SLUTRAPPORT FRÅN SUHF:s EXPERTGRUPP FÖR KVALITETSFRÅGOR 2012-2013 Oktober 2013
Förord Mandatperioden 2012-2013 för SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor går mot sitt slut. Som framgår av rapportens titel är detta gruppens slutrapport för denna period. Rapporten består av en huvudtext och ett antal bilagor. Expertgruppen svarar för huvudtexten, medan respektive författare svarar för bilagornas innehåll och slutsatser. Expertgruppens arbete har under mandatperioden bestått i 1) att ge SUHF och dess ledning råd i aktuella kvalitetsfrågor, 2) att inom ramen för den uppgiften specifikt ta fram underlag för ett långsiktigt ställningstagande avseende nationell kvalitetssäkring av högre utbildning, 3) att arrangera olika aktiviteter för att lärosätena mellan sig ska kunna utbyta tankar och erfarenheter kring kvalitet i forskning, utbildning och administration, 4) att genomföra två pilotgranskningar av lärosätens kvalitetsarbete samt 5) att bevaka tre utpekade områden Högskoleverkets/UKÄ:s granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd, frågan om bibliometri som instrument för resursfördelning samt rankingfrågan. Expertgruppen har denna mandatperiod, liksom tidigare mandatperioder, samrått och samarbetat med andra grupper och experter sektorns kvalitetsnätverk, utvärderare av det svenska kvalitetsutvärderingssystemet för högre utbildning, arbetsgruppen för kvalitet i administrationen, forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor och SUHF:s rankingexpert. I anslutning till frågan om kommande nationellt kvalitetssystem har expertgruppen även arrangerat samråd med representanter från Sveriges lärosäten. För SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor Marita Hilliges Ordförande 1
INNEHÅLL Sammanfattning 2 Expertgruppen och dess uppdrag 6 SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning 8 Kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF 17 Kvalitetsutveckling av utbildning 19 Kvalitetsutveckling av forskning 23 Kvalitetsutveckling av administration 25 Högskoleverkets/UKÄ:s granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd 27 Resursfördelning baserad på bibliometri 32 Ranking 34 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Internationella utblickar i kvalitetssäkring av högre utbildning Kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF erfarenheter av två pilotgranskningar Granskning av kvalitetsarbetet vid Karlstads universitet Granskning av kvalitetsarbetet vid Högskolan Väst Hur åstadkoms god utbildningskvalitet? Att leda ett lärosäte mot effektivt lärande hos studenter. (Publiceras i november) Ledning för kvalitet i utbildning på forskarnivå (Publiceras i november) Konstnären som forskare. Om kvalitetssäkring av konstnärlig forskning och forskarutbildning Ledning, styrning, makt. Akademi och administration i samspel. Håller utvärderingsmetoden tillräcklig kvalitet? En uppföljning vid Uppsala universitet av Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014. Första omgången. Oktober 2012. Bilaga 10: Kvalitetssamordnares syn på det nationella utvärderingssystemet för högre utbildning nu och i framtiden Bilaga 11: Lägesrapport om rankingar av universitet och högskolor Bilaga 12: SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor - aktiviteter under 2012-2013. 1
Sammanfattning Föreliggande rapport utgör en redovisning av det arbete som SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor bedrivit under mandatperioden 2012-2013. Rapporten består av en huvudtext och ett antal bilagor. Expertgruppen svarar för huvudtexten, medan respektive författare svarar för bilagornas innehåll och slutsatser. Rapporten inleds med en presentation av expertgruppen och dess uppdrag. Därefter följer en redogörelse för expertgruppens arbete under mandatperioden. Utöver det löpande arbetet med att ge råd till SUHF:s ledning och att delta i Högskoleverkets referensgrupp har expertgruppen under 2012-2013 arbetat med följande fokusområden och aktiviteter. De har alla sin grund i det ledningsansvar för kvalitet som följer av lärosätenas relativa autonomi. Underlag för SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF Kvalitetsutveckling av utbildning Kvalitetsutveckling av forskning Kvalitetsutveckling av administration Inom det första fokusområdet har vi valt att se det svenska kvalitetsutvärderingssystemet i ett större sammanhang där lärosätenas och granskningsmyndighetens aktiviteter ska komplettera varandra. Vi talar därför i denna rapport om ett nationellt kvalitetssystem där kvalitetsutvärdering kan vara en del. Härutöver har expertgruppen bevakat utvecklingen på tre områden. Högskoleverkets/UKÄ:s granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd. Bibliometri och resursfördelning (Genom samråd med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor.) Ranking (Genom samråd med SUHF:s expert.) Expertgruppen har utfört detta uppdrag genom att arbeta med de fokusområden, bevakningsområden och aktiviteter som beskrivs i denna rapport. Det konstnärliga området ingår i de generella överväganden som görs i rapporten, och markeras särskilt endast när så är motiverat. I bilaga 12 redovisas expertgruppens seminarier och andra aktiviteter under mandatperioden. Av de som där förtecknas återstår en att genomföra - endagskonferensen Att leda för kvalitet i utbildning och forskning, där frågor om ledningsansvar och kvalitet sätts i fokus. Expertgruppen lämnar i denna rapport förslag inom vart och ett av sina fokusområden och bevakningsområden. De är sammanställda nedan. 2
SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Förslag till långsiktigt principiellt ställningstagande rörande utvärdering av högre utbildning: Syftet med Sveriges nationella kvalitetssystem för högre utbildning ska vara att främja studenters lärande, med målet att de ska förvärva kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör dem väl rustade för framtiden. SUHF ska med detta primära syfte långsiktigt verka för ett system som i ett internationellt sammanhang utvecklar svensk högre utbildning. - Framtida nationella kvalitetssystem för högre utbildning i Sverige bör 1) bygga på ett starkt mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida, 2) vara både kontrollerande och utvecklingsinriktat, 3) underlätta diversifiering av det samlade utbildningsutbudet och 4) ha internationell legitimitet. Framtida nationella kvalitetssystem för högre utbildning i Sverige bör därför ge möjligheten för lärosäten att erhålla rätten att inom ramen för egna system granska kvaliteten i den egna utbildningen en rätt som då helt eller delvis ersätter tillsynsmyndighetens utbildningsgranskning. Utvärdering av lärosätens granskningssystem bör utföras av tillsynsmyndigheten. Det bör ske dels inför erhållandet av granskningsrätten, dels i samband med återkommande utvärdering av lärosätets system. Så länge inte alla lärosäten erhållit denna rättighet ska det finnas ett nationellt system i tillsynsmyndighetens regi, som granskar utbildning vid lärosäten utan egen granskningsrätt. Både lärosätens egna granskningssystem och tillsynsmyndighetens granskningssystem av utbildning bör fokusera såväl direkta resultat som förutsättningar och processer som kan relateras till utbildningens resultat. De måste dock inte i övrigt vara identiskt utformade. För den närmare utformningen av det nationella systemets komponenter och övervakning och utveckling av systemets funktion bör skapas någon form av organisatorisk inramning med representation av systemets olika intressenter. Med erfarenheter från andra länder som grund bör ytterligare former för kvalitetsutvecklande komponenter i kvalitetssystemet övervägas. Lärosäten ska ha en möjlighet att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om examensrätt och granskningsrätt. - Finansieringsfrågan bör skiljas från kvalitetsutvärderingar. Är regeringen fortsatt intresserad av att finna former för att fördela resurser på annan grund än 3
kvantitativa prestationer kan SUHF diskutera den frågan i särskild ordning med regeringen. Förslag angående kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi - SUHF föreslås undersöka om det finns ett tillräckligt intresse bland lärosätena för att framöver på frivillig grund låta granska sitt kvalitetsarbete i en process samordnad av SUHF. - Om så är fallet föreslås SUHF skapa en samordnande grupp. Gruppen ges i uppdrag att tillsammans med SUHF:s kansli samordna granskningar som ska genomföras under 2014 och 2015. Granskningarna ska bygga på gjorda erfarenheter vid pilotgranskningarna och de erfarenheter som fortlöpande vinns vid kommande granskningar. I samband med förbundsförsamlingen möte i oktober 2015 ska gruppen redovisa gjorda erfarenheter. - Vidare försäkrar sig SUHF om fortsatt samarbete med SFS kring utseende av studentrepresentanter till bedömargrupperna. - De lärosäten som väljer att låta sig granskas står för alla kostnader förknippade med den enskilda granskningen - dock ej för kostnader förknippade med den samordnande gruppens arbete. - Skulle kvalitetsarbetsgranskningar i en eller annan form bli en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet igen, föreslås frågan om SUHF:s samordning av kvalitetsarbetsgranskningar tas upp till förnyad prövning. Förslag angående kvalitetsutveckling av utbildning - De kommande två kunskapssammanställningarna om ledningsarbete och utbildningskvalitet sprids och används som grund för det fortsatta arbetet kring utbildningskvalitet. Förslag angående kvalitetsutveckling av forskning - SUHF föreslås att aktivt följa Vetenskapsrådets och Vinnovas arbete med att utveckla underlag för resursfördelning samt att utveckla kompetens som grund för kommande ställningstaganden. - SUHF föreslås inrätta ett forum för nationell samverkan kring kvalitetssäkring av konstnärlig forskning. - SUHF föreslås överväga att driva frågan om att införa forskning på konstnärlig grund i den nationella listningen av forskningsämnen. 4
Förslag angående kvalitetsutveckling av administration - SUHF föreslås arbeta för fortsatt utbyte av erfarenheter kring utveckling av administrativ kvalitet. - SUHF föreslås fortsätta belysa hur relationen mellan akademi och administration kan utvecklas för att befrämja gemensam kvalitetsutveckling, exempelvis genom seminarier och/eller genom att en sammanställning av befintlig kunskap kring frågan görs. - SUHF föreslås utarbeta en strategi för hur SUHF kan påverka servicecenterfrågan. Förslag angående UKÄ:s granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd - SUHF föreslås fortsätta att aktivt följa utvecklingen av utvärderingssystem för högre utbildning i Sverige. - SUHF föreslås fortsätta att delta i UKÄ:s referensgrupp - under förutsättning att gruppen blir återkommande och aktivt involverad för rådgivning och diskussion kring befintligt och kommande utvärderingssystem. - SUHF föreslås verka för att nationella utvärderingssystem ska bli mindre normerande och likhetsdrivande än det nuvarande. - SUHF föreslås verka för att nationella utvärderingssystem ska utgå från ett bredare resultatbegrepp och ett bredare bedömningsunderlag än det nuvarande. - SUHF föreslås verka för längre utvärderingscykler än den nuvarande. Förslag angående bibliometri och resursfördelning. - SUHF föreslås fortsatt bevaka utvecklingen av fördelningssystem med underlag från bibliometri och peer review, särskilt utvecklingen inom SwePub. Utvecklingen av konstnärlig bibliometri ingår ej i nuvarande uppdrag, men bör framöver uppmärksammas. Förslag angående ranking - SUHF föreslås foga Magnus Gunnarssons lägesrapport om rankingar av universitet och högskolor till övrigt beslutsunderlag rörande SUHF:s agerande i rankingfrågorna. - SUHF föreslås fortsätta att genom sin rankingexpert bevaka rankingfrågorna. 5
Expertgruppen och dess uppdrag Expertgruppen SUHF:s styrelse beslöt i december 2007 att inrätta en expertgrupp för kvalitetsfrågor, och i december 2009 beslöts att gruppen skulle fortsätta sitt arbete under ytterligare två år. Motsvarande beslut fattades i december 2011. Expertgruppens sammansättning har över tid förändrats och består idag av Marita Hilliges, DU, ordf Bengt-Ove Boström, GU, sekr Ann Fust, UU Åsa Kettis, UU Efva Lilja, DOCH Christian Stråhlman, SFS Anders Söderholm, MIUN Marianne Granfelt, SUHF:s kansli Uppdraget Expertgruppen har haft följande uppdrag under mandatperioden: Expertgruppen för kvalitetsfrågor har ett övergripande uppdrag att främja ett nationellt erfarenhetsutbyte inom högskolesektorn när det gäller kvalitetsutveckling inom forskning, utbildning och administration. Ett övergripande syfte är att stärka lärosätenas möjligheter att ta ansvar för kvaliteten i verksamheten och se på hur frågor om utvecklingen mot ökad autonomi påverkar lärosätenas verksamhet. De kollegiala systemen för kvalitet och styrning ska särskilt beaktas. Expertgruppen ska vara ett stöd till SUHF:s styrelse i dess arbete med Förbundets ställningstagande kring kvalitetsfrågor. Arbetet bör bygga vidare på föregående mandatperiods arbete. Expertgruppen för kvalitetsfrågor ska därutöver lägga särskilt fokus på kvalitetsfrågor kring utbildning på forskarnivå lägga särskilt fokus på att utarbeta förslag för hur kvalitetsarbetsgranskningar på lärosätena samordnade av SUHF skulle kunna genomföras fortsatt följa det nya kvalitetsutvärderingssystemet, både genom deltagande inom Högskoleverkets (motsv.) grupperingar där så är lämpligt samt genom egna studier av utfallet av granskningarna arbeta med underlag för SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetsutvärderingssystem, fortsatt arbeta med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och administration 6
