Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst fem andra ämnen. En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning och den sökande bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 21 Introduktionsprogram i gymnasieskolan 21.1 Utgångspunkter för introduktionsprogram i gymnasieskolan Fler elever måste nå kunskapsmålen Elevernas förutsättningar att fullfölja en gymnasieutbildning av hög kvalitet grundläggs i den obligatoriska skolan. Drygt var tionde elev går i dag ut grundskolan utan att uppnå de kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik som behövs för att få behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Det innebär att tusentals elever lämnar grundskolan med stora kunskapsluckor som måste åtgärdas. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om olika insatser för att stärka måluppfyllelsen i grundskolan. Dessa omfattar bl.a. tydligare mål- och kunskapskrav, fler nationella ämnesprov i grundskolan, en satsning på basfärdigheterna läsa, skriva och räkna samt en ny speciallärarutbildning. Ett stort ansvar åvilar huvudmännen att se till att alla elever i grundskolan ges sådant stöd att de har möjlighet att bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. En stor andel av de elever som inte lyckas fullfölja en gymnasieutbildning går antingen på yrkesförberedande eller på individuella program. En icke fullföljd gymnasieutbildning bidrar till ett alltför sent inträde på arbetsmarknaden eller i vissa fall svårigheter att få ett arbete överhuvudtaget. Därför måste kvaliteten stärkas inom yrkesprogrammen, vilket förutsätts kunna ske genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). Goda förkunskaper är av stor vikt för att eleverna ska klara av sin utbildning. Riksdagens beslut innebär att behörighetskraven till högskoleförberedande program har skärpts. I förslaget till ny skollag finns skärpta krav för behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att öka genomströmningen i gymnasieskolan måste också kvaliteten stärkas i den utbildning som ska erbjudas elever som inte blir behöriga till ett nationellt program, dvs. den utbildning som i dag bedrivs inom ramen för individuella program. Dagens individuella program avskaffas Individuella program ska enligt nuvarande bestämmelser först och främst syfta till att förbereda för studier på ett nationellt eller ett specialutformat program. Eleverna uppnår emellertid inte i tillräcklig utsträckning sådana resultat att de kan anses väl förberedda för ett nationellt eller ett specialutformat program. Av knappt 12 000 elever som började på individuella program hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år. Av dessa fick nästan alla slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt från individuella program. Genomströmningen i gymnasieskolan för elevgruppen bör med rätt stöd kunna öka. Det huvudsakliga syftet med individuella program, att eleven ska uppnå behörighet till ett nationellt eller specialutformat 1
program, bidrar Prop. 2009/10:165 till låg måluppfyllelse genom att det för vissa elever medför fel fokus. Enligt regeringens mening behöver inte alla elever inom de nuvarande individuella programmen en utbildning som i första hand inriktas mot att de ska bli behöriga till ett nationellt program. De behöver snarare utbildning som erbjuder en individuellt anpassad studieväg, som bidrar till att deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden ökar och ger en så god grund för fortsatt utbildning som möjligt. Till den bristande måluppfyllelsen bidrar även att elever i grundskolan, som riskerar att inte bli behöriga, inte får det stöd och den vägledning de behöver inför övergången till gymnasieskolan. Vid intagningen till gymnasieskolan är informationen från grundskolan till huvudmannen för gymnasieskolan som ska organisera utbildningen ibland bristfällig. De individuella programmens ramar är, enligt regeringens bedömning, i dag alltför vida, vilket medför en otydlighet i förhållande till dem som arbetar i grundskolan, eleverna och deras vårdnadshavare, och även i förhållande till huvudmännen för gymnasieskolan och dem som arbetar där. Därför bör tydligare studiealternativ finnas för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Dessa bör ta hänsyn till elevernas olikartade behov, och erbjuda individanpassade utbildningar som möter dessa behov på ett effektivt sätt. Det är härvidlag viktigt med en god samverkan mellan grund- och gymnasieskolan och en väl fungerande studie- och yrkesvägledning, som kan bidra till goda förutsättningar för en elev att få en utbildning anpassad till sina behov, önskemål och förutsättningar. (sic) Nästan hälften av eleverna som går på individuella program är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. De har därmed redan uppnått det huvudsakliga syftet med individuella program. Att behöriga elever återfinns på individuella program hänger främst samman med att de gått över till