till 32,00. Tröskeln tar därmed höjd för beräknas vattennivå vid NNQ100-klimat som är +31,99. Tröskeln ska anläggas med en 20 cm bred genomgående öppning till höjden +30,70 vilket är 5 cm under beräknad vattennivå vid MQ. Detta medför att mindre flöden kan passera vid vattennivåer motsvarande MQ och högre. Stensatta släntkanter som blottläggs efter rivningen av betongsgrunden ska tätas med betong vid platsen för tröskeln så att vattnet förhindras att rinna i kanterna vid sidan om tröskeln. Uppströms tröskeln ska bottenplattan täckas med natursten och naturgrus till färdig bottenhöjd +30,30 framför tröskelöppningen. Uppströms kvarnlämningen ska botten i åfåran schaktas ut i form av en anvisning till kvarnrännan där vattnet kan rinna vid normalflöden, vilket det inte gör annars. Beräknad schaktvolym är ca 50 m 3. Det befintliga trädäcket stagas om och bibehålls för att minska igenväxning av kvarnlämningen. Detaljerad utformning av uppbyggnad och anslutning mellan åfåran uppströms och nedströms dammanläggningen kommer att ske i samråd med länsstyrelsen och fiskesakkunnig efter det att utrivningen är färdig och bottenförhållandena är mer kända. Utrivningsarbeten är planerade att genomföras under period med lågt vattenflöde under juni-augusti. Kommunen kommer att kräva att entreprenören har RMEbränsle och miljövänliga hydrauloljor i de arbetsmaskiner som ska användas.
11 Miljökonsekvensbeskrivning Den planerade utrivningen är en förutsättning för att Vramsån ska nå miljökvalitetsnormen för vatten, god ekologisk status. Ett strömmande vattendrag med en naturlig variation i vattennivån bedöms leda till ökad syresättning av vattnet samt en ökad biologisk mångfald på såväl kort som lång sikt. Vramsån är i sin helhet ett Natura 2000-område, som har till syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus för bland annat flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och lax. Skyddsvärda musslor vid dammanläggningen kommer tillfälligt att flyttas så att de inte skadas eller dödas. Dikningsföretaget uppströms dammanläggningen bedöms inte nås av den förändrade flödessituationen i sådan omfattning att det medför någon påverkan. De översvämningsproblem som förekommer längre nedströms i Vramsån påverkas inte av förhållanden vid Skättilljunga kvarn. Eftersom dammen som ska rivas ut inte har funktionen att reglera ett större magasin, kan man i dagsläget inte räkna med att någon fördröjning eller utjämning sker uppströms dammen. Allt vatten som genereras i uppströms liggande avrinningsområden kommer även efter utrivning av dammen att passera och nå nedströms liggande områden med samma frekvens och i samma omfattning som i dagsläget. Det som påverkar översvämningssituationen i Tollarp nedströms kvarnen är det som händer i Vramsån nedströms samhället. Förmodligen finns det någon form av förträngning nedströms som gör att vid en viss storlek på flöde så sker en dämning av vattennivån baklänges upp i ån. Vattenytan uppströms dammen kommer att ersättas med strömmande vatten. När vattenutbredningen minskar kommer vegetationen vid dagens strandlinje att breda ut sig, vilket förändrar landskapsbilden vid och uppströms dammen. I åsträckan uppströms dammen kommer stenar från dammen att placeras ut för att skapa strömkoncentrationer och habitat för de vattenlevande arterna.
12 Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör innehållas. Arbetena avses att genomföras under dagtid, vardagar. Åtgärden har stor samhällsnytta och är av allmänt intresse varför det inte bör vara aktuellt att låta underhållsansvaret övergå på annan fastighetsägare enligt 11 kap. 20 miljöbalken. INKOMNA YTTRANDEN Kammarkollegiet tillstyrker ansökan. Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker ansökan under förutsättning att sökanden inger några smärre förtydliganden och kompletteringar. Följande villkor bör ändras till följande lydelse. 3. tillägg: Avsänkningen av vattennivån ska ske etappvis under en period av minst 30 dagar. 7. Svensk Standard bör anges för miljövänliga bränslen. Länsstyrelsen föreslår följande ytterligare villkor för artskyddsdispensen - Denna dispens och legitimation ska kunna uppvisas på arbetsplatsen. - Fridlysta musslor inom arbetsområdet samt inom området som sänks av flyttas innan arbetet påbörjas. Sökning ska även ske efter hand som nivån sänks i magasinet. - Sökandet efter musslor ska göras av person med dokumenterad erfarenhet av att hitta även unga individer. - Fridlysta musslor som samlats ihop ska hanteras varsamt och sättas ut på lämplig plats i närområdet under åns lägsta lågvattennivå. - Körning med arbetsmaskiner i vattendraget ska minimeras. - Hanteringen av fridlysta musslor ska dokumenteras.