ta initiativ till erfarenhetsutbyte och sektorsgemensamma aktiviteter i syfte att stimulera kvalitetsutvecklingen inom sektorn, exempelvis i form av konferenser följa statliga initiativ, t ex servicecenterfrågan, som rör kvalitetsutveckling inom administrationen tillsammans med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor fortsatt bevaka utvecklingen av fördelningssystem med bibliometriskt underlag tillsammans med SUHF:s rankingexpert bevaka rankingfrågorna. Expertgruppen har utfört detta uppdrag genom att arbeta med de fokusområden, bevakningsområden och aktiviteter som beskrivs i denna rapport. Det konstnärliga området ingår i de generella överväganden som görs i rapporten, och markeras särskilt endast när så är motiverat. Fokusområden och bevakningsområden Utöver det löpande arbetet med att ge råd till SUHF:s ledning har expertgruppen under 2012-2013 arbetat med följande fokusområden och aktiviteter. De har alla sin grund i det ledningsansvar för kvalitet som följer av lärosätenas relativa automi. Underlag för SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF Kvalitetsutveckling av utbildning Kvalitetsutveckling av forskning Kvalitetsutveckling av administration Inom det första fokusområdet har vi valt att se det svenska kvalitetsutvärderingssystemet i ett större sammanhang där lärosätenas och granskningsmyndighetens aktiviteter ska komplettera varandra. Vi talar därför i denna rapport om ett nationellt kvalitetssystem där kvalitetsutvärdering kan vara en del. Härutöver har expertgruppen bevakat utvecklingen på tre områden. Högskoleverkets/UKÄ:s granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd. Bibliometri och resursfördelning (Genom samråd med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor) Ranking (Genom samråd med SUHF:s expert) I bilaga 12 redovisas expertgruppens seminarier och andra aktiviteter under mandatperioden. Av dem som där förtecknas återstår en att genomföra - endagskonferensen Att leda för kvalitet i utbildning och forskning, där frågor om ledningsansvar och kvalitet sätts i fokus. 7
SUHF:s långsiktiga ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Bakgrund Ett nationellt kvalitetssystem för högre utbildning består av olika processer för säkring och utveckling av kvaliteten i utbildningen. Många av dessa fullgörs på lärosätena. I systemet ingår även den nationella utvärderings- och tillsynsmyndighetens aktiviteter. En viktig utgångspunkt för expertgruppens arbete har varit att de olika delarna av systemet behöver utformas i relation till varandra för att systemet ska fungera optimalt. Sveriges olika nationella kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning har varit omdiskuterade och i flera fall starkt kritiserade. Det nuvarande har dessutom bedömts vara oförenligt med Standard and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Sverige behöver nu ett hållbart och internationellt accepterat utvärderingssystem. SUHF bör inta en långsiktig och principiell ståndpunkt för vilka egenskaper ett sådant system bör ha. Med det syftet fick expertgruppen för kvalitetsfrågor 2012 i uppdrag att ta fram ett underlag för ett sådant ställningstagande. Aktiviteter Expertgruppen har genomfört tre slag av aktiviteter för att skapa det efterfrågade underlaget. Vi har för det första studerat hur kvalitetssystem i ett antal andra länder är utformade. Valet av länder gjordes efter samråd med EUA:s kvalitetsenhet, där huvudkriteriet var att de skulle vara väl fungerande. Studiebesök har gjorts i Nederländerna, Skottland, Ontario (Kanada), Australien och Island. Jämförelser har också gjorts med Finland och Danmark. Erfarenheterna redovisas i rapporten Internationella utblickar i kvalitetssäkring av högre utbildning. (Bilaga 1) För det andra har vi genomfört tre lärosätessamråd där just frågan om egenskaper hos ett önskat kvalitetssystem för framtiden diskuterades. Av 40 lärosäten var 39 representerade med en eller flera representanter. Vid samråden diskuterades syften, principer och metoder för kvalitetssystem, och de inleddes med en presentation av systemen i de studerade länderna. Ett tredje underlag som haft betydelse för våra överväganden är resultaten av de aktiviteter som vi genomfört inom ramen för vårt uppdrag att bevaka det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet. Dessa resultat redovisas senare i rapporten tillsammans med övriga bevakningsuppdrag. Analys och slutsatser Det är av stort värde om sektorn kan samlas kring ett långsiktigt ställningstagande rörande hur det svenska utvärderingssystemet av högre utbildning bör se ut. Det ger god grund för kommande diskussioner, såväl inom sektorn som med andra aktörer. Ställningstagandet innebär också att sektorn inte nöjer sig med att agera reaktivt på framlagda förslag, utan att den också vill vara med och sätta agendan för diskussionen. 8