ett individuellt program efter att ha avbrutit studierna på ett nationellt program. Delvis beror det på att eleverna inte har tillräckligt goda förkunskaper från grundskolan, vilket motiverar föreslagna skärpningar av behörighetskraven till yrkesprogrammen som föreslås i avsnitt 20.4. Delvis beror det även på att elevernas stödbehov inte alltid identifierats i tid. Stödet har dessutom ofta varit otillräckligt eller inte tillräckligt individanpassat. I sammanhanget bör framhållas vikten av att kommunerna så långt möjligt söker tillgodose elevernas val och dimensionera gymnasieutbildningarna utifrån detta. (sic) Som det ser ut i dag återfinns vissa elever som är behöriga till ett nationellt program på ett individuellt program i väntan på nästa intagning, vilket förlänger studietiden. Enligt nuvarande bestämmelser är skolhuvudmännen således skyldiga att erbjuda individuella program både till de elever som är obehöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program och till behöriga elever som inte tagits in på något nationellt program eller som avbrutit ett sådant. Det sistnämnda har, enligt regeringens mening, inneburit att incitamenten för att inom de nationella programmens ram erbjuda stöd till elever med svårigheter, i syfte att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning inom programmet, inte varit tillräckligt starka. I stället hänvisas eleven ofta till ett individuellt program. Av eleverna som går sitt första år på ett individuellt program har ca 40 procent avbrutit studierna på ett nationellt eller specialutformat program. Dessa elever fullföljer sin gymnasieutbildning i väsentligt lägre grad än de elever som kommer till ett individuellt program direkt från grundskolan. Detta indikerar att ett individuellt program i allmänhet inte är ett bra alternativ för behöriga elever. Sammantaget talar det som anförts ovan för att de individuella programmen bör avskaffas i sin nuvarande form och ersättas av andra studievägar. Dessa studievägar, som regeringen föreslår ska benämnas introduktionsprogram, har behandlats i departementspromemorian Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr 2
U2009/5552/G). De fem introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion beskrivs närmare i avsnitt 21.2-21.9. En schematisk skiss över dessa program finns i bilaga 16. Stöd inom ramen för individuella program Skolhuvudmännen behöver tillhandahålla flexibla individuella lösningar för elever som går på ett nationellt program och som överväger att lämna sin utbildning. Dessa elever bör i stället framöver främst erbjudas lämpligt stöd inom ramen för sitt nationella program. Genom de bestämmelser som riksdagen beslutat om utifrån förslagen i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) kommer det bl.a. att finnas ökade möjligheter att erbjuda elever ett reducerat program. En lugnare studietakt kan ge eleven bättre förutsättningar att klara sina studier inom programmet och därmed förebygga avhopp. Möjlighet finns också att förlänga en enskild elevs studietid i de fall det är lämpligt. Om det finns särskilda skäl kan anpassning göras av ett nationellt program, vilket kan underlätta för eleven att tillgodoräkna sig redan godkända kurser vid byte av program. Efterlevnaden av skyldigheten att aktivt arbeta med särskilt stöd i gymnasieskolan behöver också förbättras. Ett stort ansvar åvilar gymnasieskolan att erbjuda sådant stöd att eleverna på bästa sätt kan klara av sin utbildning inom ramen för de nationella programmen. 21.2 Introduktionsprogram Regeringens förslag: I gymnasieskolan ska det finnas utbildning i form av introduktionsprogram. Introduktionsprogram föreslås ersätta dagens individuella program. 21.3 Preparandutbildning 21.3.1 Preparandutbildning för tillträde till nationellt program Regeringens förslag: En preparandutbildning om högst ett år ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att den elev som fullföljt årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program i gymnasieskolan ska uppnå sådan behörighet. Hemkommunen ska erbjuda dessa elever preparandutbildning. 21.3.2 Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Preparandutbildningen bör först och främst innehålla de grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och som eleven behöver för att uppnå behörighet till ett visst nationellt program. Preparandutbildningen bör även kunna innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkänt betyg i. Preparandutbildningen bör dessutom kunna innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. 21.3.3 Elever som gått preparandutbildning utan att uppnå behörighet till önskat program Regeringens förslag: En elev som gått preparandutbildningen under ett års tid, utan att uppnå behörighet till ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram i gymnasieskolan, ska av sin hemkommun erbjudas yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Om huvudmannen 3
