VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE PÅ KUNGSHOLMEN 2001 2002 - en uppföljning i siffror inom SNAC-studien SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC rapport Nr. 5 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Lena Lundberg Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:3 ISSN 1401-512
Förord SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNAC-studien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport är den tredje från studiens vårdsystemdel. Den beskriver genomförande och resultat av den datainsamling som skett fr o m mars 2001 t o m februari 2002. Datainsamlingen har dels omfattat fortlöpande registrering av alla beslutade förändringar av den långvariga vård- och omsorgsinsatsen under perioden, dels en tvärsnittsundersökning avseende samtliga Kungsholmsbor 65 år och äldre som den 1 mars 2002 hade långvarig vård och omsorg. Dessa båda datakällor har sammanförts i ett gemensamt register. Vid registreringen har noterats de olika insatser som de äldre erhåller resp. beslutas få samt olika faktorer av betydelse för behovet av insatser. Redovisade resultat innefattar en jämförelse av vårdtagarnas behov och erhållna insatser mellan tvärsnittsundersökningarna 2001 och 2002, en analys av individuella förändringar mellan 1 februari 2001 och 1 mars 2002 samt slutligen en analys av sambandet mellan behov och beslutade insatser under samma period. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill härmed ånyo framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen
INNEHÅLL 0. SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 5 2. MATERIAL OCH METOD... 6 2.1 ALLMÄNT... 6 2.2 INSAMLADE UPPGIFTER... 7 2.3 FÖRÄNDRINGAR I FORMULÄRET INFÖR 2002 ÅRS TVÄRSNITTSUNDERSÖKNING... 9 2.4 DET KUMULATIVA VÅRDTAGARREGISTRET OCH 2002 ÅRS KOMPLETTERADE... 10 TVÄRSNITTSUNDERSÖKNING... 10 2.5 REVIDERING AV SNAC PADL-INDEX... 11 3. RESULTAT... 12 3.1 ANTAL REGISTRERADE PERSONER, BORTFALL OCH PERSONER SOM EJ LÄMNAT SAMTYCKE... 12 3.2 JÄMFÖRELSER MELLAN BASLINJEUNDERSÖKNING 2001 OCH UNDERSÖKNINGEN 2002... 17 3.3 STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING AV FLÖDEN MELLAN OLIKA BOENDEFORMER 2001 2002... 27 3.4 ANALYS AV BISTÅNDSBESLUT VARIATIONER MELLAN HANDLÄGGARE... 35 4..DISKUSSION... 39
0. Sammanfattning Som beskrivits i tidigare rapporter har Äldrecentrum tillsammans med tre andra huvudmän erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna undersökning är avsedd att upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år. Denna del av studien avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. SNAC-studiens vårdsystemdel är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och landsting. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Rapport över datainsamlingen inom SNAC-K vårdsystemdelen mars 2001 febr. 2002 Föreliggande rapport avser att redovisa resultat från den datainsamling, som pågått inom SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen, under perioden mars 2001 febr. 2002. Baslinjeundersökningen år 2001 omfattade 1477 personer. Antalet registrerade personer i 2002 års undersökning uppgick efter komplettering till 1633. Den löpande registreringen under den aktuella perioden omfattade1560 observationer. Rapporten omfattar dels en jämförelse av vårdtagarnas behov och insatserna för dem mellan tvärsnittsundersökningarna 2001 och 2002, dels en analys av individuella förändringar mellan 1 februari 2001 och 1 mars 2002 samt dels slutligen en analys av sambandet mellan behov och beslutade insatser under samma period med utnyttjande av data från den löpande registreringen. Avsikten är att i fortsättningen varje år lämna en motsvarande resultatredovisning med utgångspunkt från SNAC-undersökningens början. På detta sätt kommer SNAC-studien att resultera i uppbyggnaden av successivt växande tidsserier, som 1
gör det möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. Resultatet av registreringen av de olika faktorer, som beskriver personligt vårdberoende, sammanfattas genom ett index SNAC-PADL-index. Definitionen av indexet har i denna rapport förändrats något på så sätt att variabeln inkontinens ges en något mindre tyngd. Indelningen i PADL-grupper efter indexet är dock oförändrad. Snabb strukturförändring när det gäller vårdtagare och tilldelade insatser inom äldreomsorgen på Kungsholmen. Bearbetningen av insamlade data visar att det nu sker en relativt snabb strukturförändring när det gäller vårdtagare och tilldelade insatser inom äldreomsorgen på Kungsholmen. Befolkningsstrukturen ändras snabbt genom att antalet personer 75 år och äldre minskar samtidigt som yngre människor flyttar in. Detta har lett till ett minskat tryck på äldreomsorgen framförallt genom att hemtjänsten i det ordinära boendet avlastats personer som fått plats i särskilt boende med heldygnsomsorg. Fler personer med relativt begränsade behov har fått omsorg och praktisk hjälp i ordinärt boende. Andelen som fick hjälp i hemmet (ordinärt boende och serviceboende) ökade från 13 % år 2001 till 16% år 2002, medan andelen i särskilt boende med heldygnsomsorg var oförändrad. Medelåldern bland vårdtagarna sjönk i ordinärt boende och särskilt boende med heldygnsomsorg. Andelen kvinnor minskade kraftigt bland vårdtagarna i ordinärt boende. Den genomsnittliga funktionsnedsättningen bland vårdtagarna i ordinärt boende har sjunkit och även inom det särskilda boendet var andelen mycket nedsatta lägre än föregående år. Det genomsnittliga antalet veckotimmar hemtjänst minskade i ordinärt boende, men ökade i serviceboendet. I båda fallen ökade dock insatsen givet vårdtagarens grad av funktionsnedsättning. Genom att antalet vårdtagare ökade i det ordinära boendet förblev det totala antalet beviljade veckotimmar hemtjänst oförändrat. Inom serviceboendet var det betydligt fler som fick hjälp kvällar och nätter. I det ordinära boendet, där andelen med hjälp kvällar och nätter var mycket lägre, skedde dock ingen sådan förändring. Flödesanalyser visar bland annat att minskad genomsnittlig funktionsnedsättning i det ordinära boendet beror på inflödet av många nya vårdtagare 2