Just det faktum att ställningstagandet ska vara långsiktigt innebär att det inte kan vara bundet i detaljer. Det måste vara principiellt hållet, och när nya erfarenheter vinns kan sektorn vara med och diskutera olika konkreta lösningar utifrån detta principiella ställningstagande. Ställningstagandet bör omfatta utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. En viktig skillnad Expertgruppen har i sin internationella kartläggning funnit att det svenska nuvarande systemet i ett viktigt avseende avviker från samtliga studerade länder nämligen vad gäller aktörernas ansvar och roller i det nationella systemet. I de studerade länderna har lärosätena ett stort ansvar för granskningen av den egna utbildningens kvalitet och den nationella kvalitetssäkringsmyndigheten granskar att detta ansvar axlas av lärosätena. Bortsett från Nederländerna, som tillämpar en mellanvariant, tillämpas varianter av den ordningen i alla de länder vi kartlagt. En sådan ordning uppfattas i dessa länder ge lärosätena större mått av autonomi än den svenska ordningen. De europeiska ländernas system uppfattas också uppenbarligen vara förenliga med ESG, vilket ENQA anser att Sveriges system inte är. Expertgruppen tror att en sådan rollfördelning är förknippad med flera fördelar. De utvecklas närmare i förslaget nedan, men en av dem kan nämnas redan här. Genom att lärosäten får ansvar för den direkta kvalitetsgranskningen av utbildningen undviks det dubbelarbete som blir följden av att lärosäten knappast kan undvika att i viss utsträckning granska sin egen utbildning även om UKÄ granskar den. Skulle lärosätena själva få svara för utbildningsgranskningen skulle man kunna göra det med ett större mått av effektivitet än idag, och granskningsmyndigheten skulle kunna få en annan uppgift. Lärosätenas och granskningsmyndighetens samlade arbetsinsats minskar därmed troligen. Lärosätenas personal involveras ju idag både i arbetet med UKÄ:s utvärderingar och i arbetet med de egna utvärderingsinsatserna. Syfte och principer Syftet med Sveriges nationella kvalitetssystem för högre utbildning bör vara att det ska främja studenternas lärande, med målet att de ska förvärva kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör dem väl rustade för framtiden, vilket måste sägas vara utbildningarnas viktigaste resultat. Det finns dock ingen direkt länk mellan kvalitetssystemets konstruktion och studenters lärande. Man behöver därför göra vissa antaganden om den utveckling som ett kvalitetssystem skapar eller motverkar på lärosätena, och som i sin tur kan påverka utbildningarnas kvalitet och därmed studenternas lärande. Ett bra system ska långsiktigt och varaktigt leda till allt bättre utbildningar i termer av studenternas lärande. Det ska också hindra att utbildningar ges som inte motsvarar acceptabel nivå. Tre principer ter sig naturliga för ett sådant system. 1) Systemet bör bygga på ett starkt mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida. Först då skapas starka incitament att på lärosätena agera proaktivt snarare än reaktivt. Proaktivitet ger en mer systematisk och kontinuerlig utveckling än ett reaktivt förhållningssätt. 2) Systemet bör dessutom vara både kontrollerande och utvecklingsinriktat. Det räcker inte med att 9
utbildningarna klarar en lägsta godtagbar nivå, utan på varje nivå finns en utvecklingspotential som bör tillvaratas. Att det är utvecklingsinriktat motsäger inte att krav om en acceptabel nivå måste ställas för alla utbildningar. 3) Slutligen bör utvärderingssystemet vara sådant att det underlättar diversifiering av det samlade utbildningsutbudet. Sådana möjligheter tillvaratar lokal kreativitet och kompetens. Till dessa tre principer kan fogas en fjärde. Ett nationellt system måste ha internationell legitimitet för att svenska studenters möjligheter att studera och arbeta utomlands inte ska försvåras och för att svenska utbildningar ska vara attraktiva för utländska studenter. Ett kvalitetssystem vinner legitimitet inom EHEA genom att vara förenligt med ESG. I och med ESG:s utformning omfattas i praktiken de tre ovan nämnda principerna av den internationella legitimiteten. Att systemet står i samklang med ESG kan därför sägas vara överordnat de tre tidigare principerna. Det bör tilläggas att denna fjärde princip också kan sägas vara överordnad i ytterligare en bemärkelse. Internationell legitimitet var den princip som lärosätesrepresentanterna vid samråden ansåg var den i särklass viktigaste principen. Samtliga dessa fyra principer har emellertid haft starkt stöd vid de tre lärosätessamråd som expertgruppen genomförde under våren 2013. Därmed inte sagt att alla deltagare tydligt argumenterade för den specifika förändring som föreslås nedan. Naturligt nog argumenterade man i flera fall för att det nuvarande systemet behövde förbättras, till exempel genom breddat utvärderingsfokus och breddat bedömningsunderlag. Ansvarsfördelning Medan det finns en stor samsyn kring ovanstående principer, kan sättet att utforma ett system för att svara mot dem variera. Det grundsystem som expertgruppen bedömer bäst realiserar principen om ägarskap och ansvarstagande (princip 1) är ett system där lärosätena själva tar ansvar för den direkta kontrollen av kvalitet i egna utbildningar, såväl inför start av nya utbildningar som vid regelbundet återkommande utvärderingar. I och med att kvalitetsarbetet på lärosätena enligt högskolelagen är en gemensam angelägenhet för lärosätenas personal och studenter blir även studenterna involverade. Det faktum att utbildningsgranskningarna genomförs av lärosätet gör också att dessa lättare kan involvera utvecklingsfrämjande moment (princip 2) än om de skulle göras av en granskningsmyndighet som på ett enhetligt och praktiskt genomförbart sätt ska utvärdera alla Sveriges utbildningar av visst slag. Lokala granskningar medger också lättare en diversifiering (princip 3) av utbildningsutbudet än nationella granskningar. De kan från tid till annan fokusera olika egenskaper i utbildningarna beroende på var man finner att utvecklingsbehovet är störst. Även tidsplaneringen kan anpassas efter lokala förutsättningar och behov. Lärosätesledda utbildningsutvärderingar ger vidare förutsättning för mer ändamålsenlig sammansättning av bedömargrupper med avseende på expertis. Nationella utvärderingar måste med nödvändighet vara mer uniforma och likhetsdrivande, och de är även svåra att förändra över tid. Den svaga länken i ett sådant system är att de lokala systemen kan bli alltför svaga som kontroll- och utvecklingsinstrument. Därför måste de förenas med en kraftfull granskning av lärosätenas egna system. Dessa granskningar kan utföras av UKÄ, men de måste få en annan karaktär än de kvalitetsarbetsgranskningar som tidigare utförts av Högskoleverket. 10