för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl ska preparandutbildningen få förlängas till två år. 21.3.4 Fristående gymnasieskolor får anordna preparandutbildning Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program ska få anordna preparandutbildning. Bidrag till den fristående skolan ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den preparandutbildning som kommunen erbjuder. 21.4 Programinriktat individuellt val 21.4.1 Sökbar utbildning med särskilda förkunskapskrav inriktat mot ett yrkesprogram Regeringens förslag: Programinriktat individuellt val ska införas i gymnasieskolan för elever som inte är behöriga till ett yrkesprogram och som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller matematik och godkända betyg i minst fyra andra ämnen. För elever som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska det i stället krävas godkända betyg i minst tre andra ämnen. En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet. Syftet med utbildningen ska vara att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Statens skolverk ska för programinriktat individuellt val få besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Hemkommunen ska för sådan utbildning betala det belopp som beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever och får av hemkommunen erbjudas genom samverkansavtal med landsting och andra kommuner. Övergång från programinriktat individuellt val till ett nationellt yrkesprogram Villkoret för erbjudande av programinriktat individuellt val innebär att eleverna ska ha sådana förkunskaper att de ska kunna tillgodogöra sig gymnasiestudier på ett yrkesprogram. Eleverna kommer dock att behöva olika lång tid för att nå godkänt betyg i de ämnen som krävs för att de ska bli behöriga till yrkesprogrammet. Enligt nuvarande bestämmelser är det möjligt för en skolhuvudman att ta in en behörig sökande till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid utbildningens början, om det finns plats på den aktuella studievägen och eleven bedöms ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen (6 kap. 13 gymnasieförordningen [1992:394]). Under dessa förutsättningar kan således en elev inom programinriktat individuellt val som blir behörig under läsårets gång antas till ett yrkesprogram. Detta är också syftet med programinriktat individuellt val, vilket kräver att skolorna har beredskap för att kunna ta in eleven på de aktuella yrkesprogrammet. I vissa fall, exempelvis om eleven blir behörig sent under läsåret, kan dock det mest ändamålsenliga vara att eleven söker det aktuella programmet läsåret efter. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att elever som uppnår behörighet till ett nationellt program under läsåret inte per automatik har rätt till en plats på det nationella program som utbildningen inriktas mot, utan det är ett beslut som måste tas från fall till fall. I sammanhanget är det rimligt att väga in huruvida det fanns behöriga sökande till yrkesprogrammet som inte kunde beredas plats vid 4
antagningen till programmet vid terminens början. Vissa elever kan också behöva läsa på programinriktat individuellt val under en längre tid än ett år. Utgångspunkten ska dock vara att förkunskapskraven och det särskilda stödet som varje elev har rätt att få för att nå målen ska möjliggöra för elever inom programinriktat individuellt val att bli behöriga inom högst ett år. 21.4.2 Urval Regeringens bedömning: Om urval till de platser som kommer att finnas på programinriktat individuellt val behöver göras, bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen. 21.4.3 Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Utbildningen bör innehålla de grundskoleämnen eleven saknar godkänt betyg i för att bli behörig till ett yrkesprogram. Vidare bör kurser från ett nationellt yrkesprogram samt arbetsplatsförlagt lärande ingå i utbildningen. Det bör regleras i förordning att eleven ska ha rätt till stödundervisning i de ämnen som behövs för att bli behörig till ett yrkesprogram. 21.4.4 Fristående gymnasieskolor får anordna programinriktat individuellt val Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som inriktas mot det yrkesprogrammet. Bidraget från elevens hemkommun till en fristående gymnasieskola som anordnar programinriktat individuellt val ska bestå av två delar. Den ena avser kostnaderna för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot. Den delen av bidraget ska beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för yrkesprogrammet. Den andra delen av bidraget avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av bidraget. 21.4.4 Fristående gymnasieskolor får anordna programinriktat individuellt val Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som inriktas mot det yrkesprogrammet. Bidraget från elevens hemkommun till en fristående gymnasieskola som anordnar programinriktat individuellt val ska bestå av två delar. Den ena avser kostnaderna för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot. Den delen av bidraget ska beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för yrkesprogrammet. Den andra delen av bidraget avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av bidraget. 21.5.2 Urval till yrkesintroduktion 5