Analyserna av flödet till, mellan och från resp. boendeform under året visar att den starka nedgången i genomsnittlig funktionsnedsättning i det ordinära boendet främst beror på ett stort inflöde av nya vårdtagare med relativt låg funktionsnedsättningsgrad. Dessutom har relativt många personer med hög funktionsnedsättning dött eller flyttat till särskilt boende med heldygnsomsorg. Det ökade vårdberoendet i serviceboendet sammanhänger till en del med försämring av de redan boende men antyder också skärpta krav för inflyttning. För heldygnsomsorgen framstår utvecklingen som mer stabil genom att inflöde, utflöde och genomsnittlig försämring i stort sett matchar varandra. Omkring en fjärdedel av de boende med heldygnsomsorg avled under året. De som flyttade in var genomsnittligt mindre nedsatta än de som redan befann sig där. Stor variation mellan handläggarna när det gäller beslutade insatser givet graden av funktionsnedsättning Jämförelser mellan handläggarna när det gäller beslut om boendeform och tilldelade veckotimmar hemtjänst givet graden av funktionsnedsättning hos vårdtagaren visar på en på mycket stor variation. Detta är resultat som stämmer väl med andra undersökningar som genomförts av Stockholms läns Äldrecentrum. De aktualiserar frågan om behovet av tydligare normer och riktlinjer för biståndshandläggningen. Uppföljningen gäller hittills bara ett enda år och för att dra säkra slutsatser om trender och tendenser krävs en längre observationsperiod. En annan källa till osäkerhet är att datainsamlingen fortfarande har besvärande luckor. Härvidlag är dock resultatet i denna undersökning betydligt bättre än i baslinjeundersökningen år 2001. Tyngdpunkten i bortfallet har emellertid förskjutits från det ordinära boendet till särskilt boende med heldygnsomsorg. En del av bortfallet men långt ifrån hela - beror på att vårdtagarna ej velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. Även i den löpande registreringen finns ett betydande bortfall. Registreringen bedöms här endast ha omfattat omkring 60 % av de beslut som borde ha föranlett en sådan. Orsakerna till detta har gåtts igenom med biståndshandläggargruppen och olika åtgärder har nu vidtagits för att förbättra täckningen i datainsamlingen. Bortfallet bedöms inte påverka tillförlitligheten i registrerade data på något avgörande sätt, eftersom det är koncentrerat till en del av handläggarna och inte har något samband med vårdtagarnas sammansättning i olika avseenden. 3
Uppföljning över längre tid med god täckningsgrad ger underlag för säkrare slutsatser Avsikten med informationsinsamlingen i SNAC-studiens vårdsystemdel är att skapa sifferserier, som avspeglar utvecklingen över tiden med utgångspunkt från ett individperspektiv. Det är först sedan detta pågått i ett antal år som det fulla värdet av denna datainsamling kommer att kunna realiseras. Denna första rapport skall därmed närmast ses som en illustration till de möjligheter som successivt kommer att växa fram. Insamlade data visar dock att, i en så pass dynamisk situation befolkningsmässigt som den Kungsholmen nu befinner sig i, även förändringar på så kort tid som ett år kan vara mycket påtagliga. Den viktigaste erfarenheten hittills synes vara betydelsen av att få högsta möjliga täckningsgrad. Säkra analyser av de dynamiska förloppen i äldrevårdssystemet kräver en nästan 100%-ig täckning ett ideal som tyvärr är mycket svårt att uppnå mot bakgrund av bland annat samtyckesproblematiken. Genom en övergång till ett datoriserat registreringssystem som nu planeras borde det dock vara möjligt att komma betydligt närmare idealet. 4
1. Inledning Som beskrivits i tidigare rapporter har Äldrecentrum tillsammans med tre andra huvudmän erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna undersökning är avsedd att upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år. Denna del av studien avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. SNAC-studiens vårdsystemdel är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom vårdsystemdelen inleddes med en s.k. baslinjeundersökning våren 2001. Denna avsåg att beskriva de på Kungsholmen inkl. Essingeöarna bosatta äldre, som erhåller långvariga vårdinsatser inom äldreomsorg och hemsjukvård, och de insatser som kommer dem till del per den 1 februari 2001. Resultatet av denna datainsamling har avrapporterats i SNAC-K rapport Nr.1: Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen och Essingeöarna. Sedan den 1 februari 2001 har pågått en kontinuerlig datainsamling knuten till biståndshandläggningen inom äldreomsorgen samt insättandet resp. avslutandet av hemsjukvård och/eller rehabilitering i hemmet. Under år 2002 genomfördes vidare en ny tvärsnittsundersökning avseende samtliga äldre, i området bosatta, vårdtagare med långvariga behov av vård och omsorg. Föreliggande rapport avser att redovisa resultat från den datainsamling, som pågått inom SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen, under perioden mars 2001 febr. 2002 inkl. de ovan nämnda tvärsnittsundersökningarna. Rapporten omfattar dels en jämförelse av vårdtagarnas behov och insatserna för dem mellan undersökningarna 2001 och 2002, dels en analys av individuella förändringar mellan 1 februari 2001 och 1 mars 2002 samt dels slutligen en analys av sambandet mellan behov och beslutade insatser under samma period med 5