UKÄ bör kontrollera att lärosätet genomför sina utbildningsgranskningar, samt att de vidtar relevanta och tillräckliga åtgärder, på ett tillfredsställande sätt. Den principiella strukturen på ett sådant system åskådliggörs i bilden nedan. Lärosätesgranskning (UKÄ) Godkänt Underkänt Lärosätesledda utbildningsutvärderingar UKÄ-ledda utbildningsutvärderingar Exempel på krav som kan ställas i granskningarna av lärosätenas kvalitetssystem för utbildning är att lärosätet genomför sina utbildningsgranskningar med externa sakkunniga, att de involverar studenter och avnämare, att de fokuserar parametrar som är relaterade till utbildningens resultat, att de görs med viss periodicitet och att uppföljning av nödvändiga åtgärder genomförs. I vissa fall kan åtgärden helt enkelt innebära att utbildningen läggs ned, vilket kan sägas vara en lokal motsvarighet till indragen examensrätt. När ett sådant system etableras första gången på ett lärosäte bygger bedömningen av systemet på de rutiner som beslutats, men i mindre utsträckning på systemets praktiska tillämpning. Skulle detta bedömas som otillräckligt skulle det nationella systemet även kunna föreskriva att på förhand bestämda delar av de lokala utvärderingarna fortlöpande rapporteras till UKÄ. Därigenom skulle regeringens önskan om att kontrollera utbildningarnas resultat kunna uppfyllas. Den närmare utformningen av vilka krav lärosätenas egna utbildningsgranskningar ska uppfylla, liksom av hur lärosätenas egen granskningsverksamhet ska kontrolleras, bör utformas av någon form av nationellt styrande organ. (Se nedan) I dagsläget har troligen inga lärosäten tillräckligt utbyggda egna granskningssystem, men över tid kan allt fler lärosäten utveckla sådana system. Därför bör man låta de lärosäten som så önskar ansöka om den behörighet som behövs för att få sköta den egna utbildningsgranskningen. Den lärosätesackreditering som lärosätet därmed erhåller kan ses som ett kvitto på ett väl utvecklat ledningsarbete avseende kvalitet - ett kvitto som i sig kan uppfattas som stärkande för lärosätets renommé. 11
Så länge inte alla lärosäten har denna kapacitet måste finnas ett parallellt granskningssystem för utbildningar vid lärosäten som inte har egen granskningsrätt. Även det systemet bör fokusera parametrar som är relaterade till utbildningens resultat, och det kan som nu leda till att examensrätter ifrågasätts och dras in. När ett lärosäte erhållit rätten att kvalitetsgranska sina egna utbildningar bör göras en första granskning av systemets praktiska funktion efter två till tre år. Därefter bör återkommande granskningar göras mer sällan, till exempel vart femte eller sjätte år. Stickprov på enskilda utbildningars kvalitet kan göras för att kontrollera granskningssystemets effektivitet. Endast om granskningssystemet fungerar tillfredsställande får lärosätet behålla granskningsrätten. Om omständigheter som ger skäl att tro att en utbildning håller för låg kvalitet kommer till granskningsmyndighetens kännedom bör myndigheten kunna göra en utbildningsgranskning på förekommen anledning, oavsett om utbildningen ges vid lärosäte med eller utan egen granskningsrätt. (Denna kvalitetsgranskning ska inte förväxlas med den rättsligt grundade tillsyn som UKÄ utför.) Finner man då att utbildningen håller för låg kvalitet kan det leda till att examensrätten ifrågasätts och dras in. För lärosäte med egen granskningsrätt kan det leda till förnyad prövning av granskningsrätten. Det bör tilläggas att ESG förutsätter att lärosäten ska ha en möjlighet att överklaga tillsynsmyndighetens beslut. SUHF bör därför verka för att den möjligheten skapas, såväl vad gäller examensrätt som lärosätens granskningsrätt. Årlig kvalitetsdialog Mellan granskningarna av lärosätenas kvalitetssystem skulle UKÄ kunna följa de lokala systemens tillämpning genom årliga dialoger med lärosätena. Genom dessa skulle UKÄ få information om hur lärosätet tillämpar sitt eget kvalitetssystem, och vilka resultat det lett fram till. Härigenom minskar risken att lärosätet mellan ackrediteringstillfällena kan underlåta att tillämpa sitt eget kvalitetssystem på det sätt som förutsatts vid senaste ackrediteringstillfället. Del av underlaget skulle kunna bestå av de ovan nämnda, på förhand bestämda, delarna av de lokala utvärderingarna. Jämförbarhet och resursfördelning En egenskap som det nuvarande svenska systemet har, som ett system byggt på den föreslagna rollfördelningen skulle sakna, är möjligheten att göra jämförelser mellan lärosäten inom varje huvudområde. En därmed sammanhängande skillnad är att den föreslagna ordningen inte kan läggas till grund för resursfördelning på samma grund som den nuvarande. Ett besvärande problem för det nuvarande systemet tycks dock vara att upprätthålla en gemensam kvalitetsnorm mellan olika huvudområden. Det är en slutsats som utvärderarna framför i bilagda utvärdering av det nuvarande systemet. (Bilaga 9) En annan slutsats är att betyget som sätts för en hel utbildning inte sällan är avhängigt enskilda självständiga arbetens uppfyllande av enskilda mål. Generellt sett ifrågasätts den smala grunden för att bedöma kvalitet i en utbildning. Samma iakttagelse görs i den granskning som låg till grund för ENQA:s ställningstagande till det svenska systemet. 12
Grunden för att skapa bilden av kvalitet i hela utbildningssystemet, och att fördela resurser efter det, är därför bräcklig. Man kan givetvis hitta tydliga exempel på utbildningar med bristande kvalitet respektive mycket hög kvalitet, men dessa kan inte utgöra bevis för att hela systemet fungerar väl. Inför införandet av det nuvarande systemet ifrågasattes på många håll inom sektorn, bland annat vid de lärosätessamråd som expertgruppen genomförde våren 2009, att kvalitetsgranskningssystemet skulle knytas till resursfördelning. Många hyste misstro mot att systemet skulle kunna skapa ett tillräckligt gott underlag, och många ansåg det tveksamt om det var till nytta för utvecklingen av svensk högre utbildning att fördela resurser på den grunden. Man kan istället argumentera för att de utbildningar som ska finnas bör ha goda ekonomiska förutsättningar och utsättas för kvalitetskontroll. Andra utbildningar bör läggas ned snarare än svältas ut. Vid de lärosätessamråd som expertgruppen genomförde under våren 2013 var denna opinion fortsatt stark, även om de lärosäten som fått extra tillskott naturligtvis uppskattade det tillskottet. Expertgruppens förslag är att ett av SUHF:s principiella ställningstagande blir att kvalitetsutvärderingar bör skiljas från finansieringsfrågan. Är regeringen fortsatt intresserad av att finna former för att fördela resurser på annan grund än kvantitativa prestationer bör SUHF diskutera den frågan i särskild ordning med regeringen. Andra inslag i ett nationellt kvalitetssystem Utvecklingsarbete är den viktigaste delen av ett kvalitetssystem. Det arbetet