Regeringens bedömning: Om urval behöver göras till de platser som kommer att finnas på yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen. 21.5.3 Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Yrkesintroduktion bör huvudsakligen innehålla yrkesinriktad utbildning. Den bör få innehålla karaktärsämnen och kurser från gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen bör innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och gymnasiegemensamma ämnen enligt bilaga 3 till den nya skollagen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, såsom olika motivationsinsatser, bör få ingå i utbildningen. 21.5.4 Fristående gymnasieskolor får anordna yrkesintroduktion Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar yrkesprogram ska få anordna yrkesintroduktion. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. 21.6 Individuellt alternativ 21.6.1 En individualiserad utbildning för fortsatta studier eller arbete Regeringens förslag: Individuellt alternativ ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att eleven ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Hemkommunen ska ansvara för att de ungdomar som är obehöriga till ett nationellt program erbjuds individuellt alternativ. Utbildningen får också anordnas av en annan kommun eller, efter en överenskommelse med en kommun, ett landsting. Elever från grundsärskolan ska erbjudas individuellt alternativ om de önskar sådan utbildning och kommunen bedömer att de har förutsättningar att klara utbildningen. 21.6.3 Fristående gymnasieskolor får anordna individuellt alternativ Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program ska få anordna individuellt alternativ. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. 21.7 Språkintroduktion 21.7.1 Språkintroduktion för en snabbare inkludering Regeringens förslag: Språkintroduktion ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att ungdomar, som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program, ska få en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket som möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Hemkommunen ska ansvara för att dessa ungdomar, om det behövs, erbjuds språkintroduktion. 6
21.7.2 Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Språkintroduktion bör innehålla undervisning i svenska eller svenska som andraspråk. Utifrån den validering av elevens kunskaper som bör göras initialt, bör eleven även få möjlighet att studera andra grundskole- och gymnasieämnen som eleven bedöms behöva för sin fortsatta utbildning. Det bör dock inte få vara grundskoleämnen i vilka eleven redan har godkända betyg. Språkintroduktion ska även kunna innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik. Språkintroduktion bör kunna kombineras med utbildning i svenska för invandrare (sfi). 21.7.3 Fristående gymnasieskolor får anordna språkintroduktion Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola ska få anordna språkintroduktion. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. 21.8 Krav på synnerliga skäl för behöriga elevers deltagande i yrkesintroduktion och individuellt alternativ Regeringens förslag: Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, ska elever som är behöriga till ett yrkesprogram få erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Det kommunala informationsansvaret Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om kommunernas informationsansvar för ungdomar. Bestämmelsen innebär att kommunen ska hålla sig informerad om de i kommunen hemmahörande ungdomarna som är yngre än 20 år, som inte går i gymnasieskolan och som inte heller är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. I den nya skollagen föreslås en motsvarande bestämmelse finnas i 29 kap. Se även avsnitt 33.4. En behörig elev som inte antagits till det nationella program hon eller han sökt och som valt att inte börja på någon annan gymnasieutbildning som hemkommunen erbjuder, omfattas av det kommunala informationsansvaret. En elev i gymnasieskolan som trots skolans insatser för att förhindra ett studieavbrott ändå avbryter sina studier i gymnasieskolan, omfattas också av kommunens informationsansvar. Regeringen uppdrog åt Statens skolverk i regleringsbreven för 2005 och 2006 att efter samråd med Ungdomsstyrelsen följa upp det kommunala informationsansvaret. Skolverkets rapport visade att kommunernas främsta åtgärd för ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret, var att erbjuda ett individuellt program. Elever inom individuella program har sedan den 1 juli 2006 haft rätt till utbildning i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. För detta åtagande kompenserades kommunerna ekonomiskt. Skolverkets utvärdering av hur kommunerna uppfyller sitt informationsansvar och hur de organiserar denna verksamhet visar dels att gymnasieskolans arbete för att förhindra avbrott måste förbättras, dels att kommunerna måste utforma sitt erbjudande så att den gymnasieutbildning många av dessa elever redan genomgått tillvaratas. Det kommer alltid att finnas elever som avbryter studierna på ett nationellt program och som inte vill återgå till gymnasieskolan, trots ökade möjligheter till flexibilitet inom programmen. Dessa elever ska även fortsättningsvis, inom ramen för det kommunala informationsansvaret, kunna erbjudas lämpliga åtgärder av hemkommunen. Det kan t.ex. vara fråga om studie- och 7