utnyttjande av data från den löpande registreringen. Utgående ifrån baslinjeundersökningen 2001 har ett kumulativt register byggts upp månadsvis med utnyttjande av den löpande registreringen. Detta register har sedan också påförts de data som registrerats i 2002 års undersökning. Med hjälp av det kumulativa registret har 2002 års undersökning kunnat kompletteras med löpande registreringar, som utförts under perioden september 2001 - februari 2002 på ett sätt som närmare beskrivs i avsnitt 2 - Material och metod. Avsikten är att i fortsättningen varje år lämna en motsvarande resultatredovisning med utgångspunkt från SNAC-undersökningens början. På detta sätt kommer SNAC-studien att resultera i uppbyggnaden av successivt växande tidsserier, som gör det möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. 2. Material och metod 2.1 Allmänt De resultat som redovisas i denna rapport har insamlats genom den löpande registreringen av biståndsbeslut i Kungsholmens stadsdelsförvaltning under perioden 1 februari 2001 till 28 februari 2002, genom registreringen av insättande resp. avslutande av hemsjukvård och rehabilitering i landstingets regi för personer boende på Kungsholmen och Essingeöarna samt genom en under år 2002 genomförd tvärsnittsundersökning av alla på Kungsholmen och Essingeöarna bosatta vårdtagare 65 år och äldre. I syfte att validera och komplettera registrerade uppgifter avseende dödsfall har samkörning gjorts med ett register över på Kungsholmen boende äldre avlidna under perioden 1 febr. 2001 28 febr. 2002. Som jämförelse redovisas också resultat från 2001 års baslinjeundersökning avseende de personer som den 1 februari 2001 mottog långvariga vård- och omsorgsinsatser från kommun och /eller landsting. Som mottagare av långvarig vård- och omsorg räknas inom äldre- och handikappomsorgen alla de som beviljats tjänster enligt ett biståndsbeslut med undantag för de som enbart beviljats trygghetslarm eller matdistribution. Inom hemsjukvård och rehabilitering inkluderas de som under en månad haft sammanlagt minst två besök i hemmet av endera sjukvårds- eller rehabiliteringspersonal. Personer som enbart har färdtjänst är inte inräknade. Datainsamlingen har vad gäller kommunens verksamhet utförts av kommunens egen personal biståndshandläggare samt ansvarig personal vid utförarenheterna. Registreringarna inom 6
hemsjukvård och rehabilitering i hemmet har gjorts av Äldrecentrums personal med stöd av uppgifter från vårdpersonalen och journaler samt i vissa fall hembesök. Sammanförandet av registrerade uppgifter från olika källor förutsätter de registrerade personernas informerade samtycke. Som underlag för detta tillställs alla berörda personer ett informationsbrev via vårdpersonalen (distriktssköterskor, vårdbiträden m.fl.). I brevet beskrivs undersökningens syfte och det klarläggs att deltagandet är frivilligt. Sammanlagt 165 ( 7,9 %) av de aktuella personerna har uppgivit till personalen att de inte önskar att uppgifter om dem ingick i undersökningen. Dessa personer finns därmed inte i det redovisade materialet. Genom att andelen är så pass låg har den ingen större betydelse för uppgifternas tillförlitlighet. Fördelningen av personerna på ålder, kön och boendeform framgår av tabell 2 och 3 nedan. 2.2 Insamlade uppgifter De insamlade uppgifterna vid tvärsnittsundersökningen år 2002 års avsåg läget den 1 mars 2002. På samma sätt som föregående år kom emellertid undersökningen att dra ut på tiden längre än som ursprungligen avsetts och undersökningen kunde in avslutas förrän hösten 2002. De uppgifter, som registrerades först under sommaren - hösten 2002 avser därför den tidpunkt då registreringen gjordes. Vid registreringen har använts ett undersökningsformulär, s.k. protokoll, som utarbetats i samarbete med de övriga delprojekten inom SNAC-studien. Mot bakgrund av erfarenheterna som gjordes vid baslinjeundersökningen 2001 reviderades detta formulär på vissa punkter inför 2002 års tvärsnittsundersökning (jfr nedan). Den löpande registreringen under perioden februari 2001 till februari 2002 har utförts med det ursprungliga formuläret. Undersökningsprotokollet omfattade förutom uppgifter, som avser uppgiftslämnare och form för inhämtande, personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd, ensam/samboende), omgivningsfaktorer personligt vårdberoende, behov av särskilda sjukvårdsinsatser, beslutat bistånd enlig SoL, beslutade insatser enligt LSS, 7
pågående insatser enligt HSL. I de fall personen varit samboende har också registrerats vilken typ av relation det varit fråga om (make/maka, syskon, barn etc.) samt om den samboende också haft varaktig vård och omsorg från staden eller landstinget. Omgivningsfaktorer avser dels bostadens beskaffenhet (grad av anpassning till funktionshinder, standard i särskilt boende och tillgänglighet), dels tillgången till alternativ omsorg, d v s obetald hjälp med service och/eller omvårdnad från anhöriga, vänner etc. grannar eller betald hjälp från organisation eller privat person. Det registreras här också om personen sammanbor med den huvudsakliga hjälparen. Vidare registreras omfattningen av personens sociala kontakter, d v s besök, telefonsamtal etc., med anhöriga, vänner och grannar m fl.. Personligt vårdberoende avser dels funktionsnedsättningar, dels andra personrelaterade förhållanden som påverkar behovet av vård och omsorg. Registreringen av funktionsnedsättningar ansluter till den s.k. ADL-trappan. Detta innebär registrering av graden av beroende avseende dels s.k. instrumentella faktorer (IADL) såsom städning, matinköp etc., dels personliga faktorer (PADL) som bad och dusch, av- och påklädning, toalettbesök o s v. Registreringen av övriga behovspåverkande förhållanden omfattar bl. a. rörelsehinder, inkontinens, syn- och hörselnedsättning samt emotionella och kognitiva faktorer. Samtliga dessa faktorer har noterats enligt en skala från 0 till 3, där 0 betyder inga problem och 3 mycket stora problem. Utöver dessa faktorer har också registrerats vissa andra förhållanden av betydelse för bedömningen av behovet av insatser såsom förekomsten av smärta, yrsel, sår eller särskild tillsyn (jfr. avsnitt 3.3). Behov av särskilda sjukvårdsinsatser registreras endast av sjukvårdsansvarig personal. Detta omfattar bl. a. behov av hjälp vid intagning av läkemedel eller näringstillförsel samt eventuell förekomst av injektions- eller dialysbehandling. Vid registreringen av beslutat bistånd enligt Socialtjänstlagen uttrycks beslutad hemhjälp (service- resp. omvårdnadsinsatser) i timmar per vecka. Här anges också hjälpen uttryckt i avgiftsgrupp (1 8) enligt stadens avgiftssystem. Vidare anges här beslut om kvälls- eller nattpatrull, ledsagare, personlig assistent, dagverksamhet, anhörigbidrag m.m. Även beslut om matdistribution och trygghetslarm registreras, men endast i de fall beslut också fattats om andra insatser. Beslut om särskilt boende registreras med uppdelning på servicehus, 8