utförs väsentligen på lärosätena, ibland i samverkan mellan lärosätena. Även ett nationellt kvalitetssystem kan dock innehålla komponenter specifikt inriktade på att bidra till utveckling. Expertgruppen har i de länder vars system vi studerat funnit några sådana intressanta inslag. Det gemensamma arbetet med enhancement themes i Skottland är ett sådant inslag, där man nationellt förenar sig för att utveckla generellt svaga sidor i landets utbildningssystem. Man kan där säga att Skottlands motsvarighet till UKÄ (QAA Scotland) koordinerar ett sådant arbete. I Nederländerna arbetar man med en slags ackreditering av speciella profiler som lärosätena själva kan välja att utveckla. Efter enskilda lärosätens initiativ bidrar det nationella granskningsorganet genom att utforma kriterier, utföra granskning och genom att utfärda ett bevis på att lärosätet uppfyller de utformade nationella kriterierna. Fler intressanta inslag finns. Huruvida inslag av det här slaget ska realiseras får den fortsatta diskussionen kring Sveriges kommande nationella kvalitetssystem utvisa. Organisatorisk inramning Ett sammanhållet kvalitetssystem har behov av en organisatorisk inramning som garanterar systemets oberoende och tillförlitlighet, samt som kan ta ansvar för förändringar eller generationsskiften av systemet. Flera av de länder vars system finns beskrivna i expertgruppens kartläggning har denna typ av kvalitetsstyrelse kopplade till kvalitetssystemet. (Jämför till exempel Skottland, Danmark och Island.) Syftet är att 13
skapa legitimitet för systemet, att säkerställa partnerskapet mellan systemets intressenter och samtidigt ge en oberoende möjlighet att granska systemets utveckling. I en svensk omgivning kan man tänka sig att regeringen i ett särskilt beslut ger en fristående styrelse/nämnd uppdraget att fungera som kvalitetssystemets styrelse. Den kan sättas samman på olika sätt men bör ha ett mått av kollegialt inflytande, inklusive studenter, för att understryka partnerskapet med sektorn, men samtidigt ha som uppdrag att oberoende bevaka systemets funktion enligt ovan. Vidare kan internationella representanter ingå liksom representanter för avnämare eller myndigheter, till exempel UKÄ. En sådan styrelse kan också ges ett vidare ansvar genom att till exempel vara den instans som fattar beslut om vissa utfall i systemet, exempelvis av granskningarna av lärosätenas kvalitetssystem för utbildning. För att bättre passa en svensk förvaltningstradition formas det kanske bättre som att styrelsen ger ett omdöme och förslag till universitetskanslern som fattar det formella beslutet om styrelsen ska vara involverad i det löpande beslutsfattandet inom systemets ram. En egen administration behöver inte byggas upp kring kvalitetsstyrelsen utan den kan hämta de kansliresurser som behövs från exempelvis UKÄ. Detsamma gäller de utredningsresurser som kan behöva kopplas till kvalitetsstyrelsen. Det nuvarande och det föreslagna svenska systemet i internationell jämförelse Som länderrapporterna i den bifogade studien av kvalitetssystem i andra länder visar skulle ett system av den föreslagna karaktären inte vara udda eller unikt. Tvärtom är de vanligt förekommande. Som ENQA:s beslut visar är dock det nationella kvalitetsutvärderingssystem som vi har idag udda, vilket också gör kvalitetssystemet som helhet annorlunda. De fyra principer som vägleder expertgruppens förslag vägleder på olika sätt också systemen i de studerade länderna. En form av partnerskap mellan parterna är vanligt förekommande, systemen har både kontrollerande och utvecklande syften, de försvårar ej diversifiering och de har internationell legitimitet. Det nuvarande svenska systemet står i motsättning till alla dessa principer. Ett partnerskap rörande det totala kvalitetssystemet saknas, systemet har inte ett utvecklande syfte, det försvårar diversifiering och det saknar internationell legitimitet. Förekomsten av en närgången central utbildningsgranskning leder tillsammans med lärosätenas behov av att följa utvecklingen av den egna utbildningen också till en suboptimering i användningen av landets samlade utvärderingsresurser. Kombinationen av att svara mot dubbla uppföljningar leder även till att lärosätenas kraft att utveckla minskar. Därför behöver nu skapas ett system där delarna hänger samman och optimerar utvecklingskraften i svensk högre utbildning. Som redan påpekats har alla studerade länder ett kvalitetssystem där ansvaret för utbildningsutvärderingar ligger på lärosätena. Det enda undantaget är Nederländerna, men där kan lärosätena bli föremål för betydligt enklare utbildningsgranskningar om de klarar en (frivillig) lärosätesgranskning. 14
Motsvarigheten till ovan nämnda kvalitetsdialoger finns i Skottland, Island och Ontario. En kvalitetsstyrelse av det föreslagna slaget finns i Danmark, Island och Skottland, och i Ontario har lärosätena, genom sin motsvarighet till SUHF, tagit på sig den rollen. Förslag till långsiktigt ställningstagande i frågan om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Syftet med Sveriges nationella kvalitetssystem för högre utbildning ska vara att främja studenters lärande, med målet att de ska förvärva kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör dem väl rustade för framtiden. SUHF ska med detta primära syfte långsiktigt verka för ett system som i ett internationellt sammanhang utvecklar svensk högre utbildning. - Framtida nationella kvalitetssystem för högre utbildning i Sverige bör 1) bygga på ett starkt mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida, 2) vara både kontrollerande och utvecklingsinriktat, 3) underlätta diversifiering av det samlade utbildningsutbudet och 4) ha internationell legitimitet. Framtida nationella kvalitetssystem för högre utbildning i Sverige bör därför ge möjligheten för lärosäten att erhålla rätten att inom ramen för egna system granska kvaliteten i den egna utbildningen en rätt som då helt eller delvis ersätter tillsynsmyndighetens utbildningsgranskning. Utvärdering av lärosätens granskningssystem bör utföras av tillsynsmyndigheten. Det bör ske dels inför erhållandet av granskningsrätten, dels i samband med återkommande utvärdering av lärosätets system. Så länge inte alla lärosäten erhållit denna rättighet ska det finnas ett nationellt system i tillsynsmyndighetens regi, som granskar utbildning vid lärosäten utan egen granskningsrätt. Både lärosätens egna granskningssystem och tillsynsmyndighetens granskningssystem av utbildning bör fokusera såväl direkta resultat som förutsättningar och processer som kan relateras till utbildningens resultat. De måste dock inte i övrigt vara identiskt utformade. För den närmare utformningen av det nationella systemets komponenter och övervakning och utveckling av systemets funktion bör skapas någon form av organisatorisk inramning med representation av systemets olika intressenter. Med erfarenheter från andra länder som grund bör ytterligare former för kvalitetsutvecklande komponenter i kvalitetssystemet övervägas. Lärosäten ska ha en möjlighet att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om examensrätt och granskningsrätt. 15