13 Tollarps byalag anser att miljökonsekvensbeskrivningen är så bristfällig beträffande områdets kulturvärden att den inte kan ligga till grund för ett beslut om utrivning av dämmet. Kommunen borde ha arbetat vidare med ett omlöpsalternativ. Lars och Monica Larsson, Jan Nilsson, Micaela Nilsson, Nils Börje Persson, Ulf Löfqvist samt Rune Jönsson yrkar att ansökan i sin helhet avslås. För det fall domstolen anser att tillstånd till vattenverksamheten kan medges yrkar sakägarna a) att tiden för framställan av ersättning för oförutsedd skada sätts till minst tio år från arbetstidens utgång samt b) att de av kommunen föreslagna villkoren för tillståndet kompletteras med ett kontrollprogram. Sakägarna yrkar ersättning för sina rättegångskostnader. De anför sammanfattningsvis följande. Sakägarna ansluter sig till vad Tollarps byalag anfört och hävdar att de argument som kommunen anfört emot att utreda ett omlöpsalternativ inte är hållbara. Dämmet utgör en viktig del av Tollarps industriella kulturarv. Det finns hos sakägarna en oro för att utrivningen av dammen medför att deras fastigheter, belägna i dammens omedelbara närhet, drabbas av sättningar. Sakägarna anser att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godkännas då ett antal frågeställningar är otillräckligt utredda. Sakägarna yrkar ersättning för rättegångskostnader med 273 607 kr. Kommunen anför i bemötande i huvudsak följande. Kommunen motsätter sig länsstyrelsens förslag till ändring av villkor 3. Då utrivningen är planerad att genomföras vid lågt vattenflöde och med anledning av dammens utformning är en etappvis avsänkning av vattennivån under minst 30 dagar inte relevant.
14 Kommunen accepterar länsstyrelsens förslag till kompletterande villkor för artskyddsdispensen. Kommunen bestrider yrkanden från sakägarna, med undantag för ersättning för rättegångskostnader. DOMSKÄL Lagligförklaring Enligt 18 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska frågan om lagligheten av en vattenanläggning som har tillkommit för ikraftträdandet av miljöbalken utan tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre bestämmelser bedömas enligt de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst. Kommunen har uppgivit att kvarnverksamhet bedrivits på platsen sedan 1500-talet men att s.k. skatteläggning av kvarnen skedde först år 1838. Vid denna tidpunkt gällde en begränsad reglering av byggande i vatten genom 20 kap. 4 byggningabalken från 1734 års lag. Bestämmelserna innebar att en jordägare fick utnyttja vattnet över sin mark så länge som denne inte skadade andra intressen. Någon förprövning krävdes inte utan den enskilde fick själv bedöma hur långt hans eller hennes rättigheter sträckte sig. Konflikter fick lösas i de vanliga domstolarna. (Se SOU 2013:69 s 179) bedömer att anläggningen tillkommit i laga ordning. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 6 kap. 1 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd att driva eller ändra en verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Vad en MKB ska innehålla regleras i 6 kap. 7 miljöbalken. bedömer att den MKB som kommunen ingivit i målet, med de kompletteringar som skett under domstolens handläggning, uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken.
15 Tillstånd till utrivning Enligt 11 kap. 19 miljöbalken ska tillstånd till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten alltid lämnas, om inte underhållsskyldigheten övergått på en annan fastighetsägare, staten eller ett vattenförbund. Det finns ingen begäran om en sådan överföring. Tillstånd till utrivning av begärd del av vattenanläggningen vid Skättilljunga kvarn ska alltså lämnas. Enligt 11 kap. 9 ska frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a bedömas särskilt. Natura 2000 bedömer att utrivningen av vattenanläggningen samt övriga planerade åtgärder inte kan skada de livsmiljöer som avses att skyddas, ej heller att någon av de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna. Mark- och miljödomstolen finner att tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken kan lämnas. Strandskydd Kommunen har även yrkat dispens för att få utföra förbjudna åtgärder inom område där strandskydd råder. Enligt 7 kap. 16 miljöbalken gäller förbudet inte verksamheter eller åtgärder som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken. Syftet med detta undantag är att undvika dubbelprövning. Vid tillståndsprövningen ska beaktas att verksamheten ska bedrivas i strandskyddsområde. Det innebär att de förutsättningar måste vara uppfyllda som gäller för dispens (prop. 1997/98:45, del 2, sid 88). Någon separat dispensprövning ska alltså inte ske. bedömer att det aktuella området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt naturvårdsintresse som inte kan tillgodoses utanför området. Det innebär att hinder enligt strandskyddsbestämmelserna inte föreligger.