gruppboende, ålderdomshem och sjukhem. Om boendet inte går att specificera på detta sätt anges Annat. Registreringen av beslut enligt LSS avser de olika formerna av stöd och service till personer med funktionshinder. Eftersom SNAC-undersökningen endast avser personer över 65 år omfattas endast en mindre del av samtliga personer med LSS-insatser. Pågående insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen har ej registrerats för personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. För övriga (med minst två besök i hemmet avseende hemsjukvård och/eller rehabilitering, jfr ovan) har registrerats antalet besök i hemmet under januari månad av resp. personalkategori samt om hemsjukvården omfattat insatser dag, kväll resp. natt. I registreringen noterades vidare ett antal faktorer avsedda att närmare beskriva hemsjukvårdens karaktär. Dessa uppgifter kan sedan bl.a. ligga till grund för en klassificering i avancerad resp. basal hemsjukvård. Vid registreringen av pågående rehabilitering noterades antalet hembesök under januari månad samt huruvida besöken gjorts av arbetsterapeut eller sjukgymnast (inkl. biträden). Vidare har registrerats typen av åtgärd (bedömning, träning, behandling ). För de personer som omfattats av registreringen enligt ovan har även noterats tilldelning av hjälpmedel med uppdelning på olika ändamål. 2.3 Förändringar i formuläret inför 2002 års tvärsnittsundersökning. Som nämnts ovan gjordes inför 2002 års tvärsnittsundersökning vissa förändringar i datainsamlingsformuläret. Dessa förändringar gäller också den löpande registreringen fr. o. m. mars månad 2002. Förändringarna är betingade av önskemål om förenkling och förtydligande. I vissa fall handlar det också om komplettering med uppgifter som tidigare saknats. En betydelsefull förändring är att svarsalternativet vet ej genomgående strukits ur formuläret. Anledningen härtill är att det har bedömts att förekomsten av ett svarsalternativ vet ej eventuellt kan ha bidragit ett högre bortfall. Eftersom infordrade uppgifter samtliga bedöms vara av betydelse för biståndshandläggningen finns inte någon anledning att acceptera vet ej som svar. Från undersökningens synpunkt gör det heller ingen skillnad om uteblivna svar beror på bristande kunskap eller har någon annan förklaring. Det interna bortfallet i 2002 års undersökning är lägre än vid baslinje-undersökningen 2001, vilket skulle kunna bero på att formuläret ändrats i detta avseende (jfr RESULTAT nedan). Notering görs i det nya formuläret av nuvarande bostad och angivandet av det sätt som uppgifterna inhämtats på har förtydligats. Registreringen av avslutande av insats görs nu på 9
samma blankett som biståndsbeslut (motsv.) och det anges tydligare vilken insats det är som avslutats. Vid registreringen av hjälp och kontakter från andra än kommun och landsting har svarsalternativen granne, vän och god man slagits samman. En ny kategori barnbarn har införts och notering görs nu också av kön på huvudsaklig hjälpare. Av skäl som redovisas nedan (se 2.5) har ADL-variabeln kontinens utgått. Denna kan emellertid konstrueras från variablerna urin- och avföringsinkontinens och det är därmed fortfarande möjligt att med hjälp av de registrerade variablerna bestämma kategori enligt Katz-skalan. Vid registreringen av beslutat bistånd enligt SoL har uppdelningen av veckotimmarna hemhjälp på serviceinsatser och personlig omvårdnad utgått. Vid korttidsboende noteras särskilt om det är fråga om växelvård och avlastning. Svarsalternativen ålderdomshem, gruppboende och sjukhem vid angivandet av inriktning för särskilt boende har strukits och ersatts med demensboende resp. annat särskilt boende. Registreringen av HSL-insatser har förenklats. Sålunda görs inte längre någon uppdelning på allmän och specifik omvårdnad. Det noteras nu endast om verksamheten är ansluten till primärvård alt. sjukhus, men inte längre om patienten har en allvarlig sjukdom, om verksamheten är teambaserad eller om säng på sjukhem/sjukhus är tillgänglig. Skälet till dessa förenklingar är att uppgifterna var ofullständigt angivna och inte bedömdes kunna ligga till grund för slutsatser och analys. 2.4 Det kumulativa vårdtagarregistret och 2002 års kompletterade tvärsnittsundersökning Grundidéen i datainsamlingen inom SNAC vårdsystemdelen är att utgående från en baslinjeundersökning av samtliga vårdtagare successivt föra på alla större förändringar i behovspåverkande faktorer eller vårdinsats. Tanken är att man på detta sätt skall kunna skapa ett fortlöpande aktuellt register över alla vårdtagare, som sedan kan användas både för att ta ut ett tvärsnitt vid en viss tidpunkt och för att följa utvecklingen av (grupper av) individer över tiden. Som indikator på förändring av behov eller vårdinsats används biståndsbeslutet eller insättande alt. upphörande av hemsjukvård eller rehabilitering. Genom att personer i särskilt boende inte på samma sätt är föremål för förnyade biståndsbeslut måste denna uppläggning kombineras med upprepade tvärsnittsundersökningar för dessa personer. För år 2002 utsträcktes av skäl, som närmare redovisas nedan, denna tvärsnittsundersökning till samtliga vårdtagare. År 2003 genomfördes en tvärsnittsundersökning enbart inom det särskilda boendet och avsikten är att dessa undersökningar i fortsättningen skall upprepas årligen. 10