- Finansieringsfrågan bör skiljas från kvalitetsutvärderingar. Är regeringen fortsatt intresserad av att finna former för att fördela resurser på annan grund än kvantitativa prestationer kan SUHF diskutera den frågan i särskild ordning med regeringen. 16
Kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF Bakgrund Universitetskanslersämbetet ska i enlighet med regeringens direktiv inte genomföra kvalitetsarbetsgranskningar. Regeringsföreträdare har uttryckt att granskningar av kvalitetsarbete istället kan genomföras av enskilda lärosäten eller lärosäten i samverkan i utvecklingssyfte. Under de lärosätessamråd kring utvärderingssystem som expertgruppen genomförde våren 2009 respektive våren 2013 framhölls ofta värdet av kvalitetsarbetsgranskningar. Även i expertgruppen finns en samsyn kring värdet av sådana. En viktig förutsättning för att lärosätena ska kunna axla det ansvar som ökad autonomi ger dem är att man har ett effektivt ledningsarbete avseende verksamhetens kvalitetsutveckling. Skulle Sverige så småningom igen ansluta sig till den europeiska huvudfåran när det gäller det nationella kvalitetssystemet så kommer kvalitetsarbetsgranskningar troligen att återuppstå i någon form, och de svenska lärosäten som då deltagit i kvalitetsarbetsgranskningar under den period som dessa inte varit en del av det svenska nationella systemet kommer då att stå väl rustade. Det ingick i det uppdrag SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor hade för perioden 2010-2011 att reflektera över huruvida det skulle vara möjligt och önskvärt att utföra kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF och att lämna förslag på hur det arbetet i så fall skulle kunna genomföras. I samband med förbundsförsamlingens möte i Uppsala 2011 presenterade expertgruppen ett principförslag. Expertgruppen fick sedan, inom ramen för sitt nya uppdrag, i uppgift att lämna ett konkret förslag. Ett sådant lämnades vid förbundsförsamlingens möte i oktober 2012, och fick församlingens stöd. Förslaget innebar att den angivna modellen för kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF skulle prövas i två pilotgranskningar under våren 2013. Aktiviteter Sveriges lärosäten fick i slutet av oktober 2012 möjlighet att anmäla intresse för att delta i de två pilotgranskningarna. I samband med dessa skulle bedömningsgrunder och granskningsprocess närmare utvecklas på basis av expertgruppens förslag. Bland de lärosäten som uttalade intresse för att delta valdes Karlstads universitet och Högskolan Väst ut. Pilotgranskningarna genomfördes under våren 2013, och lärosätena erhöll granskarnas rapporter före sommaren. En rapport som återger erfarenheterna från pilotomgången redovisas i bilaga 2. Rapporten bygger på såväl granskarnas som lärosätenas erfarenheter. Slutsatser Allmänt sett kan sägas att genomförda pilotgranskningar föll väl ut. De båda lärosätena har förklarat sig vara mycket nöjda med granskningarna och deras resultat. De har särskilt uttryckt tillfredsställelse över att granskningarna haft ett utvecklande syfte. Det har således visat sig vara möjligt för SUHF att samordna kvalitetsarbetsgranskningar som är 17
betydelsefulla för lärosätens utveckling, och granskningarna kan göras med små resurser. Det har också varit en lärorik process för bedömarna. Om intresse finns från lärosätena inom SUHF rekommenderar expertgruppen därför en fortsättning, med beaktande av de erfarenheter som redovisats i bifogade rapport. (Bilaga 2) Granskningar ska ske helt på frivillighetens grund och SUHF:s roll ska enbart vara koordinerande. För att driva arbetet vidare behövs en grupp som idémässigt håller samman granskningarna samt stöd av SUHF:s kansli. Arbetsuppgiften blir att bygga upp en pool av intresserade granskare samt att utgöra ett stöd för bedömargrupperna. Någon annan roll behöver SUHF som organisation inte spela. Granskningarna blir en service som SUHF tillhandahåller, likställd med olika aktiviteter för erfarenhetsutbyte och utveckling som SUHF organiserar. SUHF tar inte på sig någon ackrediterande roll. De lärosäten som vill använda sig av denna service bör stå för alla kostnader knutna till granskningen av det egna lärosätet. Skulle SUHF välja att fortsätta med denna verksamhet behöver SUHF också försäkra sig om fortsatt samarbete med SFS kring utseende av studentrepresentanter till bedömargrupperna. Skulle kvalitetsarbetsgranskningar i en eller annan form bli en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet igen, bör frågan om SUHF:s samordning av kvalitetsarbetsgranskningar tas upp till förnyad prövning. Förslag - SUHF föreslås undersöka om det finns ett tillräckligt intresse bland lärosätena för att framöver på frivillig grund låta granska sitt kvalitetsarbete i en process samordnad av SUHF. - Om så är fallet föreslås SUHF skapa en samordnande grupp. Gruppen ges i uppdrag att tillsammans med SUHF:s kansli samordna granskningar som ska genomföras under 2014 och 2015. Granskningarna ska bygga på gjorda erfarenheter vid pilotgranskningarna och de erfarenheter som fortlöpande vinns vid kommande granskningar. I samband med förbundsförsamlingen möte i oktober 2015 ska gruppen redovisa gjorda erfarenheter. - Vidare försäkrar sig SUHF om fortsatt samarbete med SFS kring utseende av studentrepresentanter till bedömargrupperna. - De lärosäten som väljer att låta sig granskas står för alla kostnader förknippade med den enskilda granskningen - dock ej för kostnader förknippade med den samordnande gruppens arbete. - Skulle kvalitetsarbetsgranskningar i en eller annan form bli en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet igen, bör frågan om SUHF:s samordning av kvalitetsarbetsgranskningar tas upp till förnyad prövning. 18