16 Tillstånd att ändra vattenanläggningen Kommunen har även yrkat tillstånd att vidta vissa åtgärder till skydd för den gamla kvarnlämningen, i form av en gjuten bottenplatta och en fast tröskel. Mark- och miljödomstolen bedömer att hinder mot tillstånd inte föreligger enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, de särskilda kravreglerna i 11 kap. miljöbalken, eller mot balkens bestämmelser i övrigt. Tillstånd till de sökta åtgärderna ska därför lämnas. Villkor Villkor bör föreskrivas i huvudsaklig överensstämmelse med kommunens slutliga yrkande med följande förändringar och tillägg. Tillståndplikten för ändringar av vattenverksamhet regleras framför allt i 11 kap. 9 och 12 miljöbalken. Det saknas lagstöd för domstolen att, som kommunen yrkat, överlåta åt tillsynsmyndighet att godkänna mindre ändring. Den öppning i den fasta tröskeln som kommunen beskrivit i ansökan bör fastställas som villkor. Beträffande grumlande arbeten bör det av villkoret framgå att arbetena måste avbrytas om det av kommunen föreslagna begränsningsvärdet överskrids. Kravet på miljöklassning av fordonsbränslen innebär att bensin och diesel inte får saluföras om de inte uppfyller den lägsta miljöklassen eller en bättre miljöklass. Något särskilt villkor om miljöklassade drivmedel behövs därför inte. Däremot bör även ställas krav på slangbrottsventiler på arbetsmaskiner. anser, i likhet med sakägarna, att ett kontrollprogram ska upprättas. Programmet ska omfatta såväl störningar under byggnadstiden som eventuella effekter genom sättningar.
17 Det bör överlåtas på tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva ytterligare villkor om arbetstid, åfårans utformning liksom om kontroll. Dispens enligt artskyddsförordningen De ansökta arbetena kan komma att störa eller skada förekomsten av exemplar av tjockskalig målarmussla på sätt som är förbjudet enligt 4 artskyddsförordningen (2007:845). Skyddsvärda musslor kommer tillfälligt att flyttas. Enligt 14 samma förordning är det möjligt att i det enskilda fallet ge dispens från förbudet om 1. det inte finns någon annan lämplig lösning, 2. om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och 3. dispensen behövs bl.a. - för att skydda vilda djur eller bevara livsmiljöer för sådana djur. bedömer att åtgärderna långsiktigt innebär förbättrad livsmiljö för den aktuella musselarten. Förutsättningarna för dispens är därmed uppfyllda. Som villkor för dispensen bör i huvudsak gälla vad länsstyrelsen yrkat och kommunen accepterat. Ett krav att körning med arbetsmaskiner i vattendraget ska minimeras är dock för oprecist för att kunna gälla som villkor. Arbetstid m.m. Arbetstiden bör fastställas till fem år i enlighet med kommunens yrkande. Kommunen har yrkat att tiden för anmälan av oförutsedd skada bör bestämmas till fem år från arbetstidens utgång. Sakägarna har yrkat att denna tid bestäms till minst tio år från arbetstidens utgång. bedömer att eventuella framtida skador bör ha framträtt redan inom den tid som kommunen yrkat. Sakägarnas yrkande ska därför ogillas. Det finns inte skäl att ändra den tidigare beslutade avgiften för målets prövning.
18 Rättegångskostnader Den yrkade ersättningen har medgivits av kommunen och ska därför utbetalas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 425) Överklagande senast den 11 januari 2017. Marie Gerrevall Bertil Varenius I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Bertil Varenius samt de särskilda ledamöterna Sören Stenqvist och Anders Eklöv.
Bilaga 1 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS DV 425 Producerat av Domstolsverket 2014-07 Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. www.domstol.se Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.