I syfte att sammanföra insamlade data efter den princip som redovisats ovan har ett kumulativt register skapats utgående från 2001 års baslinjeundersökning. Härvid har insamlade uppgifter i den löpande registreringen successivt förts på månadsvis på individnivå genom uppdatering av registrerade variabelvärden. Ändring av ett variabelvärde sker därvid endast om det för denna finns en valid notering. I de enstaka fall då en individ haft mer än en registrering en viss månad har dessa registreringar sammanförts manuellt före påförandet. För varje variabel och person noteras i registret månad för den senaste valida uppgiften. Insamlade registreringar från 2002 års tvärsnittsundersökning har förts på efter den löpande registreringen för februari månad 2002. Förändringen av formuläret (jfr ovan) i samband med den nya tvärsnittsundersökningen innebär att vissa variabler inte längre uppdateras, nya variabler har tillkommit, som saknar värden före den 1 mars 2002 och ytterligare ett antal variabler har fått ändrad betydelse. En sammanställning av dessa förändringar redovisas i bilaga1. Det kumulativa registret kommer i fortsättningen att successivt byggas på månad för månad med början med de löpande registreringarna för mars 2002. De årliga tvärsnittsundersökningarna förs därvid på efter februari månads registreringar varje år. Vid 2002 års tvärsnittsundersökning meddelades biståndshandläggarna att de inte behövde skicka in formulär på personer, som nyligen registrerats i samband med biståndsbeslut. Ett antal personer kom därigenom att saknas. Med hjälp av det kumulativa registret har det varit möjligt att komplettera undersökningen med dessa personer. Den kompletterade tvärsnittsundersökningen har skapats utgående från det kumulativa registret genom att ta med alla personer, som varit föremål för löpande registrering någon gång under perioden september 2001 februari 2002, eller ingått i tvärsnittsundersökningen. Efter samkörning med dödsfallsregister har avlidna personer rensats bort för vilka det saknades avslutsregistrering (sammanlagt 23 personer). Alla resultat, som i fortsättningen presenteras avseende 2002 års tvärsnittsundersökning, har tagits fram med hjälp av det på detta sätt kompletterade registret. 2.5 Revidering av SNAC PADL-index Som beskrivits i tidigare rapport från SNAC-studien (SNAC rapport Nr.1) har resultatet av registreringen av de olika faktorer, som beskriver personligt vårdberoende, sammanfattats genom ett index SNAC-PADL-index. Sedan denna rapport skrevs har emellertid definitionen av indexet förändrats något genom uteslutande av ADL-variabeln inkontinens. Anledningen till förändringen är att inkontinens med den tidigare definitionen blev 11
överrepresenterad genom att indexet också omfattade separat angivelse av urin- och avföringsinkontinens. Den reviderade definitionen innebär att indexet beräknas genom summering av fyra ADL-variabler (av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, födointag), som beskriver graden av oberoende i dagligt liv, inkontinens (urin- resp. avföring) samt rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADL-variablerna mäts från 0 (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från 0 (inga problem) till 3 (mycket svåra problem). Värdet på kognitiv nedsättning multipliceras med två 1. Indexet kommer därigenom nu att falla mellan 0 och 23 (mot tidigare 0 och 25). Indelningen i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADLgrupper) är dock oförändrad och följer nedanstående definition: PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 0 1 Måttligt nedsatt 2 7 Nedsatt 8 13 Mycket nedsatt 14 19 Helt nedsatt 20 3. Resultat 3.1 Antal registrerade personer, bortfall och personer som ej lämnat samtycke Tvärsnittsundersökningen 2002 på Kungsholmen och Essingeöarna avsåg läget per 1 mars 2002. Liksom föregående år tog emellertid undersökningen lång tid att genomföra och den kunde inte avslutas förrän i november samma år. Detta innebär att en del uppgifter avseende funktionsförmåga m. m. kan avse läget vid en senare tidpunkt än 1 mars 2002. Undersökningen omfattade initialt 1465 registrerade personer. Som beskrivits i föregående avsnitt infordrades vid undersökningen inte registreringsformulär för personer för vilka nyligen registrerats ett biståndsbeslut. Dessa påfördes i stället med hjälp av det kumulativa registret. Nedan redovisade resultat avser samtliga den på detta sätt kompletterade undersökningen SNACK02KOMP. Antalet registrerade personer i den kompletterade undersökningen uppgår till 1633. Det har liksom föregående år (jfr SNAC-K rapport nr.1) varit svårt att bestämma det totala antalet på Kungsholmen och Essingeöarna boende personer 65 år och äldre med varaktiga insatser av vård och omsorg från kommun och/ eller landsting. Detta beror dels på brister i 1 Detta görs för att få överensstämmelse med den s.k. Berger-skalan som används i Skåne och Blekinge. 12
den kommunala statistiken, dels på svårigheten att identifiera samtliga personer, som hade varaktig hemsjukvård men inte fick kommunala insatser. De uppgifter på det totala antalet hemtjänsttagare, som redovisades i rapporten över 2001 års baslinjeundersökning och som var hämtade från kommunens officiella statistik, har i efterhand visat sig vara felaktiga. Felet beror på att personer med hemtjänst från flera utförare i statistiken har bokförts som flera personer. På detta sätt blev antalet personer med hemtjänst kraftigt överskattat. Sålunda uppskattas nu antalet hemtjänsttagare år 2001 till 961 personer istället för 1266 enligt tidigare redovisning. Detta innebär att andelen registrerade vårdtagare i ordinärt boende i själva verket uppgick till 70 %, d v s betydligt högre än som tidigare redovisades - 54 %. De analyser av flöden mellan olika boendeformer m.m. som redovisas i avsnitt 3.3 nedan är genomgående baserade på det reviderade antalet vårdtagare år 2001. Figur 1 nedan visar att det bara på ett år skett stora förändringar i befolkningsstrukturen på Kungsholmen och Essingeöarna. Framförallt antalet kvinnor över 75 år har minskat mycket kraftigt, med nästan 10 %. Även antalet män i åldersgruppen 75 84 år har minskat, men däremot inte antalet män i den högsta åldersgruppen. Det senare sammanhänger förmodligen med den allmänna tendensen till minskad dödlighet bland de äldsta männen. Figur 1. Antalet på Kungsholmen och Essingeöarna boende personer, år 2001 och 2002 3000 2500 2000 1500 1000 2001 2002 500 0 Män 65-74 år 75-84 år 85- år Kvinnor 65-74 år 75-84 år 85- år 13