Kvalitetsutveckling av utbildning Bakgrund Under föregående mandatperiod arbetade expertgruppen fram en kunskapssammanställning om hur ledningsarbete kan främja forskningens kvalitet. Rapporten har använts i olika sammanhang som underlag för diskussioner inom sektorn kring detta tema. Mot den bakgrunden beslöt expertgruppen att utarbeta två motsvarande kunskapssammanställningar avseende ledningsarbete och utbildningskvalitet. Den ena av dessa skulle specifikt behandla kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Aktiviteter Uppdraget att utarbeta den första kunskapssammanställningen lämnades till Mikael Alexandersson, rektor vid Högskolan i Halmstad, Klara Bolander Laksov, pedagogisk utvecklare vid Karolinska Institutet samt Åsa Kettis, utvärderingschef vid Uppsala universitet. Uppdraget att utarbeta rapporten om utbildning på forskarnivå gick till Maja Elmgren universitetslektor och pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet, Eva Forsberg, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, Åsa Lindberg-Sand, chef för Centre for Educational Development vid Lunds universitet och Anders Sonesson, pedagogisk utvecklare vid Lunds universitet. Rapporterna kommer att publiceras i november 2013, och de kommer att utgöra del av underlaget för seminariet Att leda för kvalitet i utbildning och forskning, den 5 december 2013 i Stockholm. Nedan ges korta beskrivningar av de kommande rapporterna. Kommande rapport: Hur åstadkoms god utbildningskvalitet? Att leda ett lärosäte mot ett effektivt lärande hos studenter. Frågan om utbildningskvalitet har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna. Ett skäl är det växande antalet studenter som inte följts åt av motsvarande resursförstärkning, vilket medfört krav på högre effektivitet. Andra skäl är expansionen av utbudet av fristående kurser och utbildningsprogram, de förändrade förutsättningar teknikutvecklingen medför och den ökade internationella konkurrensen. Utbildningskvalitet kan definieras på olika sätt. Om god utbildningskvalitet likställs med måluppfyllelse ligger fokus på att garantera att alla studenter med en examen når upp till målen i högskoleförordning, utbildningsplaner och kursmål. God utbildningskvalitet kan också anses vara den som leder till en mer djupgående omvandling - transformation - av studenten, så att denna ser på tillvaron och sig själv ur nytt perspektiv. Ytterligare ett sätt att se på utbildningskvalitet är att hävda att en utbildning som är evidensbaserad är av god kvalitet. I rapporten fokuseras det sistnämnda definitionen av utbildningskvalitet. Om en utbildning är evidensbaserad, dvs. utformas i enlighet med de vetenskapliga belägg som finns för såväl aktuellt ämnesinnehåll, som för vad som bidrar till effektivt lärande borde utbildningen rimligen bli bästa möjliga Det hindrar inte att beläggen måste relateras till det lokala sammanhanget, dvs. till den ämneskultur och praxis som finns i en viss miljö. 19
Rapporten utgör en sammanställning av forskning om vad som utgör effektivt lärande i högre utbildning, liksom av vad studenter, lärare och ledare menar med hög utbildningskvalitet. Den redovisar även forskning om vilket ledarskap som skapar förutsättningar för studenternas lärande. Genom intervjuer med internationell pedagogisk expertis, en enkätstudie med pedagogiska pristagare samt SFS rapport, Studentens lärande i centrum (2013), framträder bland annat följande. Om ledningen synliggör utbildningsfrågor tillmäts de större betydelse och blir en gemensam angelägenhet för alla som arbetar vid lärosätet. Detta kan ske genom att lärosätet har en uttalad vision när det gäller utbildning och genom att utbildningskvalitet diskuteras återkommande. Studier visar på vikten av dialog och mötesplatser där pedagogisk innovation, utveckling och kvalitet diskuteras, till exempel i form av återkommande högskolepedagogiska konferenser på lärosätesnivå, eller andra kollegiala fora. Ett annat sätt att synliggöra utbildningsfrågor är att belöna goda exempel, till exempel genom pedagogiska priser till skickliga lärare. God utbildningskvalitet främjas när pedagogisk kompetens tillmäts stort värde, dvs. när pedagogiska meriter värderas lika högt som vetenskaplig skicklighet och granskas av sakkunniga som har pedagogisk expertis. Det finns väl utvecklade kriterier för denna typ av bedömning. När pedagogisk kompetens tillmäts stort värde vägs den in vid såväl tjänstetillsättningar som vid tilldelning av olika ledningsuppdrag, vilka helt eller delvis omfattar utbildningsfrågor. Genom att koppla pedagogisk kompetens till resurser och ansvar inom organisationen skapas en incitamentstruktur. Ett annat uttryck för att pedagogisk kompetens tillmäts värde är när pedagogisk kompetensutveckling fokuseras i medarbetarsamtal och goda pedagogiska insatser återspeglas i lönenivån. Interaktion mellan lärare och studenter samt studenter emellan bidrar till lärandet. Det gör även återkoppling på studenternas prestationer, liksom studenternas självstudier. Mot bakgrund av denna kunskap bör undervisningen utformas så att den innehåller studentaktivitet, interaktion, återkoppling och självstudier. Om studenternas har mycket litet tid tillsammans med lärare kan den behöva utökas för att skapa förutsättningar för detta. I många fall åstadkoms det snarare genom kvalitativ förändring av undervisningen. Pedagogisk utveckling stimuleras när lärare ges tillgång till pedagogisk och e- pedagogisk/teknisk expertis som kan bidra till utveckling av undervisningsformerna. Vidare när lärare ges möjlighet att söka utvecklingsmedel, administrativa hinder för samverkan mellan kurser och program undanröjs och att lärare - särskilt de som undervisar på en mindre del av sin tid - ges mer administrativt stöd. Utvecklingsarbete gynnas också av ändamålsenligt utformade utvärderingar, vars resultat - i kombination med annan kunskap - leder till vidareutveckling. För att förbättringar inte ska försvinna när de som medverkade till att de infördes slutar, ska framgångsrika initiativ integreras i befintlig struktur så snart som möjligt. Hög utbildningskvalitet förutsätter - förutom skickliga lärare - kompetenta ledare på alla nivåer inom organisationen, vilka värdesätter och har goda kunskaper om utbildning. Det förutsätter en aktiv dialog inom och mellan lärosäten och en balans mellan bottom-up och top-down-initiativ. Utrymme för kreativitet, individuella initiativ och variationsrikedom 20