yrkesvägledning, praktik, coachning eller andra verksamheter som syftar till att hjälpa individen vidare till arbete eller studier. Särskilt elever som avbrutit sina gymnasiestudier efter flera år i gymnasieskolan bör i framtiden erbjudas en individuellt utformad möjlighet att slutföra sin utbildning. Regeringen avser att följa utvecklingen för målgruppen och har i regleringsbrevet för 2010 uppdragit åt Skolverket att följa upp hur kommuners hantering av det kommunala informationsansvaret har utvecklats och förändrats sedan tidigare kartläggning i fråga om hur arbetet organiseras, hur informationsinsamling sker och vilka individuella åtgärder som erbjuds. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten även verka för kunskapsspridning om sina slutsatser. 21.9 Vissa gemensamma bestämmelser för introduktionsprogrammen 21.9.1 Erbjudande om utbildning Regeringens förslag: Ett erbjudande om ett introduktionsprogram ska få avse utbildning som anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun. Programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ får dessutom avse utbildning som anordnas av landsting. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som avser en grupp elever som anordnas av en annan kommun eller ett landsting ska få erbjudas inom ramen för ett samverkansavtal. Två eller flera kommuner som ingått ett samverkansavtal för en grupp elever bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning för en grupp elever bildar också ett sådant samverkansområde. 21.9.2 Mottagande- och ersättningsfrågor Regeringens förslag: En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla be som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. Kommunen eller landstinget ska få ta emot andra behöriga sökande till utbildningen, om det finns platser över sedan alla de som ska ha rätt att tas emot har antagits. För övriga utbildningar på introduktionsprogram, dvs. sådana som inte anordnas för en grupp elever ska kommuner och landsting få ta mot elever oberoende av vilken kommun de kommer från. För programinriktat individuellt val ska den interkommunala ersättningen bestå av två delar. Den första avser den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som utbildningen inriktas mot. Denna del av ersättningen ska beräknas på samma sätt som interkommunal ersättning för yrkesprogrammet. Den andra delen av ersättningen avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och denna ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av ersättningen samt ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning. För preparandutbildning ska ersättningen, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för preparandutbildning. 21.9.3 Utbildningens omfattning, plan för utbildningen samt individuell studieplan Regeringens förslag: Utbildningen inom introduktionsprogrammen ska omfatta heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om eleven begär det och huvudmannen för utbildningen finner det förenligt med utbildningens syfte. Utbildningen ska 8
följa en plan som ska fastställas av huvudmannen för utbildningen. Den som har påbörjat en utbildning inom ett introduktionsprogram ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes. Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om den individuella studieplanen. 21.9.4 Dokumentation Regeringens bedömning: De grundskoleämnen eleven inom ett introduktionsprogram fått betyg i bör föras in i ett nytt slutbetyg från grundskolan som utfärdas av rektorn för gymnasieskolan. För de elever som inom ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg bör även en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i respektive ämne ges. Av bedömningen bör också de stödåtgärder som har vidtagits få framgå. En elev bör som ett komplement till slutbetyget eller det skriftliga omdömet få ett intyg över genomgången utbildning, där det framgår vilket innehåll utbildningen haft. Elever som avslutat en gymnasiekurs bör få betyg på en sådan kurs. Samtliga betyg som eleven fått bör framgå av intyget. Fullföljer eleven inte utbildningen enligt sin studieplan, bör eleven få en sammanställning där det framgår vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt i förhållande till sin individuella studieplan. 9