I tabell 1 A och B nedan redovisas antalet personer med äldreomsorg i förhållande till hela befolkningen över 65 år på Kungsholmen och Essingeöarna år 2001 resp. 2002 enligt den reviderade statistiken. I antalet med äldreomsorg ingår inte de som endast har beslut om larm, färdtjänst eller matdistribution. Tabell 1. Antal personer 65 år och äldre, totalt resp. med äldreomsorg per åldersgrupp, kön och boendeform A. 2001 Totalt antal personer Antal pers. med hjälp i ordinärt boende el. D:o procent av samtliga Antal pers. med heldygnsomsorg D:o procent av samtliga Totalt antal personer med D:o procent av samtliga Ålder äldre- serviceboende (%) (%) omsorg (%) Män 65 74 1 302 46 3,5 22 1,7 68 5,2 75 84 1 140 102 8,9 52 4,6 154 13,5 85 409 86 21,0 60 14,7 146 35,7 Kvinnor 65 74 1 889 72 3,8 33 1,7 105 5,6 75 84 2 388 317 13,3 175 7,3 492 20,6 85 1 727 527 30,5 413 23,9 940 54,4 Totalt 8 855 1 150 13,0 755 8,5 1 905 21,5 B. 2002 Ålder Totalt antal personer Antal pers. med hjälp i ordinärt boende el. serviceboende D:o procent av samtliga (%) Antal personer med heldygns -omsorg D:o procent av samtliga (%) Totalt antal personer med äldreomsorg D:o procent av samtliga Män 65 74 1 317 56 4,3 19 1,4 75 5,7 75 84 1 056 122 11,6 40 3,8 162 15,3 85 417 115 36,0 48 11,5 163 39,1 Kvinnor 65 74 1 843 80 4,3 34 1,8 114 6,2 75 84 2 162 328 15,2 162 7,5 490 22,7 85 1 563 618 39,5 409 26,2 1 027 65,7 Totalt 8 358 1 319 15,8 712 8,5 2 031 24,3 (%) 14
Trots det minskade antalet äldre personer har antalet vårdtagare ökat. Ökningen faller helt och hållet på hemtjänsten. Som följd av minskad befolkning och ökat antal vårdtagare har andelen som får hjälp i hemmet ökat kraftigt. Andelen med heldygnsomsorg är dock oförändrad. Ökningen av andelen med hemtjänst gäller alla åldersgrupper, men i särskilt hög grad de äldsta männen. Som kommer att visas längre fram i denna rapport har dessa strukturförändringar också lett till stora förändringar när det gäller fördelningen av vårdtagarna i hemtjänsten på grad av funktionsnedsättning. Till antalet äldre personer med varaktiga kommunala insatser skall läggas de som enbart har hemsjukvård och/eller rehabilitering i landstingets regi. Antalet sådana registrerade personer uppgick i 2002 års (kompletterade) undersökning till 34 stycken. Härtill skall sedan läggas en uppskattning av antalet icke-registrerade personer. Den privata vårdcentral, som tidigare inte medverkade i SNAC-K-undersökningen, deltar sedan den 1 mars 2002 i studien. Det är därför befogat att anta att bortfallet för personer med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hemtjänst är detsamma som för övriga vårdtagare i ordinärt boende eller serviceboende. Med detta antagande kan antalet personer med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hemtjänst uppskattas till cirka 40 personer. Dessa antas fördela sig på ålder, kön och ordinärt resp. serviceboende på samma sätt som de registrerade personerna med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hjälp i hemmet. Tabell 2 visar det totala uppskattade antalet äldre, på Kungsholmen och Essingeöarna bosatta personer med varaktiga insatser från kommun och/eller landsting fördelat på åldersgrupper och kön. Vidare redovisas antalet registrerade personer samt antalet personer i resp. grupp som ej registrerats på grund av att de ej velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. 15
Tabell 2. Antalet personer, totalt resp. med ifyllda och bearbetade formulär samt ej-samtycke, per ålder och kön,, 2002 (efter komplettering) Ålder Antal personer med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Antal ej samtycke D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Män 65 74 76 56 80,0 18 23,7 75 84 171 146 85,4 14 8,2 85 168 147 87,5 11 6,5 Kvinnor 65 74 121 91 75,2 5 4,1 75 84 498 388 77,9 49 9,8 85 1 037 807 77,8 68 6,6 Totalt 2 071 1 635 78,9 165 8,0 Som framgår av tabell 2 har registreringen i 2002 års tvärsnittsundersökning fått en förhållandevis bra täckning. Bortfallet är något mindre än föregående år 21,1 % jämfört med 24,1 % (efter korrigering av totalt antal vårdtagare, jfr ovan). Av bortfallet utgör personer, som ej velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter, nästan hälften. Andelen ej samtycke är densamma som föregående år. Anmärkningsvärd är den höga andelen yngre män som ej velat lämna samtycke. Motsvarande redovisning med uppdelning på boendeformer ges i tabell 3 nedan. Tabell 3. Antalet personer med ifyllda formulär fördelade på boendeform, 2002 (efter komplettering) Antal personer med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Antal ej samtycke D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Ordinärt boende 1 131 997 88,2 128 11,3 Serviceboende 228 193 84,6 6 2,6 Heldygnsomsorg 712 443 62,2 31 4,4 Totalt 2 071 1 633 78,9 165 8,0 Det kan noteras att 2002 års undersökning fick en betydligt sämre täckning inom särskilt boende med heldygnsomsorg än baslinjeundersökningen år 2001 då täckningen låg på 87 %, medan omvänt täckningen var betydligt bättre för hemtjänsten i det ordinära boendet. Olika 16
åtgärder har nu vidtagits för att förbättra täckningen i de undersökningar av det särskilda boendet som genomförs varje år per den 1 mars. 3.2 Jämförelser mellan baslinjeundersökning 2001 och undersökningen 2002 Genom att undersökningen 2002 genomfördes med samma metodik som baslinjeundersökningen 2001 är det möjligt att göra olika jämförelser och analysera olika förändringar avseende sammansättningen av de registrerade vårdtagarna, utvecklingen av faktorer som påverkar vårdbehovet och beslutade insatser i förhållande till behoven. Förändringar i sammansättningen av de registrerade vårdtagarna kan i princip ha tre orsaker: Förändringar hos den enskilde registrerade vårdtagaren Inflöde resp. utflöde av vårdtagare Förändringar i registreringsbortfall I detta avsnitt redovisas det sammanlagda resultatet av dessa tre förändringsfaktorer. I det följande avsnittet kommer inverkan av resp. faktor att analyseras närmare. 3.2.1 Vårdtagarnas sammansättning med avseende på ålder, kön och sam/ensamboende Förändringen mellan år 2001 och 2002 i vad gäller vårdtagarnas medelålder, andelen över 85 år, andelen kvinnor och andelen ensamboende per boendeform framgår av figur 1-4 nedan. Figur 2. Medelålder för registrerade vårdtagare per boendeform, 2001 och 2002. 89 88,1 88 87,2 86,6 86,7 87 86 85,5 84,9 85 84 83 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg 86,5 85,9 Totalt 2001 2002 Som framgår av figur 2 har medelåldern sjunkit något i ordinärt boende och boende med heldygnsomsorg medan den i stället ökat något i serviceboendet. Detta avspeglas också i förändringen av andelen 85 år och äldre av registrerade vårdtagare (se figur 3 nedan). 17
Figur 3. Andel personer 85 år och äldre per boendeform, 2001 och 2002, procent. 80 71,7 70 65,8 63,7 56,5 58,9 60 54,7 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg 62,1 59,0 Totalt 2001 2002 I samtliga boendeformer är över hälften av de boende 85 år eller äldre. År 2002 var andelen högst i heldygnsomsorgen, men denna har sedan sjunkit. I stället har andelen ökat påtagligt i serviceboendet. Majoriteten av vårdtagarna inom äldreomsorgen är kvinnor, men även här har det skett förändringar mellan år 2001 och 2002. Som framgår figur 3 nedan har andelen kvinnor minskat i det ordinära boendet och ökat i serviceboendet. Även inom heldygnsomsorgen har det skett en mindre ökning. Figur 4. Andel kvinnor per boendeform, 2001 och 2002, procent. 86 84 83,9 84,8 82 80 80,1 80,7 79,4 78 76,6 76,6 2001 76 74 73,6 2002 72 70 68 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt De allra flesta äldre med långvariga insatser av offentlig vård och omsorg är ensamboende. I ordinärt boende är andelen i stort oförändrad ca 12 %. Inom både serviceboendet och 18
heldygnsomsorgen har emellertid, som man kan se i figur 5 andelen ökat ganska påtagligt. En anledning härtill kan vara den minskande dödligheten för äldre män. Redovisade siffror måste dock tills vidare behandlas med viss försiktighet, eftersom registreringen av samboendet kan vara bristfällig. Figur 5. Andel ensamboende, per boendeform, 2001 och 2002, procent. ensamboende 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 88,0 91,3 90,6 89,3 88,2 87,9 87,9 88,1 2001 2002 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 3.2.2 Personligt vårdberoende Som redovisats ovan registreras i SNAC-undersökningen personligt vårdberoende i ett antal olika s.k. ADL-variabler, som avspeglar olika aspekter på förmågan att klara det dagliga livet dels s.k. instrumentella variabler såsom handla, tvätta, laga mat etc. (IADL), dels personliga avseende förmågan att klara personliga aktiviteter såsom bad, personlig hygien, av och påklädning. Figur 6 visar förändringen mellan år 2001 och 2002 i andelen personer som är beroende i samtliga IADL-aktiviteter per boendeform. 19
Figur 6. Andelen beroende i samtliga IADL-aktiviteter per boendeform, 2001 och 2002, procent. 120,0 100,0 98,4 96,3 80,0 60,0 40,0 65,0 40,6 56,3 59,5 75,8 61,7 2001 2002 20,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Figur 6 visar att det råder avsevärda skillnader mellan boendeformer när det gäller de boendes förmåga att klara de instrumentella aktiviteterna. I heldygnsomsorgen är det mycket få som inte är beroende av hjälp för samtliga dessa aktiviteter. Inom övriga boendeformer klarar omkring hälften åtminstone någon aktivitet på egen hand. Andelen som är beroende för samtliga aktiviteter har minskat påtagligt i det ordinära boendet, men omvänt ökat något i serviceboendet. De alla mest funktionsnedsatta vårdtagarna är de som också är beroende för samtliga personliga ADL-funktioner. Inom heldygnsomsorgen uppgår denna andel till omkring hälften. I övriga boendeformer är den betydligt lägre. Förändringen i andelen mellan åren per boendeform framgår av figur 7. Figur 7. Andelen beroende i samtliga PADL-aktiviteter per boendeform, 2001 och 2002, procent 60 50 53,6 54,5 40 30 20 10 6,5 3,1 9,9 11,3 23,5 21,6 2001 2002 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 20
Samma mönster som tidigare kan här observeras. Betydligt färre av vårdtagarna i ordinärt boende tillhörde år 2002 den mest nedsatta gruppen. Inom serviceboendet var tendensen den motsatta om än betydligt svagare och i heldygnsomsorgen var situationen i stort sett oförändrad. Förändringen kan sammanfattas uttryckt i medelvärdet för PADL-index. Detta är givetvis betydligt högre i heldygnsomsorgen än i de övriga boendeformerna. Figur 8 visar förändringen i PADL-medelvärdet per boendeform. Figur 8. Medelvärde för PADL-index per boendeform, 2001 och 2002. 16,00 13,54 14,00 13,20 12,00 10,00 8,00 6,00 4,735,18 3,81 4,00 2,44 2,00 0,00 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg 7,34 6,43 Totalt 2001 2002 Minskningen i PADL-medelvärdet för det ordinära boendet är som framgår av figur 7 mycket påtaglig. De möjliga orsakerna till denna kraftiga nedgång analyseras i avsnitt 3.3. För övriga boendeformer är förändringarna i PADL-medelvärdet betydligt mindre och går i väntad riktning, d v s en viss ökning i serviceboendet och en (relativt sett) mindre minskning i heldygnsomsorgen. Förändringen avspeglas också i andelen mycket eller helt PADLnedsatta. Som man kan se i figur 9 nedan har andelen av dessa personer sjunkit i samtliga boendeformer, men allra mest påtagligt i det ordinära boendet. Inom heldygnsomsorgen tillhör dock fortfarande drygt hälften denna kategori av starkt funktionsnedsatta personer. I det ordinära boendet har de nästan försvunnit. 21
Figur 9. Andel mycket eller helt funktionsnedsatta per boendeform, 2001, 2002 60,0 50,0 54,8 51,2 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 24,0 19,5 10,2 6,6 7,9 2,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 2001 2002 Kognitiv nedsättning mäts enligt SNAC-formuläret i fyra nivåer från ingen nedsättning (0) till mycket svår nedsättning (3). Det senare motsvarar Berger-skalans nivå 5 eller 6. Figur 10 visar förändringen per boendeform i andelen med svår eller mycket svår nedsättning. Figur 10. Andelen svårt eller mycket svårt kognitivt nedsatta personer per boendeform, 2001 och 2002, procent. 60,0 50,0 50,8 49,0 40,0 30,0 20,0 22,8 20,5 2001 2002 10,0 7,2 4,8 9,6 9,4 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Utvecklingen av förekomsten av svår eller mycket svår kognitiv nedsättning följer samma mönster som för övriga funktionsmått. Betydligt färre av dem som får vård och omsorg i ordinärt boende än föregående år tillhör år 2002 dessa båda kategorier. I serviceboendet är andelen ungefär dubbelt så hög och i stort sett oförändrad. Detsamma gäller heldygnsomsorgen, där oförändrat omkring hälften av de boende är drabbade av höggradig demenssjukdom. Som framgår av tabell 11 skiljer förekomsten av svåra eller mycket svåra rörelsehinder inte alls lika starkt mellan boendeformerna även om den naturligt nog är klart högst inom heldygnsomsorgen. 22
Figur 11. Andelen personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder per boendeform, 2001 och 2002, procent. 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 44,2 26,8 37,5 34,7 66,5 68,2 51,3 41,9 2001 2002 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Liksom tidigare gäller den mest påtagliga förändringen det ordinära boendet. Andelen svårt eller mycket svårt rörelsehindrade förefaller här ha sjunkit med mer är en tredjedel. I de övriga boendeformerna är förändringen mindre och går åt olika håll någon minskning i serviceboendet och en viss ökning inom heldygnsomsorgen. Ett vanligt sammanfattande mått på brister i funktionsförmåga är det s. k Katz ADL-index, ursprungligen framtaget för att mäta resultat av rehabilitering. Katz-skalan går från A (inga ADL-begränsningar) till G (begränsningar i samtliga ADL-aktiviteter). Dessutom finns en kategori Ö avsedd att fånga in de som faller utanför den regelmässiga ordningen enligt den s.k. ADL-trappan. Om bokstavsvärdena för Katz index ersätts med siffror (A=1, B=2,, G=7) och kategorin Ö utesluts kan man beräkna ett medelvärde för Katz-index. Detta skiljer sig från SNAC PADL-index främst genom att det inte direkt involverar kognitiv nedsättning. Genom att denna så starkt samvarierar med förmågan till aktiviteter i dagligt liv är dock indexen mycket samstämmiga. Figur 12 visar förändringen i Katz-medelvärdet mellan de båda åren. 23
Figur 12. Medelvärde för Katz ADL-index (numeriskt) per boendeform, 2001 och 2002. 7,00 6,00 5,95 5,78 5,00 4,00 3,00 2,00 2,97 2,09 3,18 3,23 4,04 3,48 2001 2002 1,00 0,00 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Förändringen i Katz-index pekar som synes i samma riktning som övriga här redovisade resultat avseende förändringen av vårdberoendet hos vårdtagarna i de tre boendeformerna. I det ordinära boendet har Katz-medelvärdet sjunkit kraftigt, i serviceboendet är det en liten ökning och för heldygnsomsorgen en liten minskning. 3.2.3 Hjälp i hemmet för personer i ordinärt boende och serviceboende För vårdtagarna i ordinärt boende och serviceboende registreras beviljade insatser enligt Socialtjänstlagen. Nedan redovisas i figur 13 15 dels medelvärden för antalet timmar hemtjänst per vecka per boendeform och år, dels andelen personer med insatser kvällar och nätter respektive år. Figur 13. Medelvärde för beslutat antal veckotimmar hemtjänst, ordinärt boende och serviceboende, 2001 och 2002. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 15,5 13,0 8,8 9,5 9,0 7,7 Ord.boende Serviceboende Totalt 2001 2002 Det framgår att det genomsnittliga antalet veckotimmar för hemtjänst i ordinärt boende har sjunkit. Minskningen per person motsvarar i själva verket ganska exakt ökningen i antalet vårdtagare. Totala antalet hjälptimmar var alltså i stort sett oförändrat - 8457 timmar år 2001 24
resp. 8439 år 2002 2. För båda åren gäller att personer i serviceboende som genomsnitt får större insatser av hjälp i hemmet än personer i ordinärt boende. Skillnaden har ökat från år 2001 till år 2002. En förklaring till detta, som kommer att analyseras närmare nedan (jfr figur 15), är ökade skillnader mellan boendeformerna när det gäller de boendes behov av hjälp. Av de följande figurerna 14 och 15 kan utläsas att skillnaden i insatser i hög grad sammanhänger med erhållandet av hjälp kvälls- resp. nattetid. Figur 14. Andel med hjälp kvällar, ordinärt boende och serviceboende, 2001 och 2002. 60,0 56,5 50,0 40,0 30,0 20,0 21,1 20,8 38,0 24,1 26,6 2001 2002 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Totalt Figur 15. Andel med hjälp nattetid, ordinärt boende och serviceboende, 2001 och 2002. 35,0 30,0 29,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 2,9 2,6 9,5 4,1 6,9 2001 2002 0,0 Ord.boende Serviceboende Totalt Betydligt fler av de boende i serviceboende än i ordinärt boende är tilldelade hjälp kvällar och man kan i figur 14 också se att andelen med kvällsinsatser har ökat mycket påtagligt i serviceboendet under det att den är oförändrad i det ordinära boendet. Detsamma gäller, som framgår av figur 15, i ännu högre grad för hjälpen nattetid. 2 Det förutsätts i denna beräkning att de registrerade vårdtagarna som genomsnitt har samma antal veckotimmar som de som inte blev registrerade. 25
Mätningen av vårdberoendet i SNAC-undersökningen syftar till att göra det möjligt att relatera besluten om vård- och omsorgsinsatser till något mått på vårdtagarnas behov. Genom indelningen av vårdtagarna i PADL-grupper är det möjligt att jämföra insatserna grupp för grupp för att därigenom dels kunna se hur mycket skillnaderna i vårdberoende förklarar av observerade skillnader i insatser mellan boendeformerna, dels genom jämförelse mellan åren kunna utläsa om beviljade insatser i förhållande till hjälpbehovet (mätt på detta sätt) minskat eller ökat. Figur 16 18 visar genomsnittligt antal veckotimmar hjälp i hemmet samt andel med hjälp kvällar resp. nätter per PADL-grupp för resp. boendeform och år. Figur 16. Medelvärde för beslutat antal veckotimmar hemtjänst per PADLgrupp, ordinärt boende och serviceboende, 2001 och 2002. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 2001 Ord.boende 2002 Ord.boende 2001 Serv.boende 2002 Serv.boende 10,0 5,0 0,0 Lätt nedsättn. Måttl. nedsatt Nedsatt Mkt nedsatt Totalt Figur 17. Andel med hjälp kvällar per PADL-grupp, ordinärt boende och serviceboende, 2001 och 2002. 120,0 100,0 80,0 60,0 2001 Ord.boende 40,0 2002 Ord.boende 20,0 2001 Serv.boende 0,0 Nedsatt Mkt nedsatt Helt nedsatt Totalt 2002 Serv.boende 26